YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE 2000

(1)

Föreskrift 38/011/2000

YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE

2000

GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

(2)

YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE

EXAMENSGRUNDER

UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001

(3)

Pärm: Universitetstryckeriet Innehåll: Oy Edita Ab Helsingfors 2000 ISBN 952-13-1148-7

(4)

DNR 38/011/2000

FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande

DATUM 16.2.2000

Giltighetstid

fr.o.m. 1.3.2000 tillsvidare

De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger

L 631/1998 13 § 2 mom F 812/1998 1 § 1 mom

Upphäver Föreskrift Nr Ändrar Föreskrift Nr

GRUNDERNA FÖR YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE

Utbildningsstyrelsen har fastställt grunder för yrkesexamen för kyrkvaktmästare.

Examensgrunderna skall iakttas fr.o.m. 1.3.2000 tillsvidare.

Utbildningsanordnare som ordnar utbildning som förbereder för examen eller för del därav skall göra upp och godkänna en läroplan för utbildningen med beaktande av vad som bestämts i dessa grunder. Som en del av den förberedande utbildningen skall ordnas prov som utvisar yrkesskickligheten.

Examenskommissionen, examensarrangören och utbildningsanordnaren kan inte lämna grunderna för examen obeaktade eller avvika från dem.

Om de uppgifter som skall antecknas på betygen och om betygsmodellerna samt om grunderna för uppgörandet av de personliga studieprogrammen bestäms separat.

JUKKA SARJALA

Generaldirektör Jukka Sarjala

AINO RIKKINEN

Undervisningsråd Aino Rikkinen

__________________________________________________________________________________________

Hakaniemenkatu 2 Hagnäsgatan 2

PL 380 PB 380

00531 HELSINKI 00531 HELSINGFORS Puhelin (09) 774 775 Telefon (09) 774 775

O P E T U S H A L L I T U S U T B I L D N I N G S S T Y R E L S E N

(5)

INNEHÅLL

Kapitel 1

Syftet med fristående examina och målen för dem ... ... 7

1 § Fristående examina ... ... ... 7

2 § Förberedande utbildning för fristående examina ... 7

3 § De allmänna grunderna för sättet av påvisa yrkesskicklighet och för bedömning av examensprestationerna ... ... 8

Kapitel 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för kyrkvaktmästare ... ... 8

1 § Delarna i examen ... ... ... 8

Kapitel 3 Yrkesskicklighet som krävs i yrkesexamen för kyrkvaktmästare samt grunderna för bedömningen ... ... ... 9

A. Obligatoriska delar i examen ... 10

1. Gudstjänster, kyrkliga förrättningar och församlingens sammankomster .... 10

a) Kraven på yrkesskicklighet ... ... 10

b) Mål och kriterier för bedömningen ... ... 10

c) Sätten av påvisa yrkesskicklighet... ... 13

2. Församlingens fastigheter och grönområden... ... 13

B. Valfria delar i examen ... 16

3. Begravningsplatser och fastigheter ... ... 16

4. Matservice och trivsel ... ... ... 18

5. Företagsamhet ... ... ... 19

(6)

a) Kraven på yrkesskicklighet ... ... 19 b) Mål och kriterier för bedömningen ... ... 19 c) Sätten av påvisa yrkesskicklighet... ... 20 Bilaga

(7)

Kapitel 1

SYFTET MED FRISTÅENDE EXAMINA OCH MÅLEN FÖR DEM

1 § FRISTÅENDE EXAMINA

De fristående examina är inte be roende av det sätt på vilket man förvärvat sig sin yr - kesskicklighet. Det kunnande som examinanderna har skaffat sig genom utbildning, i arbetslivet eller genom sina intressen behandlas som en helhet, så att detta kunnande kan användas när den erfordrade y rkesskickligheten skall påvisas vid de fristående yrkesproven.

De fristående examina är modulära till sin struktur. De utgörs av uppgiftshelheter, som baseras på arbetslivet och dess utvecklingsbehov och som präglas av det som för- enar verksamheten med d en teoretiska grunden, av mångsidig yrkesskicklighet och av att arbetsprocessen integreras med resultaten av den. Varje del av en examen utgör ett delområde av yrkeskompetensen, som kan lyftas ut ur den naturliga arbetsprocessen och bilda en självständig helhet som kan bedömas. De fristående yrkesproven arrang - eras och avläggs flexibelt för en examensdel i sänder. Examinandernas mål kan också vara att endast avlägga en eller flera delar av en examen, inte hela examen.

Grunden för beskrivningen av kraven p å yrkesskicklighet är den kvalifikations - bestämning som anses vara lämpligast för yrkesområdet. Beskrivningen koncentreras på kraven för branschens centrala funktioner, behärskning av verksamhetsprocessen och omfattande yrkespraxis. I kraven ingår också de för arbetslivet nödvändiga språk- kunskaperna och sociala färdigheterna.

2 § FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR FRISTÅENDE EXAMINA

Systemet med fristående examina ställer inte examinanderna inför förhandsvillkor i fråga om utbildning. Emellertid avläggs dessa examina i allmänhet i samband med något slag av förberedande utbildning.

Den som anordnar förberedande utbildning skall fastställa läroplanen för utbild - ningen enligt examensgrunderna. Utbildningen och de fristående yrkesprov som ingår i den skall lägga s upp enligt examensdelarna. Det åligger utbildningsanordnaren att arrangera de fristående yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen. Till de studerandes skyldigheter hör att delta i dessa prov i samband med studierna.

De gemensamma studier, som ingår i en grundexamen som avläggs som grund - läggande yrkesutbildning, är inte obligatoriska i en utbildning som förbereder för en grundexamen som avläggs som en fristående examen. Målen för dessa studier beaktas dock i tillämpliga delar i läroplanen och i arrangemangen för undervisningen.

(8)

3 § DE ALLMÄNNA GRUNDERNA FÖR SÄTTET AV PÅVISA YRKESSKICKLIGHET OCH FÖR BEDÖMNING AV EXAMENS- PRESTATIONERNA

Bedömningen av de fristående yrkesproven förutsätter metodisk insamling av mate rial, beslutsfattande och dokumentering angående examinandernas yrkesmässiga och

arbetsrelaterade färdigheter, som jämförs med de i examensgrunderna fastställda kra - ven på yrkesskicklighet och med bedömningskriterierna. Tyngdpunkten vid bedöm - ningen ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna. Färdigheterna eller kun - nandet bedöms i allmänhet direkt enligt motsvarande arbete.

Miljön för de fristående yrkesproven skall vara så realistisk och naturlig som möj - ligt. Vid bedömningen tillämpas mångsidigt olika kvalitativa bedöm ningsmetoder så- som iakttagelser, intervjuer, frågor och portföljer samt självbedömning och gruppbe- dömning. De fristående yrkesproven läggs upp enligt examensdelarna så att man vid proven kan bedöma om examinanden uppfyller de centrala kraven på behärskan det av yrket.

Målen för bedömningen anger de kompetensområden som ägnas speciell uppmärk - samhet vid bedömningen. Målen hänför sig till de centrala färdigheterna och till be - härskning av den teori som ligger till grund för arbetet samt till behärskning av arbetsmetoder, arbetsutrustning, material och arbetsprocesser. Såväl målen för bedömningen som bedömningskriterierna härleds ur kraven på yrkesskicklighet för motsvarande examensdel. Kriterierna för bedömningen baserar sig på målen för bedömningen och de anger och preciserar prestationer på olika nivåer. Bedömningskriterierna utgör trösklar med vilkas hjälp det är möjligt att differentiera kompetensnivån.

Kapitel 2

UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE

1 § DELARNA I EXAMEN

Yrkesexamen för kyrkvaktmästare består av två obligatoriska och tre valfria examens - delar. Av de valfria delarna skall examinanden välja en. Examen är komplett när alla tre delarna avlagts med godkänt resultat.

De obligatoriska delarna i examen är:

1. Gudstjänster, kyrkliga förrättningar och församlingens sammankomster 2. Församlingens fastigheter och grönområden

De valfria delarna i examen är:

3. Begravningsplatser och fastigheter 4. Matservice och trivsel

5. Företagsamhet

(9)

FIGUR 1. Delarna i yrkesexamen för kyrkvaktmästare

Kapitel 3

YRKESSKICKLIGHET SOM KRÄVS I YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE OCH GRUNDERNA FÖR

BEDÖMNINGEN

Kyrkvaktmästarens yrkesskicklighet skall bedömas för en examensdel åt gången på så sätt att examinandens yrkesku nskaper jämförs med kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. Om examinanden når upp till den prestationsnivå som specificeras i bedömningskriterierna blir han godkänd.

Yrkesproven innefattar alla arrangemang som behövs för att kunna bedöma yrkes - skickligheten och med hjälp av dem fastställs således den yrkeskunskap som krävs i examen. Vid bedömningen av yrkesskickligheten tar man hänsyn till de yttre omstän - digheterna, såsom de olika redskapen och apparaterna som examinanden använder, lokaliteterna och hur autentisk situationen är. I naturliga miljöer bör man ta hänsyn till speciellt lätta eller svåra situationer som kommer överraskande.

Uppgifterna som baserar sig på examenskraven skall vara centrala inom yrkesutöv - ningen och till sitt innehåll motsva ra verksamheten. De skall ge en bild av examinan -

Församlingens fastigheter

och grönområden Begravningsplatser

och fastigheter

Företagsamhet

Matservice och trivsel Gudstjänster, kyrkliga förrätt-

ningar och församlingens sammankomster

r

(10)

dens förmåga att omvandla sina kunskaper och färdigheter till ett korrekt utfört arbete i varierande situationer.

För att förenhetliga bedömningen gör examenskommissionen upp de slutliga riktlin - jerna för bedömningen av yrkesskickligheten. Kommissionen får dock inte förändra grunderna för bedömningen. När det gäller tolkningsfrågor besluter examenskommis - sionen om bl.a. yrkesprovens tillräcklighet och användningen av kompensation.

Kommissionen informerar examensanordnaren om flexibla lösningar under gemen - samma förhandlingar.

Vid bedömningen av varje del i yrkesexamen för kyrkvaktmästare bör man fästa speciell uppmärksamhet vid följande faktorer:

? förmåga att omvandla teoretisk kunskap till ett korrekt ut fört arbete i varierande situationer

? människonära problemlösningsförmåga

? planmässighet och disponering av tid

? ansvarskänsla och självbedömning

? arbetets ekonomi

? miljöskydd och en hållbar utveckling

? förmåga att behärska situationer som helhet

? inre företagsamhet

? arbetarskyddsaspekter

Arbetsproven avbryts om examinandens arbete äventyrar församlingsmedlemmarnas trygghet eller om han allvarligt försummar sin egen eller arbetsgemenskapens arbets - säkerhet.

A. OBLIGATORISKA DELAR I EXAMEN

1 § GUDSTJÄNSTER, KYRKLIGA FÖRRÄTTNINGAR OCH FÖRSAMLINGENS SAMMANKOMSTER

a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Kyrkvaktmästaren skall kunna med-

verka vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar samt vid sammankomster som hålls i församlingens lokaler enligt kyrkohandboken. Vaktmästaren skall känna till sammankomsternas speciella natur och behärska kyrk- vaktmästarens uppgifter under sam- mankomsterna. Kyrkvaktmästaren skall förstå det centrala innehållet i den kristna tron och etiken som kyrkans värdegrund och utgångspunkt för verksamheten.

Gudstjänster

? kan göra förberedelser och efterarbete i anslutning till olika typer av gudstjänster

? kan hjälpa prästerna med klädseln, läs- ningen av texter och utdelningen av natt vard

? arbetar ändamålsenligt och värdigt

? kan i sitt arbete speciellt beakta nattvarden:

nattvardskärlen, nattvardsvinet och nattvardsbrödet

? kan vägleda dem som deltar i gudstjänsten

? kan motivera sin verksamhet utifrån kyrkans värdegrund

(11)

Dop

? kan göra förberedelser och efterarbete i anslutning till dop

? kan bistå dopförrättarna

? kan vägleda dem som deltar i dopet

Vigsel

? kan göra förberedelser och efterarbete i anslutning till vigslar och välsignelser av äktenskap

? kan bistå vigselförrättarna

? kan vägleda dem som deltar i förrättningen

Jordfästning

? kan göra förberedelser och efterarbete i anslutning till jordfästning och gravläggning med hänsyn till olika begravningssätt och eventuella kulturskillnader

? kan utföra uppgifter i anslutning till mottag- ningen, förvaringen och visningen av en av- liden samt minnesstunden

? kan följa stadganden om hur avlidna skall behandlas

? kan bistå den som förrättar jordfästningen

? kan vägleda dem som deltar i jordfästningen

Församlingens sammankomster

? kan göra de förberedelser och det efter - arbete som sammankomsten kräver

? kan arrangera en enkel kaffeservering och sköta dukningen

? kan bistå dem som uppträder under sammankomsten

? kan vägleda dem som deltar i sammankomsten

? kan arbeta enligt god sed Kyrkvaktmästaren skall kunna beakta

kyrkoåret och den kristna symboliken i anslutning till kyrkoåret i sitt arbete.

Symbolik

? kan beakta symboliken i lokalerna och ta hänsyn till kyrkoåret vid valet av blommor, stearinljus, färger och föremål

? kan i huvuddrag motivera sina val Kyrkvaktmästaren skall kunna sköta

de vanligaste rumsväxterna. Han skall också känna till huvudprinciperna för blomsterbindning och

blomsterarrangemang.

Blommor

? kan sköta de vanligaste grönväxterna och snittblommorna

? kan använda sig av vilda blommor

? kan göra ett enkelt arrangemang

(12)

? kan beakta kyrkoårets symbolik vid valet av blommor och blomfärger

? kan arrangera blommor ändamålsenligt och estetiskt

Kyrkvaktmästaren skall behärska ljud- anläggningarna och annan AV-utrustning som används vid gudstjänster, kyrkliga förrättningar och sammankomster inom församlingen.

AV-utrustning

? kontrollerar att ljud- och AV-anläggningarna fungerar

Kyrkvaktmästaren skall kunna tillämpa föreskrifterna om klockringning. Han skall behärska både manuell och elektrisk klockringning i olika situationer och vid olika tidpunkter.

Klockringning

? kan använda klockringningsanordningarna

Kyrkvaktmästaren skall ha en klar bild av sin yrkesverksamhet inom försam- lingen som en del av det finska sam- hället. Kyrkvaktmästaren skall se sig som en del av den personal som betjänar församlingens medlemmar.

Kyrkvaktmästaren skall bidra till att skapa en positiv bild av församlingens verksamhet.

Kyrkvaktmästaren skall behärska huvudprinciperna för hur man bemöter människor ur själavårdssynvinkel samt känna till kyrkans själavårdstjänster och samhällets stödtjänster.

Kyrkvaktmästaren skall ha god känne- dom om sin egen kultur samt insikter i de mest betydande kulturella grup- pernas seder i det finländska sam- hället.

Interaktionsförmåga

? kan möta och betjäna församlingsmedlem- marna i deras olika levnadsskeden med beaktande av de kyrkliga förrättningarnas specialkrav och tystnadsplikten

? har förmåga att lyssna

? respekterar olikheter

? kan ge vägledning församlingsmedlemmar- na i att använda församlingens tjänster och motsvarande tjänster som samhället erbjuder

? kan agera enligt anvisningar i problemsituationer

? har den muntliga och skriftliga kommuni- kationsförmåga som krävs i arbetsuppgifterna

Kyrkvaktmästaren känner till de viktigaste stadgandena om kundtrygghet och vet hur han skall agera i nöd- situationer och vid olycksfall.

Kundtrygghet

? kan ge första hjälp enligt kunskapsnivå FHJ 1

Kyrkvaktmästaren skall känna till de stadganden i kyrkolagen som berör hans arbete. Han skall arbeta enligt församlingens föreskrifter och anvisningar. Kyrkvaktmästaren skall också känna till det centrala innehållet i tjänste- och arbetskollektivavtalen samt konsumentlagstiftningen. Han skall arbeta på etiskt hållbara grunder.

Avtal och regler

? arbetar ansvarsfullt och serviceinriktat med hänsyn till församlingens etablerade traditioner

? följer arbetsgemenskapens regler om verksamheten samt gemensamma avtal

? kan begrunda aspekter på den kristna etiken (t.ex. den gyllene regeln) i det egna arbetet och i en föränderlig tid

? arbetar målinriktat och beaktar möjligheter till samarbete i sin verksamhetsmiljö

(13)

? kan göra anskaffningar inom ramarna för budgeten

? är flexibel och samarbetsvillig

? kan agera enligt anvisningar i problemsituationer

Kyrkvaktmästaren skall kunna fungera som handledare för tillfälligt anställda och studerande inom det egna

yrkesområdet och kunna bedöma deras yrkesskicklighet.

Handledning och förmåga att bedöma

? kan introducera nya arbetstagare och studerande i deras uppgifter

? kan leda arbetet

? kan göra en motiverad bedömning av yrkesskickligheten och ge konstruktiv kritik

Kyrkvaktmästaren skall kunna bedöma sitt arbete och utveckla sin yrkeskunskap.

Självvärdering:

? bedömer sina egna och arbetsgemenskapens arbetssätt med eftertanke

? är redo att ta emot respons

? är redo att utveckla sitt eget arbete

c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten

Delen Gudstjänster, kyrkliga förrättningar och församlingens sammankomster skall bedömas utgående från praktiskt arbete, skriftliga uppgifter, projektarbeten, simu - lerade situationer och muntliga motiveringar samt kombinationer av dessa. Kyrkvakt- mästarens yrkesskicklighet vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar skall dock alltid bedömas på basis av praktiskt arbete.

2 § FÖRSAMLINGENS FASTIGHETER OCH GRÖNOMRÅDEN

a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen

Kyrkvaktmästaren skall behärska den grundläggande skötseln av församlingens fastigheter samt de viktigaste arbetsmetoderna. Han skall känna till de grundläg- gande frågorna och kraven som berör avtalen om fastighetsskötseln samt före- skrifterna om tjänsten och

arbetsuppgifterna.

Ordning och övervakning

? håller allmän ordning

? sköter den lösa och fasta egendomen, övervakar deras kondition samt gör mindre reparationer

? deltar i uppgörandet av avtal i anslutning till fastighetsskötseln

? sköter anskaffningen och förvaringen av de föremål han övervakar

? har grundläggande färdigheter i an - vändningen AV-anläggningar och larmanordningar

? kan tolka tekniska ritningar

(14)

Värmeanordningar

? behärskar grunderna i användningen och underhållet av värmeanordningar

Vatten- och

avloppsanordningar

? behärskar grunderna i användningen och underhållet av vatten- och avloppsanordningar

Ventilationsanläggningar

? behärskar grunderna i användningen och underhållet av ventilationsanlägg- ningar

Elektriska apparater

? behärskar grunderna i användningen och underhållet av elektriska apparater samt följer säkerhetsbestämmelserna

ADB

? kan använda datautrustningen och grundprogrammen för fastighetsskötsel samt kan ändra grundinställningarna

? kan bedöma behovet av experthjälp Kyrkvaktmästaren skall kunna ansvara för

underhålls- och grundstädningen samt känna till principerna för hur man

dimensionerar städarbetsmängden. Han skall känna till och försöka ta reda på lokaliteternas vanligaste ytmaterial och deras egenskaper samt textilierna och metallerna. Kyrkvaktmästaren skall känna till vilka metoder, medel och redskap som materialen kräver. Kyrkvaktmästaren skall också känna till kyrkostyrelsens och museiverkets rekommendationer.

Renhållning

? kan ansvara för städningen och under- hållet av lokaliteter, material och tex- tilier samt välja ändamålsenliga metoder, medel och redskap för arbetet

? arbetar ändamålsenligt, hygieniskt, ergonomiskt och ekonomiskt

? kan bedöma behovet av experthjälp

Kyrkvaktmästaren skall behärska de miljövårds- och underhållsuppgifter som hänför sig till olika årstider.

Fastighetens närmiljö

? skottar snö och sandar

? klipper och sköter gräsmattor och planteringar

? kan använda maskiner och apparater avsedda för gräsklippning

Kyrkvaktmästaren skall ha insikter i och

följa lagarna om avfallshanteringen i

Avfallshantering

(15)

anslutning till hans arbete. ? beaktar principerna för en hållbar utveckling i alla sina uppgifter

? kan sortera och återanvända Kyrkvaktmästaren skall behärska reglerna

om kundsäkerhet med avseende på brandskydd och befolkningsskydd.

Säkerhet

? följer givna anvisningar

? kan arbeta som ordningsvakt

? kan hantera överraskande problem- och nödsituationer

Kyrkvaktmästaren skall arbeta målinriktat.

Han skall beakta kraven på produktivitet, kvalitet och ekonomi. Han skall kunna arbeta självständigt, men samtidigt vara villig att samarbeta med övriga

medlemmar av arbetsgemenskapen.

Kyrkvaktmästaren skall känna till principerna för teamarbete.

Planmässighet och samarbete

? kan göra upp planer och sätta upp konkreta mål för sitt arbete

? kan utvärdera nya arbetsmetoder och apparater för utvecklingen av det egna arbetet

? följer upp och rapporterar om kostna- derna för användningen av fastigheten och begravningsverksamheten

? kan göra motiverade anskaffnings- förslag

? är flexibel och samarbetsvillig

? kan tillämpa sin förmåga att arbeta i ett team

Kyrkvaktmästaren skall kunna fungera som handledare för tillfälligt anställda och studerande inom det egna yrkesområdet och kunna bedöma deras yrkesskicklighet.

Handledning och förmåga att bedöma

? kan introducera nya arbetstagare och studerande i deras uppgifter

? kan leda arbetet

? kan göra en motiverad bedömning av yrkesskickligheten och ge konstruktiv kritik

Kyrkvaktmästaren skall kunna bedöma sitt eget arbete och utveckla sin

yrkesskicklighet.

Självvärdering

? bedömer sina egna och arbetsgemenskapens arbetssätt med eftertanke

? är redo att ta emot kritik

? är redo att utveckla sitt arbete

c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten

Yrkesskickligheten i delen Församlingens fastigheter och grönområden skall bedömas utifrån praktiska prestationer, simulerade situationer, muntliga och skriftliga uppgifter samt olika kombinationer av dessa.

(16)

B. VALFRIA DELAR I EXAMEN

3 § BEGRAVNINGSPLATSER OCH FASTIGHETER a) Kraven på

yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Kyrkvaktmästaren skall självständigt

kunna utföra uppgifter i anslutning till begravningar. Kyrkvaktmästaren skall kunna tillämpa anvisningar och myndighetsbestämmelser om begravningsväsendet.

Begravning

? kan självständigt fastställa gravarnas plats utifrån begravningsplatsplanen

? kan utföra uppgifter som hänför sig till gravar (bl.a. grävning och täckning av gravar, resning av gravstenar)

? kan självständigt utföra kyrkvaktmästarupp- gifter vid jordfästningar (bl.a. i kapell och kyrka)

? kan betjäna anhöriga vid överlåtelsen av en grav och i ärenden som berör gravregistret

? kan använda elektroniska datasystem i anslutning till begravningsverksamheten

Maskiner och apparater

? kan använda, underhålla och göra mindre reparationer (bl.a. byte av skopa och olja) av de maskiner och apparater som behövs vid gravläggning

Kyrkvaktmästaren skall kunna välja växter som lämpar sig för

begravningsplatsen samt kunna plantera och sköta dem. Han skall behärska de vanligaste

växtskyddsmetoderna.

Kyrkvaktmästaren skall kunna sköta grönområden som en del av

landskapet som helhet. Han skall visa att han känner till särdragen hos begravningsplatser i sitt arbete.

Han skall också kunna använda maskiner.

Begravningsplatsens växter samt anläggning av grönområden

? kan hålla jorden bördig och påverka växtunderlagets egenskaper

? kan hantera bekämpningsmedel

? kan utföra sedvanliga uppgifter i anslutning till anläggning och underhåll av grönområ- den (t.ex. anlägga en gräsmatta och skydda buskar)

? beaktar begravningsplatsernas specialkrav enligt kyrkostyrelsens och museiverkets anvisningar

? visar i sitt arbete att han förstår skillnaden mellan en begravningsplats och en park

Maskiner och apparater

? kan använda behövliga maskiner och apparater (bl.a. gräsklippare, finputsningsanord - ningar och minitraktorer)

? kan ta miljöfaktorer i beaktande när han använder, underhåller och gör mindre reparationer av maskinerna (bl.a. byte av skär och olja)

(17)

Kyrkvaktmästaren skall självständigt kunna sköta församlingens

fastigheter.

Allmän fastighetsskötsel

? kan övervaka och kontrollera arbetspresta- tioner som utförts av utomstående

? kan utföra heta arbeten enligt bestämmel- serna om heta arbeten

? kan beakta kyrkostyrelsens och museiverkets föreskrifter om kyrkliga byggnader

VVS-anordningar

? kan rengöra oljebrännaren och värmepannan

? kan se över brandvarnarna

? kan sköta och ansvara för styrsystemen Kyrkvaktmästaren skall beakta

principerna för en hållbar utveckling i sitt arbete.

Avfallshantering

? kan återvinna och sortera

? kan göra en kompost och sköta den Kyrkvaktmästaren skall kunna sköta

fastigheterna målmedvetet och ekonomiskt med beaktande av säkerhetsbestämmelserna.

Planmässighet, målmedvetenhet

? kan göra kostnadsberäkningar och prissätta maskinarbetet

? kan bedöma och dimensionera nivån på fastighetsskötseln så att den motsvarar användningen

? känner till grunderna i anskaffning samt kan förbereda och göra anskaffningar enligt sina befogenheter

? känner till de faktorer som inverkar på fastighetens energiförbrukning och kan följa upp förbrukningen med olika metoder Kyrkvaktmästaren skall kunna

handleda tillfälligt anställda och studerande inom sitt yrkesområde samt bedöma deras

yrkesskicklighet.

Handledning och förmåga att bedöma

? kan leda arbetet

? kan göra en motiverad bedömning av yrkesskickligheten och ge konstruktiv kritik Kyrkvaktmästaren skall kunna

utvärdera sitt arbete och utveckla de färdigheter som behövs vid fastighetsskötseln och i

begravningsarbetet.

Självvärdering

? bedömer sina egna och arbetsteamets arbetssätt med eftertanke

? är redo att utveckla sitt eget arbete

c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten

Yrkesskickligheten i delen Begravningsplatser och fastigheter skall bedömas utifrån praktiskt arbete, simulera de situationer, muntliga och skriftliga uppgifter samt kombinationer av dessa.

(18)

4 § MATSERVICE OCH TRIVSEL

Kyrkvaktmästaren skall behärska tillredningsmetoderna vid kaffe- och matservering. Han skall kunna bedöma åtgången, kunna arbeta effektivt och hålla tidtabellen. Kyrkvaktmästaren skall också kunna arbeta hygiensikt.

Kaffe- och matservering

? kan planera kaffe- och måltidshelheter i mindre skala (bl.a. församlingsluncher, arbetsplatsbespisning samt kaffeservering med både salta och söta alternativ) samt sköta tillredningen och serveringen hygieniskt

? kan ansvara för anskaffningarna Kyrkvaktmästaren skall kunna beakta

livsmedelsbegränsningarna som är förknippade med de vanligaste

specialdieterna. Han skall känna till de matkulturer som förekommer i det finländska samhället.

Specialdieter och olika matkulturer

? kan tillreda och servera specialdietmat

? kan tillämpa sina kunskaper om matkulturer i praktiken

Kyrkvaktmästaren skall enligt

anvisningarna i kyrkoböckerna kunna beakta särdragen hos de kyrkliga förrättningar och förrättningar i

anslutning till kyrkoåret som anordnas i församlingens lokaler.

Seder och bruk samt estetik

? kan beakta särdragen hos de sammankomster och festligheter som hålls i församlingens lokaler

? kan göra lokalerna trivsamma med hjälp av form, färg, belysning, blommor och stearinljus i anslutning till dukningen

? är ändamålsenligt klädd Kyrkvaktmästaren skall kunna använda

köksmaskiner.

Köksmaskiner

? kan själv använda maskinerna samt instruera andra i hur maskinerna används

Kyrkvaktmästaren skall kunna

underhålla och grundstäda köket. Han skall känna till de vanligaste

ytmaterialen och deras egenskaper.

Kyrkvaktmästaren skall känna till vilka metoder, medel och redskap som används vid städning. Han skall följa stadgandena i livsmedelslagen samt sköta egenkontrollen av arbetsplatsen.

Renhållning

? kan hålla köket, gästlokalerna, maskinerna och apparaterna rena och hygi - eniska

? kan hålla ordning i förrådsutrymmena och övervaka att de produkter som förvaras där är användbara

? kan arbeta enligt planen för egenkontroll och övervaka kvaliteten på produkterna Kyrkvaktmästaren skall följa

föreskrifterna om hantering av köksavfall och principerna för kompostering.

Avfallshantering

? kan sortera och återvinna köksavfall

? kan göra en kompost och sköta den Kyrkvaktmästaren skall behärska

principerna för kundservice.

Kundservice

? kan beakta kundens behov och samtidigt

(19)

följa församlingens etablerade traditioner

Kyrkvaktmästaren skall kunna handleda andra anställda och

studerande inom sitt yrkesområde samt bedöma deras yrkesskicklighet.

Handledning och förmåga att bedöma

? kan introducera nya arbetstagare och studerande i deras uppgifter

? kan leda arbetet

? kan göra en motiverad bedömning av yrkesskickligheten och ge konstruktiv kritik.

Kyrkvaktmästaren skall kunna

utvärdera och utveckla sitt arbete.

Självvärdering

? bedömer sina egna och arbetsgemenskapens arbetssätt med eftertanke

? är redo att utveckla sitt arbete

c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten

Delen Matservice och trivsel skall bedömas utifrån praktiskt arbete, simulerade situa - tioner, projektarbeten, skriftliga och muntliga motiveringar samt kombinationer av dessa.

5 § FÖRETAGSAMHET

Kyrkvaktmästaren skall vara medveten om att hans affärsidé (tjänsteidé) skall vara förenlig med verksamhetsmiljöns (församlingens) värderingar. Han skall se produktutvecklingen som en viktig del av sin företagsverksamhet samt beakta kraven på en hållbar utveckling.

Kyrkvaktmästaren skall kunna sätta upp ekonomiska mål för sin affärsidé.

Affärsidé och produktutveckling

? kan utarbeta och utvärdera olika affärsidéer

? kan uttrycka sin affärsidé visuellt och skriftligt

? kan utveckla produkter och tjänster utifrån affärsidén på ett ekonomiskt sätt

? beaktar kraven på en hållbar utveckling vid produktutvecklingen

Kyrkvaktmästaren skall kunna bedöma vilka alternativ han har när det gäller att grunda ett eget företag. Utifrån de grundläggande egenskaperna hos samt ansvaret och beskattningen i anslutning till olika företagsformer skall han kunna bedöma hur företagsverk- samheten inverkar på karriären och privatlivet.

Att grunda ett företag

? kan bedöma alternativen när det gäller att grunda ett eget företag

? behärskar åtgärderna i anslutning till grundandet av företag

? kan upprätta de dokument som behövs vid grundandet av företag

Kyrkvaktmästaren skall förstå vikten av

marknadsföring i de olika skedena av

Marknadsföring av företaget och

(20)

produktens eller tjänstens livscykel. Han skall kunna bedriva en kundorienterad marknadsföring.

produkterna

? kan göra upp en marknadsföringsplan för företaget

? kan fatta beslut om priser, produkter, tillgång och marknadsföringsmetoder Kyrkvaktmästaren skall förstå betydel-

sen av etiska värderingar i sitt företag.

Han skall kunna planera den egna företagsverksamhetens omfattning samt behövliga resurser och finansiering.

Han skall kunna göra upp en budget för sin verksamhet och följa upp hur det går för företaget. Kyrkvaktmästaren skall känna till de viktigaste nyckeltalen inom branschen. Han skall också veta var han kan få reda på nyckeltalen och hur han kan använda dem i

planeringen av verksamheten.

Uppföljning av företagets ekonomi

? kan redogöra för företagets etiska principer

? behärskar grunderna i kostnadsberäk- ning

? kan räkna ut företagets avkastning och utgifter

? kan anmäla löneutbetalningar till skattemyndigheten och försäkrings- bolaget

? kan tolka resultat- och balansräkningen Kyrkvaktmästaren skall kunna

handleda andra arbetstagare och studerande inom sitt yrkesområde och bedöma deras yrkesskicklighet.

Handledning och förmåga att bedöma

? kan leda arbetet

? kan ge konstruktiv kritik

? kan göra en motiverad bedömning av yrkesskickligheten

Kyrkvaktmästaren skall veta vad som krävs av en företagare. Han skall kunna redogöra för sina värderingar och personliga förutsättningar för att kunna arbeta som företagare. På grundval av detta skall

kyrkvaktmästaren kunna bedöma och utveckla sin egen företagsverksamhet

Egna färdigheter som företagare och utvecklingen av dem

? bedömer de egna färdigheterna som företagare med eftertanke

? kan göra upp en utvecklingsplan för sig själv som företagare

c) Sätten att påvisa yrkesskickligheten

Vid bedömningen av företagsamhetsdelen utgår man från examinandens själv - värdering, jämförande bedömning, företagarprofilen, företagets projektplan, olika muntliga och skriftliga frams tällningar samt kombinationer av dessa.

(21)

BILAGA

BESKRIVNING AV BRANSCHEN OCH DESS VÄRDEGRUND

Kyrkvaktmästaryrket har vuxit fram under en lång period av vår historia och formats enligt de utmaningar som kyrkvaktmästaren ställts inför i sitt arbete. Kyrkv aktmästa- rens arbete har utvecklats från en bisyssla som omfattade skötsel av kyrka, begrav - ningsplats och församlingens ekonomi till ett professionellt serviceyrke som kräver kunskaper inom många områden. I takt med att uppgifterna inom församlingen ökat har också kyrkvaktmästarens uppgiftsområde utvidgats, blivit mångsidigare samt specialiserats.

Kyrkvaktmästaren ser sitt arbete som en del av kyrkans verksamhet och gudstjänst - liv. Kyrkvaktmästarens uppgift är att ställa i ordning det konkreta rummet där Gud och människorna kan mötas och samtidigt ta hänsyn till lokalens symbolik och kyrkoåret.

Kyrkvaktmästaren deltar också i matservicen. Han sköter begravningsplatsen och gra - varna, något som kräver insikter i trädgårdsskötsel, kyrkliga seder och bruk sam t lag- stiftningen inom området. Arbetet består således av underhåll och kundservice. Kyrk - vaktmästaryrket är ett serviceyrke som kräver interaktionsförmåga, förmåga att bemöta människor, ledar - och bedömningsförmåga samt förmåga att arbeta i team.

Utgångspunkten för kyrkvaktmästaren i kontakten med församlingsmedlemmarna är en helhetsbetonad människouppfattning. Människouppfattningen baserar sig på den kristna värdegrunden som betonar tro, hopp och kärlek (att måna om de svaga) samt jämlikhet och respekt för människan. Uppfattningen grundar sig också på den kristna människosynen där människan uppfattas som en unik skapelse och oförlöst varelse.

Ansvaret för naturen och miljön utgår från samma värderingar. Att utveckla sig själv och sin yrkeskunskap hör också till kyrkvaktmästarens yrkesetik.

(22)

Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.

De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen.

Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv.

UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen/försäljning Hagnäsgatan 2

Pb 380

00531 Helsingfors

Tfn: försäljning (09) 774 774 50 växel (09) 774 774

fax (09) 774 774 75 E-mail: myynti@oph.fi Internet: www.oph.fi