Att tillägna sig ett beteende som främjar hälsa är en form av inlärning. Bremberg (2004) refererar till Banduras som menar att inlärning ska ses som en interaktion mellan indivi- dens tänkande, beteende och den miljö som individen lever i. Denna teori kallas för ”the health belief model” och räknas som en social inlärningsteori (s.122). I denna teori har
miljön en stor betydelse för individens beteende och hälsa. Information ska tillsammans med andra åtgärder främja beteende och detta i sin tur ska leda till bättre hälsa. När denna teori används i praktiken delas den upp i fem steg.
1. En modell formas vilket betyder att eleven kommer i kontakt med det önskade beteendet genom situationer där eleven känner igen sig Modellerna kan vara jämnåriga eller lärarna på skolan.
2. Registrering, där eleven noterar när hon har det aktuella beteendet. Detta kan vara i skolan eller på fritiden.
3. Beslut, då eleven bestämmer sig för en förändring av beteendet. 4. Genomförande, då eleven genomför beteendet i olika miljöer.
5. Återkoppling, när eleven får gensvar på något sätt. Denna kan ske muntligt eller skriftligt.
Därför ses hälsoundervisningen idag ofta i ett bredare perspektiv där inte enbart eleven är involverad utan även miljön och personalen i skolan. Bremberg (2004) hänvisar till Fishbein och Ajzens teori som också anknyter till social inlärningsteori och kallas för ”theory reasoned action” (s.122) där man har fokus på elevernas attityder. Kortfattat innebär teorin att individens avsikt att handla styrs av två faktorer nämligen attityden gentemot handlingen och föreställningarna om vad andra anser om handlingen (norma- tiva föreställningar). Detta betyder att individen kan välja att handla självständigt eller anpassa sig till normativa föreställningar.
5 METOD
I detta kapitel gör jag en presentation av olika metoder samt vilka fördelar och nackde- lar respektive metod har. Därefter redogör jag för vilka motiv som har styrt mitt metod- val, med hänsyn till undersökningens syfte. Vidare redogör jag för resultat och erfaren- heter jag drog av den genomförda pilotstudien. Sedan beskrivs undersökningsgruppen och hur urvalet gjordes. Jag redogör för genomförandet samt för vilka kriterier som be- hövs för en lyckad intervju. Avslutningsvis skriver jag om de etiska krav som styrt un- dersökningen.
5.1 Allmänt om metod
”En metod är alltså ett redskap, ett sätt för att lösa problem och komma fram till ny kun- skap. Allt som kan bidra till att uppnå dessa mål är en metod” (Holme & Solvang Krohn, 1997 s.13). Det är först när syftet är klart, som det uppstår en valsituation när det gäller metod. Det är då viktigt att ställa sig frågorna: Vilka metoder är möjliga för att uppfylla syftet? Vilket slags resultat vill man få fram? (Paulsson, 2008). Metoden måste vara vetenskapligt förankrad. Det finns två mer kända metoder som angriper problemet på olika sätt och även skiljer sig i utförande, innehåll och tolkning.
Den kvantitativa intervjuns målsättning är att undersöka en fördelning eller omfattning av ett problem som redan är definierat medan man i den kvalitativa intervjun ska upp- täcka okända eller mindre kända företeelser. I den kvantitativa intervjun använder man sig ofta av enkäter där fördelarna är att alla respondenter svarar på samma frågor, och att man kan nå många respondenter till skillnad från den kvalitativa intervjun. Fördelen med den sistnämnda metoden är att man kan förtydliga och ställa följdfrågor under in- tervjuns gång. I dessa olika metoder har språket större eller mindre betydelse. I den kvantitativa metoden är frågorna redan givna och därför spelar de språkliga nyanserna ingen roll medan språket är centralt i den kvalitativa intervjun eftersom resultatet skapas i samtalet mellan intervjuare och respondent.
Patel & Davidsson (1994) påpekar också kroppsspråkets betydelse eftersom intervjua- ren sänder ut signaler som respondenten reagerar på . Det är också viktigt att språket anpassas till respondenten och den miljön som finns vilket kallas för metakommunikativ kompetens. Därför måste intervjuaren ha goda kunskaper i ämnet för att kunna fånga det viktiga. Ibland har den kvalitativa metoden fått kritik för att den inte är vetenskaplig. Exempel på sådan kritik är att metoden inte är tillförlitlig utan bygger på ledande frågor och att den är alltför personberoende samt att intervjupersonerna ofta är för få eller att den är valid d.v.s. att den grundar sig på subjektiva intryck (Kvale, 2006). Som svar på kritiken framhävs att det viktigaste är att frågorna leder till ny kunskap och inte om de är ledande eller inte, att styrkan i intervjun ligger hos respondentens vardagsförståelse och att antalet intervjupersoner skiftar efter antalet som behövs för en generalisering. Författaren menar att kritiken kommer från en positivistisk syn på samhällsforskning vilken hävdar att kunskapen som tas fram ska bygga på allmänna metodregler och vara objektiva alltså utan påverkan från intervjuaren eller forskaren. Här handlar det alltså om objektivitet, vilken står för i vilken utsträckning värderingar påverkar studien.
En annan skillnad mellan metoderna är att den rumsliga inramningen spelar stor roll i den kvalitativa intervjun eftersom situationen och intervjuaren påverkar respondenten. Situationen ska präglas av öppenhet men ska ändå vara strukturerad. Ytterligare två viktiga metodbegrepp är validitet och reliabilitet, där validitet står för i vilken ut- sträckning man mäter det som var avsett att mäta och reliabilitet står för graden av till- förlitlighet i mätinstrumentet (Paulsson, 2008).
Validitet betyder giltighet och syftar då till sanningen hos ett yttrande, och definieras ofta med frågan: Mäter du vad du tror att du mäter? (Kvale, 2006). Kritiker menar att den kvalitativa metoden är ovetenskaplig eftersom den inte resulterar i siffror men om man ser metoden i ett bredare perspektiv och utgår från om observationerna speglar de fenomen eller de variabler som var avsedda att undersöka kan den kvalitativa metoden kallas valid i bemärkelsen vetenskaplig kunskap.
Den kvantitativa metodens validitet kan påverkas av valet av analysenhet eller hur väl urvalet av dem som svarat på en enkät representerar den population intervjuaren var
intresserad av. Reliabiliteten kan i den kvalitativa intervjun påverkas av ledande frågor eller hur man kategoriserar svaren och i den kvantitativa intervjun styrs reliabiliteten bl.a. av hur noggrann kodningen i analysen är. Detta visar att det förekommer en skill- nad mellan metoderna i hur forskaren analyserar och tolkar materialet.
I den kvantitativa metoden används statistiska analyser medan i den kvalitativa metoden är det forskarens tolkning av informationen som gäller (Holme & Solvang Krohn, 1997).
5.2 Metodval
Jag ville ta reda på hur lärare på gymnasiet uppfattar arbetet med elevernas hälsa samt hur de beskriver att detta arbete kan utvecklas. I pedagogiken finns begreppet fenome- nografin vilket betyder att studera hur kunskaper och förhållningssätt förändras hos en människa efter att hon blivit mer insatt och tränad inom ett visst område (Egidius, 2003). Det handlar också om hur människor uppfattar fenomen på olika sätt. I denna metod undviker man att ta hänsyn till omedvetna krafter till skillnad från psykoanalysen och tekniskt sett görs fenomenografiska studier med hjälp av intervjuer. Eftersom målet med undersökningen är att det ska komma fram ny kunskap inom ämne, så valde jag den kvalitativa intervjun och eftersom den bygger på frågeställningar som tränger dju- pare in tyckte jag att den passade med vad jag ville ta reda på. Den stora fördelen med denna metod anser jag vara dess öppenhet men ändå strukturerad och att den förs som ett samtal där jag kan hämta kunskap under hela intervjun. En annan fördel anser jag vara att samtalen kan förändras under intervjuns fortskridande och att det kan vidga min kunskap och uppfattning om ämnet. Jag avser att skriva antalet lärare som svarar på olika frågor framförallt för att visa på eventuella tendenser till samstämmighet utan att svarens betydelse värderas.
I mitt arbete som lärare har jag arbetat en del med ”öppna frågor” och med kroppssprå- kets betydelse och tyckte att jag hade nytta av den erfarenheten i den kvalitativa inter- vjun. Nackdelen med metoden kan då vara att eftersom jag har kunskap om kroppsspråk så kan jag tolka in signaler hos respondenten som inte stämmer. Det kan också vara
svårt att kategorisera svaren i analysen eftersom riktningen kan svänga under samtalets gång. Det kan både vara en nackdel och en fördel att miljöns beskaffenhet och att ”ke- min” mellan intervjuare och respondent påverkar resultatet men eftersom jag känner mig bekväm och oftast uppskattar situationen under t.ex. ett utvecklingssamtal så över- vägde fördelarna med en kvalitativ intervju. Jag har även använt mig av källforskning som en metod för att nå mitt syfte, och denna finns under rubriken ”Litteraturgenom- gång.”
5.3 Pilotstudie
Pilotstudien görs för att få respons på om det tänkta upplägget angående intervjun är relevant för vad jag vill få reda på. Detta gäller ju både innehållet och svaren i frågorna samt själva tekniken. Studien ska genomföras på en grupp som i viktiga avseenden lik- nar den grupp jag har tänkt intervjua i den egentliga undersökningen (Patel & David- son,1994). Vad som framkom i min pilotstudie var att jag var på rätt väg men att det saknades någon fråga som täckte hur läraren uppfattade begreppet hälsa/ohälsa hos ele- verna och att två frågor resulterade i ett gemensamt svar. Alltså förändrade jag i frågor- nas innehåll. Trots att jag medvetet valt intervjuplatsen för att få lugn och ro under in- tervjun visade det sig att vi blev störda av några personer och därför valde jag en annan plats för den egentliga intervjun.
Jag hade planerat ett antal följdfrågor för att täcka upp studiens syfte men det visade sig under pilotstudien att jag behövde komplettera med ytterligare följdfrågor inför den ”verkliga” intervjun. Under pilotstudien blev jag uppmärksam på vikten av att intervjua- ren och respondenten är fokuserade för att samtalet ska vara informationsrikt och för- medla det som är studiens syfte. Detta gjorde att jag verkligen ansträngde mig för att boka in tillfällen som främjade detta inför de fortsatta intervjuerna.
5.4 Undersökningsgrupp
I det första upplägget hade jag planer på att intervjua lärare från fyra olika gymnasie- skolor. Jag planerade att respondenterna skulle vara från olika program och både karak-
tärslärare och kärnämneslärare för att undersöka eventuell skillnad i synen på arbetet med elevhälsa. Jag skrev brev till rektorerna för dessa skolor och ringde sedan till dem. Det var mycket svårt att få kontakt med dem! En rektor gav mig namn på lärare som jag kunde kontakta för en intervju andra skulle ta upp det på ett gemensamt möte för att rekrytera villiga lärare till intervjun. Efter en tid utan att rektorerna hört av sig, försökte jag kontakta dem igen och då fick jag tag på två varav den ene hade glömt att fråga lä- rarna och en som inte tyckte det var rätt tidpunkt just nu för studien. Nu hade tiden fort- skridit och jag bestämde mig för en annan variant och det blev att intervjua sex lärare på en annan gymnasieskola.
Mitt val av skola grundar sig på att kontakten med skolan fungerade bra och att det för- flöt ganska kort tid innan intervjutiderna var bokade. Valet styrdes också av vetskapen om att begreppet hälsa ingick som en del av skolans policy. Jag informerade om studien på ett lärarmöte och frågade om det fanns intresserade respondenter. Jag valde att fråga personligen på mötet, eftersom jag tidigare upplevt att det blev komplicerat att gå via rektorn Vid mötet visade det sig att tio lärare var intresserade av att delta. Inom ramen för uppsatsens omfattning lottade jag slumpvis ut sex lärare. Rudberg (1993) beskriver detta som ett osystematiskt urval, vilket är en beskrivning på sättet man kan göra det slumpmässiga urvalet.