Hälsosamma matvanor ökar dina möjligheter att klara av biverkningar av cancerbehandlingen och att förebygga ny cancersjukdom. Näring och energi från mat och dryck hjälper din kropp att vara så stark och motståndskraftig som möjligt. Det hjälper kroppen att orka genomgå behandlingar, förbättra sårläkning och återvinna krafter. Det bidrar även till snabbare återhämtning, förebygger förlust av muskelmassa och bygger upp förlorad vävnad.
Råden för hälsosamma matvanor under och efter cancerbehandling är samma som för människor i allmänhet, om du inte har svårt att äta eller ofrivilligt går ner i vikt. Vid sjukdom och behandling är det ibland viktigare att äta det du klarar av än att följa råden.
Oftast behöver du inte äta kosttillskott, till exempel tabletter med vitaminer och mineraler. Sträva i stället efter att äta varierat och hälsosamt enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Men i vissa fall kan du behöva kosttillskott, exempelvis efter en operation som gör att näringen inte tas upp optimalt, eller om du av andra anledningar har svårt att äta varierat.
Under en cancerbehandling ökar kroppens proteinbehov. Ät därför gärna proteinrika livsmedel till varje måltid. Exempel på mat med mycket protein är linser, bönor, nötter, frön, kött, fisk, kyckling, ägg, mejeriprodukter, tofu, quorn och oumph.
Kostråd
Ät mycket grönsaker, frukt och bär. Välj gärna grova grönsaker som rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor och lök.
Ät fisk och skaldjur 2–3 gånger i veckan. Variera mellan feta och magra sorter och välj miljömärkt.
Ät gärna olika sorters nötter och frön. Ett par matskedar om dagen är lagom.
Välj magra, osötade mejeriprodukter som är berikade med D-vitamin.
Välj fullkorn när du äter pasta, bröd och gryn.
Välj exempelvis rapsolja eller flytande matfetter gjorda på rapsolja i matlagning, och nyckelhålsmärkta smörgåsfetter.
Ät inte mer än 500 gram rött kött i veckan, det vill säga kött från nöt, gris och lamm. Undvik gärna charkuterier, såsom rökt skinka, leverpastej, salami, korv, kassler och bacon.
Håll igen på godis, bakverk, glass och annat med mycket socker. Undvik särskilt söta drycker.
Välj mat med mindre salt. Använd lite salt när du lagar mat, men använd salt med jod.
Läs mer på Livsmedelsverket.se. Sök på Kostråd och Matvanor.
Levnadsvanor
Solvanor
Hudcancer är den cancerform som ökar mest. Den största orsaken till hudcancer är ultraviolett strålning, UV-strålning. Solens ljus innehåller UV-strålning. Den gör att huden blir brun men kan också skada huden. Ju fler gånger du bränner dig i solen, desto större är risken att få hudcancer senare i livet. Du kan få hudcancer även om du bränner dig sällan, men har en solkänslig hudtyp och utsätter dig för en hög total solmängd.
Behandling med till exempel cytostatika, andra immundämpande läkemedel, strålning och vissa antibiotika gör att huden blir extra känslig för solens strålar.
Mellan klockan 11 och 15 är solen som starkast. Då är det allra viktigast att skydda huden.
Råd för att skydda huden
Skugga och kläder ger det bästa skyddet. Skugga minskar solens strålning till hälften, och de flesta kläder har en solskyddsfaktor på 10–30. Använd helst också en bredbrättad hatt och solglasögon.
Solskyddskräm är ett komplement till kläder. Använd solskyddskräm med en solskyddsfaktor på 30–50 där kläder inte täcker. Kom ihåg läppar, öron, nacke, händer och fötter.
För att krämen ska fungera bra behöver du smörja in dig med ett tjockt lager kräm varannan timme och efter bad och dusch.
Solens strålar ger kroppen viktig vitamin som stärker skelettet. För att bilda tillräckligt med D-vitamin räcker det att vistas 15–30 minuter mitt på dagen i sommarsol utan skydd på händer, underarmar och ansikte. Det är bättre att höja nivån av D-vitamin genom D-vitaminrik kost eller tabletter än genom att sola mer.
Du kan enkelt ta reda på hur stark solen är genom att titta på din skugga.
─ Kort skugga = solen är stark.
─ Lång skugga = solen är inte så stark.
Undvik att sola solarium.
Läs mer på 1177.se. Sök på Så skyddar du dig mot solen.
Läs mer på 1177.se. Sök på Solskador på huden.
Se en film på 1177.se. Sök på Att skydda sig mot hudcancer.
Läs mer på Stralsakerhetsmyndigheten.se. Sök på Sol och solarier.
Ladda ner appen Min soltid på Stralsakerhetsmyndigheten.se. Sök på Min soltid.
Gå e-utbildningen Så påverkar solen hälsan på regionvarmland.se/solvanor.
Prognos för UV-index hittar du på SMHI.se. Sök på UV-index idag.
Levnadsvanor
Tobak
Risken för biverkningar vid cancerbehandling är större hos rökare. Det beror på att rökning kan påverka cellerna så att de får en sämre syresättning. Vid en operation kan detta leda till att operationssåret läker sämre och öka risken för proppar och infektioner. I samband med strålbehandling finns risk för fler och svårare biverkningar.
Kunskapen är begränsad om rökningens betydelse vid cytostatikabehandling, men det finns forskning som tyder på att rökning kan minska effekten av vissa cytostatika.
Forskningen visar också att fortsatt rökning efter cancerdiagnos och behandling ökar risken för återfall.
Råd om tobak
Avstå från att röka 4–8 veckor både före och efter en operation.
Avstå från att röka under strålbehandling och cytostatikabehandling.
Sluta röka helt när behandlingen är slut.
Om du planerar att sluta röka eller snusa kan du ha nytta av att förbereda dig, till exempel så här:
Bestäm ett datum om 1–3 veckor när du vill sluta röka eller snusa.
Försök att ändra dina vanor under tiden, till exempel genom att röka eller snusa på andra tider eller andra platser än du brukar eller hoppa över någon cigarett eller snus.
På stoppdagen – sluta helt och gör dig av med all tobak.
Ät regelbundet och öka din fysiska aktivitet.
En del upplever besvär första tiden
Förbered dig på att ditt humör kommer att påverkas. Du kan till exempel känna dig rastlös och få svårt att koncentrera dig. Fundera i förväg på hur du kan hantera detta. Att ta en promenad eller gå på bio eller teater är exempel på aktiviteter som kan underlätta. Besvären brukar sällan hålla i sig längre än 2–3 veckor.
Receptfria läkemedel för rökavvänjning kan lindra abstinensbesvär och nikotinsug.
Besök slutarokalinjen.se eller ring Sluta röka-linjen 020-84 00 00.
Prata med din kontaktsjuksköterska om stöd i primärvården eller på sjukhuset.