7.5.1 Utbildning
Den tidigare forskningen visar hur utbildning är en av de starkaste faktorerna för att få bort kvinnlig könsstympning. Genom utbildning informeras kvinnor om vad den kvinnliga könsstympningen gör med kvinnan, utifrån denna information kommer de möjligtvis inte vilja utsätta sina egna döttrar för ingreppet.
Av resultatet kan man se hur chansen ökar för att kvinnor ska ha hört talas om kvinnlig könsstympning vid högre utbildning. I resultatet framkommer även att vid högre utbildning ökar chanserna för att kvinnorna har blivit utsatta för kvinnlig könsstympning. Vilket inte stämmer överens med den tidigare forskningen då den säger att utbildning minskar könsstympning. Om mamman har en låg utbildning ökar risken för att dottern ska bli könsstympad. Det gäller i alla tre länderna. Enligt tidigare forskning är utbildning av kvinnor och döttrar viktigt eftersom det minskar riskerna till fortsatt könsstympning. Tittar man på vem som genomförde könsstympningen kan man se hur kvinnorna i Sudan med en högre utbildning tar sina döttrar till en doktor för att könsstympa henne. I Sierra Leone går även kvinnor med en låg utbildning till en doktor för att könsstympa sina döttrar
Teorierna kan kopplas samman med det som framkommit i resultatet när det gäller kvinnlig könsstympning och hög utbildning. Kulturutvecklingen menar att även om kvinnor föds neutrala i tankarna till kultur kommer kvinnorna utföra det som behövs för att bibehålla kulturen. Det för att bibehålla strukturen som finns i samhället. I Somalia, Sudan och Sierra Leone visar det sig att kvinnor med högre utbildning blivit könsstympade. Samtidigt ser man hur kvinnor med en högre utbildning i mindre utsträckning låter sina döttrar könsstympas vilket i samhällena bryter mot det kulturella kapitalet och den samhällsstruktur som finns. Mänskliga rättigheter lägger vikten på att förbättra levnadskvaliteten samt öka det egna valet för individen. Valet för om dottern ska könsstympas eller inte ökar vid högre utbildning hos mamman.
7.5.2 Ekonomi
I den tidigare forskningen kan man läsa om kostnaden som kvinnlig könsstympning har i de tre länderna. Familjer kan behöva välja mellan att låta dottern eller sonen får gå i skolan, oftast är det dottern som får stå över skolan eftersom hon behöver hjälpa till med att försörja familjen. Resultatet visar att kvinnor med högre inkomst har i större utsträckning hört talas om kvinnlig könsstympning än de med låg inkomst.
Könsstympning kan vara ett dyrt ingrepp som genomförs för att behålla strukturen i samhället och flickan inte ska bli utstött. Man kan se hur kvinnorna i alla tre länderna med bättre ekonomi är mer utsatta för könsstympning. Det kan bero på att kvinnlig könsstympning är väldigt dyrt i de här länderna och med bättre ekonomi ökar möjligheterna till att kunna genomföra ingreppet. Ett resultat som framkommer är hur döttrar som lever med familjer med högre inkomst löper en lägre risken för att bli könsstympad i Sierra Leone. Det stämmer inte överens med den tidigare forskningen då den har visat att familjer med en bra ekonomi oftast könsstympar sina döttrar.
Ser man på kulturutveckling går det att säga att samhället styr i det ekonomiska perspektivet. Även om en kvinnas ekonomi är bättre har hon blivit könsstympad, vilket kan tyda på den starka pressen från samhället. Möjligheten att välja bort könsstympningen kan bli svår och omöjlig. Vikten av kulturutveckling är hur ingreppet är etablerat och kan vara en form av privilegium att ha råd med för att visa hur kulturen fortfarande följs. Utifrån teorin om mänsklig utveckling minskar oddsen
för att dottern ska bli könsstympad när familjer har en bättre ekonomi. Teorin tyder på att en ekonomisk tillväxt ökar levnadskvaliteten för kvinnor.
7.5.3 Område
I den tidigare forskningen tar man upp hur urbanisering har en positiv effekt på övergivandet av könsstympning. Genom att flytta från landsbygden ökar möjligheterna till en bättre utbildning samt bättre tillgång till olika tjänster. Det kan vara tjänster som uppmuntrar och hjälper kvinnor ändra sin attityd kring könsstympning. I analysen framkommer det hur utsattheten av kvinnlig könsstympning ökade om man bodde på landsbygden, i tätorter minskar utsattheten.
Den tidigare forskningen stämmer då överens med analysen.
Utifrån kulturutveckling kan man se hur individer formas av de seder och kulturer som finns runt dem under uppväxten. På landsbygden är seder och traditioner kring könsstympning väldigt stora och maktfulla. Folk på landsbygden kan då vara mer benägna att följa kulturen och den samhällsstruktur som finns. I och med det garanterar man sin plats i samhället. Bor man i en tätort kan det vara enklare att motsätta sig valet av kvinnlig könsstympning då möjligheter för kvinnan ökar till att möta andra som tänker likadant. Meningen bakom mänskliga rättigheter är hur alla individer ska ha ett bra och hälsosamt liv, ha en utbildning och kunna ha en bra levnadsstandard. Det kan vara svårt att uppnå för de som bor på landsbygden eftersom kvinnor lever ett mindre hälsosamt liv. Det är speciellt de kvinnor som blivit könsstympade. Kvinnor på landsbygden har ingen eller väldigt liten utbildning. Man kan se utifrån analysen att levnadsstandarden inte är perfekt eller bra. För de som bor i tätorter har en något bättre levnadsstandard.
8. Diskussion
Skillnader som hittades mellan de tre länderna var att i Somalia och Sierra Leone fanns liknade effekter av högre utbildning. I Somalia och Sierra Leone har kvinnor med högre utbildning större chans för att ha hört om kvinnlig könsstympning, samtidigt som högre utbildning ökade chansen för om kvinnan blivit könsstympad. I Sudan visades hur en lägre utbildning minskar chansen för att kvinnan ska bli könsstympad. En annan likhet som hittades i alla tre länder var hur en mamma med en högre utbildning i mindre utsträckning könsstympar sina döttrar. Vem som könsstympar dottern påverkas inte av utbildning i den utsträckningen vi trodde den skulle utan det visade sig att utbildning inte påverkar jättestarkt.
Vidare sågs effekten av ekonomi i den utformningen hur en högre inkomst ökade chanserna för om en kvinna ska ha hört om kvinnlig könsstympning i både Somalia och Sierra Leone. En högre inkomst ökar chansen i alla tre länderna för om kvinnan blivit könsstympad. En högre inkomst minskar oddsen för om dottern blir utsatt för könsstympning samtidigt går det se vem som utför ingreppet. I Sudan och Somalia visar hur en familj med en hög inkomst låter sin dotter könsstympas av en doktor medans i Sierra Leone är det de med låg ekonomi som låter sina döttrar könsstympas av läkare.
Sist vill vi nämna om urbanisering i de tre länderna. Om en kvinna bor i en tätort har hon en större chans för att ha hört om kvinnlig könsstympning, samtidigt visar det om kvinnor bor i en tätort minskar chansen för att hon ska ha genomgått könsstympning i alla tre länder. Samma sak visar det sig i om dottern blivit könsstympad, bor familjen i en tätort minskar risken. Det visar också att de som bor i tätorter uppsöker läkare för ingreppet. De på landsbygden vänder sig till någon av de övriga yrkesgrupperna.
Utifrån vår hypotes går tidigare forskning och resultat att koppla samman. I den tidigare forskningen framkom det att utbildning av kvinnor är det som minskar könsstympning i längden och samma resultat framkom även i analysen. Det innebär inte att kvinnor med högre utbildning inte är könsstympade utan avstår ingreppet på sina döttrar
9. Slutsats
Som slutsats vill vi lägga fram vikten av utbildning och kopplingen till kvinnlig könsstympning. För att kunna utbilda kvinnor och flickor om fenomenet kvinnlig könsstympning måste skolgång uppmanas i de här länderna på både nationell och individnivå. I skolan går det att lära flickor om mänskliga rättigheter. Genom att låta flickor gå i skolan ges de en chans att utveckla sina egna förmågor samtidigt som de senare vågar leva självständiga liv. En annan fördel med utbildning av flickor och kvinnor om kvinnlig könsstympning är att ämnet normaliseras, vilket resulterar i att människor vågar prata om det. Genom att förespråka utbildning för kvinnor kan man skapa en ekonomisk möjlighet till tillväxt (UNFPA, 2015 s.22). Vi anser utifrån analysresultat, teorier och tidigare forskning att utbildningen är grunden till ländernas utveckling och för att öka den levnadskvalitet som redan finns.
I bakgrunden nämns det hur etablerad kulturen kring kvinnlig könsstympning är, bland annat anses det göra kvinnan renare. De som utför ingreppen vill driva ritualen vidare eftersom det är deras inkomstkälla. Det är ett stort problem eftersom många lågutbildade med låg inkomst uppsöker de kvinnor som genomför ingreppen, vilket driver ritualen vidare. Med en bättre utbildning kan kvinnan få en högre inkomst som gör att hon kan uppsöka en läkare för ingreppet på sin dotter. Utbildningen kan också bidra till att kvinnan klarar motstå påtryckningarna från samhället. United States Agency for International Development (USAID) anser att Somalias regering ska arbeta för uppbyggnad av skolor som sedan under sikt ska nå de avlägsna byarna. När skolor finns i de avlägsna byarna kommer utbildning kring ingreppet även kunna ske där. Genom utbildning av kvinnor om riskerna som könsstympningen medför går det att ändra den publika tanken som finns om fenomenet. (Bradley 2018).
Vi anser att med den urbaniseringen som sker i Afrika kommer en skillnad snart ses då urbanisering bidrar med många faktorer. I städer är det enklare för barn att ta sig till skolan samtidigt som vi tror etiska principer glöms bort. Gällande minskandet av kvinnlig könsstympning har utbildning visat sig vara en viktig del. Genom utbildning ökar man kunnigheten om vad det innebär att bli könsstympad och vilka effekter det kommer ha på kvinnornas liv. Som tidigare nämnt är det viktigt för mänsklig
utveckling att individer ska kunna leva hälsosamma liv. Det kan kopplas till könsstympning eftersom kvinnor inte ges förutsättningar till ett hälsosamt liv på grund av att de blivit könsstympade.
Vi vill även nämna att område, utbildning och ekonomi går hand i hand. Utbildning kommer inte utan ekonomisk ökning, urbanisering kommer inte utan utbildning och ekonomisk tillväxt och den ekonomiska tillväxten kommer inte utan utbildning.
Urbaniseringen ger människor bättre tillgång till skolor, andra institutioner samt el som ger tillgång till media. Skolor ökar utbildningen som i sin tur bidrar till en starkare ekonomisk tillväxt. Tankarna om hur man får bort kvinnlig könsstympning är att det kommer ske genom urbanisering som leder till utbildning. Det kommer ge kvinnor kunskap om vad som kommer ske eller har skett med deras kroppar.
Utifrån resultatet och den tidigare forskningen kan det antas att kvinnlig könsstympning i Somalia, Sudan och Sierra Leone kommer minska med tiden. Det kommer med stor sannolikhet ta lång tid och förändringen kommer antagligen inte ske under vår livstid.
Referenser
Benedict, Ruth, (1989) Patterns of Culture. Boston: Houghton Mifflin, Print.
Bergehed, K (2020). KÖNSSTYMPNING FÖRBJUDS I SUDAN - MEN MER MÅSTE TILL. Amnesty, Alla kvinnors rättigheter
https://www.amnesty.se/aktuellt/konsstympning-forbjuds-i-sudan-men-mer-maste-till/ (Hämtad 2020-11-15)
Bjälkander (2012), Female genital mutilation in Sierra Leone: who are the decision makers? African Journal of Reproductive Health 16(4):119-31
Bradley, Olivia (2018) THE LINK BETWEEN FGM AND EDUCATION.
Borgenproject.org mutilation: a study in seven African countries F1000 research, 7, p.343.
Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2010). Statistisk verktygslåda 1:
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Gele, Abdi A, Bø, Bente P & Sundby, Johanne, (2013.) Have we made progress in Somalia after 30 years of interventions? Attitudes toward female circumcision among people in the Hargeisa district. BMC research notes, 6(1), p.122.
GIZ. (2011). Female Genital Mutilation and Education. Retrieved from Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) GmbH:
https://www.giz.de/fachexpertise/downloads/giz2011-en-fgm-bildung.pdf
Hornborg, Anne-Christine, (2005) Ritualer: Teorier Och Tillämpning. Lund:
Studentlitteratur, 2005. Print.
Sida (2001) Utbildning för alla – en väg ur fattigdomen
https://www.sida.se/contentassets/2f4347697ab64fba85c23969049fb9e7/utbildning-f246r-alla---en-v228g-ur-fattigdomen_2665.pdf (Hämtad 2020-11-27)
Swedberg, Richard, (2014) The Art of Social Theory. Course Book. ed. Princeton, NJ: Princeton UP, Web.
Taylor, Ian (2018) African Politics a Very Short Introduction. Oxford University Press
Tønnessen L, El-Nagar S, Bamkar S (2017) Paper tiger law forbidding FGM in Sudan.https://www.cmi.no/publications/6327-paper-tiger-law-forbidding-fgm-in-sudan Bergen: Chr. Michelsen Institute (CMI Brief vol. 16 no. 7) 4 p. (Hämatad 2020-11-27)
UNFPA. (2015). Demographic Perspectives on Female Genital Mutilation.
Retrieved from United Nations Population Fund:
UNDP (2015) What is Human Development?.
http://hdr.undp.org/en/content/what-human-development (Hämtad 2020-12-01)
Unicef (2014) Multiple Indicator Cluster Survey (MICS).
https://www.unicef.org/statistics/index_24302.html (Hämtad 2020-11-19)
Unicef (2020). Kvinnlig könsstympning ger flickor men för livet.
https://unicef.se/fakta/kvinnlig-konsstympning (Hämtad 2020-11-15)