B. Valfria delar i examen
5. Företagsamhet
FIGUR 1. Delarna i yrkesexamen för kyrkvaktmästare
Kapitel 3
YRKESSKICKLIGHET SOM KRÄVS I YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE OCH GRUNDERNA FÖR
BEDÖMNINGEN
Kyrkvaktmästarens yrkesskicklighet skall bedömas för en examensdel åt gången på så sätt att examinandens yrkesku nskaper jämförs med kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. Om examinanden når upp till den prestationsnivå som specificeras i bedömningskriterierna blir han godkänd.
Yrkesproven innefattar alla arrangemang som behövs för att kunna bedöma yrkes -skickligheten och med hjälp av dem fastställs således den yrkeskunskap som krävs i examen. Vid bedömningen av yrkesskickligheten tar man hänsyn till de yttre omstän -digheterna, såsom de olika redskapen och apparaterna som examinanden använder, lokaliteterna och hur autentisk situationen är. I naturliga miljöer bör man ta hänsyn till speciellt lätta eller svåra situationer som kommer överraskande.
Uppgifterna som baserar sig på examenskraven skall vara centrala inom yrkesutöv ningen och till sitt innehåll motsva ra verksamheten. De skall ge en bild av examinan
-Församlingens fastigheter
och grönområden Begravningsplatser
och fastigheter
Företagsamhet
Matservice och trivsel Gudstjänster, kyrkliga
förrätt-ningar och församlingens sammankomster
r
dens förmåga att omvandla sina kunskaper och färdigheter till ett korrekt utfört arbete i varierande situationer.
För att förenhetliga bedömningen gör examenskommissionen upp de slutliga riktlin -jerna för bedömningen av yrkesskickligheten. Kommissionen får dock inte förändra grunderna för bedömningen. När det gäller tolkningsfrågor besluter examenskommis -sionen om bl.a. yrkesprovens tillräcklighet och användningen av kompensation.
Kommissionen informerar examensanordnaren om flexibla lösningar under gemen -samma förhandlingar.
Vid bedömningen av varje del i yrkesexamen för kyrkvaktmästare bör man fästa speciell uppmärksamhet vid följande faktorer:
? förmåga att omvandla teoretisk kunskap till ett korrekt ut fört arbete i varierande situationer
? människonära problemlösningsförmåga
? planmässighet och disponering av tid
? ansvarskänsla och självbedömning
? arbetets ekonomi
? miljöskydd och en hållbar utveckling
? förmåga att behärska situationer som helhet
? inre företagsamhet
? arbetarskyddsaspekter
Arbetsproven avbryts om examinandens arbete äventyrar församlingsmedlemmarnas trygghet eller om han allvarligt försummar sin egen eller arbetsgemenskapens arbets -säkerhet.
A. OBLIGATORISKA DELAR I EXAMEN
1 § GUDSTJÄNSTER, KYRKLIGA FÖRRÄTTNINGAR OCH FÖRSAMLINGENS SAMMANKOMSTER
a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Kyrkvaktmästaren skall kunna
med-verka vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar samt vid sammankom-ster som hålls i församlingens lokaler enligt kyrkohandboken. Vaktmästaren skall känna till sammankomsternas speciella natur och behärska kyrk-vaktmästarens uppgifter under sam-mankomsterna. Kyrkvaktmästaren skall förstå det centrala innehållet i den kristna tron och etiken som kyr-kans värdegrund och utgångspunkt för verksamheten.
Gudstjänster
? kan göra förberedelser och efterarbete i anslutning till olika typer av gudstjänster
? kan hjälpa prästerna med klädseln, läs-ningen av texter och utdelläs-ningen av natt vard
? arbetar ändamålsenligt och värdigt
? kan i sitt arbete speciellt beakta nattvarden:
nattvardskärlen, nattvardsvinet och nattvardsbrödet
? kan vägleda dem som deltar i gudstjänsten
? kan motivera sin verksamhet utifrån kyrkans värdegrund
Dop
? kan göra förberedelser och efterarbete i anslutning till dop
? kan bistå dopförrättarna
? kan vägleda dem som deltar i dopet
Vigsel
? kan göra förberedelser och efterarbete i anslutning till vigslar och välsignelser av äktenskap
? kan bistå vigselförrättarna
? kan vägleda dem som deltar i förrättningen
Jordfästning
? kan göra förberedelser och efterarbete i anslutning till jordfästning och gravläggning med hänsyn till olika begravningssätt och eventuella kulturskillnader
? kan utföra uppgifter i anslutning till mottag-ningen, förvaringen och visningen av en av-liden samt minnesstunden
? kan följa stadganden om hur avlidna skall behandlas
? kan bistå den som förrättar jordfästningen
? kan vägleda dem som deltar i jordfästningen
Församlingens sammankomster
? kan göra de förberedelser och det efter -arbete som sammankomsten kräver
? kan arrangera en enkel kaffeservering och sköta dukningen
? kan bistå dem som uppträder under sam-mankomsten
? kan vägleda dem som deltar i samman-komsten
? kan arbeta enligt god sed Kyrkvaktmästaren skall kunna beakta
kyrkoåret och den kristna symboliken i anslutning till kyrkoåret i sitt arbete.
Symbolik
? kan beakta symboliken i lokalerna och ta hänsyn till kyrkoåret vid valet av blommor, stearinljus, färger och föremål
? kan i huvuddrag motivera sina val Kyrkvaktmästaren skall kunna sköta
de vanligaste rumsväxterna. Han skall också känna till huvudprinciperna för blomsterbindning och
blomsterarrangemang.
Blommor
? kan sköta de vanligaste grönväxterna och snittblommorna
? kan använda sig av vilda blommor
? kan göra ett enkelt arrangemang
? kan beakta kyrkoårets symbolik vid valet av blommor och blomfärger
? kan arrangera blommor ändamålsenligt och estetiskt
Kyrkvaktmästaren skall behärska ljud-anläggningarna och annan AV-utrust-ning som används vid gudstjänster, kyrkliga förrättningar och samman-komster inom församlingen.
AV-utrustning
? kontrollerar att ljud- och AV-anläggningarna fungerar
Kyrkvaktmästaren skall kunna tillämpa föreskrifterna om klockringning. Han skall behärska både manuell och elektrisk klockringning i olika situa-tioner och vid olika tidpunkter.
Klockringning
? kan använda klockringningsanordningarna
Kyrkvaktmästaren skall ha en klar bild av sin yrkesverksamhet inom förlingen som en del av det finska sam-hället. Kyrkvaktmästaren skall se sig som en del av den personal som betjänar församlingens medlemmar.
Kyrkvaktmästaren skall bidra till att skapa en positiv bild av församlingens verksamhet.
Kyrkvaktmästaren skall behärska hu-vudprinciperna för hur man bemöter människor ur själavårdssynvinkel samt känna till kyrkans själavårdstjänster och samhällets stödtjänster.
Kyrkvaktmästaren skall ha god känne-dom om sin egen kultur samt insikter i de mest betydande kulturella grup-pernas seder i det finländska sam-hället.
Interaktionsförmåga
? kan möta och betjäna församlingsmedlem-marna i deras olika levnadsskeden med beaktande av de kyrkliga förrättningarnas specialkrav och tystnadsplikten
? har förmåga att lyssna
? respekterar olikheter
? kan ge vägledning församlingsmedlemmar-na i att använda församlingens tjänster och motsvarande tjänster som samhället erbjuder
? kan agera enligt anvisningar i problem-situationer
? har den muntliga och skriftliga kommuni-kationsförmåga som krävs i arbetsupp-gifterna
Kyrkvaktmästaren känner till de vikti-gaste stadgandena om kundtrygghet och vet hur han skall agera i nöd-situationer och vid olycksfall.
Kundtrygghet
? kan ge första hjälp enligt kunskapsnivå FHJ 1
Kyrkvaktmästaren skall känna till de stadganden i kyrkolagen som berör hans arbete. Han skall arbeta enligt församlingens föreskrifter och anvis-ningar. Kyrkvaktmästaren skall också känna till det centrala innehållet i tjänste- och arbetskollektivavtalen samt konsumentlagstiftningen. Han skall arbeta på etiskt hållbara grunder.
Avtal och regler
? arbetar ansvarsfullt och serviceinriktat med hänsyn till församlingens etablerade tradi-tioner
? följer arbetsgemenskapens regler om verk-samheten samt gemensamma avtal
? kan begrunda aspekter på den kristna etiken (t.ex. den gyllene regeln) i det egna arbetet och i en föränderlig tid
? arbetar målinriktat och beaktar möjligheter till samarbete i sin verksamhetsmiljö
? kan göra anskaffningar inom ramarna för budgeten
? är flexibel och samarbetsvillig
? kan agera enligt anvisningar i problemsituationer
Kyrkvaktmästaren skall kunna fungera som handledare för tillfälligt anställda och studerande inom det egna
yrkesområdet och kunna bedöma deras yrkesskicklighet.
Handledning och förmåga att bedöma
? kan introducera nya arbetstagare och studer-ande i deras uppgifter
? kan leda arbetet
? kan göra en motiverad bedömning av yrkes-skickligheten och ge konstruktiv kritik
Kyrkvaktmästaren skall kunna bedöma sitt arbete och utveckla sin yrkeskunskap.
Självvärdering:
? bedömer sina egna och arbetsgemen-skapens arbetssätt med eftertanke
? är redo att ta emot respons
? är redo att utveckla sitt eget arbete
c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten
Delen Gudstjänster, kyrkliga förrättningar och församlingens sammankomster skall bedömas utgående från praktiskt arbete, skriftliga uppgifter, projektarbeten, simu -lerade situationer och muntliga motiveringar samt kombinationer av dessa. Kyrkvakt-mästarens yrkesskicklighet vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar skall dock alltid bedömas på basis av praktiskt arbete.
2 § FÖRSAMLINGENS FASTIGHETER OCH GRÖNOMRÅDEN
a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen
Kyrkvaktmästaren skall behärska den grundläggande skötseln av församlingens fastigheter samt de viktigaste arbetsmeto-derna. Han skall känna till de grundläg-gande frågorna och kraven som berör avtalen om fastighetsskötseln samt före-skrifterna om tjänsten och
arbetsuppgifterna.
Ordning och övervakning
? håller allmän ordning
? sköter den lösa och fasta egendomen, övervakar deras kondition samt gör mindre reparationer
? deltar i uppgörandet av avtal i anslut-ning till fastighetsskötseln
? sköter anskaffningen och förvaringen av de föremål han övervakar
? har grundläggande färdigheter i an -vändningen AV-anläggningar och larmanordningar
? kan tolka tekniska ritningar
Värmeanordningar
? behärskar grunderna i användningen och underhållet av värmeanordningar
Vatten- och
avloppsanordningar
? behärskar grunderna i användningen och underhållet av vatten- och av-loppsanordningar
Ventilationsanläggningar
? behärskar grunderna i användningen och underhållet av ventilationsanlägg-ningar
Elektriska apparater
? behärskar grunderna i användningen och underhållet av elektriska apparater samt följer säkerhetsbestämmelserna
ADB
? kan använda datautrustningen och grundprogrammen för fastighetsskötsel samt kan ändra grundinställningarna
? kan bedöma behovet av experthjälp Kyrkvaktmästaren skall kunna ansvara för
underhålls- och grundstädningen samt känna till principerna för hur man
dimensionerar städarbetsmängden. Han skall känna till och försöka ta reda på lokaliteternas vanligaste ytmaterial och deras egenskaper samt textilierna och metallerna. Kyrkvaktmästaren skall känna till vilka metoder, medel och redskap som materialen kräver. Kyrkvaktmästaren skall också känna till kyrkostyrelsens och museiverkets rekommendationer.
Renhållning
? kan ansvara för städningen och under-hållet av lokaliteter, material och tex-tilier samt välja ändamålsenliga meto-der, medel och redskap för arbetet
? arbetar ändamålsenligt, hygieniskt, ergonomiskt och ekonomiskt
? kan bedöma behovet av experthjälp
Kyrkvaktmästaren skall behärska de miljövårds- och underhållsuppgifter som hänför sig till olika årstider.
Fastighetens närmiljö
? skottar snö och sandar
? klipper och sköter gräsmattor och planteringar
? kan använda maskiner och apparater avsedda för gräsklippning
Kyrkvaktmästaren skall ha insikter i och
följa lagarna om avfallshanteringen i
Avfallshantering
anslutning till hans arbete. ? beaktar principerna för en hållbar utveckling i alla sina uppgifter
? kan sortera och återanvända Kyrkvaktmästaren skall behärska reglerna
om kundsäkerhet med avseende på brandskydd och befolkningsskydd.
Säkerhet
? följer givna anvisningar
? kan arbeta som ordningsvakt
? kan hantera överraskande problem- och nödsituationer
Kyrkvaktmästaren skall arbeta målinriktat.
Han skall beakta kraven på produktivitet, kvalitet och ekonomi. Han skall kunna arbeta självständigt, men samtidigt vara villig att samarbeta med övriga
medlemmar av arbetsgemenskapen.
Kyrkvaktmästaren skall känna till principerna för teamarbete.
Planmässighet och samarbete
? kan göra upp planer och sätta upp konkreta mål för sitt arbete
? kan utvärdera nya arbetsmetoder och apparater för utvecklingen av det egna arbetet
? följer upp och rapporterar om kostna-derna för användningen av fastigheten och begravningsverksamheten
? kan göra motiverade anskaffnings-förslag
? är flexibel och samarbetsvillig
? kan tillämpa sin förmåga att arbeta i ett team
Kyrkvaktmästaren skall kunna fungera som handledare för tillfälligt anställda och studerande inom det egna yrkesområdet och kunna bedöma deras yrkesskicklighet.
Handledning och förmåga att bedöma
? kan introducera nya arbetstagare och studerande i deras uppgifter
? kan leda arbetet
? kan göra en motiverad bedömning av yrkesskickligheten och ge konstruktiv kritik
Kyrkvaktmästaren skall kunna bedöma sitt eget arbete och utveckla sin
yrkesskicklighet.
Självvärdering
? bedömer sina egna och arbets-gemenskapens arbetssätt med efter-tanke
? är redo att ta emot kritik
? är redo att utveckla sitt arbete
c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten
Yrkesskickligheten i delen Församlingens fastigheter och grönområden skall bedömas utifrån praktiska prestationer, simulerade situationer, muntliga och skriftliga uppgifter samt olika kombinationer av dessa.
B. VALFRIA DELAR I EXAMEN
3 § BEGRAVNINGSPLATSER OCH FASTIGHETER a) Kraven på
yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Kyrkvaktmästaren skall självständigt
kunna utföra uppgifter i anslutning till begravningar. Kyrkvaktmästaren skall kunna tillämpa anvisningar och myndighetsbestämmelser om begravningsväsendet.
Begravning
? kan självständigt fastställa gravarnas plats utifrån begravningsplatsplanen
? kan utföra uppgifter som hänför sig till gravar (bl.a. grävning och täckning av gravar, resning av gravstenar)
? kan självständigt utföra kyrkvaktmästarupp-gifter vid jordfästningar (bl.a. i kapell och kyrka)
? kan betjäna anhöriga vid överlåtelsen av en grav och i ärenden som berör gravregistret
? kan använda elektroniska datasystem i anslutning till begravningsverksamheten
Maskiner och apparater
? kan använda, underhålla och göra mindre reparationer (bl.a. byte av skopa och olja) av de maskiner och apparater som behövs vid gravläggning
Kyrkvaktmästaren skall kunna välja växter som lämpar sig för
begravningsplatsen samt kunna plantera och sköta dem. Han skall behärska de vanligaste
växtskyddsmetoderna.
Kyrkvaktmästaren skall kunna sköta grönområden som en del av
landskapet som helhet. Han skall visa att han känner till särdragen hos begravningsplatser i sitt arbete.
Han skall också kunna använda maskiner.
Begravningsplatsens växter samt anläggning av grönområden
? kan hålla jorden bördig och påverka växtunderlagets egenskaper
? kan hantera bekämpningsmedel
? kan utföra sedvanliga uppgifter i anslutning till anläggning och underhåll av grönområ-den (t.ex. anlägga en gräsmatta och skydda buskar)
? beaktar begravningsplatsernas specialkrav enligt kyrkostyrelsens och museiverkets anvisningar
? visar i sitt arbete att han förstår skillnaden mellan en begravningsplats och en park
Maskiner och apparater
? kan använda behövliga maskiner och apparater (bl.a. gräsklippare, finputsningsanord -ningar och minitraktorer)
? kan ta miljöfaktorer i beaktande när han använder, underhåller och gör mindre reparationer av maskinerna (bl.a. byte av skär och olja)
Kyrkvaktmästaren skall självständigt kunna sköta församlingens
fastigheter.
Allmän fastighetsskötsel
? kan övervaka och kontrollera arbetspresta-tioner som utförts av utomstående
? kan utföra heta arbeten enligt bestämmel-serna om heta arbeten
? kan beakta kyrkostyrelsens och museiverkets föreskrifter om kyrkliga byggnader
VVS-anordningar
? kan rengöra oljebrännaren och värmepannan
? kan se över brandvarnarna
? kan sköta och ansvara för styrsystemen Kyrkvaktmästaren skall beakta
principerna för en hållbar utveckling i sitt arbete.
Avfallshantering
? kan återvinna och sortera
? kan göra en kompost och sköta den Kyrkvaktmästaren skall kunna sköta
fastigheterna målmedvetet och ekonomiskt med beaktande av säkerhetsbestämmelserna.
Planmässighet, målmedvetenhet
? kan göra kostnadsberäkningar och prissätta maskinarbetet
? kan bedöma och dimensionera nivån på fastighetsskötseln så att den motsvarar användningen
? känner till grunderna i anskaffning samt kan förbereda och göra anskaffningar enligt sina befogenheter
? känner till de faktorer som inverkar på fastighetens energiförbrukning och kan följa upp förbrukningen med olika metoder Kyrkvaktmästaren skall kunna
handleda tillfälligt anställda och studerande inom sitt yrkesområde samt bedöma deras
yrkesskicklighet.
Handledning och förmåga att bedöma
? kan introducera nya arbetstagare och studerande i deras uppgifter
? kan leda arbetet
? kan göra en motiverad bedömning av yrkesskickligheten och ge konstruktiv kritik Kyrkvaktmästaren skall kunna
utvärdera sitt arbete och utveckla de färdigheter som behövs vid fastighetsskötseln och i
begravningsarbetet.
Självvärdering
? bedömer sina egna och arbetsteamets arbetssätt med eftertanke
? är redo att ta emot kritik
? är redo att utveckla sitt eget arbete
c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten
Yrkesskickligheten i delen Begravningsplatser och fastigheter skall bedömas utifrån praktiskt arbete, simulera de situationer, muntliga och skriftliga uppgifter samt kombinationer av dessa.
4 § MATSERVICE OCH TRIVSEL
a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen
Kyrkvaktmästaren skall behärska tillredningsmetoderna vid kaffe- och matservering. Han skall kunna bedöma åtgången, kunna arbeta effektivt och hålla tidtabellen. Kyrkvaktmästaren skall också kunna arbeta hygiensikt.
Kaffe- och matservering
? kan planera kaffe- och måltidshelheter i mindre skala (bl.a. församlingsluncher, arbetsplatsbespisning samt kaffeservering med både salta och söta alternativ) samt sköta tillredningen och serveringen hygieniskt
? kan ansvara för anskaffningarna Kyrkvaktmästaren skall kunna beakta
livsmedelsbegränsningarna som är förknippade med de vanligaste
specialdieterna. Han skall känna till de matkulturer som förekommer i det finländska samhället.
Specialdieter och olika matkulturer
? kan tillreda och servera specialdietmat
? kan tillämpa sina kunskaper om mat-kulturer i praktiken
Kyrkvaktmästaren skall enligt
anvisningarna i kyrkoböckerna kunna beakta särdragen hos de kyrkliga förrättningar och förrättningar i
anslutning till kyrkoåret som anordnas i församlingens lokaler.
Seder och bruk samt estetik
? kan beakta särdragen hos de sam-mankomster och festligheter som hålls i församlingens lokaler
? kan göra lokalerna trivsamma med hjälp av form, färg, belysning, blommor och stearinljus i anslutning till dukningen
? är ändamålsenligt klädd Kyrkvaktmästaren skall kunna använda
köksmaskiner.
Köksmaskiner
? kan själv använda maskinerna samt instruera andra i hur maskinerna används
Kyrkvaktmästaren skall kunna
underhålla och grundstäda köket. Han skall känna till de vanligaste
ytmaterialen och deras egenskaper.
Kyrkvaktmästaren skall känna till vilka metoder, medel och redskap som används vid städning. Han skall följa stadgandena i livsmedelslagen samt sköta egenkontrollen av arbetsplatsen.
Renhållning
? kan hålla köket, gästlokalerna, maskinerna och apparaterna rena och hygi -eniska
? kan hålla ordning i förrådsutrymmena och övervaka att de produkter som förvaras där är användbara
? kan arbeta enligt planen för egenkontroll och övervaka kvaliteten på produkterna Kyrkvaktmästaren skall följa
föreskrifterna om hantering av köksavfall och principerna för kompostering.
Avfallshantering
? kan sortera och återvinna köksavfall
? kan göra en kompost och sköta den Kyrkvaktmästaren skall behärska
principerna för kundservice.
Kundservice
? kan beakta kundens behov och samtidigt
följa församlingens etablerade traditioner
Kyrkvaktmästaren skall kunna handleda andra anställda och
studerande inom sitt yrkesområde samt bedöma deras yrkesskicklighet.
Handledning och förmåga att bedöma
? kan introducera nya arbetstagare och studerande i deras uppgifter
? kan leda arbetet
? kan göra en motiverad bedömning av yrkesskickligheten och ge konstruktiv kritik.
Kyrkvaktmästaren skall kunna
utvärdera och utveckla sitt arbete.
Självvärdering
? bedömer sina egna och arbetsgemen-skapens arbetssätt med eftertanke
? är redo att ta emot kritik
? är redo att utveckla sitt arbete
c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten
Delen Matservice och trivsel skall bedömas utifrån praktiskt arbete, simulerade situa -tioner, projektarbeten, skriftliga och muntliga motiveringar samt kombinationer av dessa.
5 § FÖRETAGSAMHET
a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen
Kyrkvaktmästaren skall vara medveten om att hans affärsidé (tjänsteidé) skall vara förenlig med verksamhetsmiljöns (församlingens) värderingar. Han skall se produktutvecklingen som en viktig del av sin företagsverksamhet samt beakta kraven på en hållbar utveckling.
Kyrkvaktmästaren skall kunna sätta upp ekonomiska mål för sin affärsidé.
Affärsidé och produktutveckling
? kan utarbeta och utvärdera olika affärsidéer
? kan uttrycka sin affärsidé visuellt och skriftligt
? kan utveckla produkter och tjänster utifrån affärsidén på ett ekonomiskt sätt
? beaktar kraven på en hållbar utveckling vid produktutvecklingen
Kyrkvaktmästaren skall kunna bedöma vilka alternativ han har när det gäller att grunda ett eget företag. Utifrån de grundläggande egenskaperna hos samt ansvaret och beskattningen i an-slutning till olika företagsformer skall han kunna bedöma hur företagsverk-samheten inverkar på karriären och privatlivet.
Att grunda ett företag
? kan bedöma alternativen när det gäller att grunda ett eget företag
? behärskar åtgärderna i anslutning till grundandet av företag
? kan upprätta de dokument som behövs vid grundandet av företag
Kyrkvaktmästaren skall förstå vikten av
marknadsföring i de olika skedena av
Marknadsföring av företaget och
produktens eller tjänstens livscykel. Han skall kunna bedriva en kundorienterad marknadsföring.
produkterna
? kan göra upp en marknadsföringsplan för företaget
? kan fatta beslut om priser, produkter, tillgång och marknadsföringsmetoder Kyrkvaktmästaren skall förstå
betydel-sen av etiska värderingar i sitt företag.
Han skall kunna planera den egna företagsverksamhetens omfattning samt behövliga resurser och finansiering.
Han skall kunna göra upp en budget för sin verksamhet och följa upp hur det går för företaget. Kyrkvaktmästaren skall känna till de viktigaste nyckeltalen inom branschen. Han skall också veta var han kan få reda på nyckeltalen och hur han kan använda dem i
planeringen av verksamheten.
Uppföljning av företagets ekonomi
? kan redogöra för företagets etiska principer
? behärskar grunderna i kostnadsberäk-ning
? kan räkna ut företagets avkastning och utgifter
? kan anmäla löneutbetalningar till skattemyndigheten och försäkrings-bolaget
? kan tolka resultat- och balansräkningen
? kan tolka resultat- och balansräkningen