arbetskraftsutbud
Norrbotten ska ha en effektiv kompetensförsörjning
Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för Norrbottens tillväxt och utveckling. Länets aktörer måste jobba tillsammans för att klara av dessa utmaningar. Det handlar bland annat om att satsa på att vara attraktiva arbetsgivare genom att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden, inkludera hela arbetskraftens potential och att stärka samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare för att erbjuda rätt utbildningsutbud för arbetsmarknaden. Vi behöver även förnya våra arbetssätt och nyttja digitaliseringens möjligheter för en effektiv och framgångsrik
kompetensförsörjning.
Mål 2030
• Sysselsättningsgrad
o Andelen förvärvsarbetande nattbefolkning, 20-64 år ska bibehållas på nuvarande nivåer. Skillnader mellan olika grupper ska minska. Nuläge 2016 totalt: 81,4 %. Riket totalt: 78,6 %. Inrikes födda kvinnor: 83,8 %, inrikes födda män: 84 %. Utrikes födda kvinnor: 65,8 %, utrikes födda män: 61,5 %.
• Slutförd gymnasieutbildning
o Andel elever som slutfört en gymnasieutbildning ska bibehållas med nuvarande nivåer. Skillnader mellan kvinnor och män ska minska. Nuläge 2016/2017 totalt: 94,9 %.
Riket: 90,3 %. Kvinnor: 96 %, män: 94 %.
o Andel elever som slutfört en högskoleförberedande gymna-sieutbildning ska öka. Skillnader mellan kvinnor och män ska minska. Nuläge totalt: 53 %. Riket: 68 %. Kvinnor:
65,5 %, män: 41,5 %.
• Eftergymnasial utbildning
o Andel i befolkningen 25-64 år med minst tvåårig eftergymnasial utbildning ska öka. Skillnader mellan kvinnor och män ska minska. Nuläge 2017: kvinnor:
43,7 %, män: 28,7 %. Riket kvinnor: 48,2 %, män: 37 %.
• Övergång till högre studier
o Andel elever med examen från gymnasieskolan som på-börjat högskolestudier inom tre år ska ligga i nivå med riket, 45,1 %. Skillnader mellan kvinnor och män ska minska.
Nuläge 2013/2014 totalt: 32,4 %. Kvinnor: 38,2 %, män:
26,2 %.
Utmaningar och åtgärder
Förutsättningar för kompetensförsörjningen
Luleå tekniska universitet är länets kunskapsmotor och en attraktionsfaktor för unga inflyttare. I utbildningssystemet ingår även allt från förskola upp till gymnasiet samt yrkeshögskola, folkhögskola och studieförbund. Den snabba omvandlingen av arbetsmarknaden utmanar utbildningsväsendet som i allt högre grad ska utbilda för yrken som inte finns idag, men som kommer i framtiden. Länets styrkeområden och bristyrken samt den ständiga teknikutvecklingen inom många yrken ska vara viktiga utgångspunkter för utformandet av utbildningar i Norrbotten. Förutom frågor som nationell lag-stiftning av arbetsmarknaden och utbildningssystemet samt integrations-politik är bland annat infrastruktur och transporter, regional attraktivitet och boende faktorer som starkt påverkar kompetensförsörjningen i länet. Det är viktigt att utvecklingen av dessa områden tar hänsyn till
kompetens-försörjningens betydelse och behov. Viktigt är även att både nationella, regionala och lokala insatser inom arbetsmarknad och utbildning prioriterar gles- och landsbygdsområden.
Åtgärd
• Verka för att aktörer och områden som påverkar kompetens-försörjningen ges goda förutsättningar att samverka
Digitaliseringens möjligheter
Digitaliseringen har förändrat samhället, människors förhållningssätt och arbetsmarknaden i grunden. För arbetslivet innebär det att en del traditionella yrken fasas ut, samtidigt leder effektiviseringen till ökade ekonomiska vinster och nya tjänster, kompetenser, arbetsområden och affärsmöjligheter.
De nya jobben består dels av de som skapar den digitala tekniken och de jobb som är kopplade till de digitala plattformar som uppstår, dels av de jobb som skapas indirekt till följd av digital teknik.
Om digitaliseringens möjligheter används effektivt och samverkan mellan länets aktörer ökar, kan vi klara av de demografiska utmaningar länet står inför och stå bättre rustade att lösa kompetensförsörjningen. Särskilda insatser bör göras till länets små och medelstora företag, där Luleå tekniska universitet och andra utbildningsaktörer kan bistå med kunskap och kompetens om förändrade arbetssätt och digital utveckling.
Åtgärd
• Verka för stärkt kompetensutveckling inom digitalisering och nya digitala former för lärande
Innovation och flexibilitet
Norrbotten har stora geografiska avstånd. Digitaliseringen ökar möjligheter till distansutbildning, men även distansarbete på en global arbetsmarknad.
Innovationsförmåga, flexibilitet och individuella lösningar är direkt avgörande för den nya arbetsmarknaden. Både arbetsgivare och utbildnings-anordnare behöver anpassa sig efter de nya förutsättningarna som
digitaliseringen innebär. För att förbli konkurrenskraftiga på den globala marknaden måste företag och organisationer utveckla sina arbetssätt samt ständigt höja den tekniska nivån. Det finns många exempel i länet på både större och mindre organisationer och företag som nyttjar digitaliseringen på innovativa sätt, exempelvis e-hälsa inom vård och omsorg och gamification8 inom gruvnäringen.
Åtgärd
• Stimulera företag och organisationer att utveckla arbetssätt utifrån arbetsmarknadens förändring
• Nyttja digitaliseringen för att hitta nya sätt att lokalisera utbildning och överbrygga geografiska hinder.
Jämställt arbetsliv ger konkurrensfördelar
Norrbotten har en större könssegregering med fler enkönade arbetsplatser än det nationella genomsnittet. Vi behöver bryta den könssegregerade arbets-marknaden och arbeta med normer och värderingar hos länets företag och organisationer. Det innebär större möjligheter till matchning av rätt
kompetens på arbetsmarknaden. Jämställdhet är i hög grad en kunskapsfråga och bidrar till ökad konkurrenskraft hos arbetsgivare. Även om kvinnor har högre utbildning har de fortfarande lägre löner jämfört med män. Detta beror till viss del på att många kvinnor utbildar sig till yrken där lönerna i de flesta fall är förhållandevis låga. Män väljer i större utsträckning att utbilda sig och arbeta inom områden som ger högre lön. Dessa branscher tenderar också ha en högre löneutveckling än traditionellt kvinnliga branscher.
En ojämn löneutveckling har även andra förklaringar. Kvinnor har oftare än män en högre utbildning än vad som krävs för deras yrke, vilket innebär att kompetens inte tas tillvara och att kvinnor blir underbetalda. De tar även ett
8 Gamification - Att använda de mekanismer och aktivitetsflöden som finns i ett dataspel och överföra dem i andra digitala system, eller att bygga en digital produkt kring något verkligt.
större ansvar för barn, omsorg och hushållsarbete och arbetar deltid i högre utsträckning än män. Kvinnor är sjukskrivna i högre grad och tar ut fler sjukdagar när barnen är sjuka.
För att bryta dessa strukturer är det viktigt att länets företag och organisationer jobbar för jämställda löner och arbetsplatser. Det är
avgörande att länets skolor arbetar förebyggande mot könsstereotypa studie- och yrkesval, till exempel genom att synliggöra goda exempel från arbets-livet. Det kan vara kvinnor som arbetar inom byggbranschen eller män som arbetar inom vård och omsorg.
Åtgärd
• Stimulera arbetsgivare att arbeta för ett mer hållbart och jämställt arbetsliv
Ett hållbart arbetsliv och kompetensväxling
Norrbotten behöver ett mer hållbart och hälsofrämjande arbetsliv. För att lyckas rekrytera och behålla kompetent personal är det viktigt att både privata och offentliga arbetsgivare tar detta på allvar. Det finns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ökad ohälsa i arbetslivet, särskilt bland kvinnor. Många anställda förutsätts idag vara tillgängliga 24 timmar om dygnet. Teknikutvecklingen gör det enklare att jobba hemifrån men samtidigt ökar kraven att vara tillgänglig utanför arbetstid. Baksidan av tillgänglighetssamhället är tidspress och ökande psykisk ohälsa som leder till sjukskrivningar. Länets arbetsgivare behöver satsa på hållbara
hälso-främjande arbetsplatser, som aktivt jobbar med friskvård och möjliggöra för sina anställda att finna balans i livet mellan arbete, familj och intressen. Det är även viktigt att arbetsgivare erbjuder sina anställda möjligheter till kompetensutveckling genom hela yrkeslivet. Andelen äldre ökar både globalt och regionalt. Många av Norrbottens mindre kommuner har en hög andel äldre i befolkningen, vilket skapar problem med
kompetens-försörjningen och hämmar tillväxten. Samtidigt kan bra arbetsvillkor och individuella lösningar bidra till att seniorer fortsätter arbeta och även byter arbetsuppgifter högre upp i åldern. Utbildningssystemet och det statliga studiestödet behöver bli mer flexibelt och tillgängligt även för äldre personer, som möjliggör kompetensväxling för nya arbetsuppgifter.
Åtgärd
• Stimulera arbetsgivare att arbeta för ett mer hälsofrämjande arbetsliv samt att ta ett ökat egenansvar för kompetensförsörjningen
• Ta tillvara äldre individers kompetens i högre grad
Ökad utbildningsnivå och ett livslångt lärande
Bara en tredjedel av männen i Norrbotten har eftergymnasial utbildning och bland kvinnor är andelen högutbildade lägre än rikssnittet. Utbildningsnivån
påverkar länets ekonomi, innovationskraft, individens hälsa och privat-ekonomi. Länets unga behöver i högre utsträckning motiveras att fullfölja sin gymnasieutbildning och gå vidare till eftergymnasiala studier. För att möjliggöra ett livslångt lärande, krävs även en väl fungerande och diversifierad folkbildning samt ökad samverkan mellan olika utbildnings-former såsom SFI, gymnasiet, vuxenutbildning och högre utbildning.
Validering bör prioriteras som en viktig del av ett fungerande kompetens-försörjningssystem, som bidrar till att effektivisera kompetensförsörjningen genom att tillvarata individens formella utbildning, erfarenheter och sociala kompetens samt lotsa människor vidare till högre studier och jobb.
Åtgärd
• Utveckla samverkan mellan utbildningsformer
• Stimulera unga till fortsatta studier, särskilt de som befinner utanför skolsystemet
Ett breddat utbildningsutbud
Norrbottens utbud av utbildningar behöver öka och breddas för att möta arbetsmarknadens behov av kompetens. Det är även viktigt att länets
utbildningar attraherar både kvinnor och män, särskilt viktigt inom branscher med sned könsfördelning, exempelvis inom vård och omsorg, teknik och bygg. Med dagens snabba förändringar på arbetsmarknaden som kräver nya kompetenser, behövs fler korta och enklare utbildningsinsatser, som certifierings- och tillståndsutbildningar samt interna utbildningar hos arbets-givare. För att tillgängliggöra utbildning i hela länet behövs bra teknik och pedagogik inom ramen för distans- och flexutbildningar. Länets lärcentrum är viktiga för studier och kompetensutveckling för kommuninvånare, det lokala och regionala näringslivet och bidrar till utveckling i hela länet.
Åtgärd
• Verka för ett breddat utbildningsutbud som möter näringslivets behov av kompetens
Skolan behöver satsa på arbetsmarknadskunskap
För att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad behöver arbetsmarknadskunskap få en betydligt större roll i grund- och gymnasie-skolan. Arbetsplatsförlagt lärande och praktik behöver öka inom alla utbildningsformer, även antalet lärlingsutbildningar. Arbetsgivare behöver bjudas in att påverka utbildningars innehåll och praktik, det stärker kvaliteten. Att garantera jobb efter avslutad utbildning kan vara ett sätt för arbetsgivare att attrahera fler studerande. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning som införlivas i skolans övriga verksamhet hjälper unga att göra väl informerade och fördomsfria yrkesval. Att arbeta i collegekoncept är ett bra sätt att föra arbetsmarknaden närmare utbildningssystemet. I Norrbotten finns redan Vård- och omsorgscollege och Teknikcollege. Det
finns även goda möjligheter för collegesamverkan inom andra branscher, exempelvis besöksnäringen.
Åtgärd
• Öka samverkan mellan skola, näringsliv och arbetsmarknad
• Skapa förutsättningar för samverkan så att unga kan göra väl underbyggda studie- och yrkesval
Nyttja hela arbetskraftens potential
Attraktivitet och konkurrenskraft i Norrbotten återspeglar till stor del hur människors kompetens, talang och skaparkraft tas tillvara, som anställd eller som egenföretagare. För att underlätta jämställd rekrytering är det viktigt att arbetsgivare breddar sitt rekryteringsunderlag, med olika bakgrund,
kompetens och egenskaper hos individen. Den starka arbetsmarknaden i Norrbotten och framväxten av nya jobb behöver komma alla till del.
Personer med funktionsnedsättning, nyanlända och avhoppare från gymnasieskolan har fortfarande svårt att klara sin försörjning genom eget arbete. En möjlighet in på arbetsmarknaden kan vara att starta eller ingå i arbetsintegrerade sociala företag, ASF. Här kan civilsamhället och offentliga aktörer agera stöttande och samverkande för att underlätta företagens start och tillväxt. Det är även viktigt att dessa personer får tillgång till goda ut-bildningsmiljöer som anpassas utifrån individens förmåga.
Åtgärd
• Använd hela arbetskraftens potential genom breddad rekrytering och gemensamma insatser för personer långt från arbetsmarknaden
• Skapa goda utbildningsmiljöer för utsatta grupper med bristfällig eller avbruten utbildning
Utrikesföddas position på arbetsmarknaden måste stärkas Invandringen innebär möjligheter för länet och kan bidra till en växande ekonomi. Alla kommuner behöver, utifrån sina individuella förutsättningar, bidra till mottagande och utrikesföddas position på arbetsmarknaden måste stärkas. Arbete eller företagande är den främsta nyckeln till etablering. Det ger möjligheter att utveckla språket, få kunskap om det svenska samhället och utökade nätverk. Det är avgörande för att de kvinnor och män som flyttar till Norrbotten även ska stanna i länet på längre sikt.
Etableringstiden är alltför lång, i synnerhet för kvinnor, och många nyanlända och andra utrikesfödda har jobb som ligger under deras
kompetensnivå. För att korta etableringstiden måste insatserna anpassas efter människors olika förutsättningar och behov och bedrivas med hög kvalitet.
Tidiga kompetenskartläggningar, svenska från dag ett, tydliga krav på individen, utbildningsplikt, validering och snabbspår till bristyrken är viktiga
verktyg för att korta tiden till arbete för den som beviljats uppehållstillstånd.
Norrbotten har ett behov av cirka 51 000 anställningar till och med år 2030.
En betydande del i utmaningen att lyckas rekrytera är att vi tillvaratar nyan-ländas kompetens.
Åtgärd
• Korta etableringstiden genom insatser som anpassas efter människors olika förutsättningar och behov