I Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60) sammanfattas följande avseende extrema väderhändelser:
”Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta temperaturerna högre än idag, vilket leder till en ökad dödlighet, särskilt för sårbara grupper. Framtida
värmeböljor kan bli ett betydande problem som kräver motåtgärder.
Det saknas en myndighet som har ansvar för eller arbetar med framtidsanalyser
av klimatförändringars effekt på besöksnäringen i Sverige.
Klimatförändringar kommer att ge både positiva och negativa effekter för den
ekonomiskt viktiga kust- och vinterturismen i regionen. Anpassningskapaciteten
varierar och det finns hinder, bland annat behov av organisering av
41
Den ökade risken för översvämningar, ras och skred ger risk för personskador och ökade problem för bl.a. sjukvård och hemtjänst.”
Effekten av att de varma dagarna sett över en hundraårsperiod har blivit fler, är att fler svenskar dör till följd av värmeböljor enligt en studie av Stockholmsområdet (Åström et al., 2013a och 2013b; Rocklöv et al. 2008; Oudin et al, 2013).
För att öka kunskapen om sårbara gruppers utsatthet vid värmeböljor i Sverige gjordes 2010 en analys av Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Studien utformades utifrån kunskap om sårbara grupper och resultat i tidigare studier utförda i andra länder. Resultaten sammanfaller till stora delar med resultat från liknande studier om värmeböljor i andra länder, och har också publicerats i en senare bearbetning (Rocklöv et al., 2014). Det finns ett flertal publikationer inom ämnesområdet, främst från projektet Climatools (Rocklöv m.fl., 2008; Forsberg, 2009; Carlsen m.fl., 2009; Rocklöv och Forsberg, 2010; Botkyrka kommun, 2011; Oudin m.fl., 2013). Värme ökar påtagligt risken att dö för personer som tidigare vårdats på sjukhus för kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), psykisk sjukdom och diabetes. Till exempel visar studiens resultat att bland personer som tidigare vårdats på sjukhus för en psykisk sjukdom (exempelvis för en demenssjukdom) är antalet dödsfall uppemot 90 procent högre än normalt vid den sjunde dagen av värmebölja. Detta kan bero på att personer med psykisk sjukdom har svårt att uppfatta kroppens signaler rätt och därmed inte heller uppfattar riskerna förknippade med överdriven värme. Att värmeböljor påverkar dödligheten mest hos äldre personer har också tidigare konstaterats i många studier, då sjukdomar som ger ökad sårbarhet för värme är vanligare bland äldre. Studien visar däremot ingen ökad effekt på dödligheten hos kvinnor, vilket tidigare europeiska studier gjort. Det kan bero på en mer jämställd levnadsstandard i Sverige än i andra länder. Studien av dessa svenska data visar att värmeböljans längd har stor betydelse. Resultaten talar för att värmevarningar och insatser riktade till sårbara grupper ska baseras både på hur varmt det kommer att bli och hur länge värmen kommer att vara. Det har troligen en bättre effekt om varningar ges och åtgärder vidtas när väderprognoserna säger att det ska bli varmt flera dygn i rad än om man varnar för varje enskild dag med hög värme. Sverige har deltagit i försök att finna system för att i realtid övervaka antalet dödsfall.
SMHI har sedan 2013 tagit i drift ett realtidssystem för värmevarningar baserat på Umeåforskarnas resultat om värmekänslighet.
I många länder finns ofta instruktioner, kopplade till varningssystemen, om vad som ska göras exempelvis inom sjukvården och äldreomsorgen när en varning utfärdas (Lowe et al., 2011). För sjukvården kan det gälla att höja beredskapen för att kunna ge vård åt fler behövande och för äldreomsorgen kan det vara ökade insatser riktade till dem som är sårbara för värme. I vissa europeiska länder finns också föreskrifter för vårdpersonal och information till patienter och allmänhet om hur man ska agera under en värmebölja. Socialstyrelsen (2011) fick i uppdrag av regeringen att analysera effekterna av
värmeböljor och behovet av beredskapsåtgärder i samband med dessa. I rapporten sägs att synen på värmeböljor bör förändras och finnas beredskap för som en säsongsbunden händelse. Man konstaterar att det generellt sett saknas specifika beredskapsplaner och vägledningar för att hantera värmeböljor i Sverige (det finns heller inget lagstadgat krav). Det finns dock beredskapsplaner för allvarliga händelser som kan fungera som hjälp i ett akut läge. Socialstyrelsen anser att en satsning på det preventiva arbetet med exempelvis information och specifika handlingsplaner bedöms som angeläget.
Forskning kring hur olika beslutsfattare inom kommunen och grupper av omsorgs- personal resonerar när det gäller sårbara grupper och hur samhället kan minska deras exponering och öka deras anpassningsförmåga visar att det finns en omfattande ”tyst” kunskap kring dessa frågor. Den lyfts dock sällan fram eller systematiseras för att styra mer långsiktiga beslut kring stadsplanering, utformande av äldreboenden eller rutiner och
42
arbetssätt för omsorgspersonal (Jonsson and Lundgren, 2014). Studien lyfter risken för att sårbara grupper förblir ”osynliga” och att tillräckliga resurser därför inte avsätts. Sårbara grupper kan här definieras som äldre och sjuka, socio-ekonomiskt svaga grupper och personal inom lågavlönade omsorgsprofessioner.
Ett konkret verktyg för att identifiera och hantera sårbara grupper vid extrema väderhändelser beskrevs av Statens folkhälsoinstitut redan 2006, men är fortfarande aktuellt. Kunskapen har därefter utökats via projektet Climatools (Carlsson-Kanyama et al., 2009, 2010, 2011a och 2011b). Ökade kunskaper om att hantera extrema
väderhändelser (främst på lokal och regional nivå) och om samhällets sårbarhet har förvärvats genom ett ökat antal reella händelser som inträffat under de senaste åren. (Climate-TRAP – Climate Change Adaptation by TRaining, Assessment and
Preparedness) var ett EU-projekt 2009-2012, vari Statens folkhälsoinstitut samarbetade med Umeå universitet tillsammans med europeiska partners. Inledningsvis utfördes en inventering av hur olika länder genom anpassningsåtgärder, motverkar hälsoproblem som kan följa med klimatförändringar i Europa. Därefter gjordes en konsekvensutredning kring hur hälsohoten ser ut och goda exempel togs fram. Rekommendationer utformades kring anpassningsåtgärder, som användes i pilotutbildningar för nyckelgrupper
(ClimateTRAP, 2014).
MSB har genomfört ett flertal studier om effekterna av värme på samhällsviktiga verksamheter i Sverige (MSB 2012e, MSB 2013c och MSB 2014b). Studierna är inte direkt hälsorelaterade men de sektorer som belyses, t.ex. vård och omsorg samt transporter, har relevans för hälsofrågor.