Norrbottningarnas hälsa ska förbättras och bli jämlik och jämställd
Norrbotten är ett län med minskande andel i arbetsför ålder och en ökande äldre befolkning. Det betyder att den samhällsservice norrbottningarna idag tar för given, kommer att ställas på prov. Ett förbättrat hälsoläge hos befolkningen kommer tillsammans med nya arbetssätt och digitaliseringen att bli viktiga pusselbitar i hur välfärden ska säkras även i framtiden.
Norrbotten behöver utveckla ett tryggt och attraktivt samhälle med god service för alla. Det innebär till exempel att vi behöver ställa om vård och sjukvård mot en mer nära vård med digitala lösningar. En vård som utgår från att möta individen i sin livsmiljö och där samhället stöttar befolkningen till hälsosamma levnadsvanor genom hela livet. Patienten blir därmed en aktiv och självklar partner i vården. Patienter och närstående har en tydlig och viktig roll i förbättringsarbetet och utvecklingen av hälso- och sjukvården i länet.
Mål 2030
• Minskat ohälsotal
o Ohälsotalet för kvinnor och män ska minst ligga i nivå med riket, 26 %. Skillnader mellan kvinnor och män ska minska.
Nuläge 2017 totalt: 28,8 %. Kvinnor: 35,1 % Män: 23,1 %
•
Övergripande folkhälsomålo
Norrbotten har ett övergripande folkhälsomål om att norrbottningarnas hälsa ska förbättras och bli mer jämlik och mer jämställd. Fyra delmål är också satta utifrån prioriterade områden i Norrbottens Folkhälsostrategi 2018-2026:o Utbildningsnivån och det livslånga lärandet ska öka och blir mer jämlikt och jämställt
o Levnadsvanor som påverkar hälsan positivt ska öka i omfattning och bli mer jämlika och jämställda o Normer och värderingar som främjar den jämlika och
jämställda hälsan ska stärkas
o Alla kommuner och regionala företrädare arbetar systematiskt med folkhälsa
Utmaningar och åtgärder
Framgångsrikt folkhälsoarbete
Undersökningar visar att norrbottningar, ur flera aspekter, har ett sämre hälsoläge än övriga riket. Till exempel har länet ett betydligt högre insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar men också högre förekomst av smärta och värk hos befolkningen. Om norrbottningarna fortsätter leva som idag, skiljer det exempelvis åtta år i förväntad livslängd mellan en pojke som föds i Haparanda och en pojke som föds i Danderyd.
Att befolkningen mår olika bra och lever olika länge beror till stor del på skillnader i levnadsvanor. Levnadsvanorna hör ihop med utbildningsnivån och att hälsan ofta är sämst hos de som har sämst ekonomi och livsvillkor.
Några grupper är mer utsatta än andra, exempelvis HBTQ-personer, etniska minoriteter, funktionsnedsatta och de som drabbats av psykisk ohälsa. Det finns dessutom stora skillnader i hälsa mellan kommunerna i Norrbotten.
Hälsan i länet måste bli mer jämlik och norrbottningarna ska vägledas till att göra hälsosamma val. Att allt fler människor drabbas av psykisk ohälsa är kanske vår tids största utmaning och den negativa trenden måste brytas.
Förebyggande arbete skapar mer resurser till sjukdomar som inte går att förebygga.
En bra start i livet, en trygg och stimulerande boendemiljö och möjlighet till försörjning är exempel på strukturella skyddsfaktorer som ökar
förutsättningarna för individer att göra mer hälsosamma val. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete handlar ofta om att öka förekomsten av påverkbara skyddsfaktorer och minska riskfaktorerna. Många goda insatser görs redan idag, men för att nå målet om en bättre och mer jämlik hälsa i Norrbotten behövs samverkan och ett gemensamt ansvarstagande mellan alla aktörer i samhället och alla norrbottningar.
Åtgärd
Öka samverkan mellan offentlig, idéburen och privat sektor
Öka samverkan över olika sektorer och förvaltningsområden samt mellan tjänstepersoner, politiker och den enskilda individen
Åldrande befolkning kan ge oss ett försprång
I Sverige har vi en föråldrad hälso- och sjukvårdsstruktur som är uppbyggd för behov som inte matchar dagens (från akuta skador och infektioner till långvariga kroniska sjukdomar). Befolkningens förväntningar och önskemål på vården är en mer tillgänglig vård och delaktighet i den egna vården ses som självklar. Hälso- och sjukvården kommer därför behöva genomgå stora förändringar de närmaste åren, både vad gäller struktur men också vad gäller arbetssätt, utbud och hur befolkningen ska få vård i framtiden. En betydande del av insjuknandet i kroniska sjukdomar går att förebygga och den
successiva försämring som är typisk för kroniska sjukdomar går att bromsa med preventiv behandling och levnadsvaneåtgärder. Detta ger stora
möjligheter att påverka hälsan och därmed vårdbehoven. Prevention, en mer personcentrerad vård samt förändrade arbetssätt blir därmed tillsammans med digitalisering avgörande för att möta framtiden.
Digitaliseringen erbjuder nya möjligheter när det gäller prevention, upptäckt, diagnos och behandling. Digitaliseringen skapar också nya förväntningar på hälso- och sjukvårdens utformning och tjänster.
Demografiska förändringar med en ökande andel äldre i Norrbotten ställer ökade krav på framtida hälso- och sjukvård. Att den arbetsföra befolkningen samtidigt förutspås att minska innebär att länet får mindre resurser och ska tillgodose ett ökat vårdbehov, utan att personalstyrkan ökar i samma takt.
Kroniska sjukdomar förväntas dominera allt mer då antalet äldre ökar.
Att vi blir allt fler äldre, är en demografisk fördel, som gör att Norrbotten kan ligga i framkant för utvecklingen av helt nya mobila, digitala lösningar och arenor för människors möten med vården och personlig service.
Digitaliseringen kommer att minska behovet av direkt producerande personal inom alla sektorer, samtidigt som den skapar nya arbetstillfällen på andra ställen inom och utanför organisationerna. När det gäller
omsorgssektorn har vi en demografi som verkar i motsatt riktning, det vill säga demografin pekar på ett ökat behov av vårdpersonal, eftersom det blir allt fler som kommer att behöva vård. Två motgående trender kan alltså skönjas, där digitaliseringen minskar behovet av vårdpersonal, samtidigt som demografin visar att det blir allt fler som behöver vård.
Åtgärd
Stötta utvecklingen av nya arbetssätt, mobila, digitala lösningar och arenor för människors möten med vården
Från att vårda sjuka och sårade till förebyggande hälsofrämjande arbete
Nya tekniska lösningar och förändrade arbetssätt möjliggör en förflyttning av vårdtjänster så att vård där invånare tidigare fick åka till hälsocentraler eller vårdas på sjukhus, nu kan ske i hemmets närmiljö. Ett mindre resande och bättre tidsanvändning blir resultatet av nyttjande av olika tekniska lösningar för vård på distans. Vård organiseras efter behov och förutsättningar runt invånaren.
Varje norrbottning får redan i unga år kännedom om vad som påverkar den egna hälsan och vad man själv kan göra för att må så bra som möjligt.
Invånarnas egenkontroll över hälsan ska stärkas och ge dem som insjuknat möjlighet att ta ansvar för delar av sin vård. Varje persons behov, förut-sättningar och önskemål är utgångspunkten och vården anpassas därefter.
Patienter med kroniska sjukdomar kan kontinuerligt följa och rapportera sin
hälsa och sina medicinska värden via digitala tjänster. Patienten är mer aktiv och delaktig i sin egen vård. Digitala tjänster ser till att vården kan nå fler och möjliggör att resurser används där de bäst behövs.
Så långt det är möjligt sker hälso- och sjukvården i medborgarnas närmiljö.
I vardagslivet sker en stor del genom att få stöd till hälsosamma
levnadsvanor. Att främja hälsa är hälso- och sjukvårdens utgångspunkt.
I samverkan mellan olika aktörer stöttas norrbottningen till hälsosamma levnadsvanor genom hela livet.
I framtidens hälso- och sjukvård är det naturligt att invånare följer och kan dela uppgifter med vården om bland annat blodtryck, blodsocker, blodfetter och hormonhalter liksom vaccination och screening. Allt för att vården ska kunna stödja invånare att behålla en så god hälsa som möjligt genom hela livet. Insjuknandet i kroniska sjukdomar minskar successivt då många av de levnadsvanor som bidrar till en stor del av sjukligheten förbättras. Att komma tillbaka till hälsa efter sjukdom eller att leva väl med en kronisk sjukdom, är enklare genom olika verktyg och tekniska lösningar som påverkar kontroll över livskvalité och den egna hälsan.
Vissa vårdtjänster som tidigare har skett på sjukhus kan ges på hälso-centraler. Med rätt förutsättningar och stöd av vård och omsorgspersonal, kan en betydande del av vården fås direkt i hemmet. Möjligheten att delar av vården kan ske i hemmiljön betyder också att de mest sjuka individerna med frekvent behov av vård inte behöver förflyttas fram och tillbaka mellan sjukhus och heminrättning, utan kan få vård i hemmiljö.
Åtgärd
Arbeta för en mer jämlik och jämställd hälso- och sjukvård och tandvård
Utveckla samverkan mellan alla aktörer inom hälso- och sjukvården och tandvården för att stödja befolkningen att uppnå och behålla en god hälsa under hela livet