är att en specialpedagog är tydlig gentemot all personal med vad som ingår i rollen och dess
arbetsuppgifter.
32
Vidare forskning
Mångfalden av barns olikheter ökar på grund av alla förändringar runt kring eleven därför blir det viktigt att skapa de bästa förutsättningarna för en likvärdig undervisning. En del elever är i stort behov av att få den specialkompetens som en specialpedagog kan ge och få lämna klassrummet för att arbeta mer effektivt och i en lugnare miljö. Men för att inte belasta specialpedagogerna med alla elever som har svårigheter så behövs det tid för att ge handledning till lärarna. Arbetssättet och synen kring elevernas olikheter behöver ändras för att arbeta mer som ett team på hela skolan.
Betyder detta då att handledning och att arbeta inkluderande med olika arbetssätt inte når ut till alla lärare för att kunna tillgodose elevernas behov eller får man inte alltid tid för handledning som lärare? Det blir svårt att skapa en skola för alla, det vill säga en inkluderande skola om vi inte har ett
gemensamt synsätt och en vilja att kompetensutvecklas kring eleverna i behov av särskilt stöd. Hur kan alla pedagoger ändra sitt arbetssätt och tankesätt utan utbildning? Därför tror vi att vidare forskning kring kompetensutveckling för lärarna behövs. Det är en förutsättning att kunna arbeta inkluderande och använda sig mer av en ”positiv specialpedagogik”, det vill säga ett positivt förhållningssätt.
Det vore intressant att även ta reda på hur en specialpedagog utvecklar sin egen kompetens? Hur organiseras kompetensutveckling och vilka sammanhang sker det? Förekommer det som kollegialt eller ett enskilt arbete? Eftersom grundförutsättning för specialpedagogens kompetens tillvaratagande är samarbete med andra yrkesprofessioner och gemensamma upplevelse av erfarenheter.
Vi vill rikta ett stort tack till de informanter som ställt upp på intervjuer, utan er hade inte detta varit möjligt.
Vi vill tacka vår handledare Anna Broman på Stockholms Universitet för en bra handledning med många goda råd under arbetets gång med denna uppsats.
Vi vill även säga tack till våra studiekamrater, Camillas familj, särskilt hennes man, Jeroen som har haft stort tålamod och förståelse för att läsa uppsatsen och höra våra diskussioner gång på gång. Han har även varit ett stort stöd i att komma med förslag till förbättringar av vår uppsats.
Examinatorns feedback kring korrigeringar och förtydligande gjorde den mer komplett och nu lämnar vi detta ämne för att ta oss ut som blivande specialpedagoger.
33
Litteraturförteckning
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik:- att bygga broar. (2 uppl.). Liber.
Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S., & West, M. (2012). Making schools effective for all : Rethinking the task. School Leadership & Management,32(3) 1-17
DOI: 10.1080/13632434.2012.669648
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Natur & Kultur Akademisk
Aspelin, J & Johansson, L. (Red.) (2017) Temanummer Relationell pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige 22 (3-4), 2017
https://relationellpedagogik.se/artiklar
Center of the devoloping child, Harvard University, (2011). Building the Brain's Air Traffic Control
System: How Early Experiences Shape the Development of Executive Function: Working Paper No. 11
https://developingchild.harvard.edu/resources/building-the-brains-air-traffic-control-system-how- early-experiences-shape-the-development-of-executive-function/
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Studentlitteratur.
Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T.L. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. (2., [rev.] uppl.). Studentlitteratur.
Emanuelsson, I. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Statens skolverk.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Liber.
Folkesson, L. (2004). Perspektiv på skolutveckling. Studentlitteratur.
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].
Idén En skola för alla - översättning i praktiken (gu.se)
Guvå, G. (2010). Och de tre skola bliva ett: om elevhälsans tre spår. (FOG-rapport nr 67) Linköpings Universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande
https://www.ibl.liu.se/fog/rapportlista?l=sv
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G. & Nilholm, C., (2015). Speciella yrken?
specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning: en enkätstudie. Karlstads universitet
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogiska studier
http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A784444&dswid=7048
Hjörne, E., & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Studentlitteratur.
Hylander, I. & Guvå, G. (2017). Elevhälsa som främjar lärande: om professionellt samarbete i retorik
34
Killén, K. (2007). Professionell utveckling och handledning: ett yrkesövergripande perspektiv. (1. uppl.) Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun Studentlitteratur. Morningstar M., Shogen K., & Hyunjoo L., (2015), Preliminary Lessons About Supporting
Participation and Learning in Inclusive Classrooms, Research and Practice for persons with severe
disabilities, (July 2015). DOI: 10.1177/1540796915594158
Möllås, G., Gustafson, K., Klang, N. & Göransson, K. (2017). Specialpedagogers/speciallärares
arbete i den dagliga skolpraktiken, En analys av sex fallstudier. Karlstads universitet Fakulteten för
humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogiska studier
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1146035/FULLTEXT
Nilholm C, (2005), Specialpedagogik, Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogiska institutionen, Örebro universitet
Nilholm, C., Alm, B. (2010). An inclusive Classroom ? A case study of inclusiveness, teacher strategies and children’s experiences. European journal of special needs eduscation.(25:3),239-252. DOI:10.1080/08856257.2010.492933
Nordström-Lytz, R. (2017). Relationell pedagogik som närvaro Pedagogisk Forskning i Sverige volym 22 (3-4)
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1449
Runström Nilsson, P. (2015). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av
särskilt stöd. (3., [uppdaterade] uppl.) Gleerups.
SFS (2017:1111). Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993: 100). Regeringen,
http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/17/171111.PDF
Skolverket. (17 september 2020). Specialpedagogik.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/specialpedagogik Socialstyrelsen & Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-11- 4.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (16 september 2020). Att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. https://www.spsm.se/stod/elevhalsa/arbeta-forebyggande-och-halsoframjande/
Sveriges Kommuner och Landsting. (2017). Olika är normen Att skapa inkluderande lärmiljöer i skolan.https://skr.se/tjanster/merfranskr/rapporterochskrifter/publikationer/olikaarnormenattskapainklu derandelarmiljoeriskolan.29000.html
Swärd, A., Fischbein, S. & Reichenberg, M. (red.) (2020). Positiv specialpedagogik: teorier och
tillämpningar. (Upplaga 1). Studentlitteratur
Tangen, R. (2009). Listening to children's voices in educational research: some theoretical and methodological problems. European Journal of Special Needs Education 23 (2) 157-166. DOI: 10.1080/08856250801945956
Utbildningsdepartementet (2010). Skollag (2010:800). Sveriges Riksdag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skSkollag- 2010800_sfs-2010-800
35 Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Von Ahlefeld Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag. Nordic Studies in Education 34 (4) 246-264. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-14197 Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur.
36 Stockholms universitet/Stockholm University
SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se
37
Bilagor
1. Informationsbrev till specialpedagoger
Hej
Vi är två studenter som går sista terminen på specialpedagogprogrammet vid Stockholms universitet. Just nu arbetar vi med vårt självständiga arbete som handlar om, specialpedagogernas förebyggande arbete.
Vi önskar genomföra en intervju med skolans specialpedagog. Intervjun beräknas ta ca 30–45 min. Vi kommer att följa Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Det innebär att deltagandet i intervjun är frivilligt samt att du har rätt att avbryta din medverkan när du önskar. Våra anteckningar och
inspelningar kommer att vara skyddade och anonyma genom hela vårt arbete. Vi hoppas på att du kan ta dig tid och återkomma med ett datum för en intervju. Tack för din medverkan!
Detta behöver genomföras ______ eller_____
Har du frågor kontakta gärna Camilla Van Beuningen och Danni Åberg Camilla Van Beuningen: camilla@vanbeuningen.se, tel. 0739188990 Danni Åberg: aberg.danni@gmail.com, tel. 0723893075
Vi har även en handledare som stöttar och hjälper oss genom hela vårt arbete. Vår handledare på universitetet är:
Anna Broman
anna.broman@specped.su.se
Samtycke:
Härmed ges mitt tillstånd till att ni sparar och använder materialet till er studie: Namn:
38
2. Intervjufrågor
1. Vad är ditt uppdrag som specialpedagog inom EHT? Rollen på skolan? Arbetsuppgifter?
2. Ingår förebyggande arbete i ditt uppdrag? 3. Vad innebär ett förebyggande arbete för dig?
a. Kan du ge några exempel på hur du arbetar förebyggande? b. Hur uppfattar du din roll i det förebyggande arbetet på skolan?
c. Med eleverna (Som inte når målen? Med nedsättningar? Begåvade?)? d. Med lärarna?
4. Känner du att din specialpedagogiska kompetens kring det förebyggande arbete tas tillvara på skolan?
5. Skulle du vilja ändra någonting i din nuvarande arbetssituation när det gäller det förebyggande och hälsofrämjande arbetet?