• No results found

I följande situationer bör barnet eller den unga ges stöd av specialist

• Tecken på depression hos barn under 13 år

• Självmordstankar

• Barnets/den unges situation och mående förbättras inte eller försämras trots adekvata insatser i skolan och av första linjen

Del 3

Att ge stöd och behandling

Stöd och behandling i första linjen

Följande är exempel på insatser som första linjen kan erbjuda för att stötta barn och unga med särbegåvning

Information och utbild-ning (psykoedukation)

Om vad särbegåvning är och hur det kan ta sig uttryck, om särskilda behov som särbegåvade barn och unga har och strategier för hur de kan mötas. Kan ges till barn, unga och föräldrar, enskilt eller i grupp.

Stötta i kontakter med för-/skola

Stötta barn, unga och familjer i att förklara barnets eller ungdomens behov i för förskola eller skola

Konsultera personal Vara ett konsultativt stöd för personal i förskola och skola

Stödjande samtal Strukturerat samtalsstöd för att hjälpa till att sortera i känslor, bekräfta och hjälpa barnet att undersöka egna känslor och reaktioner, att stödja och stärka barnet eller den unga.

Motiverande samtal (MI)

Motiverande samtal är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. Kan användas för att stärka motivation och engagemang.

Föräldrastöd Kan innehålla samtalsstöd och tips på hur föräldrar kan bemöta och stötta sitt särbegåvade barn. Ofta inslag av psykoedukation. Kan ges enskilt eller i grupp.

Insatser vid utagerande beteende

Till exempel för att hitta fungerande strategier för att hantera frustration och impulskontroll. Se Barn och unga med beteendeproblem (ss. 89)

Insatser vid ned- stämdhet, depression

Se Barn och unga som är ledsna eller nedstämda (ss. 48)

Insatser vid oro, ångest Se Barn och som känner rädsla, oro eller ångest (ss. 42)

Insatser vid ätproblem Se Barn och unga med ätproblem (ss. 83)

Insatser vid kränkning, mobbning

Se Barn och unga som utsätts för kränkande behandling (ss. 112)

Lästips:

- Begåvade barn - En ideell driven webbplats framtagen av en legitimerad psykolog och legitimerad lärare. Adress: http://www.begavadebarn.nu/.

- Gifted Children Program – GCP - Mensa Sveriges webbsida om särbegåvade barn och unga.

Adress: https://www.mensa.se/gcp/.

- Att arbeta med särskilt begåvade elever - Stöd och informationsmaterial från Skolverket - Adress:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sarskilt-begavade-elever-1.230661.

- Handlingsplan särskilt begåvade barn och elever 2016 - En handlingsplan framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting för att stödja kommunerna i arbetet med att öka kunskapen om särskilt begåvade barn eller elever. Adress: https://skl.se/download/18.1fae8ed6156b06 2e29497858/1473239906709/Handlingsplan-sarskilt-begavade-2016.pdf.

Del 3

Att ge stödoch behandling

3. 7. Barn och unga som har svårigheter med sömnen

Sömnen ger kroppen och hjärnan återhämtning. Sömnen är också en förutsättning för att växa och utvecklas. De flesta barn och unga har någon gång problem med sömnen, även de som brukar sova bra.

Sömnen påverkas av till exempel ålder, utvecklingsfaser, ärftlighet, infektioner, oro och relationer.

Hur mycket barn och ungdomar behöver sova är till viss del individuellt. Generellt är dock sömnbehovet olika i olika åldrar. Småbarn brukar till exempel vakna på natten utan att det behöver vara något fel, som en konsekvens av att de har kortare och fler sömncykler, håller på att få nya tänder eller är i en utvecklingsfas. Mellan 15 och 20 procent av barn mellan 6 månader och 3 år vaknar flera gånger per natt och behöver sina föräldrar för att somna igen. I förskoleålder är det vanligt att inte vilja gå och lägga sig eller att inte vilja somna.

Nyfödd: 16-18 h/dygn 3 år: 12 h/dygn 3 mån: 15-18 h/dygn 5-6 år: 10-12 h/natt 6 mån-1 år: 13-15 h/dygn 6-9 år: 9-12 h/natt 1-2 år: 13-14 h/dygn 13-18 år: 8-9 h/natt

Vårt nutida sätt att leva innebär enligt vissa att det råder en allmän brist på sömn hos både barn och vuxna jämfört med tidigare generationer. God sömn är en läkande kraft och friskfaktor emedan långvarig sömnbrist har allvarlig negativ inverkan på kognitiv kapacitet, psykiskt mående och kroppslig hälsa.

Tecken på behov av stöd och hjälp

Om barnet eller den unga har sovit dåligt under en längre period, har mycket besvärliga sömnproblem eller får svårt att fungera i vardagen på grund av trötthet behöver barnet eller den unga hjälp. Tecken på problematisk sömn:

• Insomningssvårigheter och frekventa uppvaknanden under längre tid (till exempel längre än 2 månader)

• Återkommande och intensiva mardrömmar

• Trötthet under större delen av dygnet

• Koncentrationssvårigheter, svårt att klara vardagen

• Aggressivt och irriterat beteende

• Försämrade studieresultat

• Vänt på dygnet under längre period

• Fysiska symptom, blek hy, glåmig, huvudvärk, spänningar i kroppen

• Överaktivitet

• Svårt att hålla sig vaken på dagen

• Sömnattacker under dagtid

Del 3

Att ge stöd och behandling

Riskgrupper och risksituationer

Nedan listas riskfaktorer för långvarig eller allvarliga sömnproblem.

Yngre barn

• Andningssvårigheter, snarkningar, sömnapné, förstorade halsmandlar

• Förändring i livet som skapar stress

• Rädsla och oro, tankar på monster, misslyckanden eller katastrofer

• Nattskräck, går i sömnen (viss ärftlighet)

• Mardrömmar

• Kissar på sig på natten

• Har springmask

• Har eksem

• Har växtvärk

• Matallergi

• Brister i sömnrutiner

• Hög stress i familjen (ekonomisk situation, missbruk)

• Stress

• Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Äldre barn och tonåringar

• Använder alkohol eller droger

• Nedstämdhet eller ångest

• Relationsproblem

• Varit med om jobbig händelse, trauma

• Tittar på mobil, surfplatta eller TV sent på kvällen eller natten

• Stress

• Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Fördjupad kartläggning och bedömning

• Sömndagbok

• Intervju om sovvanor, rutiner, fysisk aktivitet, sömnhygien, läkemedel, sjukdom som kan påverka

• Medicinsk bedömning (t ex av snarkningar, sömnapné, narkolepsi, smärta)

• Psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning som kan påverka sömnen (t.ex. depression, ångestsyndrom, ADHD, trauma)