Kvinnlig Könsstympning i Afrika
En Komparativ Studie av Kvinnlig Könsstympning
Kandidatuppsats
Abstract
Authors: Ebba Lewitz and Emma Solbrekke Title: Female Genital Mutilations in Afrika
This study examines how development phases such as education, economy
and living in urban or rural areas have an impact on the phenomenon female
genital mutilation. A comparative study was made on the three African
countries Sudan, Somalia and Sierra Leone. The study is written with
information from sociological theories, surveys from the database MICS and
established research in order to make an analysis. The purpose of this study is
to make a contribution to the already made research on the topic of female
genital mutilation. The question of the issue of the study is to analyse and
describe how development can have an impact both positive and negative on
the phenomenon of female genital mutilation. Furthermore, we want to
investigate and understand to what extent living in urban and rural areas make
a difference in female genital mutilation. How much of a difference does
having a better education make whether mothers mutilate their daughters or
not? Is having a better economy a difference or not? Using a quantitative
method consisting of data collected from the database MICS we made Binary
logistic regressions in order to answer the question of the study. The data
consisted of already made surveys on the subject female genital mutilation in
the countries Sudan, Somalia and Sierra Leone. The result from the analysis
was that in the countries Somalia and Sierra Leone having a higher education
makes a difference in whether a woman has heard of female genital mutilation
or not. It also showed in these two countries that actually having a higher
education increased the risk for women to be mutilated. In Sudan it showed
that a having lower education also increased the risk of female genital
mutilation. With the economy it showed that in all three countries having a
higher economy increases the chances of being mutilated. The analyse also
showed that if a family lives in urban areas the changes of the daughter being
exposed to female genital mutilation decreases. The conclusion of the study is
that the urbanisation that is happening in Africa today will make a big difference in the attitudes and the continuation of female genital mutilation.
And having the chance of gaining a better education will also change the attitudes and the continuation of the phenomenon. Having a better economy will develop the family and especially the women to chance their belief of female genital mutilation.
Keywords: Female genital mutilation, Urban, Rural, Education, Economy
Nyckelord: Kvinnlig könsstympning, Tätort, Landsbygd, Utbildning,
Ekonomi
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Syfte och problemformulering 2
2.1 Frågeställningar 2
3 Bakgrund 4
3.1 Afrika 6
3.2 Sierra Leone 7
3.3 Sudan 8
3.4 Somalia 9
4 Tidigare forskning 10
4.1 Utbildning och kvinnlig könsstympning 10
4.2 Urbanisering 12
5 Teoretiska Ramverk 14
5.1 Kulturförändring 15
5.1.1 Patterns of cultural change, Ruth Benedict 15
5.2 Mänsklig utveckling 15
6 Metod & data 17
6.1 Urval 17
6.1.1 Avgränsningar 18
6.1.2 Validitet och Reliabilitet 19
6.2 Tillvägagångssätt 19
6.2.1 - Egenskaper frågorna har 20
6.2.2 Logistisk regressionsanalys 21
6.3 Bearbetning av materialet 22
6.4 Etiska överväganden 22
6.5 Metodologiska överväganden 23
7 Analys 25
7.1 Hört om kvinnlig könsstympning 25
7.1.1 Sudan 25
7.1.2 Somalia 25
7.1.3 Sierra Leone 26
7.1.4 Jämförelse 26
7.1.5 Resultat 27
7.2 Någonsin blivit könsstympad 27
7.2.1 Sudan 27
7.2.2 Somalia 28
7.2.3 Sierra Leone 29
7.2.4 Jämförelse 29
7.2.5 Resultat 29
7.3 Om döttrar har blivit könsstympade eller inte. 30
7.3.1 Sudan 30
7.3.2 Somalia 30
7.3.3 Sierra Leone 31
7.3.4 Jämförelse 31
7.3.5 Resultat 32
7.4 Person som utfört könsstympning av dottern 32
7.4.1 Sudan 32
7.4.2 Somalia 33
7.4.3 Sierra Leone 34
7.4.4 Jämförelse 35
7.4.5 Resultat 36
7.5 Slutresultat 37
7.5.1 Utbildning 37
7.5.2 Ekonomi 38
7.5.3 Område 39
8. Diskussion 40
9. Slutsats 41
Referenser 43
10.2 Internetkällor 44
Bilagor 46
Bilagor Sudan 46
Bilagor Somalia 49
Bilagor Sierra Leone 52
1 Inledning
Kvinnlig könsstympning är något som beräknas påverka 200 miljoner kvinnor världen över och mer än två miljoner är i riskzon för övergreppet varje år.
Globaliseringen har spritt kvinnlig könsstympning och i dag förekommer det över hela världen. I länder där kvinnlig könsstympning praktiseras mest, nämns Afrika och Asien som nyckelkontinenter. Utifrån det väcktes intresset för att se om det finns skillnader mellan hur kvinnlig könsstympning ser ut i olika länder. Därför valdes en komparativ studie som kommer utgå från tre länder i Afrika för att se vilka likheter och skillnader det förekommer med kvinnlig könsstympning. Länderna som valdes till studien var Somalia, Sudan och Sierra Leone. De länderna valdes för att de har olika geografiska platser, olik politisk utveckling och olika ekonomiska förutsättningar, vilket ansågs kunna ge det bästa svaret till studien.
Studiens mål är attjämföra tre samhällsfenomen, inkomst, urbanisering och utbildning, för att se skillnader i hur kvinnlig könsstympning breder ut sig i de nämnda länderna. Genom att läsa tidigare forskning på ämnet framkom det hur urbanisering, utbildning och ekonomisk förutsättning kunde påverka hur kvinnlig könsstympning såg ut i olika delar av världen. Med hjälp av teorierna kulturförändring och mänsklig utveckling kommer resultatet i studien att förklaras. Teorierna valdes för att med hjälp av dem går det förklara hur ritualer, fenomen och beteende kan stanna kvar i kulturer även fast en modernisering sker. Det som framkom i bakgrunden är att kvinnlig könsstympning är ett komplext ämne som är av gammal kultur och gamla seder och svårt att greppa tag i. Idag vet forskarna inte längre varför ritualen började utan det går bara att gissa, vilket skapar en barriär mellan fakta och utförande av fenomenet.
Syftet med studien är att finna likheter eller skillnader i hur könsstympning påverkas i de tre länderna beroende på vilken utbildning, inkomst och område en kvinna har.
Studien kommer basera sig på en kvantitativ grund med hjälp av sekundärdata som lånas av United Nations International Children Emergency Found (UNICEFS) statistiska organisation Multiple Indicator Cluster Surveys (MICS) som görs i de olika länder vart tredje år.
2 Syfte och problemformulering
Syftet med studien är att genomföra en komparativ studie som jämför tre länder i Afrika och vidare kommer studien se på skillnader mellan länderna på tre olika nivåer.
Nivåerna kommer vara inkomst, utbildning och urbanisering. Länderna som valts är Sierra Leone, Sudan och Somalia, där könsstympning som tradition funnits i tusentals år. Uppsatsen kommer sedan utifrån geografisk placering, utbildning och inkomst se om det påverkar ifall kvinnor vet vad könsstympning är, om de blivit könsstympade, om deras döttrar är könsstympade samt vem som utförde könsstympningen. Genom data insamlad från MICS databas utifrån studier som gjorts i Somalia, Sierra Leone och Sudan om kvinnlig könsstympning, kommer studien jämföra data med målet att få fram skillnader eller likheter mellan länder.
Kvinnlig könsstympning är viktigt att undersöka för att det är skadligt för de kvinnor som blivit utsatta samt kommer bli utsatta. En komparativ studie kan förklara huruvida urbanisering, utbildning och ekonomi minskar eller ökar fenomenet. Att undersöka vem som utförde könsstympningen i länderna kan det ge en mer öppen bild över vilka som behöver en djupare förklaring om skadligheten med ritualen. Det finns idag begränsadfakta kring komparativa studier som handlar om kvinnlig könsstympning. Om det finns ett mönster mellan länder kan går det att se på vad som minskar och ökar fenomenet.
En komparativ studie om tre afrikanska länder är idag aktuellt då länder i Afrika har olika utvecklingar. Samtidigt som utvecklingen sker snabbt i de flesta av de länderna sitter forna ritualer, kulturella vanor och etniska grupper kvar i samhällena.
Ritualerna, kulturen och etniska grupperna ser olika ut i många av länderna och genom en jämförelse går det kanske att se om utvecklingen går på samma håll eller inte kring kvinnlig könsstympning.
2.1 Frågeställningar
Vilka likheter eller skillnader går det att se på utvecklingen i Sudan, Somalia och Sierra Leone kring kvinnlig könsstympning?
· Kan en kvinnas utbildning ha en positiv eller negativ påverkan gällande genomförandet av kvinnlig könsstympning?
· Finns det skillnader beroende på om en kvinnlig individ bor på landsbygden eller tätorten i utförandet av kvinnlig könsstympning?
· Kan en familjs ekonomi ha positiv eller negativ påverkan av utförandet gällande kvinnlig könsstympning?
3 Bakgrund
I Afrika beräknas 28 länder fortfarande använda sig av ritualen kvinnlig könsstympning, ett fenomen som beräknas funnits i mer än 2000 år. Idag finns ingen riktig förklaring till varför traditionen startade (Unicef, 2020). En teori som finns är att kvinnlig könsstympning baserar sig på kvinnans status i samhället och kulturerna ville bevara flickans oskuld tills hennes giftermål. Genom ingreppet blir hon och könet vackert i samhällets ögon. Ritualen innebär att flickan blir kvinna. Trots de stora hälsorisker som finns med kvinnlig könsstympning sker det till störst del utan varken utbildad läkare eller med steriliserade verktyg. Många gånger är det äldre kvinnor i byn som utför könsstympningen utan att ge bedövning och ritualen utförs med rostiga verktyg (Unicef, 2020).
Fyra typer av könsstympning finns idag rapporterade men olika kulturer har olika definitioner på ingreppet. Första typen kallas sunna vilket betyder att kvinnan får det som kan kallas förhuden borttagen från klitoris. I vissa fall tas delar eller hela klitoris bort. Den andra typen kallas för klitoridektomi och innebär att hela klitoris skärs bort men även delar av de inre och yttre blygdläpparna kan tas bort. Den tredje kallas för infibulation och vid det här ingreppet tas hela klitoris och både de inre och yttre blygdläpparna bort. Huden sys sedan ihop och ett litet hål lämnas kvar för urin och menstruation. Infibulation innefattar även att vid ett giftermål måste kvinnans ihopsydda kön klippas upp för att en man ska kunna ha samlag med henne, vilket är extremt smärtsamt. Den fjärde typen är ett samlingsnamn som kallas oklassificerade former av könsstympning och den här formen innebär bland annat bland annat att klitoris och vävnaden runt bränns bort. Det finns rapporteringar som beskriver hur vävnaden vid slidmynningen skurits bort, hur frätande ämnen och örter har använts för att framhäva en blödning samt göra öppningen trängre (Socialstyrelsen 2002, s 4–
5).
Anledningar till varför kvinnlig könsstympning fortfarande utövas är många. Det vanligaste handlar om kultur, sedvänja och tradition samt grupptillhörigheten. I Kenya uttalade sig en tidigare president om hur viktig könsstympningen är för att kvinnan ska bli en del av samhället. Kulturer som utför de här ingreppen skulle enligt
honom helt tappa sin identitet om ingreppet avskaffades. I bondesamhällen på den afrikanska kontinenten ses kvinnlig könsstympning som ett vanligt förekommande ingrepp. Individer som lever där kan inte föreställa sig att kvinnor inte genomgår ingreppet. När könsstympning av en kvinna sker, skärs de delar bort av kvinnans könsorgan som klassificeras som manliga. Genom att utföra ritualen ska kvinnan bli mer lydig och en bättre fru (Amnesty International 2020, s 10). Det beskrivs även att ingreppet ska minska kvinnors sexlust för att hon inte ska ha sex utanför äktenskapet.
I många av samhällena och kulturerna som utövar könsstympning är det nästan omöjligt för en kvinna som inte genomgått ingreppet att gifta sig. I länder där ingreppet utövas anses kvinnor som inte blivit könsstympade som orena och i vissa kulturer anses klitoris vara farlig och kan leda till döden för foster om den vid födsel vidrör klitoris. Det här gäller även för män och om deras penis vidrör klitoris. Många tror också att klitoris kan växa till något tungt och fult. Ett antagande om kvinnlig könsstympning är att det bara funnits i Afrika och Asien men ingreppet har funnits på flera ställen i världen. Ingreppet utfördes emellertid i England fram till 1800-talet i England och i USA fram till mitten av 1900-talet. Kvinnlig könsstympning utförs bland annat i tron att det kunde bota kvinnosjukdomar som hysteri.
En sista anledning till att ingreppet lever kvar är religion. Muslimer beskriver ofta att det är en anledning till den fortsatta användningen. Dock nämns inte kvinnlig könsstympning i Koranen men det nämns i vissa Hadith, som är texter skrivna av individer som observerat profeten Mohammed. Alltså är det inte profeten Muhammeds egna ord utan tolkningar av dem. Inte heller i Bibeln nämns kvinnlig könsstympning. Dock sker ingreppet fortfarande i koppling till kristendomen (Amnesty International 2020, s 11).
Ritual kopplas starkt till könsstympningen av en kvinna och ritualen och samhället är båda starkt kopplade till varandra. Många sociologer har undersökt kopplingen genom åren. Emile Durkheim samt Karl Marx undersöker kopplingen redan i sina tidiga sociologiska studier. Båda forskarna lägger tyngden för hur ritualen och samhällets institutioner bygger religionen som samhället har. Durkheim menar att ritualen är något som skapar en känsla av tillhörighet och sammanhållning i samhället
(Hornborg 2005, s 33). Durkheims tolkning av ritualen är att den skapar en koppling som finns mellan individen och samhället. Vidare kan ritualen vara stark i vissa samhällen, det är ritualen som bygger upp och behåller strukturen som finns (Hornborg 2005, s 57). En ritual är inte där för kontrollerandet av en individs sätt att leva, utan för att upprätthålla de informella institutioner som samhället byggt.
Individer är inte konstruerade för att bryta mot en ritual det för ritualen visar på hur individer ska leva i sitt samhälle. En ritual har två uppgifter: den första är att individen ska acceptera ritualen, ritualen är överordnad dem och individen ska inte ska våga bryta den. Den andra är att skapa en vilja till ritualen och genom utförandet av den visar det vikten av ritualen (Hornborg 2005, s 83–84).
3.1 Afrika
Afrika en kontinent med 55 länder som alla har olika utveckling och historia.
Länderna har olika kulturer, religioner, tolkningar på religioner och språk. I många fall pratas det om Afrika som ett land där allt ser likadant ut, vilket inte är fallet. De länder som valts till arbetet har historiskt haft olika förutsättningar och ligger idag olika i sin utveckling. Den geografiska placeringen skiljer sig; ett land ligger på västkusten, ett i Nordafrika och ett på kusten vid Afrikas horn (Taylor 2018, s 56).
Patriarkatet leder till stora problem på hela den afrikanska kontinenten och kvinnors rättigheter ser väldigt olika ut. Några milstolpar för kvinnor har varit att lagar kommit som förbjuder aga och våldtäkt. Med denna förståelse kan läsaren inse hur få rättigheter en kvinna har i dessa samhällen som undersöks. Frivilliga organisationer är de som oftast kämpar för kvinnors rättigheter. Regeringar är korrupta och har dåliga ekonomiska förutsättningar som gör att kvinnors rättigheter inte hörs. Det är flera faktorer som skapar svårigheter för att kvinnor ska få de rättigheter som de är berättigade till. Många av länderna i Afrika har haft flera år av konflikter på olika nivåer där kvinnor och barn blir som mest utsatta (Taylor 2018, s 62). I länder där kvinnlig könsstympning är som störst finns det få som har lagar som förbjuder ingreppet. Det finns heller inga institutioner som ser till att lagen följs (Amnesty International 2020, s 8). Utbildning är låg i många av de bondesamhällen som finns.
Det finns många nomader, vilket gör att utbildning om kvinnlig könsstympning och de negativa konsekvenser som medförs, är svåra att förmedla till
kvinnor. Läskunnigheten, som är en av nyckelfaktorerna för att nå ut till alla kvinnor, är extremt låg och rädslan för omvärlden gör det svårt. Olika samhällen könsstympar barnen/de unga kvinnorna vid olika åldrar, vilket gör fenomenet svårt att kartlägga i ett land och ännu svårare på en global nivå (Amnesty International 2020, s 7–10).
Jämförandet av de här tre länderna mot det problem som finns är intressant då könsstympning är aktivt i hela världen. Arbetet vill undersöka om könsstympning existerar på olika sätt i de tre länder och om eller hur urbanisering, inkomst och utbildning påverkar kvinnlig könsstympning. Kulturella aspekter i form av etnicitet, religion eller andra trosuppfattningar har inte tagits med i arbetet. Det valdes bort då det var svårt att finna fakta och sekundärdata kring dem.
3.2 Sierra Leone
Sierra Leone är ett land i Västafrika som har varit självständigt sedan 1961 och varit enpartistat sedan 1978. 1990–2002 pågick ett inbördeskrig som tog hårt på civilbefolkningen. Det var FN som gick in och hjälpte till med uppbrytningen av konflikten. Sedan dess har sakta ett demokratiskt samhälle börjat byggas upp (Landguiden.seA). I Sierra Leone finns det drygt 20 olika etniska grupper och befolkningen är 7 813 215 (2019). Landet består av 51 % kvinnor (2017) och i snitt föder varje kvinna 4,5 barn (2016) (Landguiden.seB). Religionen är något som har varit svårt att mäta då mycket av de gamla afrikanska religionerna finns kvar och påverkar de moderna religionerna. Det beräknas att landet består av 40–78 % muslimer och 10–30 %kristna. Att en individ tror på mer än en religion är inte ovanligt (Landguiden.seC). Utbildningsnivån är låg. Dock är andelen barn som börjar grundskolan 98,3 % (2016) och en lärare har ca 39 elever i sin klass. Läs- och skrivkunnigheten är 32 %, vilket till stor del beror på inbördeskriget som härjade.
Inbördeskriget förstörde många av de skolor som fanns vilket tog hårt på ekonomin samt civilsamhället att återuppbygga (Landguiden.seD). Andra faktorer är ebolaepidemin som tog hårt på landet under 2014–2015. Sierra Leone har en låg arbetslöshet med många som jobbar inom den informella sektorn som jordbrukare.
Landet är ett av världens mest fattiga och minst utvecklade länder och detta på grund av en lång kolonisering, flera inbördeskrig och ebolaepidemin som stoppade utvecklingen. Ett av landets stora problem är även korruption som hindrar den
ekonomiska tillväxten. Ett annat stort problem är sexuellt våld (Landguiden.seE). I Sierra Leone beräknas 90 % av den kvinnliga befolkningen ha genomgått kvinnlig könsstympning men det går att se en minskning av kvinnlig könsstympning i landet.
Tittar man på olika generationer är det 96,4 % kvinnor som är könsstympade i åldrarna 45–49 år, medans i åldrarna 15–19 år är det 70 % (Bjälkander, 2012. s 104).
3.3 Sudan
Sudan är ett land som ligger i mitten av Afrika och blev självständigt 1956. Fram till 2005 led landet av ett inbördeskrig som löstes genom ett fredsavtal där det enades om att landet skulle delas i två delar. Sudan har en befolkning på 42 813 238 (2019) och 50 % (2017) är kvinnor. Varje kvinna föder i snitt 4,5 barn (2016) (Landguiden.seF).
Statsreligionen i Sudan är islam men en religionsfrihet ska finnas (Landguiden.seG).
Sudan har en låg utbildningsnivå. Enligt konstitutionen är skolan obligatorisk för barn mellan 6 och 14 år och avgiftsfri. 2017 uppskattade FN att det enbart var 6/10 som började skolan och ännu färre stannade kvar hela skoltiden. 61 % (2018) av landets befolkning har läs- och skrivkunnighet (Landguiden.seH). Sudan har börjat får en stark urbanisering men kvinnor och ungdomar har svårt att få jobb inne i storstäderna.
Stora delar av befolkningen jobbar med jordbruk och är självförsörjande. 2019 genomfördes en militärkupp i Sudan där man tvingade bort den sittande presidenten Omar al-Bashir som regerat i 30 år. Här avslutades generationer av korruption, hot av mänskliga rättigheter och ett missbruk mot demokratin. Landet ligger i en övergångsfas som beräknas pågå fram till 2022 och efter det vet ingen vad som kommer ske. (Landguiden.seI). I början av 2020 kom nyheten om att Sudan förbjuder könsstympning och detta sågs som en milstolpe för landets utveckling och kvinnor. I Sudan beräknas närmare 90 % av alla kvinnor mellan 15 och 49 blivit utsatta för könsstympning (Bergehed, 2020).
Redan 2009 försökte olika frivilligorganisationer få Sudan att sätta en nationell lag mot kvinnlig könsstympning vilket misslyckades. Genom stora ekonomiska stöd från UNICEF och United Nations Population Fund (UNFPA) har många av de 18 regionerna i Sudan kriminaliserat könsstympning. 2017 var Sudan som land ett av de få länder i Afrika som inte infört någon form av kriminalisering mot kvinnlig könsstympning. Historiskt sett var Sudan ett av de första länderna i Afrika att göra
kvinnlig könsstympning olagligt redan 1946, vilket var under den tid Sudan var koloniserat av Storbritannien. 37 år senare, 1983, när Sudan införde de muslimska sharialagarna, återupptog landet ritualen om kvinnlig könsstympning. Därefter har det funnits många försök från omvärlden att få ritualen kriminaliserad igen och inte förens efter militärkuppen 2019 visade sig detta möjligt (cmi.no).
3.4 Somalia
Somalia, även känt som Afrikas horn, är ett land som blev självständigt 1960. Landet har sedan dess alltid haft konflikter, inbördeskrig samt bristande regeringar. 1991, efter att kalla kriget tagit slut, var det en statskupp mot den dåvarande presidenten, och sedan dess har det inte funnits någon centralmakt i landet (Landguiden.seJ). Det har sedan 1972 varit svårt att få fram officiella siffror om bland annat befolkning och skolgång. Däremot har det på senare tid släppt mer och mer officiella siffror om skolgång samt befolkning. Inga formella val har skett sedan 1960 men ett val var planerat till hösten 2020 (Landguiden.seK). Somalia uppskattas ha en befolkning på 15 442 905 (2019) och av dem är 50 % kvinnor (2017) och varje kvinna föder i snitt 6,3 barn (2016). Somalias befolkning är mycker ung och enligt FN är var fjärde somalie under 15 år. (Landguiden.seL). Det stora problemet med att förena Somalia är hur klanerna endast lyssnar på sin egna grupp vilket skapar problem i uppbyggandet av en regering. Klanerna har funnits i ungefär 2500 år och den religionen som är central är islam (Landguiden.seM).
På grund av att stora delarna av befolkningen lever som nomader är skolgång något som inte prioriteras, vilket gör att stora delar av befolkningen inte har någon form av utbildning. 2011 kom det siffror som uppskattade att 38% av den vuxna befolkningen hade läs- och skrivkunnighet (Landguiden.seN). På grund av bondesamhället lever många utan formell anställning och 73 % av befolkningen lever under den så kallade PPP-dollarn. PPP-dollarn betyder att en individ lever under en 1,9 dollar om dagen.
Korruption är ett stort problem i landet. I Somalia beräknas 97–98 % av den kvinnliga befolkningen mellan 15–49 år vara könsstympade, trots att kvinnlig könsstympning är olagligt på flickor under 18 år (Landguiden.seO).
4 Tidigare forskning
I det här avsnittet lyfts tidigare gjord forskning på ämnet som valts att undersökas.
Den tidigare forskningen kommer sedan användas för att styrka analysen. Mönster som hittats i den tidigare forskningen var hur utbildning är en bidragande faktor till att kvinnor inte könsstympas eller vidare könsstympar sina döttrar. Utbildning bidrar till att kvinnor får förståelse för vad som händer med kroppen och kan med den koppla samman sina komplikationer i underlivet med ingreppet. Vidare kan det kopplas samman med urbanisering som bidrar till att kvinnor utbildar sig när de flyttar från en landsbygd till en tätort. Fler positiva faktorer finns med urbanisering och några av dem är att normer som funnits på landsbygden inte längre finns inne i tätorten.
Givet den tidigare forskningen kan några antagande ställas. Det första är att högre utbildning minskar risken för kvinnlig könsstympning. Ett annat antagande kan vara att kvinnor med en högre utbildning i mindre utsträckning låter sina döttrar könsstympas. Ytterligare ett resultat som kan förväntas är hur kvinnlig könsstympning kommer vara mindre i tätorter än på landsbygden givet vad som framkommit i den tidigare forskningen. I och med att tidigare forskning om ekonomisk påverkan inte hittades, finns inga antagande kring ekonomins påverkan på kvinnlig könsstympning. Dock kan det vara värt att nämna hur en starkare inkomst troligen ökar chansen för om en kvinna bor i en tätort eller har en högre utbildning, vilket i sin tur påverkar om en kvinna blivit könsstympad.
4.1 Utbildning och kvinnlig könsstympning
Utbildning är en avgörande faktor i världen för utvecklingen av länder och individerna som bor där. Genom utbildning får barn och ungdomar en möjlighet att skapa bättre förhållanden för sina familjer. För en ekonomisk utveckling i fattiga länder behövs utbildning. Utbildning leder till att folk blir friskare, lär sig hantera nya tekniker fortare som sedan hjälper landets utveckling. Idag finns det många hinder med skolgång i Afrika och en av dem är att föräldrar som inte fått en utbildning ser inte vikten av att barnet ska utbildas. Barn som tillhör vissa etniska grupper eller är handikappade får i många fall inte gå i skolan och många länder lider av krig och konflikter som gör att skola bortprioriteras eller inte finns. Ett av de största hindrena
är att det inte längre finns lärare med kompetens, fungerande skolor eller en fungerande skolmiljö. Om en familj ska låta något barn gå i skolan prioriteras oftast pojkarna först (Sida, 2001).
För att koppla samman det ovannämnda med kvinnlig könsstympning har “The commonwealth” gjort en sammanfattning över hur utbildning spelar en större roll i länder med kvinnlig könsstympning. I artikeln tas det upp hur kvinnlig könsstympning hindrar utbildning, vilket är en konsekvens av att flickorna gifts bort.
De får hälsorelaterade konsekvenser som gör skolan mindre viktig, hälsorelaterade konsekvenser inkluderar svårt att kissa, menstruation som gör extremt ont och blodförgiftningarna. I Sierra Leone är kvinnlig könsstympning dyrt och föräldrarna måste välja mellan ingreppet eller att låta sina döttrar gå i skolan. Det är viktigt med fungerande regeringar för att skolorna ska fungera. Skolan i sin tur är viktig för att förhindra kvinnlig könsstympning på en större nivå i byarna (GIZ, 2011).
I artikelen “Adolescent girls’ attitudes toward female genital mutilation: a study in seven African countries” av Dalal, Koustuv et al (2018), ville författaren undersöka tonårsflickors attityder för fortsättandet eller avslutandet av kvinnlig könsstympning.
Studien genomfördes med hjälp tidigare insamlade data från Demographic and Health Surveys (DHS). I Sierra Leone gick det att se hur 52 % av flickorna var för och stöttade fortsatt användning av kvinnlig könsstympning och det kunde även ses hur exponering till media skapade en mera positiv attityd för att minska motiveringen till kvinnlig könsstympning (Dalal, Koustuv et al 2018).
I Sudan gjorde Mahgoub, Nimir, Abdalla och Elhuda (2019) en studie”Effects of school-based health education on attitudes of female students towards female genital mutilation in Sudan”. Syftet med studien var att bedöma och se effekterna av hur en gymnasiebaserad insats hos de kvinnliga studenterna angående attityd och kunskap för könsstympning skulle resultera. Viktig grundläggande information som framkom var att 67 % av flickorna var 15 år, 30 % hade genomgått kvinnlig könsstympning och 33 % av familjerna utövade könsstympning. Innan insatsen trodde 21 % av flickorna att könsstympning utövades för personlig hygien och 20 % trodde att det
var på grund av att de blev kroppsligt renare. Mahgoub, Nimir, Abdalla och Elhuda (2019) såg även hur majoriteten av flickorna hade en negativ attityd angående könsstympning. 89 % indikerade på att de aldrig kommer utsätta sina egna döttrar för ingreppet. 81 % av flickorna var för uppstartning eller stärkning av lagar som förbjuder könsstympning, 77 % av flickorna skulle kunna tänka sig att aktivt engagera sig i förebyggande insatser och 83 % skulle råda sin familj att inte genomföra ingreppet. Studien påvisade att hälsoundervisning kan ha positiva effekter när det gäller attityder och kunskap hos flickor. Insatsen ledde till att kunskapen ökade från 9
% till 12 %. Attityderna gick från 6% till 7%. Studien var statistiskt signifikant (Mahgoub, Nimir, Abdalla och Elhuda 2019).
Att utbilda kvinnorna om riskerna som kvinnlig könsstympning medför visat att det går att ändra den syn som finns om fenomenet. Forskning visar att om kvinnor är utbildade löper de mindre risk att utsätta sina döttrar för könsstympning. Det är inte bara utbildning av flickor och kvinnor som är viktig utan även männen måste utbildas.
Det skapar en ny vilja att bestämma över sin egna kropp (borgenproject.org).
4.2 Urbanisering
År 2015 gjordes en undersökning där det granskades i vilken utsträckning världens befolkning bor i stadsområden. Undersökningen visade hur runt hälften av världens befolkning bor i städer och enligt FN tror man siffran kommer stiga till 66 % vid 2050. Urbanisering är inget som ses i bara några få länder utan det är ett globalt fenomen. Trots det finns skillnader i hur urbaniseringen sker, vilket kan ses på regionala nivåer (UNFPA, 2015 s.20). I länder som har en lägre urbanisering kan en påverkan av kvinnlig könsstympning ses. I 22 av 30 länder där kvinnlig könsstympning utövas, bor mindre än hälften av befolkningen i stadsområden. Detta bekräftar och visar hur utövandet av kvinnlig könsstympning är vanligare på landsbygden (UNFPA, 2015 s.28).
Det finns många olika orsaker till varför människor väljer att flytta till tätorter/städer och en av de största orsakerna är att individer söker efter utökad tillgång till grundläggande tjänster såsom hälsa och vård, vatten och sanitet, utbildning och arbete (UNFPA, 2015 s.21). Valet att flytta från landsbygd till tätort/stad har en positiv
effekt på övergivandet av könsstympning. Det kan bero att familjers chanser till en bättre utbildning ökar, då främst för kvinnor. Det är inte bara utbildning som är orsaken till övergivandet utan det kan också bero på de tillgångar till olika tjänster som uppmuntrar förändringar i beteendet och normer som handlar om könsstympning. Även fast det går och se en positiv förändring när det gäller kvinnlig könsstympning och urbanisering finns det fortfarande utmaningar. En av utmaningarna är hur man ska ta till vara på fördelarna med urbaniseringen i eliminerings arbetet av könsstympning (UNFPA, 2015 s.22).
5 Teoretiska Ramverk
I det här stycket redovisas och förklaras de teorier som valts ut till arbetet. Teorierna kommer användas för att förklara det resultat som framkommer samt styrka analysen.
Teorierna som valts är kulturförändring och mänsklig utveckling.
Teorin kulturförändring valdes eftersom den förklarar vikten av kulturer och hur den påverkar individer, vilket kan kopplas till kvinnlig könsstympning. Genom kulturförändring går det att förklara varför kvinnlig könsstympningen är så starkt etablerat som det är idag. Vidare kommer kulturförändring analyseras i samband med resultatet för att förklara hur strukturer påverkar och formar samhället.
Kulturförändring kommer analyseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv där ritualen och kulturen har en sådan tyngd att även en bra ekonomi inte minskar risken för könsstympning. Vad som menas är att pressen från samhället är så stark att kvinnor väljer att genomgå könsstympning. Kulturförändring kommer vidare att användas för att beskriva hur kulturer kan leva kvar samt värdera varför kulturer fortsätter påverka i samhället. Mänsklig utveckling kommer analyseras utifrån resultaten som framkommer, vidare kommer ett ekonomiskt perspektiv tas in för att förklara hur levnadsstandarden ökar levnads kvaliteten. Sist kommer det förklaras hur en ökad levnadsstandard kan minska chanserna för att en individ kommer bli utsatt för kvinnlig könsstympning.
Teorin mänsklig utveckling valdes för att kunna förklara hur ekonomiska tillgångar förbättrar levnadskvaliteten för individer och hur ekonomi utvecklar samhällen framåt. Genom mänsklig utveckling går det att förklara hur ekonomisk tillväxt och utveckling ger individer egna möjligheter till hur de vill leva sitt liv. Som tidigare nämnt är utbildning en stark faktor till att stoppa kvinnlig könsstympning. Utbildning leder till bättre ekonomiska förutsättningar vilket gör att folk flyttar till städer och det kan minska utsattheten för kvinnlig könsstympning.
5.1 Kulturförändring
Kulturförändring är en teori baserad i hur det kulturella kapitalet påverkar individen och det kommunala beteendet bland individer. Arbetet kommer basera sig i Ruth Benedict (2005) tankar som hon skrev om i “Patterns of Culture
”.
5.1.1 Patterns of cultural change, Ruth Benedict
Benedict (2005) skrev i artikeln “Patterns of Culture” om mönster hon fann i kulturell förändring och om hur individer föds neutrala i tankar kring kultur, men under sitt liv påverkas människan av det som händer kring henne och formas utefter det. Seder som en individ föds in i kommer sedan forma hur individen agerar och beter sig. Individer som föds in i en kultur kommer aldrig kunna sätta sig in i en annan kultur och dess tankar då man inte levt i den. Kulturellt är det institutioner som formar individen och med institutioner pratas det ofta om formella och icke formella normer som formar samhället och individen. Benedict (2005) anser att kulturer och individer hela tiden är ett mönster mellan tankar och handlingar. Alla kulturer har sin egen moral som formar människan. Moralen i sin tur är formad under flera generationer och är svåra att bryta, samt att förstå sig på för en utomstående.
5.2 Mänsklig utveckling
Mänsklig utveckling växte fram på 70- och 80-talet inom FN, men redan under 60- talet startades diskussionen. Diskussionen handlade om hur GDP (bruttonationalprodukt) inte längre ansågs vara ett tillräckligt bra redskap för att mäta processerna i utvecklingsländer. Vidare var det under 70- och 80-talet som en ordentlig diskussion började föras om utveckling och hur flera fokusområden skulle föras in. Målet var att lägga en större tyngd på arbetet kring hur människor fick sina grundläggande behov tillgodosedda och en omfördelning av tillväxten. Utifrån de här idéerna fick teorin om mänsklig utveckling sin start (UNDP 2015).
Mänsklig utveckling fokuserar på skapandet av valmöjligheter och jämlika möjligheter för alla människor. Tre fokusområden finns; människor, möjligheter och valmöjligheter. Fokusområdet människor handlar om att förbättra människors liv. I många fall görs antagandet att ekonomisk tillväxt automatiskt leder till större
möjligheter senare i livet. Vidare förklarat antas det att inkomsttillväxt ses som ett hjälpmedel för utveckling. Möjligheter lägger sitt fokus på att ge människan frihet och leva ett liv som de värdesätter, med vilket menas i hur individers förmågor kan utvecklas och senare ge dem chansen att tillämpa dem i verkligheten. Ett exempel är;
genom att utbilda kvinnor leder det till en större kompetens. Dock hjälper inte utbildning om kvinnorna blir nekade jobb eller inte innehar de rätta kunskaperna för den lokala arbetsmarknaden. Valmöjligheter handlar om individers ökade chanser till mera och flera valmöjligheter. Det finns ingen som kan garantera människors lycka utifrån de val människor gör. Valen är deras utifrån egna intressen (UNDP 2015).
Förutom de tre fokusområdena finns det tre grunder teorin förhåller sig till. De tre grunder är; vara kunnig och ha utbildning, ha tillgång till olika resurser som behövs för att kunna ha en anständig levnadsstandard och till sist kunna leva ett hälsosamt och kreativt liv. Det finns ytterligare områden som anses som lika viktiga, speciellt när det gäller skapandet av rätt förutsättningar för mänsklig utveckling. Genom ökad mänsklig utveckling öppnas det dörrar för andra möjligheter och framsteg i människors liv (UNDP 2015). Processen av mänsklig utveckling skapar en miljö för människor både individuellt och kollektivt, där de har chansen och möjligheten att utvecklas till deras fulla potential. Människor ska också ges en rimlig chans att leva kreativa och produktiva liv, som de värdesätter (UNDP 2015).
6 Metod & data
Studien har en kvantitativ metod i form av sekundärdata som lånats via UNICEF´s Multiple Indicator Cluster Surveys (MICS). UNICEF är en organisation som i mer än 20 år har investerat strategiskt inom datainsamling (Unicef 2014). Det globala programmet MICS är kärnan i UNICEF:s strategi. UNICEF har samlat in data för att fylla de luckor om kvinnors och barns situationer genom internationella undersökningar av hushåll (Unicef 2014). För att regeringar ska kunna genomföra dessa undersökningar får de stöd från UNICEF med ett globalt program för metodologisk forskning och tekniska bistånd. Resultaten som MICS redovisar har varit användbara som grunder till programinterventioner, politiska beslut och som en hjälp till att kunna påverka allmänhetens åsikter om kvinnors och barns olika situationer i världen (Unicef 2014). Data som bearbetas till studien är mikrodata (Barmark & Djurfeldt, 2018). När data samlas in till MICS görs det med
enkätundersökningar, dock inte på det klassiska sätt där en enkät skickas ut till olika individer. I MICS:s besvaras enkäterna med hjälp av intervjuer. Det är ett
undersökningsteam som jobbar för UNICEF som reser runt i olika länder och med hjälp av en översättare ställer frågor som står i enkäten och hjälper kvinnor och barn att fylla i svaren.
6.1 Urval
I början av detta arbete jobbades det med data från två olika databaser,
Demographic and Health studies (DHS) och Multiple indicator cluster surveys (MICS). I båda databaserna fanns det mängder av olika data från många länder. I starten gicks det igenom data från flera olika afrikanska länder och målet var att se om följande fanns; likheter i undersökningar, vilka undersökningar som nyligen var gjorda, hur data såg ut, hur många frågor det fanns om könsstympning och vilken typ av frågor som tagits upp.
Gemensamt för båda databaserna var att de hade gjort stora enkätundersökningar med många olika kategorier såsom vatten och sanering, hur hushållen ser ut, preventionsmedel, könsstympning och HIV/AIDS. Till slut valdes datan från MICS eftersom deras data var sorterad i specificerade kategorier, vilket gjorde att data om
kvinnlig könsstympning kunde laddas ner för sig. I data från DHS var allt samlat i en och samma fil vilket gjorde datamaterialet rörigt.
När länderna som skulle undersökas valdes det länder som fanns med på båda databaserna. Länderna blev Sudan, Somalia och Sierra Leone. Valet som gjordes för databaserna DHS och MICS beskrivs i stycket: 6.2 tillvägagångssätt. Med det datamaterial som har lånats från databasen MICS kommer olika samhällsfenomen att undersökas för att göra en komparativ studie. Tanken var att se om det finns strukturella skillnader i fenomenet kvinnlig könsstympning. I de olika datamaterial om kvinnlig könsstympning var frågorna till respondenterna likadant ställda, vilket skulle ge analysen av datamaterialet och jämförelsen ett mer korrekt svar. Genom att jämföra data med samma sorts frågor blir jämförelsen enklare och tydligare att tolka. Datamaterialet är användbart då det använts till statistiska undersökningar av UNICEF och det är UNICEF som samlat in datamaterialet. Vi har läst samtliga arbeten som UNICEF har publicerat med statistiken och arbetena är peer-reviewed.
6.1.1 Avgränsningar
För att skapa avgränsningar valdes tre av 28 länder i Afrika ut där kvinnlig könsstympning praktiseras. Det för att en komparativ studie mellan 28 länder hade blivit för omfattande till denna form av arbete. De här länderna valdes för att de befinner sig i olika utvecklingsfaser samt ligger i olika geografiska områden.
Datamaterialet som valdes var begränsad i sin utformning och det fanns få men bra variabler. Det här skapade begränsningar i vad som gick att undersöka. MICS valdes i och med att de har gjort sin studie i vissa länder vilket avgränsat arbetet till just de länderna. Vidare valdes olika faktorer som skulle undersökas. Den första som valdes var område, det vill säga om personen som svarat bodde på landsbygden eller i en tätort. Den valdes för att kunna se skillnader i länderna om kvinnlig könsstympning är större eller mindre på landsbygden eller i en tätort. Den andra som valdes var utbildning och denna för att i den tidigare forskning sågs det ett mönster i hur utbildning påverkade om en kvinna var könsstympad eller inte. Sista faktorn som valdes var inkomst/ekonomi eftersom mycket påverkas av ekonomi när det kommer till utveckling och samhälle.
6.1.2 Validitet och Reliabilitet
Giltigheten i arbetet mäts genom validitet (Djurfeldt & Larsson 2010, s. 104), genom att mäta rätt egenskap skapas en stark validitet. Det handlar om teoretiska antaganden som ska ha operationaliserats genom relevanta frågor som ger bra svarsalternativ och i sin tur mäter det som arbetet och frågeställningen vill mäta (Djurfeldt & Larsson 2010, s. 104). I det här fallet har sekundärdata använts som tagits från MICS, vilket är ett underorgan till FN. Sekundärdatan valdes noggrant ut för att säkerställa validiteten till arbetet. Det gjordes genom att enbart använda ett få antal variabler.
Datamaterialet har tidigare använts till liknande studier vilket kunde räknas som en pilotstudie. Enkäten som MICS använt är en fortsättande enkät och samma enkät görs om vart tredje år för att följa utvecklingen. Datamaterialet som används till arbetet är från den andra omgång som enkäten gjordes i respektive länder.
Reliabiliteten är det som mäter tillförlitligheten och hur vi mäter fenomenet. Ett annat sätt som förklarar reliabiliteten är om resultatet är trovärdigt (Djurfeldt & Larsson 2010, s. 104). Reliabiliteten kan antas vara stark då enkäterna har genomförts i länder vid flera tillfällen. Även kvinnor från olika åldrar och områden har besvarat enkäten vilket kan antas öka reliabiliteten. En nackdel med arbetet skulle kunna vara om kvinnorna som besvarat enkäten inte förstått vad de svarat på.Det är även viktigt att lyfta fram att de som genomfört enkäten har åkt runt till olika bya och låtit kvinnorna svara. Dock kan somliga byar ha valts bort, vilket gör att alla kvinnor inte fått möjlighet att delta. En stark reliabilitet och validitet är viktig för att säkerställa arbetets styrka.
6.2 Tillvägagångssätt
Statistiken som används är individdata. Individdata är data där varje svar representerar en individ. Datan som använts var begränsad och enbart tre basvariabler kunde väljas ut då de uppkom kontinuerligt. Basvariablerna blev område, inkomst och utbildning. Område handlar om individen som besvarade frågan bodde på landsbygden eller i en tätort. Inkomst handlar om vilken ekonomisk förutsättning individen har och mäts i fattigast, näst fattigaste, medel, nästan medel och rikast. Den här variabel är mätt i välståndsindex vilket är ett sätt att mäta hushållens ekonomier.
Sista variabeln är utbildning som är mätt i olika nivåer, där första är förskola eller att individen inte har någon utbildning, har gått i grundskolan, högstadium, gymnasium och universitet.
Variabeln om var individen bodde valdes för att urbanisering, som är nämnt i den tidigare forskningen, är en del av utvecklingen och i minskandet av kvinnlig könsstympning. Den andra variabeln är vilken utbildning individen har och där det i den tidigare forskningen framkommer hur utbildning är en bidragande faktor för att stoppa kvinnlig könsstympning. Som det framgår i bakgrunden har Sudan, Somalia och Sierra Leone låg utbildning. Frågan är viktig för den kan visa på hur hög eller låg utbildning påverkar kvinnlig könsstympning. Sista variabeln är hur hög eller låg inkomst individen har och den togs med för att se om ekonomi har en betydelse i hur den kvinnliga könsstympningen breder ut sig i länderna. Valet att använda den här variabeln är för att kvinnlig könsstympning kan vara extremt dyrt.
6.2.1 - Egenskaper frågorna har
Som förklarat ovan valdes tre basvariabler för att jämföra länderna med varandra.
Genom att jämföra var kvinnorna bor, hur stor inkomst och vilken utbildning som kvinnorna har, ges en enkel översikt mellan länderna. Vidare kommer basvariablerna att analyseras med hjälp av frågor ställda till respondenten. Frågorna är följande; Har du hört om könsstympning? Har du blivit könsstympad? Har dina döttrar genomgått könsstympning? samt Vem utförde könsstympningen? Med de beroende variablerna har regressionsanalyser gjorts och det med basvariablerna mot varje beroende variabel för att se om det fanns ett samband. Frågan “Har du hört om könsstympning?” handlar om kvinnan som svarat på frågan har hört talas om vad kvinnlig könsstympning är. Den här frågan valdes för att se om kvinnorna har hört talas om fenomenet. En annan faktor var att i den tidigare forskningen hittades kopplingar mellan utbildning och kunskap. Arbetet undersöker om det stämmer på Sudan, Sierra Leone och Somalia. “Har du blivit könsstympad?” är om kvinnan blivit utsatta för kvinnlig könsstympning. Frågan valdes för att se hur många kvinnor som genomgått ingreppet och om det skiljer sig mellan länderna. “Har dina döttrar genomgått könsstympning?” är en fråga som handlar om respondentens döttrar genomgått kvinnlig könsstympning. Den valdes för att se om inkomst, boplats och
utbildning påverkar valet i om döttrarna är könsstympade eller inte. “Vem gjorde könsstympningen?” är baserad på vem som genomförde ingreppet på respondentens barn. Det är en fråga som kan variera i olika länder, utifrån hur olika respondentens inkomst och utbildning ser ut.
6.2.2 Logistisk regressionsanalys
Logistisk regressionsanalys är en analysform som tar fram isolerade effekter av att jämföra varje variabel. Analysen används även för att se sannolikheter eller på hur stora sannolikheterna är för att en händelse kommer ske gentemot om den inte kommer ske. För den här studien kommer den logistiska regressionsanalysen se på hur sannolikheterna område, utbildning och inkomst har för olika utfall av kvinnlig könsstympning. Logistisk regressionsanalys valdes att användas då övervägande av de beroende variablerna var dikotoma. En dikotom variabler är en variabel med enbart två svarsalternativ, vilket skapar problem med en linjär regression då den baserar sig på en beroende och oberoende variabel som har flera svarsalternativ. Som nämnt används logistisk regressionsanalys för att den beroende variabeln är dikotom, dock skulle en linjär regressionsanalys kunna användas. Möjligheten som finns är att svaren kommer vara väldigt lika i båda regressionerna, dock kommer logistisk regressionsanalys ange ett mer tydligt och aningen mer korrekt svar gentemot vad den linjära regressionen hade angivit.
För att kunna använda en logistisk regressionsanalys måste den beroende variabeln vara dikotom. Basvariablerna kodades om för att “missing” (saknade svar) fanns som en del av svarsalternativen. Beslutet om att ta bort saknade svar grundar sig i att det var få svar som saknades och bidrog inte med ett felaktigt utfall till arbetet. När
“missing” fanns med som svarsalternativ i variabeln var det inte möjligt att göra en logistisk regressionsanalys. Logistisk regressionsanalys analyserar effekten som en variabel skapar på en annan (spssakuten.com).
Dummyvariabler skapades till de basvariablerna som valts, de kodades om vilket resulterades i att enbart två svar fanns med i frågan. Nedanför i tabell 1 och tabell 2 går det att se hur dessa är kodade. Kodningen gjordes för att kunna tolka materialet korrekt utifrån den logistiska regressionsanalysen.
6.3 Bearbetning av materialet
Bearbetningen av materialet startades med en noggrann genomgång av den data som hittats. Sammanlagt var det 23 olika data från tre olika länder som gicks igenom. Till varje land fanns data om kvinnlig könsstympning och frågor kring det specifikt. När datan valts, valdes olika variabler ut för att veta vilka som passade till bearbetningen av studien. I datamaterialet var de kvalitativa och kvantitativa variablerna utplacerade men valdes att kontrolleras en extra gång. Att lära känna materialet var enkelt på grund av de få variabler som gick att arbeta med. Begränsningar fanns i att det var få variabler och datan hade olika frågor. Det fanns tre basvariabler som var likadana i all data samt fem likadana beroende variabler. De hinder som fanns när den data skulle göras om till regressionsanalyser var att många variabler var dikotoma.
Därefter söktes olika former av regressionsanalyser för att hitta den som skulle passa bäst till variablerna.
6.4 Etiska överväganden
Kvinnlig könsstympning är ett känsligt ämne så det fanns många etniska hinder. Från början var tanken att studera hur kvinnlig könsstympning såg ut i Sverige, men det visade sig omöjligt på grund av de lagar som finns. Könsstympning är ett väldigt tabubelagt och traumatiserande ämne i största delen av världen. Ett etiska problemen
skulle kunna vara att om en enkät skickades ut kunde det vara svårt att få några svar.
Således var det inte bara lagarna och känsligheten kring ämnet som hindrade idén om att göra en enkät utan även andra etiska problem.
Det team som arbetar i fältet för UNICEF och MICS genomgår en utbildning via den administration som skräddarsyr enkäter och frågeformulären som används i undersökningen. MICS rekommendationer är en utbildning på minst fyra veckor där individen också får stöd av en regional expert. Efter utbildningen kan individen starta sitt fältarbete. Genomförandet av fältarbetet brukar vara färdig inom två till fyra månader. För att se hur det dagliga arbetet går och för att få hjälp om några problem uppstår måste alla som arbetar ute i fältet ha en handledare (unicef.org).
6.5 Metodologiska överväganden
Att jobba med sekundärdata har sina för- och nackdelar. I den cyberrymd som finns idag är sekundärdata extremt lättillgänglig genom olika databaser (Barmark &
Djurfeldt, 2018). Richard Swedberg (2014) diskuterar i sin bok The art of social theory hur han ser på att använda andras data till sitt arbete. Han nämner nackdelar med användning av sekundärdata i olika former. Sekundärdata är data som någon annan sammanställt och det kan bli svårt för den nya forskaren att tolka det materialet.
Swedberg (2014) menar att den nya tolkaren inte får den kopplingen till datamaterialet som sammanställaren har. Sekundärdatan kan tolkas fel då individen som läser den missar stora delar av observationen av datamaterial som sker när det samlas in. Det i sin tur kan enligt Swedberg (2014) göra analysen smal och individen missar saker som annars hade synts. Jobbas det med ett eget datamaterial har individen en annan syn för den fakta som kanske inte ses när man jobbar med andras data.
I Alan Bryman's (2016) bok Social research methods pratar författaren om fördelar med användning av sekundärdata och hur fler borde använda det. Bryman (2016) skriver att det sparar både tid och pengar om data med bra kvalitet mäter det arbetet är ute efter. Vidare menar Bryman (2016) hur tvärkulturella studier eller komparativa
studier blir enklare med sekundärdata eftersom en forskare inte har tiden till en egen enkät i mindre arbeten. Bryman (2016) motsäger Swedberg (2014) i tankarna om användning av sekundärdatan och det för möjligheten att missa delar av meningen med datan. Bryman (2016) menar istället att datamaterial analyseras på många olika sätt, och varje ny forskare som analyserar kommer se nya saker som andra inte sett.
Bryman (2016) diskuterar begränsningar med sekundärdata genom att ta upp hur en individ inte känner datamaterialet på den djupa nivån som den som skapade datamaterialet gjorde. Vidare menar han att individen inte har kontroll över kvaliteten över den datan som lånas.
7 Analys
I analysen kommer logistisk regressionsanalys att användas till majoriteten av tabellerna. Det kommer
förklaras hur tabellerna avläses för att underlätta för läsaren. Viktigt att se på i logistik regressionsanalys är klassificering, där man kan se hur stor procent som är rätt på den modell som testas, ett svar högre än 70 % är önskvärt. Vidare har OR stor betydelse och betyder oddskvoten och Sig som är signifikansen för variabeln. Under Sig. redovisas om resultatet går att generalisera på befolkningen, önskvärt resultat är under 0.05. Se tabell 4.7.1 Hört om kvinnlig könsstympning
Här under kommer frågan ”Om kvinnan som svarat på frågan har hört talas om vad kvinnlig könsstympning är” analyseras.
7.1.1 Sudan
På grund av att det inte fanns någon spridning i variabeln kunde inte regressionsanalys genomföras. För den här variabeln betyder det att alla respondenter har svarat “ja”.
Se tabell 3.
Tabell 3
Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent
Valida Ja 21947 100.0 100.0 100.0
7.1.2 Somalia
Om en kvinna bor på landsbygden och har en låg inkomst minskar oddsen för att hon ska ha hört talas om kvinnlig könsstympning enligt datan. Utbildning har också en påverkan, en kvinna med hög utbildning har större chans än en kvinna med låg utbildning för om hon ska ha hört talas om kvinnlig könsstympning. Se tabell 4.
7.1.3 Sierra Leone
I Sierra Leone har analysen liknande utfall som Somalia. Signifikansen är låg, vilket gör datan svår att generalisera över befolkningen. Det som kan avläsas är att kvinnor på landsbygden, låg utbildning och låg inkomst har mindre förutsättningar för att ha hört talas om kvinnlig könsstympning. Kvinnor med högre utbildning, högre inkomst och som bor i tätorter har större förutsättningar för att ha hört talas om ingreppet. Se tabell 5.
7.1.4 Jämförelse
Utifrån resultat kan en jämförelse mellan Somalia och Sierra Leone göras. På grund av att det inte fanns någon spridning i variabeln kunde inte Sudan jämföras. Den jämförelse som kan göras kring om kvinnor har hört talas om kvinnlig könsstympning visar att i Somalia ökar chansen vid högre utbildning och i Sierra Leone ökar den vid högre inkomst.
7.1.5 Resultat
7.1.5.1 Kan en kvinnas utbildning ha en positiv eller negativ påverkan gällande genomförandet av kvinnlig könsstympning?
Analysen visar att utbildning har både en positiv och en negativ påverkan av kvinnlig könsstympning. En positiv effekt kan endast ses i Somalia där kvinnor med en högre utbildning har en större chans att ha hört talas om ingreppet än de med låg utbildning.
I Sierra Leone är chansen mindre för kvinnor med lägre utbildning. Likheterna som kan ses är att låg utbildning minskar chanserna medan hög utbildning ökar chanserna för att ha hört talas om kvinnlig könsstympning.
I analysen från Sudan finns inget resultat på om utbildning har en positiv eller negativ påverkan.
7.1.5.2 Kan en familjs ekonomi ha positiv eller negativ påverkan av utförandet gällande kvinnlig könsstympning?
Resultatet av vilken påverkan ekonomi har på om kvinnor hört talas om kvinnlig könsstympning visar att i Somalia minskar chanserna vid låg inkomst, medan i Sierra Leone ökar de vid en hög inkomst. I analysen från Sudan finns inget resultat om ekonomi har en positiv eller negativ påverkan.
7.1.5.3 Finns det skillnader beroende på om en kvinnlig individ bor på landsbygden eller tätorten i utförandet av kvinnlig könsstympning?
Analysen visar att i både Somalia och Sierra Leone minskar chanserna för om kvinnor hört talas om kvinnlig könsstympning om de bor på landsbygden. I analysen från Sudan finns inget resultat om skillnaderna mellan landsbygd och tätort.
7.2 Någonsin blivit könsstympad
Här under kommer frågan ”Om kvinnan blivit utsatta för könsstympning” att analyseras.
7.2.1 Sudan
I Sudan går det att se hur område, utbildning och ekonomi påverkar variabeln någonsin blivit könsstympad. Det är endast utbildning som har en signifikans på .000
vilket är den enda som kan appliceras på befolkningen. Under OR för område och inkomst, visar det att kvinnor på landsbygden och de med högre inkomst ökar oddsen för att kvinnan genomgått ingreppet. Se tabell 6.
7.2.2 Somalia
I Somalia går det att se hur område, utbildning och ekonomi påverkar variabeln någonsin blivit könsstympad. Sig. visar att område har .077, utbildning .000 och ekonomi .414, vilket visar på att enbart utbildning har en signifikans. OR visar att oddsen för om kvinnan blivit könsstympad ökar i alla kolumner. För kvinnor som bor på landsbygden, har en högre utbildning eller en hög inkomst ökar oddsen för att de blivit könsstympade. Se tabell 7.
7.2.3 Sierra Leone
I Sierra Leone går det att se hur område, utbildning och ekonomi i variabeln någonsin blivit könsstympad. Sig. visar att signifikans finns i alla kommuner. OR visar att oddsen för om kvinnan blivit könsstympad minskar om hon bor i en tätort. Oddsen ökar om de har en högre utbildning eller högre inkomst. Se tabell 8.
7.2.4 Jämförelse
En gemensam faktor för länderna är att oddsen för kvinnor som genomgått könsstympning ökar vid en högre inkomst. I Somalia och Sudan ökar oddsen för ingreppet när kvinnor bor på landsbygden, medan i Sierra Leone minskade det i tätorter. Utbildning ökar oddsen i Somalia och Sierra Leone, i Sudan var utbildning signifikant med .000.
7.2.5 Resultat
7.2.5.1 Kan en kvinnas utbildning ha en positiv eller negativ påverkan gällande genomförandet av kvinnlig könsstympning?
Resultatet för vilken påverkan utbildning har för om kvinnan blivit könsstympad, visade i Somalia och Sierra Leone att chanserna ökar om hon hade en högre utbildning. Samma resultat framkom i Sudan, det visade sig dock genom att en lägre utbildning minskar chansen för att kvinnan blivit könsstympad.
7.2.5.2 Kan en familjs ekonomi ha positiv eller negativ påverkan av utförandet gällande kvinnlig könsstympning?
Resultatet av vilken påverkan ekonomi har på om kvinnor blivit könsstympade visade att högre inkomst ökade oddsen i alla tre länderna.
7.2.5.3 Finns det skillnader beroende på om en kvinnlig individ bor på landsbygden eller tätorten i utförandet av kvinnlig könsstympning?
Analysen visar att i både Sudan och Somalia ökar oddsen om en kvinna blivit könsstympad om hon bor på landsbygden, medan i Sierra Leone minskade chanserna om kvinnan bor i en tätort.
7.3 Om döttrar har blivit könsstympade eller inte.
Här under kommer frågan ”Om respondentens döttrar genomgått kvinnlig könsstympning” att besvaras.
7.3.1 Sudan
I Sudan visar det hur påverkan område, utbildning och inkomst har för påverkan om döttrarna blivit könsstympade eller inte. Resultatet för Sig.
visar att det går generalisera över befolkningen. OR visar resultatet att om en kvinna bor i en tätort eller har högre utbildning minskar oddsen för att dottern blivit könsstympad. Ekonomi visar att lägre inkomster ökar oddsen för om ingreppet genomförs på döttrarna. Se tabell 9.
7.3.2 Somalia
I Somalia visar det hur påverkan område, utbildning och inkomst har för påverkan om döttrarna blivit könsstympade eller inte. Resultatet för Sig. visar att det går generalisera över befolkningen. I kolumnen OR visar resultatet att om en kvinna bor med familjen på landsbygden ökar oddsen för om dottern blivit könsstympad. Lägre utbildning och lägre inkomst påverkar också om ingreppet genomförs på döttrarna.
Se tabell 10.
7.3.3 Sierra Leone
I Sierra Leone visar det hur påverkan område, utbildning och inkomst har för påverkan om döttrarna blivit könsstympade eller inte
. Sig. visar att område anger .334, utbildning anger .414 och ekonomi anger .000 vilket betyder att enbart inkomst visar på ett resultat som går att generalisera över befolkningen. OR visar att om familjen bor på landsbygden ökar chansen att dottern genomgått könsstympning. En kvinna som har en högre utbildning visar att hon i lägre utsträckning låter sin dotter bli könsstympad än vad en kvinna med en lägre utbildning gör. Kolumnen ekonomi visar hur en kvinna med högre inkomst inte låter könsstympa sina döttrar i samma utsträckning som kvinnor med en lägre ekonomi. Se tabell 11.7.3.4 Jämförelse
Utifrån resultatet kan det jämföras hur område, utbildning och inkomst påverkar om dottern har blivit könsstympad eller inte. När kvinnor från Sudan och Sierra Leone har en högre utbildning minskar oddsen att de låter sina döttrar genomgå ingreppet. I Somalia ökar oddsen att en kvinna med låg utbildning har en dotter som är könsstympad. I Sudan och Somalia visar det att en låg inkomst ökar chansen för om en kvinna låtit könsstympa sin dotter, samtidigt som i Sierra Leone visar det att
kvinnor med en högre ekonomi inte låter sin dotter genomgå ingreppet. Området visar, om kvinnan bor i en tätort minskar risken för att dottern blir könsstympad och i Somalia och Sierra Leone ökar risken för dottern när familjen bor på landsbygden.
7.3.5 Resultat
7.3.5.1 Kan en kvinnas utbildning ha en positiv eller negativ påverkan gällande genomförandet av kvinnlig könsstympning?
Resultatet av vilken påverkan utbildning har på om kvinnor könsstympar sina döttrar eller inte visade att hög utbildning minskar oddsen i alla tre länderna.
7.3.5.2 Kan en familjs inkomst ha positiv eller negativ påverkan av utförandet gällande kvinnlig könsstympning?
Resultatet av vilken påverkan ekonomi har på om kvinnor könsstympar sina döttrar eller inte visar att i Sudan och Somalia ökar oddsen vid lägre inkomst. I Sierra Leone minskar oddsen vid en högre inkomst.
7.3.5.3 Finns det skillnader beroende på om en kvinnlig individ bor på landsbygden eller tätorten i utförandet av kvinnlig könsstympning?
Resultatet av vilken påverkan område har på om kvinnor könsstympar sina döttrar eller inte visar att i Somalia och Sierra Leone ökar oddsen om de bor på landsbygden, medan i Sudan minskar oddsen om de bor i en tätort.
7.4 Person som utfört könsstympning av dottern
Här under kommer frågan ”Vem som genomförde ingreppet på respondentens barn”
att besvaras.
7.4.1 Sudan
När det kommer till vem som utförde könsstympningen på dottern och hur
område, utbildning och inkomst påverkar resultatet visar det följande. De
kvinnor som låter en doktor utföra ingreppet bor till störst del i tätorter. För
kvinnor som bor på landsbygden är det vanligare att låta några av de andra
yrkesgrupperna genomföra ingreppet. Kvinnor med en högre inkomst går
oftare till doktorer, sjuksköterskor, barnmorskor, distriktssköterskor och
utbildade barnmorskor för att genomföra ingreppet. Kvinnor med en lägre inkomst låter sina döttrar bli könsstympade av den allmänna sjukvården, annan hälsopersonal, traditionella omskärare eller andra traditionella
omskärare. De kvinnor som har en högre utbildning låter till största del sina döttrar bli könsstympade av doktorer. De med en lägre utbildning får sina döttrar könsstympade av någon i de andra yrkesgrupperna. Se tabell 12.
Tabell 12
7.4.2 Somalia
När det kommer till vem som utförde könsstympningen på dottern och hur område, utbildning och inkomst påverkar resultatet visar det följande. Kvinnor som bor i tätorter går i störst utsträckning till doktorer, sjuksköterskor, barnmorskor, annan hälsopersonal, traditionell barnmorska eller andra traditionella omskärare för att få sina döttrar könsstympade. I yrkesgruppen traditionell omskärare är skillnaden minst mellan landsbygd och tätort. Kvinnor med en hög inkomst går i störst utsträckning till doktorer, sjuksköterskor, barnmorskor, annan hälsopersonal, samt olika traditionella former av omskärare. Kvinnor med lägre inkomst går till någon av de traditionella yrkesgrupperna. Kvinnor med lägre utbildning är den mest
representativa gruppen som besvarat enkäten. Dock framgår det att de kvinnor som har högre utbildning tar sina döttrar till utbildad personal. De med en lägre utbildning uppsöker någon av de övriga yrkesgrupperna. Se tabell 13.
Tabell 13
7.4.3 Sierra Leone
När det kommer till vem som utförde könsstympningen på dottern och hur område, utbildning och inkomst påverkar resultatet visar det följande. Kvinnor som uppsöker en doktor för att få sin dotter könsstympad är de som bor i tätorter, har hög inkomst samt en lägre form av utbildning. De kvinnor som går till
