kemiföre-tagen på knappt 20 år ska ta ett enormt steg från dagens råvarubas som är 90 procent fossil till att bli förnybar. De förnybara alternativen kan komma från skogen, jordbruket, havet och från avfall. Både biogas och bioetanol är intressanta alternativ som
kan förädlas till avancerade kemi- och materialpro-dukter. Miljönyttan kan dessutom ökas genom att bioprodukterna materialåtervinns och först i ett senare skede går till energiändamål.
Representanter för akademi, offentlig och pri-vat sektor har identifierat fem styrkeområden i Västsverige. Ett av styrkeområdena är Grön kemi som Business Region Göteborg är värdorganisation för. Ett förverkligande av Hållbar kemi 2030 skulle stärka Västsveriges position ytterligare i framti-den. Positiva synergieffekter kan också uppstå med andra branscher, akademi och samhällsaktörer. En del av visionen är också att kemiföretagen bidrar till ett bättre utnyttjande av spillvärme genom att fjärrvärmenäten i Västsverige knyts samman.
www.kemiforetagenistenungsund.se www.stenungsund.se
www.vgregion.se/klimat
HåLLBaR Kemi 2030
Råvarorna till kemiföretagen i Stenungsund ska bytas ut till år 2030, då det fossila ska vara ersatt.
limatarbetet är en av Lilla Edets
kommuns starkaste grenar. Få andra kom-muner har på samma sätt lyckats skapa åtgärder som gjort att företag och privat-personer bytt ut fossila bränslen. För att nå de nationella miljömålen fanns det mellan åren 1998 till 2011 möjlighet för alla kommuner att söka bidrag via lokala investeringsprogram, LIP, och klimatin-vesteringsprogram, Klimp. Lilla Edets kommun har varit en av de bästa kommunerna i landet på att ta fram åtgärder som effektivt minskar klimatpåver-kan, vilket gjort att de fått mycket stöd.
Lilla Edet har en energikrävande pappersindu-stri där tidigare mycket olja användes i processerna. Genom ett av klimatprojekten har oljan ersatts med avfallsprodukter från papperstillverkningen
och flis. Bruket har numera egen elproduktion och fjärrvärmen i Lilla Edet baseras nästan enbart på varmvatten därifrån. Ett annat projekt gjorde att 80 procent av oljepannorna i kommunens villor ersat-tes med förnyelsebara bränslen och solenergi. Biogas har löpt som en röd tråd genom Lilla Edets klimatarbete. Tidigt hade kommunen egen pilotanläggning för biogas ur vallgröda vilket sedan ledde till att kommunen redan i början av 2000-talet satsade på en publik tankstation för bio-gas. Större delen av kommunens bilflotta kör idag på biogas. Som alternativ till bilen har man även satsat på cykelbanor och att öka intresset för att åka kollektivt.
www.lillaedet.se
KLimatUtmaningen
eFFeKt
Bruket i Lilla Edet eldar inte längre med olja, utan använder avfallet från papperstillverkningen och ger överskottsvärme till samhället.
tiLLgång HanDLa eFFeKt ReSteR Läge Det FRia
omställningen till ett fossilfritt
sam-hälle är biogasen viktig. I Västsverige fanns tidigt biogasfordon, gastankstationer och lokal biogasproduktion. Biogas har många fördelar utöver att den inte bidrar till växthuseffekten. Den kan framställas från resurser som annars inte används såsom avloppsslam, kompost, halm och gödsel. Från fordon ger gasen ovanligt små utsläpp av hälsofarliga ämnen till luften.
En förklaring till att biogasen tidigt var på plats i Västsverige är de många projekt som Business
Region Göteborg drivit. Genom exempelvis stöd via
klimatinvesteringsprogram, Klimp, har satsningar
gjorts på allt från nya gastankstationer, biogaspro-duktion och distribution till fordonsutveckling och informationsinsatser.
Den positiva utvecklingen för biogasen rullar på – och det behövs! Många sneglar på biogasen som ersättning för fossil naturgas till transporter, fjärrvärme och industrier i regionen. För att få fram så stora mängder krävs ökad rötning av biologiskt avfall och andra outnyttjade resurser. Men även mer storskalig biogasproduktion där projektet
GoBiGas är ett första steg.
www.businessregion.se
BiogaS
eFFeKt
GOBIGAS är en satsning på ny teknik för storskalig biogasproduktion i Göteborg, där första steget är en demonstrationsanläggning som ska stå klar 2013. Efter en utvärdering ska beslut fattas om en större anläggning ska byggas. Biogasen kommer framställas från skogsavfall som grenar, rötter och trädtoppar. Anläggningen byggs vid Göta älvs utlopp, eftersom platsen är nära gas- och fjärrvärmenät och skogsrå-varan kan transporteras dit med fartyg och järnväg. www.goteborgenergi.se
nsamling och rötning av matrester gör
dubbel nytta. Dels utnyttjas energiinnehål-let när biogas framställs vid rötningen. Dels kan den näringsrika jord som bildas ersätta konstgödsel och uttag av ändliga resurser som fosfor.
I Göteborgsregionen finns en regional avfalls-plan, A2020, där målet är att minst 50 procent av matavfallet ska tas om hand så att näringen utnytt-jas och separat matavfall blir biogas. Nästan alla kommuner i regionen satsar mycket på insamling av matavfall. I Härryda och Kungsbacka kommu-ner införs till exempel system för insamling i bruna påsar och kärl och med en miljöstyrande renhåll-ningstaxa.
Härryda kommun räknar med att ha matin-samling i hela kommunen senast år 2014. De som sorterar ut matavfall gör både en miljöinsats och
en god affär, eftersom de slipper en höjning av sop-hämtningsavgiften med cirka 60 procent. Matav-fallspåsarna som samlas in körs till en anläggning som sönderdelar, blandar och pressar avfallet till en trögflytande massa (slurry) för vidare transport till en biogasanläggning.
I Kungsbacka kommun kommer alla hushåll, skolor och alla andra offentliga verksamheter kunna lämna sitt matavfall för biogasproduk-tion senast 2013. Insamlingen kommer göras med moderna sopbilar som drivs med en blandning av biogas och rapsbaserad biodiesel. Sopbilarna är för-sedda med två fack, ett för matavfall och ett för osorterat avfall, vilket gör att transporterna inte ökar för att fler väljer att sortera mera.
www.harryda.se/matavfall www.kungsbacka.se tiLLgång HanDLa eFFeKt ReSteR Läge Det FRia
Våra matrester kan bli både biogas och näringsrik jord. Många kommuner i regionen satsar därför på att öka insamlingen av matavfall.
tiLLgång HanDLa eFFeKt ReSteR Läge Det FRia aksidan av vår
konsum-tion är alla rester som blir över. Hittills har bättre tider betytt mer avfall och under de senaste femtio åren har till exempel avfallet per person mer än fördubblats i Göte-borgsområdet.
Avfall är inte något man gärna visar upp, men miljöpåverkan är stor från förpackningar, transpor-ter, gifter och användbara prylar som slängs. Redan vid tillverk-ning och vid inköp kan
avfal-let minskas. Det bästa för miljön är att undvika att avfall uppstår. Rester som ändå blir över behöver komma in i kretslopp för att göra nytta igen.
De 13 kommunerna i Göte-borgsregionen har kommit över-ens om en hållbar hantering genom avfallsplanen A2020. Till exempel ska ökningen av mäng-den avfall stoppas och materia-låtervinningen ska öka. Minst 50 procent av matavfallet ska samlas in för att bli jord och biogas.
Sedan 2010 finns en regional avfalls-plan, A2020, där regionens 13 kom-muner kommit överens om hur man ska göra för att förbättra avfallshanteringen fram till år 2020. Målet med planen är bland annat att avfallet inte ska öka, hushålla bättre med resurser och att minska miljöpåverkan och giftsprid-ning från avfallet. Med A2020 kommer förhoppningsvis trenden med ökade sopmängder brytas. I det regionala samarbetet handlar det också om att hitta gemensamma lösningar för andra kretsloppsfrågor som försörjningen av vatten och avlopp.
www.grkom.se/a2020