Hälsa och lärande en pedagogisk utmaning! En studie av gymnasielärares arbete med elevernas hälsa

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

15 högskolepoäng

Hälsa och lärande

en pedagogisk utmaning!

En studie av gymnasielärares arbete med elevernas hälsa.

Health and learning – an educational challenge!

Theatchers experience regarding the work with students health.

Sofi Isaksson

SÄL lll:2 2008-06-12

Examinator: Lena Lang Handledare: Pähr Hansson

ABSTRACT

Författare: Sofi Isaksson

Titel: Hälsa och lärande – en pedagogisk utmaning! Nyckelord: Hälsofrämjande, lärmiljöer, uppdrag.

Mitt syfte med studien var: Att undersöka hur gymnasielärare uppfattar och arbetar med elevhälsa för att skapa goda lärmiljöer. Vidare är jag intresserad av att undersöka hur detta arbete kan utvecklas. Begreppet hälsa kan vara både psykisk och fysisk hälsa. Jag har i studien koncentrerat mig på den psykiska hälsan.

Metoden jag använde var kvalitativ intervju samt litteratur inom ämnet för att kunna bearbeta materialet och härleda det till olika teorier. I min undersökning kom jag fram till att lärarna arbetade med elevens hälsa i undervisningen men också i utvecklingssam-talen samt i organiserade eller oorganiserade möten med eleven. Lärarna saknade verk-tyg för att kunna motivera och planeringen samt nivå och innehåll i undervisningen an-passades efter gruppen. Därför eftersattes individuella lösningar för eleverna vilket lä-rarna upplevde berodde på tidsbrist. Det hälsofrämjande arbetet var inte förankrat hos ledningen vilket påverkade lärarna som ofta inte visste vad de skulle göra eller varför i arbetet med elevhälsa. Det framkom önskemål i undersökningen om mer fortbildning och diskussioner gällande verktyg i mötet med elever som behövde stöd men också mer kunskap i att tolka elevernas signaler. Andra önskemål som framkom var bättre organi-sation av skolans arbete med elevernas hälsa, färre arbetsuppgifter och mindre grupper.

INNEHÅLL

1 INLEDNING……….

1.1 Bakgrund……….……...

2 PROBLEM OCH SYFTE………...

2.1 Problem……….………. 2.2 Syfte………... 2.3 Frågeställning………. 3 LITTERATURGENOMGÅNG……….. 3.1 Historik………... 3.2 En god lärmiljö………... 3.3 Hälsa i ett främjande perspektiv………. 3.4 Hälsa och lärande………... 3.5 Exempel på hälsofrämjande skolor……… 3.6 Det pedagogiska mötet………... 3.7 Lärarnas dilemma………... 3.8 Samhällsutvecklingen och ungdomars hälsa idag………..

4 TEORI………...

4.1 Det sociala samspelet………. 4.2 Den nya lärarrollen……..………... 4.3 Hälsa i ett lärande sammanhang………...

5 METOD………. 5.1 Allmänt om metod………. 5.2 Metodval……… 5.3 Pilotstudie………...… 5.4 Undersökningsgrupp……….. 1 2 5 5 5 5 7 7 9 10 13 15 16 18 21 25 25 26 26 29 29 31 32 32

5.5 Genomförande……….………...… 5.6 Tillförlitlighet………. 5.7 Etik……….

6 RESULTAT……….

6.1 Tecken på hälsa/ohälsa hos eleverna………. 6.2 Arbetet med elevhälsa……… 6.3 Upplevelsen av arbetet med elevhälsa………...………… 6.4 Kopplingen mellan hälsa och lärande……….……….…….. 6.5 Önskemål för att utveckla arbetet med elevhälsa………..

7 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION………

7.1 Sammanfattning……….……… 7.2 Diskussion………. 7.3 Meads teori……… 7.4 Hargreaves teori……… 7.5 Banduras teori………... 7.6 Reflektioner kring min metod………...…

8 FORTSATT FORSKNING……… REFERENSER………... BILAGOR………...………. Frågeställning………... 33 34 34 37 37 38 40 42 43 45 45 46 46 47 48 49 51 53 55 55

1 INLEDNING

Jag har arbetat som gymnasielärare i 13 år. Under dessa år har jag upplevt en förändring av läraruppdraget nämligen att fokus i läraryrket har förskjutits från lärande och äm-neskunskapen till att även omfatta elevernas utveckling hälsa och relationer. I mötet med andra lärare har jag funnit en uttalad känsla av otillräcklighet och brist på kunskap inom detta uppdrag. Jag upplever också att elevernas behov av stöd gällande deras hälsa har ökat vilket betyder att jag måste avsätta mer tid och kraft till detta uppdrag.

I en debattartikel införd i Svenska Dagbladet 11 september 2003 påpekas att hälsotill-ståndet bland barn och ungdomar har blivit allt sämre under den senaste tioårsperioden. Artikelförfattarna menar att i förslaget till en ny skollag saknas tillräckliga förbättringar inom skolhälsovården numera kallad elevhälsa. Författarna vill säkerställa att elevhälsan i förslaget blir en sammanhållen enhet med skolläkare, skolkuratorer, skolsköterskor samt skolpsykolog. I dessa funktioner skulle då ingå att följa elevernas utveckling, be-vara och förbättra elevernas hälsa och verka för att eleverna får sunda levnadsvanor. En tanke som väcktes efter denna artikel var att lärarens roll i elevhälsoarbetet inte nämn-des överhuvudtaget.

Folkhälsoinstitutet refererar till betänkandet (SOU 2002:121) där man föreslår att be-greppet hälsa ska föras in i skollagens portalparagraf genom en komplettering. Detta motiveras med att lärande och hälsa samverkar och vill att lagförslagets ska visa att syf-tet med utbildning inte bara handlar om kunskaper utan också att främja hälsa och per-sonlig utveckling samt ett livslångt lärande. Även om lärarens roll i detta arbete inte preciseras så måste vi medverka eftersom skolan som helhet ska påverka elevers hälsa.

Myndigheten för skolutveckling (2003) beskriver tre olika nivåer för att arbeta med elevhälsa. Den första nivån ska utveckla goda lärmiljöer för alla barn. Då uppstår en undring; Vad är god lärmiljö, och hur stor del ska läraren medverka till denna lärmiljö? Kan denna uppgift bli ett nytt inslag som hjälper eller stjälper läraren i en redan ganska stor arbetsbörda? I Lpf-94 (2004) finns nyckelord som visar på vårt uppdrag i arbetet

med eleverna: växa, stödja, utveckla och att vi ska utgå från den enskilde elevens behov. Frågan är då hur mycket lärare ska arbeta med elevhälsa och om vi har kompetens och stöd att utföra detta arbete?

1.1 Bakgrund

En utveckling har skett från begreppet skolhälsovård till begreppet elevhälsa. Detta in-nebär bl.a. att elevens hälsa oftast sköttes av speciella yrkeskategorier såsom skolläkare och skolsköterska på speciella platser utanför lärandet. Elevens hälsa och lärande var isolerade från varandra. Detta kan fortfarande vara fallet men för att både kunna upp-fatta elevens situation socialt, hälsomässigt och kunskapsmässigt måste elevhälsan vara involverad i lärandet. Detta är en förutsättning för att vårt uppdrag som lärare ska kunna fullföljas. Enligt SOU 2000:19, har det i flera decennier funnits tankar kring att integ-rera elevvården i skolans verksamhet både i tidigare läroplaner och i utredningar.

I Myndigheten för skolutveckling (2003) ställs frågan om hälsan är en förutsättning för lärande eller om positiva resultat i skolan leder till bra hälsa. Begreppet hälsa handlar också om att förebygga ohälsa och i Lpf-94 kommer värdegrunden in med ord som re-spekt, demokrati, jämställdhet, moral m.m. in.

Personal och pedagoger i skolan pratar om betydelsen av det professionella mötet i sko-lan. För att detta ska kunna genomföras krävs att alla känner trygghet i sitt utövande men också en utveckling av kompetensen inom skolans uppdrag. Detta förutsätter sam-verkan och att man tillsammans i skolan arbetar för elevens hälsa, lärande och trygghet (Myndigheten för skolutveckling, 2003). Detta kan bli ett utvecklande arbete för lärarna men kanske också medför en otydlighet i uppdraget eftersom det alltid finns en tolk-ningsskillnad av styrdokumenten men även av de lokala mål och strategier som kom-muner och skolor upprättat.

Det finns tre definierade nivåer på hur man kan arbeta med elevhälsa i skolan.

• Att ha blick för utsatthet (elevers rätt till stöd) • Att samverka kring barn i svårighet

(Myndigheten för skolutveckling, 2007).

Jag har valt att i mitt arbete utgå från den första nivån, eftersom den är övergripande och för att innehållet finns inskrivet i läroplan och skollag och att vi som lärare är starkt in-volverade i denna process.

2 PROBLEM OCH SYFTE

2.1 Problem

Myndigheten för skolutveckling (2007) definierar den första nivån för hur man kan arbeta med elevhälsa i skolan och den handlar om att utveckla goda lärmiljöer för alla barn. I denna process är lärarna en viktig kugge och jag vill i min undersökning under-söka lärarnas syn på detta arbete. Det finns en pågående diskussion om lärarnas roll i ett samhälle och en skola som är under ständig förändring, (SOU 2000:19). Detta kan ska-pa ett dilemma hos lärarna som står mellan nya uppgifter som omfattar ett lärande för livet och där kunskap och hälsa ska vävas samman och där hänsyn måste tas till faktorer utanför skolan (Hargreaves 2004). Är lärarna i gymnasieskolan medvetna om sin för-ändrade yrkesroll och känner de att de har kompetens för att klara av denna roll? Finns det tillräckligt med stöd från ledning och kollegor i skolan för att klara av elevernas ökade ohälsa? Finns det tid och kraft att både kunna få eleven att växa och att uppnå kunskapsmålen?

2.2 Syfte

Mitt syfte är att undersöka hur gymnasielärare uppfattar och arbetar med elevhälsa för att skapa goda lärmiljöer. Vidare är jag intresserad av att undersöka hur detta arbete kan utvecklas.

2.3 Frågeställning

Vilken uppfattning har lärarna om arbetet med elevernas hälsa? Hur upplever lärarna elevernas hälsa/ohälsa?

Upplever lärarna ett samband mellan lärande och elevernas hälsa? Hur vill lärarna utveckla arbetet med elevernas hälsa?

3 LITTERATURGENOMGÅNG

Jag vill i detta kapitel redogöra för litteratur som är relevant för mitt arbete. För att för-stå dagens skola och inriktningen i arbetet med elevhälsa har jag skapat mig en bild av den historiska förändringen inom detta område. Jag har tittat på hur ungdomars häl-sa/ohälsa ser ut idag, och genom olika utredningar, styrdokument, litteratur, artiklar m.m. försökt skaffa mig kunskap om lärarens roll i arbetet med elevhälsa och vilka fak-torer som påverkar elevens hälsa och vad begreppet god lärmiljö står för.

3.1 Historik

Ända sedan de allmänna skolornas inträde på 1800-talet, har olika grad av ansvar fun-nits hos skolan för elevernas hälsa och välbefinnande. Detta ansvar har förändrats med samhällsutvecklingen och med synen på hälsa (SOU, 2000:19).

I slutet av 1800-talet användes begreppet skolhälsovård, vilket betydde att skolläkarna hade ett stort inflytande över hela folkskolans utveckling genom att de deltog i skolråd och skolstyrelser och var engagerade i skolhygieniska frågor. Elevundersökningarna handlade mycket om hygieniska förhållanden i bostäder och skola, men också om ele-vernas trötthet, huvudvärk och nervositet. Det fanns ingen behandling av vanliga infek-tionssjukdomar såsom polio, difteri eller tuberkulos, vilket medförde att den fysiska hälsan dominerade verksamheten. Inte helt obefogat kallades skolsköterskan för ”lus-fröken” (SOU, 2000:19, s. 232). Eftersom samhällets syn på barn och ungdomars ut-veckling styrdes av biologiska faktorer, var också skolhälsovården inriktad på olika sjukdomar. Redan tidigt vid denna tidpunkt bedrev lärarna i skolan hälsoarbete, vilket betydde att de gjorde hörselkontroller och avgjorde vilka barn som skulle till doktorn samt genomförde hembesök för att titta på familjernas ekonomiska och sociala behov.

År 1913 anställdes den första skolsköterskan i Stockholm och 1944 fanns ett generellt statsbidrag till skolhälsovården vilket medförde att det skulle finnas skolläkare och skolsköterskor på alla skolor i kommunen. År 1958 övertog kommunerna det

ekono-miska ansvaret för skolhälsovården medan skolöverstyrelsen samt skolverket var till-synsmyndigheter. Begreppet elevvård användes första gången 1957 i ett betänkande (SOU, 1961:30) då det skrevs om skolans elevvårdande uppgifter. I samband med detta tillkom en del av de funktioner som vi har idag, t.ex. psykologer och kuratorer. Skolhäl-sovården togs upp i läroplan för grundskolan 1962 där begreppet elevvård fick en egen huvudrubrik men det framhölls att den skulle ingå som en medicinsk del av elevvården (SOU, 2000:19). Här skrivs det också om lärarens roll i detta arbete och att lärarna bor-de ”genom sin unbor-dervisning bidra till att grundlägga sunda levnadsvanor och motarbeta villfarelser på det medicinska området” (s. 232).

Den läroplan för grundskolan (lgr-69) som kom 1969 tar upp begreppet elevvårdskonfe-rens och vilka personalkategorier som ska ingå och då inkluderas även klassförestånda-ren. När begreppet elevvård infördes kom skolhälsovården att bli en del av denna. Allt eftersom folkhälsan förbättrades och samhällets syn på hälsa förändrades infördes också mer förebyggande och hälsofrämjande åtgärder inom elevvården (SOU, 2000:19). Detta fick också konsekvenser i styrdokumentet läroplan för gymnasiet (Lgy1970) där målen redovisas för personalens elevvårdande uppgifter som handlar om att elevens personliga problem och att det är viktigt att hon lär känna sig själv. Ansvaret för omsorgen om ele-ven ligger på rektor, all personal samt klassföreståndaren vars ansvar betonas. Denna syn avspeglas i en betänkandet om förslag till inriktning för skolhälsovården (SOU 1976:46) och återfinns i den kommande Skollagen: ”Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem” (14 kap 2 §).

I 1980 års läroplan sker en förskjutning av inriktningen i det elevvårdande arbetet och betoningen ligger på att förbereda eleverna för ett framtida yrkesliv och skolans medi-cinska och sociala betydelse tonas ner. Däremot betonas hjälp till elever med behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram blir ett begrepp (SOU, 2000:19).

Om man tittar tillbaka historiskt på begreppet elevvård ser man att det hänger ihop med det synsätt skolan har på olika problem och hur man löser dem. När fokus på elevvården ändrades från individen till hela skolan och den miljö som eleven befann sig i blev

elev-vården viktig för all personal i skolan. Det finns fortfarande ingen reglering av arbetet med elevens hälsa, men det är rektorn som har det övergripande ansvaret för denna verksamhet som mycket handlar om att eleverna ska nå läroplanens mål och att skolan arbetar enligt skollagen.

3.2 En god lärmiljö

Skolan ska ha en miljö som främjar växande för alla barn och ungdomar och där de kan trivas och utvecklas (Myndigheten för skolutveckling, 2003). Eleverna ska bli sedda och få respons på sitt arbete. Miljön ska vara trygg och präglas av tillit i relationerna samt kunna vara en mötesplats för samtal om existentiella samtal. Om eleven känner sig trygg och relationerna är positiva främjas också lärandet. I rapporten diskuteras också förändringsarbetet från elevvård till elevhälsa vilket innebär en utveckling från elevvård till elevhälsa. Detta innebär en förskjutning av fokus från elevens problem till den lärande miljön. Elevhälsan ska bl.a. vara involverad i lärandet, vara hälsofrämjande och innebära ett samarbete mellan elevvården och övriga personalkategorier på skolan. Rapporten hänvisar till en anställd inom skolan som uttrycker sig på följande sätt. ”Un-der ett antal år har man satt fokus på betyg och basfärdigheter för att öka måluppfyllel-se. Jag tror nu att man behöver tillåta fokus på sambanden mellan hälsa, lärande och värdegrund och lyfta upp denna kunskap till samma nivå som basfärdigheter” (Myndig-heten för skolutveckling, 2003 s. 53).

Kimber (2004) skriver att allt lärande bygger på ett sammanhang. För att eleverna till fullo ska kunna tillgodogöra sig de kunskaper som skolan strävar efter måste eleverna kunna samarbeta med varandra och med sina lärare. En förutsättning för detta är sociala och emotionella färdigheter. Dessa gör också att eleverna förstår sig själva och andra. Färdigheterna är också grundläggande för att eleverna ska kunna leva ett hälsosamt liv och fullt ut kunna utveckla sin potential. Carlgren (2002) beskriver förskjutningen av lärandet som ett kognitivt fenomen till att även innefatta det sinnliga och sociala. Förfat-taren menar att lärandet är något som sker mellan individer och i ett socialt samman-hang samt att olika miljöer mer eller mindre främjar individens lärande. Andra vars

teo-rier hävdar att inlärning är en interaktion mellan den miljö som omger en individ samt individens tänkande och beteende. Bremberg (2004) refererar till Banduras.

På 50-talet kom en teori ”the health belief model” som framhävde betydelsen av den sociala miljön och här återfinns de sociala aspekterna som fördelar eller hinder i inlär-ningen. I korthet innebär teorin att eleven ska lära sig ett antal nya beteenden för att bevara hälsan. Förstärkning eller återkoppling till eleven är viktigt och många undervis-ningsprogram under 80 och 90-talen bygger på denna sociala teori. Bremberg (2004) skriver om den lärande miljön som en ”miljö som stimulerar, utmanar, och stödjer varje enskild elev, så att eleven skaffar sig kunskaper och erfarenheter, får självkänsla och självförtroende” (s. 38).

3.3 Hälsa i ett främjande perspektiv

Hälsa är ett begrepp som kan definieras på många olika sätt. Begreppet hälsa kan ses ur olika perspektiv, sjukdomsorienterat, främjande eller holistiskt (Folkhälsoinstitutet 2004). En holistisk syn på hälsa omfattar både det psykiska, fysiska och sociala och inte enbart frånvaro av sjukdom (WHO, 1948). Antonosky (1991) introducerar begreppet salutogenes, vilket står för läran om hälsans ursprung. Författaren fokuserar på hälsa och vad som påverkar hälsan istället för sjukdomar och deras uppkomst. Antonosky ställer sig frågor som: vad är det som främjar hälsa? Vilka faktorer gör att vissa männi-skor klarar påfrestningar bättre än andra? Vilka faktorer bidrar till ökad hälsa? Ett vik-tigt begrepp är KASAM, vilket står för känslan av sammanhang. Författaren menar att människor måste uppleva att det som händer dem i livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt. I regeringens proposition, klar 2001/02:14 menar man att hälsan påverkas av individens upplevelse av sammanhang, helhet, delaktighet och möjlighet till påver-kan och återkoppling, vilket också gäller i skolan. Dessa komponenter påverkas natur-ligtvis av faktorer utanför skolan som familjesituation, fritid och boende och därför är det viktigt att även arbeta med föräldrar och närsamhälle för att kunna påverka elevens hälsosituation. Enligt Regional Folkhälsostrategi (2006-2009) finns det ett antal faktorer som påverkar elevernas resultat och måluppfyllelse oavsett likhet i skolornas bakgrund

och förutsättningar och exempel på dessa är ett tydligt ledarskap, föräldrarmedverkan , småskalighet och kontinuitet.

I dagens internationella hälsoarbete talas det om stödjande miljöer. Nilsson & Nordgren (2003) uttrycker att ett främjande perspektiv utgår från att stödja barn och ungdomar så att de ska kunna stå emot de risker som de utsätts för. I skolan har mycket av hälsoarbe-tet handlat om problem, istället för att fokusera på det främjande arbehälsoarbe-tet. Det verkar lättare att ta upp områden som våld, mobbning, droger m.m. än att tala om kärlek, vän-skap, självkänsla m.m. Centrala frågor handlar om relationer och är existentiella, men även om jämställdhet och inflytande. I hälsoundervisningen har det skett en förskjutning från ett risktänkande, till att bygga stödjande miljöer för hälsa. Eleverna upplever dock fortfarande att hälsoinformationen kommer för mycket uppifrån, och de önskar en mer jämlik dialog med lärare. Enligt Nilsson & Sandström (2004) kan hälsofrågor ses som ett av skolans ämnesövergripande kunskapsområde där olika faktorer påverkar elevens hälsa och inlärning. Exempel på friskfaktorer är:

• positiva normer och värderingar. • engagemang i skola och skolarbete • social kompetens

• positiv identitet

• en omgivning som uppskattar ungdomarna och ger dem ansvar • en omgivning som sätter gränser och ställer krav

• en omgivning som skapar möjligheter till meningsfulla aktiviteter • positiva kamratförebilder

• god självkänsla

Skolans styrdokument anger de övergripande riktlinjerna för skolans verksamhet och där inräknas också det hälsofrämjande arbetet (Ungdomsstyrelsen, 2008). Det står att ”det är skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildning på gymnasieskolans natio-nella och specialutformade program, dessutom har kunskaper om förutsättningar för en god hälsa” (s. 228). I kursplanerna till ämnet idrott och hälsa ingår förutom fysisk akti-vitet även social och psykisk förmåga för att eleverna ska få en helhetssyn på hälsobe-greppet.

Skolan ska i sitt arbete hindra att eleven blir utsatt och då är det viktigt att möta varje elev med respekt och kunna individanpassa lärandet. En annan faktor som påverkar ele-vers välbefinnande är betygen, och därför måste kunskapsförmedlandet och elevens hälsa gå hand i hand. Andra faktorer som ska ingå i skolans främjande hälsoarbete handlar om fysisk aktivitet, skolmat, inflytandefrågor, förmedling av demokratiska vär-deringar, droger, sex och samlevnad samt livskunskap. En mycket viktig faktor som påverkar elevens hälsa och välbefinnande är skolans arbetsmiljö.

I Ungdomsstyrelsens rapport (2008) hävdas att skolmiljöer som är eftersatta visar på skolans låga status och påverkar elevernas trivsel, studieresultat och mående. Tidigare har resurserna i skolan inriktats på att lösa elevers problem när de blivit så stora att det inte fungerade för eleven i skolan. Idag är den förebyggande verksamheten viktig för att slippa lösa problem som kanske redan har gått för långt. Mår en elev inte bra kan den heller inte lägga så stor kraft på lärandet.

Det finns fyra viktiga hörnstenar i skolans förebyggande hälsoarbete: föräldrarna, klass-rummet, elevhälsan och fritiden (Folkhälsoinstitutet, 2007). Skolan ensam räcker inte till för det hälsofrämjande arbetet utan det måste ske en samverkan mellan de fyra fakto-rerna för ett lyckat arbete. Ungdomar behöver stöd av vuxna i skolan för att kunna leva ett självständigt liv och detta stöd är inte alltid tillräckligt. För att förbättra detta fram-hävs följande punkter:

• ökad kunskap om unga och deras behov hos skolans personal. Skolans personal innebär både de yrkeskategorier som arbetar inom skolhälsovården, men även lärare som ofta arbetar nära ungdomarna och är den vuxne eleverna vänder sig till för att få stöd

• att eleverna får inflytande över ämnet idrott och hälsa, daglig fysisk aktivitet • att säkerställa att ämnet idrott och hälsa finns under hela skoltiden, även under

gymnasieåren

• att utreda varför skillnaderna i resultat och hälsa mellan pojkar och flickor är så stora i skolan

• att förbättra den psykosociala och fysiska arbetsmiljön i skolan. Skolorna måste arbeta för att skapa ett bra klimat och ta ansvar för hur ute och innemiljön på skolan ser ut

(Ungdomsstyrelsen, 2008).

Skolmiljö är ett vitt begrepp. Den handlar både om den inre miljön där pedagogiken, lärarna och den sociala miljön påverkar skolans arbete för lärande och hälsa men också om den yttre, fysiska miljön (SOU 2000:19). Men även om skolans miljö regleras i t.ex. arbetsmiljölagen och läroplanen blir det ändå den enskilda skolan som sätter prägel på skolmiljön och skolvardagen. I utredningen betonas också betydelsen av människosyn och att en god skolmiljö skapas av de vuxna och hur de kan samverka samt hur de be-möter eleverna.

En viktig grundtanke är att alla barn kan stödjas i sitt lärande och att detta är en uppgift för skolan. Viktiga faktorer som påverkar hälsan är också trygghet och trivsel, kamratre-lationerna, samt naturligtvis lärarna som ska vara vägvisare, handledare och fostrare. Kvalitén i relationen mellan lärare och elev har en stor betydelse på elevens hälsa och lärande. Medinflytande i skolan är en annan faktor som påverkar trivsel och känslan av tillhörighet hos både elever, föräldrar och personal.

3.4 Hälsa och lärande

Redan 1980 kom WHO med tanken om hälsofrämjande skolor. Det fanns en visshet om att det är svårt att påverka eleven endast i klassrummet, och fokus sattes på ett engage-mang på hela skolan. År 1992 startade ett stort europeiskt hälsoprojekt, The european network of health promoting schools, vars tankar är en bred syn på hälsa.1993 kom Sve-rige med i nätverket. Myndigheten för skolutveckling övertog ansvaret 2001 från Folk-hälsoinstitutet för det nationella nätverket som benämndes Hälsofrämjande skolutveck-ling. (Regional folkhälsostrategi, 2006-2009). Detta är en långsiktig process som ska utveckla vardagen i skolan till en stödjande och främjande miljö för hälsa, lärande och trygghet. Gunnarsson (1999) hävdar att följande faktorer måste finnas med för att lyckas med processen:

• ett hälsofrämjande synsätt • helhetssyn på hälsa • ett salutogent synsätt • att stärka KASAM

• en ökad samsyn för alla som har skolan som arbetsplats

• att gemensamt skapa en positiv inlärningsmiljö som ger glädje och lust i lärandet • att utveckla goda relationer mellan ungdomar och vuxna

Den enskilda skolan har stora möjligheter att påverka elevens hälsa och lärande genom sin miljö och struktur. Att arbeta med hela lärandemiljön och med personalen som ar-betar i den ökar utsikterna för att lyckas både med kunskap och med hälsa. När man arbetar med hälsofrämjande skolutveckling, är det viktigt att ha en salutogen syn på hälsobegreppet vilket betyder att arbetet inriktas på både psykisk och fysisk hälsa samt även den sociala. Hela skolans vardag ska genomsyras av dessa tre faktorer för att sko-lan ska bli en stödjande miljö för hälsa och lärande. Vid ett salutogent synsätt arbetar man med det friska i fokus. Det är viktigt att eleverna är medvetna om att deras person inte bara har aspekter som ska avlägsnas utan att den främst har aspekter som ska stär-kas och utvecklas (Regional folkhälsostrategi, 2006-2009).

Hälsofrämjande skolutveckling ska fördjupa sig i vissa områden som t.ex. elevens självkänsla och ansvarstagande, det goda samtalet och möjlighet till dialog, fysisk akti-vitet, mobbning samt existentiella frågor. Arbetet syftar till att utveckla goda lärande miljöer för alla ungdomar och hänsyn måste tas till särskilt utsatta. Undervisningen ska utgå från elevens egna frågor och genomsyras av öppna samtal och dialoger samt ingå i ett sammanhang och vara långsiktig. Regional folkhälsostrategi (2006-2009) refererar till en stadsdelschef. ”Eleverna ska längta till skolan, inte därifrån”.

Lärarna är med sitt engagemang nyckelpersoner som ska se till att varje elev trivs i sko-lan. Med en gemensam vision skapas gemensamma värderingar. Alla som arbetar på skolan ska känna till målen och skolledningen ska visa vägen” (s.16)

För att säkerställa att processen hälsofrämjande skolutveckling fortsätter, kvalitetssäkras den i tre stadier: förankring, implementering samt prioritering. De två första stegen är styrda och är en naturlig förutsättning för processen medan prioriteringen måste göras av respektive skola efter vilka hälsoområden som anses vara viktiga.

3.5 Exempel på hälsofrämjande skolor

En intressant rapport angående förändringsarbete med elevhälsan har gjorts i Lycksele kommun. Utgångspunkten var att det fanns ett behov av att föra elevhälsan närmare verksamheten och att göra en definition av begreppet elevhälsa som sedan skulle leda till att man skulle arbeta likvärdigt med elevhälsan i hela kommunen. Definitionen på elevhälsa blev att barnen skulle må bra och trivas i skolan, ha goda relationer med barn och vuxna så att de kunde växa och ta till sig kunskaper samt reflektera över sitt läran-de. ( Myndigheten för skolutveckling, 2007).

Arbetet ledde till nya riktlinjer, omorganisation och många integreringar. Rutinerna skrevs i 21 punkter som bl.a. omfattade elevhälsa i styrdokumenten, hälsoråd, rektors ansvar, hälsa, lärande och trygghet, ett lösningsfokuserat arbetssätt med ett salutogent perspektiv samt kvalitetsredovisning. Vad man slog fast i Lycksele var att de mänskliga relationerna är grunden för hälsan i skolan. Många professioner var inblandade, men hur möttes dessa?

Efter fem års arbete drog man vissa slutsatser:

• våga tänka förebyggande, sätt ner foten och se helheten.

• satsa på tidiga insatser och definiera vad som menas med tidiga insatser. • skapa gemensamma strukturer och mötesplatser.

• formulera tydliga uppdrag och prata om uppdraget. Det stärker yrkesrollen. • samsyn - "tänk alla” och skapa samsyn mellan elevhälsa och annan verksamhet. • förändring tar tid.

Det framkom också vissa utmaningar under Lyckseles kommuns förändringsarbete. Några var att skapa samsyn kring ledningen av elevhälsa och att definiera en god lär-miljö. Efter fem år har man hittat formerna och arbetar nu fram mätinstrument för att kunna se resultaten. En form att mötas är det stora hälsorådet, som träffas en gång i må-naden och där rektorer och representanter för elevhälsan träffas. Här lyfts övergripande frågor och behov upp i ett helhetsperspektiv i syfte att stödja lärandet utifrån ett hälso-tänkande. Ett konkret resultat är att elevvårdskonferenserna har minskat.

I SOU (2000:19), ges ytterligare exempel på utvecklingsprogram med elevhälsa och ett är från Sörlidens skola i Örnsköldsvik. Detta program har lett till en konkret skolplan som gör att de kan arbeta i linje med läroplanens krav. Programmet bygger på tre nyck-elord; trivsel, trygghet, och tillhörighet och dessa utgör grunden för alla barns lärande och växande. I programmet finns mål och beskrivningar för hur man ska arbeta och ut-värderingar görs varje år. I utredningen påpekas att de flesta skolor och personalen som arbetar där är medvetna om att de skulle behöva arbeta fram gemensamma rutiner för elevhälsoarbetet och för uppföljning och dokumentation men att ingen frågar efter deras erfarenheter och att tiden inte räcker till för detta arbete.

3.6 Det pedagogiska mötet

Grunden för det pedagogiska mötet är relationen mellan pedagogen och eleven. Den som har ansvaret för att det skapas en positiv relation är pedagogen (Jenner, 2004). Denna relation är inte jämställd och därför är det viktigt att pedagogen är uppmärksam på sitt övertag och kan se eleven med ett perspektivseende, vilket betyder att gå utanför det egna perspektivet och se världen med elevens ögon. Detta möte ska vara professio-nellt och innehålla ett etiskt förhållningssätt. Mötet handlar om att pedagogen ska se den andre som en person och inte som något som ska åtgärdas.

Mötet med eleven kan få olika karaktär och innehåll beroende på ändamålet. Handlar det om undervisning styr lärarens inställning till kunskap mötet. Är kunskap en färdig produkt som ska förmedlas till eleven eller är den en process som eleven är delaktig i? Även vid möten som handlar om social fostran eller motivation handlar det om att utgå

från elevens perspektiv och att skapa en kommunikation där lärare och elev i en dialog stakar ut en väg tillsammans. Gunnarsson (1999) skriver om skolmiljön som utveck-lingsmiljö för eleven och att mötet mellan elev och lärare måste tillgodose viktiga behov som främjar elevens utveckling. Genom att skapa en gemensam värdegrund på skolan kan man genomföra tillvägagångssätt som främjar denna utveckling.

Ett viktigt samtal i skolsammanhang är utvecklingssamtalet i eftersom det samtalet är det mest frekventa professionella samtal som genomförs i vårt land (Normell, 2008). Här ska lärare, elev och förälder tala om både studieresultat och den sociala utveckling-en. Författaren påpekar att det fortfarande finns kvar en rest i samtalen från lydnadskul-turen i detta samtal nämligen att fokus ligger på brister hos eleven. Det kan vara svårt att skapa ett meningsfullt samtal eftersom både lärare och elev oroar sig för negativ in-formation. Det används begrepp såsom rätt eller fel, bra och dåligt och detta påverkar samtalet på ett negativt sätt trots lärarens vilja och ambitioner att se det positiva i ele-vens utveckling.

Bristperspektivet är det traditionella perspektivet i skolan, och många lärare upplever att de inte har kompetens i att framföra det som är bra. När rätt och felperspektivet undviks, blir samtalen mer meningsfulla . Författaren tar också upp vikten av processfrågor vilka är en hjälp till att skapa positiva samtal och betyder att läraren fångar elevens egna tan-kar, känslor, önskningar och resurser. Exempel på processfrågor kan vara: Vad skulle vara till hjälp för dig just nu? Eller på vilket sätt kan jag hjälpa till? Konsten är att fråga på ett sätt som ger ett sammanhang åt studierna och som hjälper eleverna att växa som människor. Vidare påverkas mötet mellan elev och pedagog av olika kulturer, nämligen vardagskulturen, organisationskulturen i skolan samt vilka värderingar som finns i sam-hället (Jenner, 2004).

Till vardagskulturen hör det mångkulturella som påverkar mötet men också att den kul-tur som redan finns i skolan gör att läraren måste vara uppmärksam på hur hon uppfattas av eleven och lägga upp mötet efter detta.

Den organisationskultur som en skola har är de traditioner, begränsningar och förutsätt-ningar som styr verksamheten men också öppna och dolda regler, t.ex. för hur beröm och klagomål framförs. Värderingarna i samhället styr också mötet mellan lärare och elev. Dessa finns i lagar, styrdokument, men också i attityder till olika företeelser som skolproblem och kunskapssyn. En avgörande faktor av mötets utgång är var pedagogen själv står i dessa frågor. När det handlar om att läraren ska skapa motivation hos eleven måste hon vara medveten om att motivation inte är en egenskap utan ett resultat av de erfarenheter man gjort och de bemötande man fått. Pedagogen måste ha förståelse för de orsaker som påverkar individens resultat och handlande framförallt hos elever som tror att det är deras egen förmåga som är orsaken till misslyckande. Lärarens förväntningar påverkar också hur bra hon lyckas skapa och behålla motivationen hos eleven. Positiva förväntningar från läraren leder till ökad aktivitet hos eleven med mer beröm som följd medan negativa förväntningar skapar en negativ spiral. Det finns exempel på vad det är hos läraren som skapar det positiva mötet och det är bl.a. att läraren har empatisk för-måga, kan reglera sina känslor, har ett intresse för elevernas personlighet och har god materialiseringsförmåga vilket betyder att läraren är uppmärksam på sitt inre men också är lyhörd för vad eleven känner och menar. (Jenner, 2004).

3.7 Lärarnas dilemma

Skolan i stort har genomgått en större förändring under senaste decenniet än vad den gjort under hela århundradet. Denna har påverkat de som är verksamma i skolan och inte minst lärarna. Backman (2001) refererar till Lundgren som bl.a. skriver om föränd-ringar som att skolan har decentraliserats, läroplaner har blivit mål och resultatstyrda, betygssystemet har ändrats, gymnasieskolans struktur har ändrats mot bredare program och kursuppbyggnad och det har påbörjats en satsning på IT i lärandet.

Dessutom har det införts individuell lönesättning samt arbetstidsreglering. Närsamhället och andra intressenter vill vara delaktiga i skolan vilket medför en förändrad roll mellan skola och samhälle. Kravet på livslångt lärande har öka vilket betyder att lärarens roll som kunskapsförmedlare har förskjutits till att bli den som skapar förutsättningar för lärande och inlärning. Författaren drar vissa slutsatsen när det gäller lärarnas situation

och utbrändhet. De visar bl.a. att det är större risk för utbrändhet de första arbetsåren, att teoretiska lärare är mer i riskzonen och att lärare som arbetar på större skolor i högre utsträckning blir utbrända. Lärarens roll är att vara en god förebild men ska även lyssna och ge återkoppling, ingjuta mod och tillit, locka fram elevens talanger, ge optimism och framtidshopp samt ge motstånd och utmana (Nilsson & Sandström, 2001).

Hargreaves (2007) menar att lärararbetet kommer att gå igenom en intensifiering vilken blir mer intensiv än många andra yrken eftersom lärare har svårt för att avstå från tidiga-re uppgifter trots att det kommer många nya. Han menar att det grundläggande proble-met finns i konflikten mellan två krafter. Den ena är den postmoderna världen som kän-netecknas av bl.a. kulturell mångfald, komplex teknologi, komprimering av tid och rum och den andra är ett skolsystem som fortfarande arbetar utifrån otidsenliga mål och be-stämda strukturer.

Det har framkommit fler uppgifter för läraren som försiggår utanför klassrumssituatio-nen och som kan vara komplexa och omfattande. Detta gör att lärarrollen innefattas av nya problem och nya ansvarsområden där den gamla rollen finns kvar samtidigt vilket innebär att lärare och skolledare känner sig överbelastade.

Skuldkänslan finns ofta med i lärarrollen. En lärare som intervjuades angående sitt arbe-te uttryckarbe-te sig så här: ”Att vara lärare innebär att ha ett yrke som du alltid bär med dig och tänker på när du går hem. Jag har dåligt samvete så fort jag sätter mig ner” (Hargre-aves, 2007, s. 153). Denna skuldkänsla och frustration kan skapa problem för läraren. En faktor som kan motverka detta kan vara att lärare får ner undervisningsfri tid som kan användas till att planera tillsammans, hjälpa varandra och diskutera under skolda-gen. Men den enskilde läraren måste vara professionell i sin yrkesroll, och själv kunna avgränsa sitt arbete.

Normell (2004) skriver om lärarens olika roller i en ansvarskultur jämfört med en lyd-nadskultur. Här ställer sig författaren frågan om det var lättare att vara lärare förr, vilket hon svarar ja på. Förklaringen till detta är att ansvarskulturen som hon menar är rådande idag ställer större krav på lärarens egen förmåga till reflektion, val och att fatta

genom-tänkta beslut. I lydnadskulturen fanns en auktoritet inbyggd i läraryrket medan i an-svarskulturen måste läraren vinna sin auktoritet. Även kunskapskulturen har förändrats och eleven idag ska ha en kunskap som bygger på reflektion och eftersom vårt informa-tionssamhälle ger oss tillgång till obegränsat vetande måste läraren kunna skilja på olika kunskap och varifrån den kommer.

I lydnadskulturen kom kunskapen från en tidigare auktoritet som läraren eller en läro-bok. Det finns andra faktorer som påverkar lärarens roll. Betydligt fler tar studenten idag. Föräldrarna är mer välutbildade och är mer kritiska till sina ungdomars utbildning än de var inom lydnadskulturen. En lärares förutsättningar för att utföra sitt uppdrag måste lyftas fram (Skolverket rapport, 2004). Här framkommer brister i dessa förutsätt-ningar och då ingår både skolans grundförutsättförutsätt-ningar samt lärarens förutsättförutsätt-ningar som begränsas av att utbildningen inte skapar dessa förutsättningar.

En bredare kunskapssyn behövs och detta måste framgå i skolans målsättning, i lärarut-bildningen och i fortbildning. Det räcker inte att lära sig de traditionella skolämnena utan eleven måste kunna ha kunskap om känslor och hur man skapar goda relationer till andra människor. Detta ställer nya krav på läraryrket. Rapporten betonar också att rens förmåga att motivera och skapa lust att lära hos eleven har större betydelse än lära-rens utbildning. Normell (2007) refererar till Paulin som påpekar att många svårigheter visar sig speciellt för nyutexaminerade lärare. Dessa rör sig i stor grad om problem med att kunna möta olika elevers beteende men också om relationerna till föräldrar och kol-legor. Orsakerna till svårigheterna beror på att läraryrket har blivit alltmer komplext, att tid saknas och brister i lärarnas sociala kompetens. Författaren betonar betydelsen av förändringar i utbildning och yrkesintroduktion för att lärarna ska öka kompetensen inom dessa områden.

En annan faktor som styr hur läraren klarar av sitt uppdrag är hennes känslomässiga mognad, vilken är viktig som en del av lärarens kompetens (Normell, 2007). Den lärare som uppnått en grad av känslomässig mognad vilket betyder att både ha tillgång till intellekt och känsla och genom sin lyhördhet kunna bemöta eleverna på ett bättre sätt. Förmågan att kommunicera bli central i läraryrket när vi lever i ett

informationssamhäl-le. Dagens skola betonar det personliga mötet mellan skolpersonal och elever på ett helt annat sätt vilket ställer höga krav på läraren. Myndigheten för skolutveckling (2004) menar att det inte längre går att gömma sig bakom sin yrkesroll vilket var möjligt tidiga-re. Skolors demokratiska uppdrag innebär att elevers lärande främst sker i samspel med andra och kunskap måste ske i ömsesidig kommunikation. I mötet med elever där man diskuterar de demokratiska värdena upplever lärare stor osäkerhet och känner att de saknar den emotionella kompetensen.

Den 10:e maj 2008 skriver Lotta Hördin i en artikel i Helsingborgs Dagblad att allt färre söker till lärarhögskolorna trots att antalet sökande ökat till många andra högskoleut-bildningar. Artikelförfattaren framhäver den försämrade miljön i skolan, lärarnas låga status, samt att lärartätheten är på samma nivå som 1993 som orsaker till att färre vill bli lärare. Därför måste lärarnas arbetsvillkor förbättras, kvaliteten på lärarutbildningen måste höjas liksom statusen på yrket.

En annan artikel i Sydsvenska Dagbladet skriven den 21:a maj 2008 av Kinderberg och Sigrell tas lärarens viktiga roll som förebild upp. Författarna menar att läraren måste ha kunskap om pedagogisk retorik för att kunna skapa tillit och trygghet hos eleverna. Det har senaste tiden framförts kritik i media som gäller lärarnas ämneskunskaper, men det räcker inte med ämneskunskap utan läraren måste också veta hur kunskapen kommuni-ceras för att skapa viljan att lära. Denna del menar författarna saknas i lärarutbildningen. Lärare är den enda yrkesgrupp som har ansvaret att påverka andras karaktär till bestäm-da mål och då är det viktigt att ha utbildning i pebestäm-dagogisk retorik. Rebestäm-dan de gamla gre-kerna menade att karaktären kan påverkas och tränas så att vi blir ansvarsfulla medmän-niskor med målet att få ett humant liv. Detta ska ske med hjälp av kloka och vältaliga lärare!

3.8 Samhällsutvecklingen och ungdomars hälsa idag

Sedan andra världskriget har det pågått en ökning av psykiska problem. Individualise-ringen och ökade valmöjligheter är en del av den moderna utvecklingen och tros bidra till en ökad frustration och längtan efter det som är ouppnåeligt (SOU, 2000:19). Det

har skett en förändring av socialiseringsprocessen vilket innebär att barn idag är mer indragna i de vuxnas vardag och får genom media sekundära erfarenheter vilket gör att de får mindre direkta egna erfarenheter. Forskare är eniga om att vi lever i ett samhälle som präglas av ett globalt perspektiv på världen och där tid och rum förminskats genom en utveckling av informationsteknologin och kommunikationsmedia. För att kunna möta detta behöver vi utveckla nya kompetenser som ökad kunskap om kommunikation samt ett mer reflekterande förhållningssätt.

Några faktorer som förändrats under tid och som anses påverka hälsan är:

• det finns färre manliga förebilder under uppväxtåren

• separationer är vanligare, vilket skapar nya familjekonstellationer • idag förvärvsarbetar både män och kvinnor

• en femtedel av barnen i Sverige har utländsk bakgrund • vård och omsorg har övertagits av specialister

• föräldrar har mindre insyn i vad som händer i barnens liv (SOU 2000:19).

Den ökande individualiseringen som handlar om en förändring på flera nivåer vilket både innebär en uppluckring av samhällsstrukturer och värdegrunder men också om individuell självutveckling och prestation ses som en förklaring till att unga upplever en ökad ohälsa. Det är både yttre faktorer och individuella förutsättningar som påverkar ungdomars hälsa. Exempel på yttre faktorer är våld och mobbning medan individuella förutsättningar kan vara självförtroende och att klara av att lösa problem i vardagen. Prestationskrav i skolan framkallar stress och visar att ungdomar upplever sig ha stort ansvar för sin framtid (Ungdomsstyrelsen, 2008). Individens ansvar för sitt eget liv har ökat, och detta påverkar de ungas relationer till att individen själv måste skapa och upp-rätthålla ett nätverk som de tidigare naturligt socialiserades in i. Detta gör individen mer sårbar, och de ungdomar som upplever ohälsa pratar också mindre med andra om hur de mår.

Andra faktorer som påverkar hälsotillståndet hos ungdomar anses vara: sexuell lägg-ning, hot eller kränkningar, levnadsvanor, självförtroende och tillit samt ekonomi och

koppling till arbetsmarknad. Även här kommer vikten av generella hälsofrämjande in-satser fram för att förbättra ohälsan och då nämns bl.a. information till föräldrarna, fö-rebyggande arbete i skolan och satsningar på fritiden.

I Sydsvenska Dagbladet i april 2008 behandlas under rubriken ”Ungdomars hälsa är grunden för vår framtid” ungdomars hälsa och vilka faktorer som påverkar den. Svenska ungdomar mår bra fysiskt men allt sämre psykiskt där flickorna utgör den största delen. Ohälsan kännetecknas av oro och ångest och depressioner vilket gör att medicineringen ökat samt antalet hjälpsökande hos BRIS och till psykiatrin i Skåne. Många ungdomar hävdar att de saknar någon att prata med om sina problem. Den största orsaken till ohäl-san anser författarna vara press från olika håll som bl.a. handlar om statusjakt, utseende, och sexuell identitet. Författarna betonar vikten av en samverkan mellan olika aktörer för att förbättra den psykiska ohälsan hos ungdomar. De tror inte att ökad medicinering är en lösning på problemet utan framhåller de grundläggande värdena som tid, omtanke och kärlek. I detta arbete är det viktigt att lärarna får möjlighet att stärka individen och att skolorna arbetar hälsofrämjande vilket bl.a. innebär att eleverna har livskunskap på schemat.

Hälsotillståndet hos ungdomar är generellt sett bra. 80 % bedömer sitt hälsotillstånd som mycket eller ganska bra. Men 40 % uppger sig ha huvudvärk, ont i magen eller sömnproblem flera gånger i veckan. När man pratar om ungdomars hälsa eller ohälsa används ofta begreppen risk och skyddsfaktorer och hur dessa samverkar. Dessa kan påverka ungdomars hälsa eller ohälsa på ett påtagligt sätt. Exempel på riskfaktorer är barnets medfödda problem, familjesituationen där missbruk separationer och ensamt föräldrarskap ingår samt omgivningens problem med brister i nätverk och samhällsser-vice (Ungdomsstyrelsen, 2008). Ju fler av dessa faktorer som samverkar ju större är risken att ungdomen ska må dåligt. Unga kvinnor mår betydligt sämre än männen, an-vänder mer mediciner mot psykiska besvär och anser sig själva ha stressrelaterade be-svär som orsakar ohälsa och lågt välbefinnande. De har bättre studieresultat och anpas-sar sig bättre till skolans arbetssätt men mår ofta sämre under sin skoltid. När pojkarna känner prestationskrav och mår dåligt över dem vänder de sin ilska utåt medan flickor-nas stress vänds inåt mot dem själva. Ungdomar som intervjuas uttrycker sig så här:”

Man söker inte alltid hjälp själv, även om vuxna eller lärare ser att något kanske är fel så bryr de sig inte. De ska inte bara finnas utan faktiskt fråga hur det verkligen är” (Ung-domsstyrelsen, 2008 s. 15).

Många ungdomar säger att de stressrelaterade symptomen beror på läxor, prov och egna förväntningar på skolarbetet. Det har skett en ökning av antalet elever som skolkar, och i en artikel (Helsingborgs Dagblad, 080521, Caringer & Schilström) menar författarna att skolk hos eleven alltid är ett symptom liksom feber, huvudvärk eller ont i magen. De sistnämnda symptomen finns hos många elever och då handlar det oftast om reaktioner på en hotfull situation, relationer till kompisar, skolpersonal eller föräldrar. Författarna hävdar att debatten om att tvinga eleven till skolan visar på ett onyanserat sätt att se på dem som skolkar och att lösningen på problemet handlar om att respektera barnet, lyss-na färdigt och bygg självkänslan. Då skapas ett förtroende och då först kan förändrings-arbetet börja. I artikeln ställs frågan om svårigheten för pedagogen som ska locka en hel klass till ett brinnande intresse för ett ämne.

Det är lärarens arbete och dröm att skapa intressanta lektioner som angår varje elev. Men pedagogen har också andra faktorer att ta hänsyn till, såsom elevers humörsväng-ningar och gruppdynamiska processer och därför blir inte alla lektioner som läraren tänkt sig. Var finns dessa trygga och flexibla medmänniskor? Författarna menar att sko-lan måste få in nya specialverktyg som utbildning hos all personal i skosko-lan för att kunna bemöta elever och kollegor på ett bra sätt och kompetens för att föra in livskunskap inom respektive område. Detta påpekar författarna är det bästa levande verktyg en skola kan ha.

4 TEORI

Jag kommer att rikta min undersökning mot lärares syn på arbetet med elevhälsa, och vilka faktorer som påverkar lärandemiljön i positiv eller negativ riktning samt vilka kompetenser som är viktiga hos läraren för att kunna utföra detta arbete på ett positivt sätt. I detta kapitel tar jag fram olika teorier som berör undersökningens syfte.

4.1 Det sociala samspelet

Mead (1934) presenterade ett av de stora genombrotten när det gäller människans soci-ala sammanhang. Hans grundtanke var att det mänskliga samspelet skapar det mänsk-liga medvetandet och inte tvärtom. Denna teori som kallas interaktionismen har påver-kat hela forskningen inom barnpsykologin och det har skett många studier angående barnets identitetsutveckling i relation till den psykologiska miljön. Naturligtvis finns det ett biologiskt förlopp som styr utvecklingen hos barn men det är identiteten i olika ut-vecklingsfaser och samspelet med barnets primära identifikationsobjekt som styr det psykologiska växandet. Frånvaro av detta samspel påverkar medvetandet och jagut-vecklingen negativt.

Enligt Meads teori skulle lärarens relation med eleven och hur hon bemöter vara av stor vikt för elevens fortsatta utveckling. Därför blir det intressant att få veta hur lärarna i undersökningen uppfattar denna teori om relationen med eleven. Även motivationsbe-greppet kan kopplas till denna teori om samspelet mellan lärare och elev och eftersom det finns biologiska faktorer samt otaliga interaktionstillfällen utanför skolan som på-verkar eleven vill jag i undersökningen försöka få fram om och hur läraren löser denna pedagogiska uppgift.

4.2 Den nya lärarrollen

Hargreaves (1994) har kritiskt granskat förändringsprocessen inom skolan och vad den innebär för lärare och deras undervisning. Han menar att denna process trots sina goda avsikter att visa respekt för läraren och stödja henne i ansträngningarna att skapa en professionell yrkesmiljö många gånger skapar nya problem p.g.a. att läraren tvingas in i modeller eller hämmas av styrning och kontroll. ”Tid frigörs från klassrumsarbetet för att tas tillbaka genom strängare kontroll av tidsanvändningen” (s.52). Författaren menar att många nya uppgifter i lärarrollen är betungande men också att ett aktivt arbete utan-för klassrummet kan påverka prestationen hos eleverna inne i klassrummet. Exempel på uppgifter utanför klassrummet är engagemang i beslutsprocesserna, samarbete med kol-legor samt deltagande i skolans utveckling och förbättring. Två viktiga begrepp är pro-fessionalisering och intensifiering. Det förstnämnda syftar på alla förändringar inom skolan och därmed också en utvidgning av lärarrollen som i sin tur medför en större professsionalitet hos lärarna. Men det har också skett en intensifiering av lärarnas arbete vilken kan leda till en avprofessionalisering i yrkesrollen vilken innebär att lärarna får mindre möjligheter till egna bedömningar anpassade till eleverna i klassrummen. Dessa olika diskussioner menar författaren kan leda till frågor angående lärarens arbete: Hur upplever lärarna sitt arbete och alla förändringar? Hur påverkas lärarna av förändringar-na? Håller läraryrket på att bli mer eller mindre kvalificerat?

Det stora dilemmat är dock konfrontationen mellan det postmoderna samhället som kännetecknas av vetenskaplig osäkerhet, kulturell mångfald och komplicerad teknologi, kontra det modernistiska skolsystemet med otidsenliga mål och oflexibla strukturer. Men det är också i denna motsättning som lärare kan hitta utmaningar och skapa en sko-la som genomgår en positiv förändring.

4.3 Hälsa i ett lärande sammanhang

Att tillägna sig ett beteende som främjar hälsa är en form av inlärning. Bremberg (2004) refererar till Banduras som menar att inlärning ska ses som en interaktion mellan indivi-dens tänkande, beteende och den miljö som individen lever i. Denna teori kallas för ”the health belief model” och räknas som en social inlärningsteori (s.122). I denna teori har

miljön en stor betydelse för individens beteende och hälsa. Information ska tillsammans med andra åtgärder främja beteende och detta i sin tur ska leda till bättre hälsa. När denna teori används i praktiken delas den upp i fem steg.

1. En modell formas vilket betyder att eleven kommer i kontakt med det önskade beteendet genom situationer där eleven känner igen sig Modellerna kan vara jämnåriga eller lärarna på skolan.

2. Registrering, där eleven noterar när hon har det aktuella beteendet. Detta kan vara i skolan eller på fritiden.

3. Beslut, då eleven bestämmer sig för en förändring av beteendet. 4. Genomförande, då eleven genomför beteendet i olika miljöer.

5. Återkoppling, när eleven får gensvar på något sätt. Denna kan ske muntligt eller skriftligt.

Därför ses hälsoundervisningen idag ofta i ett bredare perspektiv där inte enbart eleven är involverad utan även miljön och personalen i skolan. Bremberg (2004) hänvisar till Fishbein och Ajzens teori som också anknyter till social inlärningsteori och kallas för ”theory reasoned action” (s.122) där man har fokus på elevernas attityder. Kortfattat innebär teorin att individens avsikt att handla styrs av två faktorer nämligen attityden gentemot handlingen och föreställningarna om vad andra anser om handlingen (norma-tiva föreställningar). Detta betyder att individen kan välja att handla självständigt eller anpassa sig till normativa föreställningar.

5 METOD

I detta kapitel gör jag en presentation av olika metoder samt vilka fördelar och nackde-lar respektive metod har. Därefter redogör jag för vilka motiv som har styrt mitt metod-val, med hänsyn till undersökningens syfte. Vidare redogör jag för resultat och erfaren-heter jag drog av den genomförda pilotstudien. Sedan beskrivs undersökningsgruppen och hur urvalet gjordes. Jag redogör för genomförandet samt för vilka kriterier som be-hövs för en lyckad intervju. Avslutningsvis skriver jag om de etiska krav som styrt un-dersökningen.

5.1 Allmänt om metod

”En metod är alltså ett redskap, ett sätt för att lösa problem och komma fram till ny kun-skap. Allt som kan bidra till att uppnå dessa mål är en metod” (Holme & Solvang Krohn, 1997 s.13). Det är först när syftet är klart, som det uppstår en valsituation när det gäller metod. Det är då viktigt att ställa sig frågorna: Vilka metoder är möjliga för att uppfylla syftet? Vilket slags resultat vill man få fram? (Paulsson, 2008). Metoden måste vara vetenskapligt förankrad. Det finns två mer kända metoder som angriper problemet på olika sätt och även skiljer sig i utförande, innehåll och tolkning.

Den kvantitativa intervjuns målsättning är att undersöka en fördelning eller omfattning av ett problem som redan är definierat medan man i den kvalitativa intervjun ska upp-täcka okända eller mindre kända företeelser. I den kvantitativa intervjun använder man sig ofta av enkäter där fördelarna är att alla respondenter svarar på samma frågor, och att man kan nå många respondenter till skillnad från den kvalitativa intervjun. Fördelen med den sistnämnda metoden är att man kan förtydliga och ställa följdfrågor under in-tervjuns gång. I dessa olika metoder har språket större eller mindre betydelse. I den kvantitativa metoden är frågorna redan givna och därför spelar de språkliga nyanserna ingen roll medan språket är centralt i den kvalitativa intervjun eftersom resultatet skapas i samtalet mellan intervjuare och respondent.

Patel & Davidsson (1994) påpekar också kroppsspråkets betydelse eftersom intervjua-ren sänder ut signaler som respondenten reagerar på . Det är också viktigt att språket anpassas till respondenten och den miljön som finns vilket kallas för metakommunikativ kompetens. Därför måste intervjuaren ha goda kunskaper i ämnet för att kunna fånga det viktiga. Ibland har den kvalitativa metoden fått kritik för att den inte är vetenskaplig. Exempel på sådan kritik är att metoden inte är tillförlitlig utan bygger på ledande frågor och att den är alltför personberoende samt att intervjupersonerna ofta är för få eller att den är valid d.v.s. att den grundar sig på subjektiva intryck (Kvale, 2006). Som svar på kritiken framhävs att det viktigaste är att frågorna leder till ny kunskap och inte om de är ledande eller inte, att styrkan i intervjun ligger hos respondentens vardagsförståelse och att antalet intervjupersoner skiftar efter antalet som behövs för en generalisering. Författaren menar att kritiken kommer från en positivistisk syn på samhällsforskning vilken hävdar att kunskapen som tas fram ska bygga på allmänna metodregler och vara objektiva alltså utan påverkan från intervjuaren eller forskaren. Här handlar det alltså om objektivitet, vilken står för i vilken utsträckning värderingar påverkar studien.

En annan skillnad mellan metoderna är att den rumsliga inramningen spelar stor roll i den kvalitativa intervjun eftersom situationen och intervjuaren påverkar respondenten. Situationen ska präglas av öppenhet men ska ändå vara strukturerad. Ytterligare två viktiga metodbegrepp är validitet och reliabilitet, där validitet står för i vilken ut-sträckning man mäter det som var avsett att mäta och reliabilitet står för graden av till-förlitlighet i mätinstrumentet (Paulsson, 2008).

Validitet betyder giltighet och syftar då till sanningen hos ett yttrande, och definieras ofta med frågan: Mäter du vad du tror att du mäter? (Kvale, 2006). Kritiker menar att den kvalitativa metoden är ovetenskaplig eftersom den inte resulterar i siffror men om man ser metoden i ett bredare perspektiv och utgår från om observationerna speglar de fenomen eller de variabler som var avsedda att undersöka kan den kvalitativa metoden kallas valid i bemärkelsen vetenskaplig kunskap.

Den kvantitativa metodens validitet kan påverkas av valet av analysenhet eller hur väl urvalet av dem som svarat på en enkät representerar den population intervjuaren var

intresserad av. Reliabiliteten kan i den kvalitativa intervjun påverkas av ledande frågor eller hur man kategoriserar svaren och i den kvantitativa intervjun styrs reliabiliteten bl.a. av hur noggrann kodningen i analysen är. Detta visar att det förekommer en skill-nad mellan metoderna i hur forskaren analyserar och tolkar materialet.

I den kvantitativa metoden används statistiska analyser medan i den kvalitativa metoden är det forskarens tolkning av informationen som gäller (Holme & Solvang Krohn, 1997).

5.2 Metodval

Jag ville ta reda på hur lärare på gymnasiet uppfattar arbetet med elevernas hälsa samt hur de beskriver att detta arbete kan utvecklas. I pedagogiken finns begreppet fenome-nografin vilket betyder att studera hur kunskaper och förhållningssätt förändras hos en människa efter att hon blivit mer insatt och tränad inom ett visst område (Egidius, 2003). Det handlar också om hur människor uppfattar fenomen på olika sätt. I denna metod undviker man att ta hänsyn till omedvetna krafter till skillnad från psykoanalysen och tekniskt sett görs fenomenografiska studier med hjälp av intervjuer. Eftersom målet med undersökningen är att det ska komma fram ny kunskap inom ämne, så valde jag den kvalitativa intervjun och eftersom den bygger på frågeställningar som tränger dju-pare in tyckte jag att den passade med vad jag ville ta reda på. Den stora fördelen med denna metod anser jag vara dess öppenhet men ändå strukturerad och att den förs som ett samtal där jag kan hämta kunskap under hela intervjun. En annan fördel anser jag vara att samtalen kan förändras under intervjuns fortskridande och att det kan vidga min kunskap och uppfattning om ämnet. Jag avser att skriva antalet lärare som svarar på olika frågor framförallt för att visa på eventuella tendenser till samstämmighet utan att svarens betydelse värderas.

I mitt arbete som lärare har jag arbetat en del med ”öppna frågor” och med kroppssprå-kets betydelse och tyckte att jag hade nytta av den erfarenheten i den kvalitativa inter-vjun. Nackdelen med metoden kan då vara att eftersom jag har kunskap om kroppsspråk så kan jag tolka in signaler hos respondenten som inte stämmer. Det kan också vara

svårt att kategorisera svaren i analysen eftersom riktningen kan svänga under samtalets gång. Det kan både vara en nackdel och en fördel att miljöns beskaffenhet och att ”ke-min” mellan intervjuare och respondent påverkar resultatet men eftersom jag känner mig bekväm och oftast uppskattar situationen under t.ex. ett utvecklingssamtal så över-vägde fördelarna med en kvalitativ intervju. Jag har även använt mig av källforskning som en metod för att nå mitt syfte, och denna finns under rubriken ”Litteraturgenom-gång.”

5.3 Pilotstudie

Pilotstudien görs för att få respons på om det tänkta upplägget angående intervjun är relevant för vad jag vill få reda på. Detta gäller ju både innehållet och svaren i frågorna samt själva tekniken. Studien ska genomföras på en grupp som i viktiga avseenden lik-nar den grupp jag har tänkt intervjua i den egentliga undersökningen (Patel & David-son,1994). Vad som framkom i min pilotstudie var att jag var på rätt väg men att det saknades någon fråga som täckte hur läraren uppfattade begreppet hälsa/ohälsa hos ele-verna och att två frågor resulterade i ett gemensamt svar. Alltså förändrade jag i frågor-nas innehåll. Trots att jag medvetet valt intervjuplatsen för att få lugn och ro under in-tervjun visade det sig att vi blev störda av några personer och därför valde jag en annan plats för den egentliga intervjun.

Jag hade planerat ett antal följdfrågor för att täcka upp studiens syfte men det visade sig under pilotstudien att jag behövde komplettera med ytterligare följdfrågor inför den ”verkliga” intervjun. Under pilotstudien blev jag uppmärksam på vikten av att intervjua-ren och respondenten är fokuserade för att samtalet ska vara informationsrikt och för-medla det som är studiens syfte. Detta gjorde att jag verkligen ansträngde mig för att boka in tillfällen som främjade detta inför de fortsatta intervjuerna.

5.4 Undersökningsgrupp

I det första upplägget hade jag planer på att intervjua lärare från fyra olika gymnasie-skolor. Jag planerade att respondenterna skulle vara från olika program och både

karak-tärslärare och kärnämneslärare för att undersöka eventuell skillnad i synen på arbetet med elevhälsa. Jag skrev brev till rektorerna för dessa skolor och ringde sedan till dem. Det var mycket svårt att få kontakt med dem! En rektor gav mig namn på lärare som jag kunde kontakta för en intervju andra skulle ta upp det på ett gemensamt möte för att rekrytera villiga lärare till intervjun. Efter en tid utan att rektorerna hört av sig, försökte jag kontakta dem igen och då fick jag tag på två varav den ene hade glömt att fråga lä-rarna och en som inte tyckte det var rätt tidpunkt just nu för studien. Nu hade tiden fort-skridit och jag bestämde mig för en annan variant och det blev att intervjua sex lärare på en annan gymnasieskola.

Mitt val av skola grundar sig på att kontakten med skolan fungerade bra och att det för-flöt ganska kort tid innan intervjutiderna var bokade. Valet styrdes också av vetskapen om att begreppet hälsa ingick som en del av skolans policy. Jag informerade om studien på ett lärarmöte och frågade om det fanns intresserade respondenter. Jag valde att fråga personligen på mötet, eftersom jag tidigare upplevt att det blev komplicerat att gå via rektorn Vid mötet visade det sig att tio lärare var intresserade av att delta. Inom ramen för uppsatsens omfattning lottade jag slumpvis ut sex lärare. Rudberg (1993) beskriver detta som ett osystematiskt urval, vilket är en beskrivning på sättet man kan göra det slumpmässiga urvalet.

5.5 Genomförande

Jag förberedde mig väl inför intervjuerna, genom att i lugn och ro titta igenom frågorna förbereda rummet och hur vi skulle sitta innan intervjun. Det finns vissa kriterier för intervjuaren och dessa hade jag uppmärksammat och försökte arbeta efter dem i inter-vjun (Kvale, 2006). Där ingår bl.a. att vara kunnig i ämnet, strukturerad och tydlig, öp-pen och styrande. Att vara styrande innebär att jag har syftet i åtanke vid intervjun och att jag vet vilken kunskap jag vill ha även om det kommer fram ”ny” kunskap under intervjutillfället. Tiden till intervjuerna sträckte sig mellan 1-2 timmar.

Jag använde mig av både anteckningar och bandinspelning gör att kunna dokumentera och tolka på ett objektivt sätt och få med så mycket information som möjligt.

Intervju-erna tog längre tid än beräknat, men det var en fördel eftersom detta visade att frågorna väckte ett intresse hos respondenten och att mängden information ökade. Jag hade pla-nerat tid före och efter samtalen för att hinna förbereda mig och göra vissa reflektioner som jag skrev ner.

5.6 Tillförlitlighet

Eftersom jag valde att intervjua ett litet antal lärare så blir det svårt att göra en generali-sering av svaren i undersökningen men min intention var att kunna finna vissa tendenser samt likheter/olikheter i svaren. Efter pilotstudien förändrade jag vissa frågeställningar och ökade bredden på undersökningen vilket också ökade validiteten. I en kvalitativ metod finns det många tillfälligheter som kan påverka resultatet (Carlström & Hagman, 1992). Jag var medveten om detta i min studie och ökade därför reliabiliteten efter pilot-studien genom att eliminera slumpens inflytande så mycket det gick.

5.7 Etik

Att genomföra en intervjuundersökning, handlar om ett moraliskt samspel (Kvale, 2006). Det finns inga färdiga regler för de etiska problem som kan uppstå. Forskning där människor ingår måste både vara vetenskaplig och ta hänsyn till mänskliga intres-sen. Det är viktigt att tänka på att etiska övervägande pågår ända från undersökningens planering och ända fram till slutrapporten. Det finns fyra huvudkrav som forskaren ska tänka på (Hermerin,1990).

Informationskravet, där respondenten får information om forskningens syfte av

forska-ren och vad som gäller för ett deltagande.

Samtyckeskravet, vilket innebär att de tillfrågade själva har rätt att bestämma över sin

medverkan.

Konfidentialitetskravet, som innebär att respondenterna har rätt att vara anonyma.

Nyttjandekravet, vilket innebär att det insamlade materialet endast får användas i

6 RESULTAT

OCH ANALYS

I detta kapitel kommer en sammanställning av svaren på frågeställningarna i den kvali-tativa intervjun. Jag har valt att även infoga analysen i detta kapitel, eftersom jag upple-ver att det då är lättare att knyta an till frågeställningar och svar. Jag informerar om an-talet lärare som har svarat på olika frågor för att framförallt visa på tendenser i sam-stämmighet i svaren. Anledningen till att jag inte rapporterat om antalet svarande med olika synpunkter i kap. 6.2 beror på att respondenternas uppfattning kom fram under olika frågor och med viss svårighet att tolka.

6.1 Tecken på hälsa/ohälsa hos eleverna

Ohälsa hos eleverna avspeglar sig i ökad frånvaro, trötthet och oförmåga att koncent-rera sig. Bristen på koncentration visar sig genom att eleven inte kunde ta till sig det pe-dagogen pratade om. Ohälsan visar sig i ett mindre intresse för skolarbetet. ”Eleven håller en låg profil, där minsta lilla blir droppen” En välmående elev följer med i under-visningen och är alert och glad. De är harmoniska och kan ta kritik. Eleven kan prestera utifrån sin förmåga, och kan nå realistiska mål. Välmåendet gör att eleven kan prioritera och klarar kraven i skolan. ”En elev som mår bra är glad och pigg, alltid på hugget och i balans” (4/6).

En majoritet av respondenterna upplevde en svårighet i att identifiera elevens ohälsa (4/6) eftersom många av eleverna inte visade den eller bad om hjälp. När det gällde skillnader i hur flickor eller pojkar visade hälsa/ohälsa framkom det tydligt (6/6), att flickorna visar ohälsa genom att gråta bli mer inåtvända och irriterade och upplever stress. ”Tjejerna bekräftar den traditionella samhällsbilden som ljuva, blommiga med glitter och glamour. De har inte yxan i handen” Pojkar visar mer ilska, blir allmänt mer fysiska. Flickorna har mer prestationsångest inför betygen medan pojkarna verkar mer tro att det löser sig. Ohälsan ökade flickornas frånvaro vilket inte gällde för pojkarna (1/6). ”Endast tjejerna har prestationsångest. Killarna yrar omkring men finns