The Guardian

”How the World Uses Coal” (Mathiesen & Fenn, 2014) är in- teraktiv informationsgrafik som presenterar statistik kring hur världens utvinning energi ur kol som källa har utvecklats sedan 1980 (figur 13). Dessutom visar den en prognos för framtida användning av energikällan. Den presenteras på den brittiska dagstidningen The Guardians webbversion och det huvudsakli- ga elementet är en världskarta vilket står som visuell mittpunkt i grafiken. I kartan finner man bubblor som representerar USA, Storbritannien, Tyskland, Ryssland, Sydafrika, Indien, Kina, Ja- pan, Indonesien och Australien.

Högst upp på sidan finner man en kortare text som sätter in gra- fiken i en kontext. USA och Kina har kommit överens om att reducera sina koldioxidutsläpp, men båda länderna är fortfarande stora konsumenter av kol som energikälla. Efter texten som be- skriver kontexten skriver man i fet stil en uppmaning till läsaren att dra i tidslinjen nedanför texten (och ovanför kartan) för att se hur världens användning av kol har utvecklats under åren. Tidslinjen består av en linje som sträcker sig i fullbredd från vän- ster till höger med en färgad punkt som visar vart i tidslinjen man befinner sig (figur 14). Man navigerar genom att dra punkten längs tidslinjen. Ovanför linjen ligger två textrutor: den vänstra visar vilket årtal man befinner sig i och den högra beskriver hur världens användning av kol såg ut rent generellt detta årtal. När man navigerar längs tidslinjen ändras årtalet och tillhörande text samtidigt som bubblorna i kartan ändrar storlek i förhållande till

Figur 11: Den interaktiva informa- tionsgrafiken så som den visas på svd.se (för större bild se bilaga 5)

Figur 12: Den inlänkade Youtube-videon

Figur 13: Informationsgrafiken på theguardian.co.uk (för större bild se bilaga 6)

22 | Informationsgrafik i dagstidningar

statistiken som presenteras. Bubblorna filtreras med hjälp av fem knappar efter konsumtion, produktion, import, export och fram- tida konsumtion (figur 15).

Under kartan finns tre textfält som visar global statistik kring kolanvändningen då någon bubbla inte är markerad. Den globala statistiken ändras när man navigerar längs tidslinjen. Markerar man en bubbla kommer fakta kring valt land upp i dessa fält istället.

Grafiken är så pass komprimerad i sitt utförande att alla element ryms inom skärmens ramar.

Figur 14: När man flyttar den blå punkten längs tidslinjen ändras texten till höger om årtalet samtidigt som bubblorna ändrar storlek

Figur 15: Genom att markera ”future consumption” i filtret kan man se en prognos för kolanvändningen i framtiden

23 | Informationsgrafik i dagstidningar

7. Resultat

Den primära frågeställningen för uppsatsen lyder i vilken grad drar

Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter nytta av att presentera informa- tionsgrafik på deras webbversioner av tidningen?

Baserat på studier kring tidigare forskning har kriterierna ned- an valts, utifrån vilka materialet studeras. Syftet är att med hjälp av kriterierna avgöra om informationsgrafiken underlättar för arbetsminnets belastning med hjälp av de interaktionsmöjligheter webben som medium tillför.

Kriterierna lyder: a) den interaktiva designen bidrar till en minskning

av irrelevant kognitiv belastning, b) den interaktiva designen bidrar till en ökning av relevant kognitiv belastning och underlättar för schemakonstruk- tion hos läsaren.

Denna del kommer studera materialet utifrån ett kriterium i taget.

a) den interaktiva designen bidrar till en minskning av irrelevant kognitiv belastning

I fallet från DN kan det direkt konstateras att designen bidrar till mycket mer irrelevant belastning än vad som är nödvändigt. Layouten på sidan är väldigt förvirrande då grafiken återfinns högst upp på sidan, samtidigt som texten som beskriver de mest oroliga områdena på kartan är placerad i en högerspalt längre ner på sidan. Detta problem i layouten bryter mot både angränsan- de-, signalerings- och simultanprincipen då informationen inte ligger nära grafiken den berör samtidigt som det är omöjligt att se de båda samtidigt på skärmen då avståndet elementen emellan är för stort. Man hade även behövt signalera vart i kartan de olika områdena ligger, vilket görs i tryckversionen men ej i Google- kartan på webben. Det är bra att man kan filtrera efter årtal men för att kunna göra en jämförande studie av samtliga skjutningar hade det behövts ännu en knapp som visade alla årtal samtidigt. Då den inre belastningen i detta fall inte är så hög kan det till- låtas lite irrelevant belastning, men mycket av den irrelevanta belastningen hade lätt kunnat undvikas genom bättre layout en- ligt angränsande principen. Designen verkar i nuläget inte för att minska irrelevant belastning.

24 | Informationsgrafik i dagstidningar

Fallet i SvD kring Nya Karolinska Solna har en något större inre belastning samtidigt som den ges mer utrymme i tryckversionen än vad grafiken i DN får (uppslag kontra halvsida). Ser man till fallet kring Nya Karolinska Solna är den interaktiva grafiken väldigt mycket mer avskalad än vad grafiken i DN är – kanske lite väl avskalad. Det den gör för att motverka den irrelevanta belastningen är att dela upp informationen i mindre delar. På så sätt behöver man inte ta in så mycket information i taget vilket lättar bördan för arbetsminnet. Då läsaren inte är i behov av att göra jämförelser mellan de olika texterna då de berör olika delar av institutet på bilden är det inte nödvändigt att kunna visa olika textrutor samtidigt. Hela grafiken ryms inom skärmens mar- ginaler vilket underlättar för läsaren då man inte behöver hålla någon information i arbetsminnet samtidigt som man inhämtar information på en annan del av sidan. Användandet av den in- länkade videon är ett gott exempel på hur man minskar belast- ning då både den auditiva och visuella kanalen hjälps åt att ta in informationen. Detta fall har en design som gör en tydlig ansats till att minska den irrelevanta belastningen, men den lyckas inte fullständigt.

The Guardian visar upp ett gott exempel på välgjord informa- tionsgrafik: all information ryms på skärmen utan att man behö- ver scrolla vilket underlättar mycket för arbetsminnets belastning då man slipper hålla information i minnet samtidigt som man scrollar. Man låter grafiken vara det enda som syns på skärmen utan störande element runt omkring och det är enbart informa- tion som är relevant för det aktuella årtalet som visas – en stor minskning av irrelevant belastning. Man kan filtrera efter land och typ av användning samtidigt som man kan ställa in grafiken på att visa en generell bild av kolanvändningen över hela världen. Den enda kritiken som kan framföras kring denna grafik är att det hade varit intressant att kunna ställa två länder mot varandra i jämförelsen, men detta möjliggörs lätt genom ett snabbt knapp- klick på vederbörande bubbla. Dock måste man i detta fall hålla information i minnet vilket är att se som negativt.

Ett problem som finns närvarande i båda fallen från de svenska dagstidningarna är den animerade reklamen som slåss om läsarens uppmärksamhet runt om på sidan. Detta är dock ingenting man

25 | Informationsgrafik i dagstidningar

kan ta bort då tidningarna är så pass annonsberoende. Däremot hade man kunnat lösa placeringen av dessa på ett annat sätt.

b) den interaktiva designen bidrar till en ökning av relevant kognitiv belastning och underlättar för schemakonstruktion hos läsaren.

Sett till DNs fall med gängskjutningarna finns ingen större an- sats för att bidra till relevant kognitiv belastning. Det visas enbart upp kvantitativ fakta kring varje skjutning men de sätts inte i någon kontext. Man har inte heller möjlighet att koppla samman grafiken till någon kontext vilket man har i den tryckta versio- nen utan då får man istället söka sig till en annan artikel. Denna länkar man dock till under grafiken men varför inte placera gra- fiken tillsammans med texten redan från början? Man hade även i textrutan för varje skjutning kunnat länka till nyhetsartiklar kring just den skjutningen, om en sådan har skrivits av tidningen, för att erbjuda läsaren att sätta sig in mer och på så sätt kunna lära sig mer.

Detsamma gäller i fallet från SvD som för DN: det hade un- derlättat för schemakonstruktionen om man hade fått ta del av texten som klargör kontexten och om denna hade presenterats nära grafiken. Om man får ta del av helheten kan man sedan an- vända denna som en modell att sätta in de olika mindre delarna av informationen i. Något som dock talar till detta falls fördel är möjligheten för läsaren att använda sig av en egen läsningsstragegi – d.v.s. hur denne angriper informationen utifrån sina egna prefe- renser. Det finns inget tvång på linjär läsning vilket möjliggör för läsaren att ta in informationen i den ordning som passar för den- nes schemakonstruktion. I grafiken om skjutningarna finns sam- ma möjlighet men den tillför ändå inget till inlärningen då den inre belastningen i informationen redan är så låg i förhållande till den som presenteras i SvD.

Grafiken i The Guardian skulle man kunna mena tvingar läsaren till ett väldigt linjärt angreppssätt genom sin tidslinje, vilket är ett linjärt element. Samtidigt stämmer detta inte riktigt då läsaren kan välja vart i tidslinjen den vill läsa utan att behöva följa en viss ordning och kan dessutom med en klickning filtrera informatio- nen utifrån vad som intresserar. Det som talar för att detta fall är

26 | Informationsgrafik i dagstidningar

ett mycket gott exempel på informationsgrafik är att, trots att den inre belastningen i själva informationen är mycket hög möjliggör man en hög grad av relevant belastning och schemakonstruktion genom att minimera den irrelevanta belastningen. På så sätt be- lastas arbetsminnets kapacitet enbart av inre och relevant belast- ning vilket leder till stor möjlighet för inlärning. Användningen av bubblorna som ökar eller minskar i kartan är dessutom ett bra sätt för läsaren att förstå förhållandet mellan de olika länderna – vi förstår förhållandet enklare genom att se bubblorna än om vi skulle läsa det i en tabell. Man har dessutom valt att portionera ut textelementen i tydligt visuellt avgränsade delar samtidigt som man följer simultanprincipen och visar allting samtidigt. På så sätt kan läsaren göra jämförelser men distraheras inte av mängden in- formation som visas samtidigt.