Mer kunskap behövs angående jämlikhet och hur olika befolkningsgrupper är olika utsatta för klimatförändringens hälsoeffekter. Personer med annan språktillhörighet bör också räknas till de grupper som kan vara särskilt utsatta i krissituationer. Mer kunskap behövs också kring hur man bör beakta sårbara grupper vid krissituationer eller vid anpassnings/beredskapsåtgärder. Det är troligt att de som redan har en dålig hälsa eller lever i en svår situation kommer att drabbas särskilt hårt av klimatförändringens hälsoeffekter. Det är av avgörande betydelse för en god folkhälsa att arbeta med den jämlika fördelningen av hälsan i befolkningen.
Bättre övervakning av direkta hälsoeffekter kopplat till värme, stormar, ras, skred och översvämningar behövs. Idag finns endast indirekt övervakning och uppföljning via patientregistret, dödsorsaksregistret och IDB (Injury Data Base).
Kopplingen mellan ett förändrat klimat, mer UV-strålning och hudcancer bör utredas vidare. Ändrade väderförhållanden ändrar också människans beteenden, med möjligen fler timmar utomhus och i exponering som en följd. Psykologiska effekter på människors hälsa av extrema väderhändelser och kriser bör studeras mera.
Mer kunskapsunderlag behövs kring luftföroreningar kopplade till skogsbränder och hur det påverkar hälsan. Underlag saknas också helt när det gäller hälsoeffekter orsakade av samverkanseffekter mellan luftföroreningar från skogsbränder och höga temperaturer vid värmeböljor, trots att de ofta uppträder tillsammans (Naturvårdsverket och SCARP, 2013) Mer kunskap behövs kring lämpliga anpassningsåtgärder till förändrade föroreningshalter i utomhusluft och kring föroreningarnas koppling till klimatförändringar.
Luftföroreningar, som partiklar, kan bidra till astma och förstärka pollens allergiska effekt (Ayres et al., 2009) (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2014). Modellberäkningar indikerar att Sverige kommer att få en ökning av ozon och partiklar till följd av
klimatförändringarna. Flera epidemiologiska studier kring luftföroreningars effekter på luftvägarna har kontrollerat för förekomsten av pollen i miljön. Bara ett fåtal studier däremot har bedömt konsekvenserna för hälsan av pollennivåerna. Forskare inom området för luftföroreningar som arbetar med modelleringar menar att modellerna behöver fyllas även med dagliga genomsnittliga halter av pollen (åtminstone för björk och gräs) och konsekvenserna för hälsan belysas även av detta.
En god hälsa bör vara en central del i hållbart byggande, i hållbar stadsutveckling och i anpassningen av byggnadsbeståndet till klimatförändringar. Samordning inom och mellan sektorer samt ett ökat kunskapsutbyte kring inomhusmiljö är av avgörande betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling och en anpassning till klimatförändringar.
48
15 Bebyggelse, byggnader och kulturarv
I Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60) sammanfattas följande avseende:
Översvämning av strandnära bebyggelse
”Landets västra och sydvästra delar väntas få översvämningar längs vattendrag oftare eller mycket oftare i ett förändrat klimat. De ökade 100-årsflödena i fjälltrakterna kan också fortplanta sig längs vattendragen med översvämningar som följd, men här finns en osäkerhet då vattendragen är reglerade. I andra områden minskar risken för
översvämningar eller kvarstår på dagens nivå. En höjd havsnivå ställer ökade krav på åtgärder och planering vid nybebyggelse framför allt längs landets södra kuster, men även längs de mellersta.”
Ras, skred och erosion
”Klimatförändringarna med större och intensivare nederbördsmängder liksom förändrade grundvattennivåer ökar sannolikt benägenheten för ras, skred och erosion. Särskilt landets sydvästra/västra delar och delar av den östra kusten är utsatta. Framför allt låg bebyggelse ligger inom de skredbenägna områdena. Inom andra områden minskar i stället risken då snösmältningssäsongen blir förlängd och vårfloden minskar liksom de höga flödena.”
Kusterosion
”Ökade havsnivåer och kraftigare vindar kan komma att innebära väsentligt ökade problem med stranderosion längs kusten med konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur. Detta kan medföra stora värdeförluster. Framför allt landets sydligaste kuster är utsatta.”
Effekter på boende från belastade dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten
”Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli
överbelastade. Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker.”
Byggnadskonstruktioner
Människors och djurs hälsa kan påverkas direkt av extrema väderhändelser. Ett
varmare klimat förändrar spridningsmönster av smittor och nya sjukdomar kan nå
Sverige.
Effekten av värmeböljor har studerats och SMHI har infört värmevarningssystem,
men det saknas beredskapsplaner och vägledningar för att hantera värmeböljor i
Sverige.
Kunskapen om smittspridning har ökat. Vid sidan om direkta olyckor och
naturkatastrofer vid extremväder, är smittsamma sjukdomar och annan
hälsopåverkan bland de allvarligaste effekterna i ett förändrat klimat. Faktorer
som ökat resande och ökad handel påverkar även.
Klimatförändringarna leder troligen till fler skogsbränder, mer exponering för
pollen och marknära ozon dvs. faktorer som är negativa ur hälsosynpunkt. Fukt,
mögel och kvalster väntas också öka. Åtgärder för att minska klimatpåverkan från
byggnader måste ta hänsyn till kravet på god inomhusmiljö.
49
”Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida
byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd medför större risk för fukt och mögelskador samt överfulla avloppssystem och översvämningar av källare. Det yttre
underhållsbehovet kommer att öka. Den ökade temperaturen ger ett minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka.”
Det materiella kulturarvet
”Det materiella kulturarvet (historiska lämningar, arkiv- och föremålssamlingar, samt kulturmiljöer och kulturlandskap) kan påverkas av klimatförändringar. För den äldre kulturhistoriska bebyggelsen finns ofta på grund av dess höga ålder påbörjade nedbrytningsprocesser som med ett ökat regnande tränger in och en vittring kan påbörjas. Till det kommer exempelvis att vind påverkar även frid på fornlämningar och kan förorsaka att förhistoriska gravar och kulturlager blottas i rotvältor och dylikt. Ett historiskt perspektiv krävs i analyser av ras, skred och erosion, samt i analyser av naturmiljön som vindfällning, ökat trädbestånd och odlingsmetoder, inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar och utbyggd vindkraft, bebyggelse vid fysisk planering och översvämningsrisk, den ökade skadegörelsen på kulturarvet i form av skadeinsekter, påväxt, salthaltig luft etc. Även kulturarvet under markytan påverkas av effekterna från klimatförändringarna.”