För att ta itu med granskningen var den första frågan vi kom att ställa oss hur området hälsa och välfärd definierats eller beskrivits. Vi fann efter en första översiktlig genomgång att flera av- handlingar inte nämnde begreppen hälsa och välfärd i bakgrundsdelen av kappan. Det som var mer vanligt var fokus på ett problem som tydligt hörde hemma inom området hälsa och välfärd. Som underlag för vår granskning, och för att försäkra oss om validiteten i vår granskning, fanns behov av en gemensam syn på operationaliseringen av våra frågeställningar och de begrepp som används i dokumenten. De beskrivningar av området som finns i olika dokument är allmänna och inte särskilt tydliga. Vad betyder egentligen ”hälsa i ett välfärdsperspektiv och välfärd i ett hälso- perspektiv” som beskrivs i ansökan om examensrätt och ska utgöra skärningspunkten mellan hälsa och välfärd (s. 39). Denna oklarhet påpekar också de externa bedömarna i sitt utlåtande över ansökan till dåvarande Högskoleverket, som är underlag till beslutet att bevilja rättigheter att examinera doktorander inom området.
För att hantera operationaliseringen utvecklade vi ett ”analysverktyg” (Bilaga 3.5) som innehöll vår förståelse av de begrepp som finns i beskrivningen i HVV:s ansökan (s. 37-40). Detta verktyg diskuterades och vidareutvecklades under hela granskningsprocessen som en del av valideringen.
Exempel på ett klargörande som hanterades i analysverktyget var definitionen av hälsa inom området hälsa och välfärd. I ansökan står att hälsobegreppet ska vara holistiskt, och inte bara röra fysisk/biologisk hälsa utan även psykosociala sammanhang och perspektiv. Vård som en- bart undersökts personcentrerat (individinriktat) betraktades t.ex. inte som holistiskt. Inte heller
välfärd definieras tydligt i ansökan, men vår förståelse av texten har inneburit i analysverktyget
att välfärd handlar om trygghet, stöd och försörjning och samhälleliga institutioners betydelse för hälsa och välbefinnande, men även andra omgivningsförhållanden som familj och nätverk.
Välfärdsaspekter på hälsa innebär då att hälsa är beroende av sjukvårdssystem, familjeför-
hållanden, grupptillhörighet t.ex. arbete, kultur och samhälle. Hälsorelaterade aspekter på
välfärd innebär att välfärdens uppbyggnad och organisation innehåller hälsoaspekter som kan ha
betydelse för människor i behov av särskilt stöd från samhället t.ex. barn, nya svenskar, äldre i behov av vård och/eller omsorg, funktionshindrade. Även hälsoaspekter i arbetslivet hör till detta område.
Delaktighet beskrivs i ansökan som ett begrepp som är centralt inom forskningsfältet (s. 40) och en viktig förutsättning för att ge ”vård på lika villkor”. Definitionen av delaktighet i ansökan om forskarutbildning är begränsad till ICF:s definition, vilket också innebar behov av klargöranden i analysverktyget.
Eftersom anknytningen till området hälsa och välfärd vanligen beskrevs tydligast i avhandling- arnas bakgrund, syfte och frågeställningar ville vi också granska om och hur en anknytning till forskningsområdet gjorts i diskussionen. Vi använde då begreppen beskriva om doktoranden diskuterade avhandlingens resultat i ett fördjupande perspektiv, eller abstrahera om det gjordes en syntes på en högre nivå. Om det förekom en breddning där resultaten diskuterades i relation till området hälsa och välfärd användes begreppet problematisera. Båda dessa perspektiv är viktiga eftersom abstraktion kan visa på fördjupningar inom avhandlingsämnet medan proble- matiseringen kan visa på ett bredare perspektiv som kan anknyta till området hälsa och välfärd. Vi har således försökt bedöma hur avhandlingen hör hemma inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd och på vilket sätt detta visar sig. Vi har haft en mer tolerant hållning än stram i vårt granskningsarbete.
För att vidga perspektivet i vår granskning gjordes även två olika bibliometriska analyser för att belysa innehållet i avhandlingarna. Den grafiska bilden visar på vanligt förekommande substantiv i avhandlingarnas abstrakt och hur dessa anknyter till varandra. Dessutom gjordes en analys av hur avhandlingarnas artiklar var ämnesrelaterade genom publicering i vetenskapliga tidskrifter. Båda analyserna har förstås begränsningar; analysen av gruppering av substantiv är känslig och påverkas i hög grad av vilka ord som används i abstrakten. Publiceringslistans innehåll beror på vilka tidskrifter som ingår och hur de har klassificerats. Det är exempelvis ovanligt att tidskrifter klassificeras som mångvetenskapliga. De slutsatser som kan dras måste därför göras med viss försiktighet.
5.2 Resultatdiskussionen
Vi kommer i följande avsnitt att diskutera de domäner vi granskat i avhandlingarna.
5.2.1 Området hälsa och välfärd
rådet hälsa och välfärd. Det handlar om problem inom vård eller omsorg, rehabilitering, om grupper i behov av stöd och om hälsofrämjande insatser (för barn, äldre, familjer). De teorier som används är oftare kopplade till forskningsproblemet och forskarutbildningsämnet än till området hälsa och välfärd. Området hälsa och välfärd definieras i några avhandlingars bakgrund, men detta är inte så vanligt förekommande. I den allmänna studieplanen för vårdvetenskap från 2011, som de flesta av dessa avhandlingar är sprungna ur, saknar en definition av området. Ett försök till definition finns först i studieplanen för vårdvetenskap från 2014. Avsaknaden av en definition av området i dokumenten har sannolikt haft betydelse för oklarheterna i avhandlingarna. Det visade sig fortsättningsvis att de allra flesta explicit eller implicit beskrev välfärdsaspekter på hälsa i sin bakgrund som hälso- och sjukvårdssystemets betydelse eller kulturella och demo- grafiska aspekter. Många avhandlingar undersöker patienter inom olika former av vård och omsorg. Hälsoperspektivet är holistiskt med något undantag. Avhandlingarna berör sjuksköter- skans verksamhet i relation till patienter, anhöriga eller annan speciell problematik. Detta är inte heller oväntat eftersom forskarutbildningsämnet för de allra flesta är vårdvetenskap. Intressant är att flera avhandlingar handlar om sjuksköterskan i ett vidare perspektiv där hen samspelar med andra grupper som familjen, volontärer eller andra professionella grupper. Kulturella vär- deringars betydelse framkom tydligare i de avhandlingar som genomfördes i Thailand. Förutom sjuksköterskan så behandlar avhandlingarna även andra yrkesgrupper inom vård och omsorg, eller förebyggande och hälsofrämjande arbete. Avhandlingarna som vi bedömde fokuserade på hälsorelaterade aspekter av välfärd var få. Men sådana aspekter belystes dock i en avhandling om patienters återhämtning efter operation där återgång till arbete och vardagsliv var centrala väl- färdsaspekter för individen och samhället. Andra exempel är en avhandling som lyfte fram hälsa i samband med stöd till personer med funktionsnedsättning, eller som ett hälsosamt åldrande. Hit hörde också en avhandling inom arbetslivsvetenskap, men som inte direkt fokuserade på hälso- aspekter inom ramen för välfärdsorganisationen. Helt klart menar vi att för att området hälsa och välfärd ska utvecklas bör varje forskningsprojekt fokusera och fråga sig vilka välfärdsrelaterade aspekter av hälsa och/eller hälsorelaterade aspekter av välfärd som är relevanta att anknyta till.
5.2.2 Mång- och tvärvetenskaplighet inom området hälsa och välfärd
Den centrala ambitionen, enligt ansökan, att området hälsa och välfärd som forskarutbildnings- område och dess avhandlingar ska vara mång- och tvärvetenskapliga är tveksam utifrån vår granskning. Mång- och tvärvetenskapligheten sågs som en styrka och en utvecklingspotential som även uppskattades och underströks av Högskoleverkets bedömare. Det är en utmaning för forskarutbildningen att tillgodose att det finns kurser som både ger förståelse för forskningsom- rådet hälsa och välfärd och ämnesfördjupning inklusive den mångvetenskapliga dimensionen, liksom hur handledarteamet ska se ut för respektive doktorand. Men vid vår granskning av beskrivningar i bakgrund och i avhandlingarnas uppföljande diskussion framkommer inte explicit något fokus på varken mång- eller tvärvetenskaplighet, trots att några avhandlingar mycket väl skulle kunna ha tydliggjort sin mångvetenskapligliga förståelse av sitt avhandlings- ämne. Forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd kan genom ämnessynergi generera nya problemställningar och utveckla begrepp och teorier. Arbetet med att utveckla potentialen i mång- och tvärvetenskap som även framhölls av Högskoleverkets bedömargrupp underlättas troligen av att det nu finns fem ämnen inom området hälsa och välfärd. Fortfarande återstår dock en del utvecklingsarbete för att fullfölja denna ambition
Granskningen visar också att det behövs klargöranden av hur forskarutbildningsämnet förhåller sig till det mång- och tvärvetenskapliga området hälsa och välfärd. Ett viktigt inslag i ansökan om forskarutbildning i området hälsa och välfärd var att avhandlingarna ska vara mångvetenskap- liga. Detta sågs som en styrka och en utvecklingspotential som även framhölls av Högskoleverkets
bedömare. I strategidokumentet från 2016 är det också uttalat att handledarteam och granskare vid seminarier ska företräda forskningsämnet.
Många avhandlingar kan beskrivas som mångvetenskapliga av oss i bedömargruppen men detta är inte något som beskrivs eller kommenteras i avhandlingarna. När forskarutbildningen inrätta- des sågs det som viktigt att handledargruppen för varje doktorand skulle bestå av handledare från flera discipliner, likaså vid examinationen. Vi uppfattar detta som en styrka som gör avhandling- arna ovanliga och ofta av hög kvalitet men det tvärvetenskapliga är implicit och borde framhållas tydligare
Vissa avhandlingar skulle kunna läggas fram i fysioterapi, folkhälsovetenskap eller socialt arbete men har nu examinerats i vårdvetenskap. Mång- och tvärvetenskaplighetens betydelse för att få synergieffekter på området hälsa och välfärd behöver förtydligas inom forskarutbildningen anser vi. Vilket också finns stöd för i regeringens senaste forskningsproposition (2016/17:50) där betydelsen för tvärvetenskaplig forskning framhålls för att kunna möta framtida utmaningar som berör bl. a. befolkningens hälsa och välfärd.
5.2.3 Det egna forskningsämnet (vårdvetenskap och arbetslivsvetenskap) i
relation till området hälsa och välfärd
De femton avhandlingarna inom området hälsa och välfärd som vi granskat har huvudsakligen varit inom forskningsämnet vårdvetenskap. Några doktorander har dock haft sin bakgrund i folkhälsovetenskap, eller fysioterapi men genomfört sin forskarutbildning inom vårdvetenskap. Definition av forskarutbildningsämnet vårdvetenskap har tydliggjorts i åtgärdsplan för utveckling av ämnet (MDH, 2018b) och i den senaste Allmänna studieplanen från 2018 (MDH, 2018c). Hur ämnet ska beskrivas i avhandlingarna på engelska framkommer inte.
I avhandlingarna används både ’caring’ och ’nursing’ för vårdvetenskap. I resultaten görs slut- satser i relation till tidigare forskning och abstraherar till teorier inom ämnet. Det innebär att resultaten kan sägas bidra till fördjupad kunskap inom forskarutbildningsämnet, vilket är ett viktigt mål för forskarutbildningen. Avhandlingarna av doktorander som har haft sin bakgrund i folkhälsovetenskap eller fysioterapi har även de fördjupat sig i det ämnet, trots att forskarut- bildningsämnet varit vårdvetenskap. Sedan 2017 finns dock även folkhälsovetenskap och fysio- terapi som forskarutbildningsämne. Avhandlingen inom arbetslivsvetenskap som granskats visar en explicit anknytning till sitt ämne.
Det framgår tydligt vid vår granskning att det främst förekommer anknytning till ämnesteo- retiska begrepp och endast i liten omfattning behandlas begrepp från området hälsa och välfärd. Ett strategidokument tillkom 2016 från forskningsrådet efter att professorer och ämnesföre- trädare diskuterat rimliga krav i avhandlingarnas innehåll för att säkra fördjupning i respektive forskarutbildningsämne (MDH,2016a).
Avhandlingarnas anknytning till hälsa och välfärdsområdet framgår delvis i diskussionen av resultaten. I några avhandlingar sker detta med en problematisering till ett vidare sammanhang, exempelvis svårigheter för vårdpersonal att genomföra insatser för patienter när kulturella vär- deringar och ibland också familjen är i konflikt med målen för vårdinsatserna (missbruk för kvinnor i Thailand).
Det har pågått utvecklingsarbete ända sedan MDH beviljades rättigheter att bedriva forskar- utbildning inom området hälsa och välfärd år 2011. Det har resulterat i en tydligare definition av
farande finns det en del att göra för att klargöra vad det innebär att forska i ett ämne inom området hälsa och välfärd. Förutom beskrivningar i allmänna studieplaner är det viktigt att de obligatoriska kurserna innehåller moment som klargör relevanta teorier och metoder både inom de ingående ämnena och inom området hälsa och välfärd.
I strategidokumentet från 2016 tydliggörs att avhandlingen ska förhålla sig till aktuella teoretiska perspektiv och empirisk forskning inom det egna forskarutbildningsämnet. Utöver dessa krav kvarstår att avhandlingen ska bredda perspektivet och föra en explicit diskussion om hur den förhåller sig till området hälsa och välfärd. Fördjupning inom avhandlingsämnet är tydlig i de allra flesta avhandlingar vi granskat. Breddningen och anknytningen i form av en problemati- serande diskussion förekommer, men är inte lika vanlig. För de avhandlingar vi granskat var disputationen under 2016/2017/2018 så vi antar att de senaste årens diskussioner och dokument kan ha haft visst genomslag men att utvecklingen kommer fortsätta och visa sig ännu tydligare i framtida avhandlingar.
Det egna forskarutbildningsämnet i förhållande till hälsa och välfärd framgår också från resul- tatet av den bibliometriska analysen som ger en grafisk bild av hur området sett ut i de avhand- lingar vi bedömt. Vård och omsorg är centrala grupperingar av de substantiv som använts i abstracts tillsammans med behandling. Men analysen visar också på gruppering som ligger nära folkhälsovetenskap och socialt arbete där barn och familj, delaktighet och vardagssituationer finns med. Grupperingarna illustrerar hur avhandlingarna har stark koppling till forskarutbild- ningsämnet vårdvetenskap, men också att det finns en tematisk bredd där vård och omsorg un- dersökts i ett bredare sammanhang. Visualiseringen visar även på substantiv i avhandlingarnas abstrakt som teknologi, vilket inte kom fram vid den deduktiva granskningen av domäner inom området hälsa och välfärd. Detta är ett intressant fynd vid vår granskning som anknyter till den senare satsningen på hälso- och välfärdsteknologi ur ett användarperspektiv.
Den bibliometriska analysen av publicering i vetenskapliga tidskrifter visar även den på en sprid- ning av ämnesområden. Även om en stor andel publikationer finns inom medicinska vetenskap- liga tidskrifter, och dess underämnen med stark koppling till vårdvetenskap. Vår tolkning är att avhandlingarna i vårdvetenskap har ett brett fokus genom ett holistiskt hälsoperspektiv där de kulturella och sociala sammanhangen som vård och omsorg bedrivs i får betydelse. Publicering av artiklar är även gjord i tidskrifter som har inriktning på socialt arbete, arbetsliv och folkhälso- vetenskap. Även några tidskrifter som tycks vara mer mångvetenskapliga finns representerade bland de publicerade artiklarna (t.ex. Social Sciences Comprehensive Works).
5.2.4 Delaktighet som ett centralt begrepp inom området hälsa och välfärd
Delaktighet beskrivs i ansökan om forskarutbildningen inom området hälsa och välfärd som en central dimension. I ansökan användes WHO:s klassifikation, International Classification of Funcktion, Diablity and Health (ICF) för att beskriva hälsobegreppets avgränsning och tillämp- ning genom studier av aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer. En av de granskade av- handlingarna har utgått från ICF principerna och har en tydlig koppling till delaktighet. Vår granskning visar att flera avhandlingar betonar vikten av att vårdtagare är involverade på något sätt. Delaktighet från patienter, vård och omsorgstagare och andra berörda grupper kan ses som hälsofrämjande och en förutsättning för vård på lika villkor. Delaktighet definieras då som aktivt agerande för att ha inflytande och påverka. I många av avhandlingarna som vi granskat nämns dock inte begreppet delaktighet specifikt, men synonymer till inflytande används på olika sätt. En rad olika uttryck används för att beskriva hur berörda individer och grupper interagerar
med vård och omsorg. Det finns stor variation i hur avhandlingarna anknyter till begreppet delaktighet, från att delaktighet är helt centralt till att inte alls beröra begreppet. Ungefär hälften av avhandlingarna beskriver någon form av aktiv delaktighet explicit, medan övriga använder andra uttryck som vi tolkat som implicit delaktighet. Eftersom avhandlingarna skrivs på engelska används flera begrepp som inte självklart visar på aktivitet (är entydigt aktiva) t.ex. involvement, influence men också tvetydiga begrepp som samarbete, motivation, engagemang, anhörigas stöd etc. Granskningen visar att om specifika begrepp inom området hälsa och välfärd, som
delaktighet, ska betonas och ’beforskas’ behöver dessa begrepp och uttryck diskuteras och förtydligas.
5.2.5 Avhandlingarnas professionella kunskaps- och praktikerintresse
Ett viktigt mål med forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd som det beskrevs i MDH:s ansökan till Högskoleverket var att avhandlingarna skulle bidra med kunskap av hög praktisk relevans för professionella grupper inom vård, omsorg och angränsande områden. Ett känne- tecken har varit den nära kopplingen till lokala och regionala intressenter som i många fall finansierat doktorandprojekten och de har varit angelägna att resultaten ska komma till nytta för arbetsplatser och berörda yrkesgrupper. Vår granskning visar entydigt att nästan alla avhand- lingar beskriver hur den nyfunna kunskapen är viktig och har relevans för berörda professioner eller yrkesgrupper och deras praktik, och även att den borde finnas med i utbildningen. För de två avhandlingar som inte explicit beskriver intresse för en specifik profession eller praktik menar vi ändå att ett sådant intresse finns, men inte beskrivs lika tydligt och inte heller är helt uppenbart. Samarbeten mellan forskare i mång- och tvärvetenskapliga projekt kan i framtiden bidra med viktig kunskap som kan leda till ökad förståelse, koordinering och samarbete mellan olika professioner inom hälso- och välfärdsområdet. Detta var också något som Högskoleverkets bedömargrupp framhöll som en styrka när de beviljade rättigheter att examinera avhandlingar inom området.