En magnetkamera kan ta bilder av nästan alla inre organ i kroppen. Undersökningen görs för att upptäcka sjukdomar, kartlägga skador och följa upp behandlingar. Magnetkameran använder inte röntgenstrålar utan tar bilder med hjälp av magnetfält och radiovågor.
Hur ska jag förbereda mig?
Läs i kallelsen hur lång tid före undersökningen du behöver vara på plats. Om du ska dricka kontrastmedel kan du behöva vara där upp till 2 timmar före.
Före undersökningen får du en remiss för att lämna ett blodprov kallat KREA, kreatinin. Det visar om dina njurar klarar av att utsöndra kontrastvätska efter undersökningen.
Om du är allergisk mot kontrastmedel eller har nedsatt njurfunktion, är det viktigt att du berättar det för läkaren som beställer magnetkameraundersökningen.
Magnetfältet påverkar elektronisk utrustning och magnetiska föremål. Du ska därför inte undersökas om du har elektronisk utrustning eller magnetisk metall i kroppen, till exempel en pacemaker.
Om du ammar är det bra om du pumpar ut mjölk för ett dygn framåt, eftersom bröstmjölkens smak kan förändras tillfälligt efter undersökningen. Det är inte farligt för barnet att dricka mjölken.
Så går det till
Före undersökningen får du ett stödband runt överarmarna och du får markera dina bröstvårtor med markörer.
Vid undersökningen får du ligga på mage på en brits i en så kallad magnettunnel. Ibland används kontrastmedel, som du dricker eller får direkt i blodet, för att skapa ännu tydligare bilder.
Undersökningen tar 20–45 minuter och gör inte ont. Du måste ligga helt stilla för att bilderna ska bli tydliga. Du kan hela tiden kommunicera med en sjuksköterska.
Det hörs ett ganska kraftigt knackande och surrande ljud när magnetkameran tar bilder. Därför får du ha hörselskydd eller lyssna på radio i hörlurar. Om du upplever undersökningen som obehaglig kan du ha med dig en vän. Om du har frågor, prata gärna med din läkare innan du kommer till
undersökningen.
Hur mår jag efteråt?
Efter undersökningen mår du oftast som vanligt. Om du har druckit kontrastmedel kan du bli lite orolig i magen. Om du har fått kontrastmedel i blodet är det bra att dricka mycket under det första
Röntgen och bilddiagnostik
Mammografi
Mammografi är en röntgenundersökning av brösten som kan användas för att upptäcka små tumörer som inte kan kännas med fingrarna. Mammografi är en viktig del i uppföljningen av din behandling.
Hur ska jag förbereda mig?
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt.
Du kan göra en mammografi även om du är gravid eller ammar. Stråldosen från mammografin är ofarlig för fostret och påverkar inte heller bröstmjölken. Om du ammar är det bra om du försöker mjölka ur brösten före undersökningen.
Hur går det till?
En röntgensjuksköterska genomför mammografin och berättar hur undersökningen går till.
Du får klä av dig på överkroppen och sedan stå eller sitta tätt intill röntgenapparaten. Sjuksköterskan hjälper dig att lägga bröstet på en skiva samtidigt som du håller upp ena armen. Bröstet pressas ner och hålls fast i några sekunder mellan två plattor när apparaten tar bilder. Sedan tas bilder av ditt andra bröst på samma sätt.
Mammografin tar 15–30 minuter.
Bilderna granskas av en röntgenläkare som även jämför dem med bilder från eventuella tidigare mammografier du har gjort.
Hur mår jag efteråt?
Vid undersökningen pressas ditt bröst ihop för att bilden ska bli tydligare och stråldosen lägre. Det kan kännas obehagligt och göra att bröstet känns ömt. Obehaget går över efter en kort stund.
Efter undersökningen mår du oftast som vanligt.
När får jag svaret?
Du får svaret skriftligt eller per telefon. Om det behövs diskuterar ni nästa steg.
Du kan behöva komma tillbaka för nya undersökningar, till exempel om bilderna inte blivit tillräckligt tydliga. Antingen tas då fler mammografibilder, eller så får du göra ultraljud eller lämna prover.
Hormonbehandling, till exempel behandling med p-piller, kan göra körtelvävnaden i brösten tätare och göra mammografibilderna mer svårlästa.
Läs mer på 1177.se. Sök på Mammografi.
Röntgen och bilddiagnostik
Skelettskintigrafi
Skelettskintigrafi är en metod för att ta bilder av skelettet med hjälp av radioaktiva läkemedel.
Undersökningen kan användas för att söka efter inflammatoriska processer, frakturer eller för att utesluta eller hitta tumörer. Cancerceller tar upp mer av det radioaktiva ämnet än andra celler och syns därför på bilder.
Inför en skelettskintigrafi får du ett radioaktivt läkemedel direkt i blodet. Läkemedlet motsvarar några års naturlig bakgrundsstrålning, det vill säga strålning som finns naturligt i bland annat luft, mark och mat. Det behöver gå 2–4 timmar från att du får det radioaktiva ämnet i blodet till dess att bilderna tas, för att läkemedlet ska hinna spridas till hela skelettet. Under tiden du väntar ska du dricka ungefär en halv liter vätska. Bilderna tas sedan med en gammakamera som visar hur läkemedlet fördelats i kroppen. Bildtagningen tar 30–60 minuter. Det är vanligt att skelettskintigrafin kombineras med en datortomografi.
Hur ska jag förbereda mig?
Du får information om hur du ska förbereda dig i din kallelse till undersökningen.
Hur mår jag efteråt?
Oftast mår du som vanligt efter undersökningen. Eftersom det radioaktiva ämnet lämnar kroppen via urinen är det bra att dricka mycket det första dygnet efter undersökningen.
När får jag svaret?
Du kommer överens med den som beställer undersökningen om hur och när du får veta resultatet.
När du får svaret kommer ni också att diskutera nästa steg.