Region gRönaRe

På väg

mot en

gRönaRe

Region

Denna broschyr är framtagen av Göteborgsregionens Kommunalförbund, GR.

Produktion & layout: Åttonde Huset Reklambyrå AB, www.attondehuset.se

Foto: Gabriel Henningson sid 1, 4, 18, 30, 36, 42, 50, 56; Stina Olsson sid 7; Adam Folcker sid 8, 14, 26; Jan-Olof Yxell sid 11; Lars Lilled sid 11;

Ulrike Rahe sid 11; Merritt Polk sid 11, University of Salford sid 11; Robert Persson sid 12, 13; Petter Rydsjö sid 13; Hans Wretling sid 16; Maria Johannessen sid 32; Anders Nilsson sid 32, 33; Emil Nilsson 32, 33; Sanna-Maria Cacatian sid 34; Peter Svenson sid 40.

inneHåLL

4-17

Om byggena och hur de hamnar rätt ur miljöperspektiv.

Läge

18-29

Om resorna och att få tillgång på ett hållbart sätt.

tiLLgång

30-35

Om naturen och att värna mångfald och njutning.

Det FRia

36-41

Om konsumtion och hållbart handlande med ett gott liv.

HanDLa

42-49

Om energi och industri som kan bli fossilfri.

eFFeKt

50-55

Om avfall som ska minskas och samlas in i kretslopp.

ReSteR

rån ord till handling. Det är det nödvändiga steget för

att klara miljöutmaningar. I Göteborgsregionen med sina 13 kommuner finns massor med goda exempel på miljöinsatser. Det är en bredd som rymmer miljöarbete kring byggnader, resor, naturen, konsumtionen, energi och avfall. Låt dig inspi-reras och imponeras över det idoga arbete som görs.

Trots allt positivt som sker är resan mot en grönare region lång.

Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, är en arena för

kommu-nerna som gör det möjligt att ta ett helhetsgrepp kring utvecklingen. De 13 kommunerna har bland annat kommit överens vilken struktur vi behöver för att bygga och resa hållbart, så att vi når det gemen-samma målet; Uthållig tillväxt. Business Region Göteborg, BRG, har som målsättning att stimulera samverkan mellan näringsliv, aka-demi och samhälle. BRG arbetar för affärsdriven miljöutveckling och driver ett stort antal pilot- och demoprojekt i Göteborgsregionen.

tiLLgång HanDLa eFFeKt ReSteR Läge Det FRia

m vi ska klara

miljöut-maningarna i framtiden är det avgörande vilka lägen vi väljer när vi bygger nytt - för bostäder, transporter och service. Bara då blir det möj-ligt att resa och leva hållbart och samtidigt spara orörd natur. Göteborgsregionen består av 13 kommuner. År 1621 påstås Gus-taf II Adolf ha pekat ut var staden Göteborg skulle ligga. Men den befästa staden har för länge sedan

spridit ut sig och blivit ett stor-stadsområde ihop med kringlig-gande städer och orter.

Regionen växer och om vi byg-ger nytt på rätt sätt, så skapas förutsättningar att leva hållbart. I Göteborgsregionen har alla 13 kommuner kommit överens om en gemensam strukturbild. Över tusen politiker har aktivt deltagit i en dialog där man, 387 år efter Gustaf den ll Adolf, gemensamt pekat ut; - Där ska regionen ligga!

Läge

Göteborgsregionens kommuner har kommit överens om en strukturbild som visar huvuddragen i regionens fysiska strukturer. Genom att lokalt planera utifrån överenskommelsen ska den regionala strukturen bli långsiktigt förverkligad. Det finns ett starkt stöd för att ny bebyggelse koncentreras till huvudstråken och stadsområdet med kärnan i Göteborg samtidigt som kol-lektivtrafiken stärks där. Detta ger stora fördelar, eftersom många får gång- och cykelavstånd till bra service och kollek-tivtrafik. Samtidigt kan mer mark längs kusten och grönområden sparas och vara tillgänglig för alla.

www.grkom.se

StRUKtURBiLDen

vaR SKaLL StaDen Ligga?

ppen för världen – Inkluderande, grön och dynamisk. Så lyder visionen för centrala Göteborg som går under namnet Centrala

Älvstaden. Ett av de viktigaste målen för

Centrala Älvstaden är att låta stadskärnan växa på båda sidor av älven på ett sätt så att staden binds ihop. Potentialen är enorm, med runt fyra kvadratkilometer av gamla industri- och hamnom-råden. Projektet har tagit fram en vision och strate-gier för området, som grund för framtida planering. Visionen har tagits fram i dialog med göteborgarna och genom erfarenhetsutbyte med andra städer. Ur ett miljöperspektiv öppnar sig enorma möjligheter och utmaningar med Centrala Älvstaden. För att

klara klimatutmaningen måste staden bli resursef-fektiv och fossilfri. När man bygger nytt ges en his-torisk chans att ”göra rätt” från början. Om stads-kärnan binds ihop över älven och trafikbarriärer, så blir det attraktivt att gå och cykla. Med en bland-ning av bostäder, arbetsplatser och service kopplat till kollektivtrafik minskar också resbehoven. En av de största utmaningarna är klimatförändringarna. Risken för extremt väder med översvämningar och värmeböljor förväntas öka i framtiden. Här kan vacker grönska även ge kyla och olika skydd kom-mer behövas mot höga vattennivåer i älven.

www.centralaalvstaden.nu

ö

öteborgsregionens kärna är något

av ett nav och motor för hela regionen med ett stort utbud av arbetsplatser, utbildningar, mötesplatser, handel och kul-tur. I Strukturbilden för

Göteborgsre-gionen har de 13 kommunerna

kom-mit överens om att utvecklingen av kärnan är en gemensam uppgift. Det

är till exempel en angelägenhet för alla att

cen-trala Göteborg är lätt att nå med kollektivtrafik. Många människor vill bo och arbeta i Göteborgs centrum. GR har som mål att få ytterligare 40 000 arbetsplat-ser och 30 000 boende i kärnan till år 2020. En hållbar stadsutveckling, inte bara ur ett miljöperspektiv, krä-ver att ett helhetsgrepp tas. Ett sådant helhetsgrepp tas nu med projektet

Centrala Älvstaden.

g

KäRnan

göteBoRgS centRUm äR aLLaS

Läge

StaDSKäRnan växeR öveR äLven

centRaLa äLvStaDen

ör området runt Gamlestads torg smids

stora planer. En gång hängde torget ihop med Gamlestaden, men är sedan länge en isolerad spårvagnshållplats. I framtiden ska det istället bli en av Göteborgs strategiska knutpunkter. Det betyder att platsen, förutom att vara en viktig bytesplats för kollektivtrafiken, utvecklas med många boende, arbetsplatser, han-del och annan service i närheten. Första steget är en station för de nya pendeltågen mot Lödöse. En sammanhängande kvartersstruktur kommer att byggas ihop med knutpunkten för tåg, spårvagnar, bussar och cyklar. I ett andra steg ska viadukten, som idag skärmar av torget från resten av

Gam-lestaden, rivas så att stadsdelen kan byggas ihop. Ur ett miljöperspektiv är det optimalt att bygga tätt nära god kollektivtrafik, det ger många möjlighet att resa hållbart. Men att bygga tätt ökar risken för buller och dålig luft, vilket kommer ställa stora krav på utformningen. Ett sätt att få det attraktivt är att öka tillgången till grönska och vatten. En viktig grundtanke i utvecklingen av Gamlestaden är att Säveån får ett parkstråk, som tar sin början vid Gamlestads torg.

www.goteborg.se unt kärnan i göteborg finns ett

sam-manhängande stadsområde där även delar av Mölndal och Par-tille ingår. Hur ska man få ett så stort stadslandskap att bli mer människovänligt och hållbart? I GR:s strukturbild har de 13 kommunerna kom-mit överens om principerna för att nå dit. I stadsområdet finns redan infrastruktur

som kan nyttjas. Ibland finns luckor med plats för

ny bebyggelse, som kan ge områden ett lyft och möj-lighet att behålla service och skolor. Det nya kan stärka kollektivtrafiken, allra bästa läget är kring bytes- och knut-punkter. I Göteborg Stads översiktsplan har fem strategiska knutpunkter pekats ut; City, Backaplan, Frölunda torg, Ang-ereds centrum och Gamlestaden. Gam-lestaden är ett exempel med en spän-nande utveckling framför sig.

F

R

FyLLDa LUcKoR ocH täta KnUtPUnKteR

Det SammanHänganDe StaDSomRåDet

Läge

avSKäRmat toRg BLiR StRategiSKt

gamLeStaDen

Läge

lera av göteborgsregionens städer

använder regionens växtkraft till att för-stärka stadskvaliteterna och koppla ihop stadens delar. Återkommande recept är blandstad, hållbart resande och grönstråk. Utvecklingen pågår i flera av regionens charmiga småstäder. I Alingsås är strategierna att bli en sammanhängande cykelvänlig blandstad. Kungälv har höga miljöambitioner för den nya stadsdelen Kongahälla, som förbinder centrala Kungälv med ett planerat resecentrum och stadens västra delar. En av de kommuner i regionen som växer allra fortast är Kungsbacka. Kungsbacka stad har en fördjupad översiktsplan som siktar på att

tätor-tens 18 000 invånare ska öka till 25 000 år 2020. Att satsa i själva staden gör att mer av kusten kan sparas. Utmaningarna är många kring tillväxt och hållbarhet och lärdomar från tidigare bebyg-gelse behöver kopplas till nya idéer. Kungsbacka är aktiva i nätverket Uthållig kommun med pro-jektet Bilsnål planering i en levande småstad. För-hoppningen är att hitta innovativa sätt att öka till-gängligheten i staden. Ett aktuellt byggprojekt är

Väster om ån, där innerstaden och handelsområdet

Kungsmässan ska länkas ihop på ett hållbart sätt.

www.kungsbacka.se www.kungalv.se www.alingsas.se

F

n till göteborgs kärna går fem tydliga

huvudstråk med väg och järnväg där större delen av tätorterna i regionen ligger. Göteborgsregionens 13 kom-muner har kommit överens om att huvudstråken ska stärkas för att ge för-utsättningar för en uthållig tillväxt. Det handlar om ett helhetstänk. Regionen växer och resandet ökar mellan

kommu-nerna. Genom tidigare utspridning av bebyggelse

har vi blivit mer bilberoende och exploaterar mer i naturområden. Med nybyggnation utmed huvudstråken kan vi istället leva och resa mer hållbart och samtidigt bevara natu-ren runtomkring. Ur ett miljöperspektiv är en sådan struktur en viktig förutsätt-ning för att kunna ställa om till ett håll-bart samhälle. Resultatet av att satsa på huvudstråken kommer bli tydligt på lång sikt, strukturbilden ändras långsamt.

i

HUvUDStRåKen

RyggRaDen i Regionen

Läge

växanDe SmåStaDScHaRm

KUngSBacKa, KUngäLv ocH aLingSåS

Läge

å 1800-talet drogs järnvägar fram

genom Sverige och hela samhällen kunde växa upp kring en ny station. Idag framstår den utvecklingen som miljömässigt opti-mal. Med bra kollektivtrafik på plats innan bostäder, affärer och arbetsplatser byggs, kan man få in goda resvanor från start. Just nu planeras det för flera nya stationslägen i Göteborgsregionen från Lödöse i norr till Åsa i söder. Med snabba tågför-bindelser öppnar sig nya möjligheter, och eftersom stationerna byggs i kanten av tätorterna skapas nya ytor för samhällsutveckling.

Lödöse, den medeltida föregångaren till Göte-borg, laddar för att växa så det knakar. Med den nya dubbelspåriga Norge-Vänerbanan får Lilla Edets kommun ett stopp vid Lödöse Södra. För Lödöseborna halveras restiden med kollektivtrafik till Göteborg som nås på 22 minuter. Lilla Edets position i regionen förbättras och kommunen vill

främst satsa på Lödöse med 600 nya bostäder till år 2030. I kommunens nya översiktsplan pekas områ-det mellan stationen och dagens Lödöse ut för nya bostäder och service.

Åsa, för många känd som badorten med Vita sand, får åter tågstation. Stationen hamnar nu längre från havet, men det mentala avståndet ska minskas genom att binda ihop stationen med ett attraktivt stråk till centrum och stranden. Den nya tågstationen står klar 2013 och ger 10 minuters res-tid till Kungsbacka och 30 minuter till Göteborg. Kungsbacka kommun pekar i en fördjupad över-siktsplan för Åsa ut hur verksamheter och 25-30 nya bostäder per år kan få samhället och stationen att växa ihop till 2030.

www.gottomtid.nu www.kungsbacka.se

P

Stora satsningar väntar i både Åsa och Lödöse när de får egna tågstationer. Med bekväm och snabb kollektivtrafik till resten av regionen kan orterna bli både attraktiva och hållbara.

StationSSamHäLLenaS RenäSSanS

LöDöSe ocH åSa

Läge

erum sticker ut hakan med sin vision om att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Visionen är populär, den får högst betyg i Lerums medborgarundersökning. Trots att visionen antogs i slutet av 2009 har miljöarbetet redan fått fart, bland annat blir Lerum en av landets första kommuner som miljödiplo-merar hela kommunförvaltningen. Men visionen rymmer mer än miljöfrågor, den ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande.

En dragkrok i visionsarbetet är Gråbo. Med Pilot

Gråbo ska Sveriges första hållbara tätort skapas. En

omvandling av centrum planeras med nya mötes-platser, som aktivitetspark med idrottshall och

växthus på torget. Satsningarna sker mot bakgrund av att orten haft sociala problem och upplevts som otrygg. Nu ska bostäder med olika upplåtelsefor-mer byggas runt torget. Gråbo får också en ny kol-lektivtrafikpunkt i centrum där även all handel är tänkt att finnas.

En hjärtefråga i Pilot Gråbo är satsningarna på skolorna. Tre nybyggda skolor stod färdiga som-maren 2012. Hållbarhet gäller både verksamhet och miljö. Ny pedagogik ska prövas och skolhusen ska präglas av hållbarhetstänkande, från skolmiljö till val av byggnadsmaterial och tekniska system.

www.lerum.se

L

n sak i sänder brukar vara enklast, men

när det gäller att skapa någonting riktigt hållbart så krävs det snarare att kunna hålla allt i huvudet samtidigt. Med hållbar-het menas vanligtvis att tre dimensioner ska uppfyllas; den sociala, den miljömässiga och den ekonomiska. Detta synsätt genomsyrar till exempel Göteborgsregionens mål och strategier i

Uthållig tillväxt. För att ett samhälle ska bli

håll-bart ur de tre dimensionerna krävs i praktiken att väldigt många aspekter och erfarenheter är med och samverkar. I Göteborgsregionen finns flera goda exempel på det. Ett är Mistra Urban

Futures, som är ett center med hela världen som

arena. Ett annat betydligt mer lokalt exempel är

Pilot Gråbo där Lerums kommun vill att samhället

Gråbo utvecklas hållbart ur alla dimensioner.

e

tRe DimenSioneR

HåLLBaRHet HåLLeR aLLt i HUvUDet

Läge

PiLot gRåBo FöRSt Ut

LeRUm LeDanDe miLjöKommUn

Läge

Satsningen på nya skolor är en viktig del i arbetet med att göra Gråbo till Sveriges första hållbara tätort.

tiLLgång HanDLa eFFeKt ReSteR Läge Det FRia

llt större del av jordens befolkning

bor i städer. År 2080 förväntas kulmen nås med nio miljarder människor på jorden varav två tredjedelar i städer mot hälften idag. Utvecklingen känns igen även i Sve-rige med växande storstadsregioner även om utma-ningarna är små här i ett globalt perspektiv. Mistra Urban Futures är ett nystartat centrum för hållbar stadsutveckling i Göteborg, med ambi-tionen att på några års sikt bli världsledande. Det unika med centret är funktionen som arena där både forskare och praktiker möts för att skapa kun-skap som gör verklig skillnad i världens städer. Det handlar om en mångårig och stor satsning som finansieras av Mistra och Sida och sju konsortie-medlemmar, däribland GR. Centret har även platt-formar i fyra andra städer i världen.

Rent konkret driver centret en mängd projekt

i samverkan med forskare, näringsliv, kommuner, med flera. I Göteborgsregionen har man till exem-pel fått fram intressant kunskap om hur vi kan han-tera framtida havsnivåhöjningar, hur företagande kan vara en drivkraft i hållbar utveckling och vad som är hemligheten bakom lyckade beslutsproces-ser för hållbar stads- och regionutveckling. Många av projekten syftar till att öka medborgarnas del-aktighet och lärande, bland annat genom webbase-rade verktyg och spel. Mistra Urban Futures verkar för att skapa rättvisa, gröna och täta städer. Hur ska alla invånare kunna nyttja staden, försörja sig och leva i trygga områden? Hur ska vi förena hög livskvalitet, konsumtion och klimatutmaningen? Hur ska städer kunna bli resurseffektiva och täta, men samtidigt ha gott om grönska?

www.mistraurbanfutures.se

a

Mistra Urban Futures har sitt säte i Göteborg, men har fem internationella plattformar. Förutom Göteborg finns centret i Kapstaden, Manchester, Kisumu och Shanghai.

StaDSKUnSKaP i mötet meLLan

FoRSKaRe ocH PRaKtiKeR

miStRa URBan FUtUReS

Läge

ör många är Alingsås inte bara känt för

potatis och caféer utan även för energief-fektivt byggande. Och det är inte oförtjänt. Med Passivhuscentrum och en lång rad energisnåla ny- och ombyggnationer visar Alingsås vägen till ett hållbart byggande.

Vad är hemligheten bakom denna framgång? Ett vanligt svar är eldsjälar. Ofta nämns arkitekten och alingsåsaren Hans Eek som tidigt ritade passivhus, alltså välisolerade hus som till stor del värms upp genom energin från människor och hushållsap-parater. Passivhuscentrum har sedan starten 2007 haft en viktig roll för att samla och sprida kunskap om passivhusteknik genom utställningar och råd-givning. Centret är också en plattform för passiv-husmarknaden.

Bakom flera goda byggexempel ligger det kom-munala bostadsbolaget Alingsåshem. Där döljer sig ytterligare en eldsjäl, Ing-Marie Odegren, VD på

Alingsåshem. Hon menar att framgången ligger i att se arbetet som samhällsbyggnadsprojekt där energibesparing bara är en aspekt. Om man tänker långsiktigt och tar med alla aspekter, till exempel att äldre ska kunna bo kvar i området, så blir det även ekonomiskt hållbart.

Alingsås kommun tar hela tiden nya steg. I stadsdelen Stadsskogen har 33 nya lägenheter och en förskola byggts med passivhusteknik. I samma område driver det kommunala bolaget Fabs spjut-spetsprojektet Träffpunkt Stadsskogen - en mötes-plats med torg, skola och aktivitetshall. Här är målet nollenergihus, det vill säga hus som inte för-brukar mer energi än vad det producerar. Detta ska nås genom passivhusteknik och solenergi som fångas upp på taken.

www.passivhuscentrum.se www.alingsas.se

F

eneRgieFFeKtivt BygganDe

HiStoRien om PaSSiva aLingSåS

Passivhusen i Lindås var först ut i Sverige och ritades av alingåsbon Hans Eek.

et finns många exempel på nya

ener-gieffektiva hus. Den största utmaningen är dock att renovera befintliga hus riktigt energisnålt. Ungefär 60 procent av landets flerbostadshus behöver renoveras inom tio år och då kan stora energibesparingar göras. Ett vanligt påstående är att höga miljöambitioner vid renovering är olönsamt eller att boende inte har råd att bo kvar. Alingsås har visat motsatsen.

Miljonprogramsområdet Brogården med 300 lägenheter har snart genomgått en renovering med passivhusteknik. Husen blir rejält värmeisolerade och värmeväxlare ser till att värmen i rumsluften tas tillvara i ventilationen. Energi sparas också genom individuell mätning av el och vatten, vil-ket har minskat de boendes förbrukning. Genom omvandlingen av Brogården har den totala ener-giförbrukningen mer än halverats från 216 till 92 kWh per kvadratmeter och år.

Ombyggnaden görs även med stora sociala hänsyn, vilket lönar sig ekonomiskt på lång sikt. Husen får visserligen höjd standard och därmed högre hyror, men med två ombyggnadsnivåer finns ett billigare alternativ. 60 procent av de boende bor hittills kvar efter renoveringen. Brogården har blivit något av ett eget varumärke för husägaren Alingsåshem. Från början var ambitionen att göra det bra för de boende, men numera får området även mängder av besök, mycket tack vare Passivhuscentrum.

Och nu smids ännu större planer. Alingsåshem planerar ombyggnad av miljonprogramsområdet Noltorp med 700 lägenheter. Även här kommer det ske med långsiktighet, omsorg om de boende och passivhusteknik som ledstjärnor.

www.alingsashem.se

D

Det LönaR Sig att Bygga om eneRgiSnåLt

eneRgieFFeKtiva RenoveRingaR

Läge

Miljonprogramsområdet Brogården i Alingsås har byggts om med hjälp av passivhusteknik.

xtrema vädersituationer kommer lika

chockartat varje gång. Dessvärre ser de ut att bli allt fler och intensivare med de kli-matförändringar som växthusgasutsläppen ger. Prognoser för Västra Götaland visar att temperatur och nederbörd ökar fram till år 2100. Antalet kraftiga regn har redan ökat och höga vat-tenflöden blir troligen vanligare under höst och vinter. Längs kusten beräknas vattennivån stiga med upp till 80 cm.

I många av Göteborgsregionens kommuner pågår ett aktivt arbete för att anpassa sig till för-ändrat klimat. Översvämningar i till exempel Mölndal och Partille har visat hur stora skadorna kan bli. Även Kungsbacka har drabbats, vilket man nu åtgärdar med förbättrade ledningsnät, säkring av pumpstationer, backventiler i dagvattennätet, larmsystem och temporära skydd.

I Göteborg är höjd havsnivå ett allvarligt hot

eftersom havet har stor påverkan på Göta älvs vat-tennivå. Göteborgs Stad har gjort utredningar, under namnet Extremt väder, som visar att stora områden kan översvämmas. Ett resultat av det arbetet är att den lägsta golvnivån vid nybyggna-tion höjts och att samhällsviktiga funknybyggna-tioner ska skyddas med ännu större marginaler. Närmast älven planeras ny bebyggelse som behöver skyd-das. Dessa åtgärder är dyra, men innebär också att befintliga områden får ett skydd när älven stiger. På sikt kan även värmeböljor bli ett hot med som-martemperaturer liknande de i södra Europa. I stadslandskapet är temperaturen dessutom flera grader högre än i omlandet. Ett sätt att mildra den effekten är mer träd och grönska som kyler staden.

www.kungsbacka.se

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland www.goteborg.se

Med klimatförändringarna ökar risken för extrema vädersituationer. På bilderna syns temporära skydd vid höga vattennivåer i Kungsbacka och översvämning i Fiskhamnen i Göteborg.

e

KLimatanPaSSning

extRa extRemt väDeR meD växtHUSeFFeKt

yggnader står för ungefär en

tredje-del av samhällets energianvändning. När det byggs nytt finns extra goda möjligheter att bygga miljöanpassat och energisnålt, vilket det finns många enskilda exempel på i Göteborgsregionen.

På senare år har många kommuner tagit ytter-ligare ett steg med generella riktlinjer för alla nya bostäder som byggs på kommunens mark. I de flesta av regionens 13 kommuner gäller idag nivåer för energieffektivitet som går längre än byggnor-mens krav. I Alingsås-, Göteborgs- och Kungälvs kommun har man även tagit fram program som tar ett ännu bredare grepp. Tanken är att få med många miljöaspekter.

I Miljöprogram för bostäder i Kungälvs kommun

finns riktlinjer för energi, grönytor och dagvatten, avfallshantering, materialval, hälsa och inomhus-klimat, fuktskydd och buller. Genom att beakta så

många aspekter som möjligt kan oönskade effekter undvikas, till exempel att hög energieffektivitet sker på bekostnad av bra inomhusluft. Kungälvs kommun har även riktlinjer för hur byggandet ska gå till, liksom för att rätt information lämnas när fastigheten tas över av förvaltaren och när inflytt-ningen sker. Kungälvs miljöprogram ingår i det avtal som skrivs när kommunen överlåter mark som ska bebyggas. För privat mark fungerar riktlin-jerna som en rekommendation.

Allra störst energiförbrukning står ändå de befintliga husen för. Även här har kommunerna en viktig roll genom att föregå med gott exempel. Nästan alla kommuner i regionen har idag ener-gieffektiviseringsstrategier med mål om minskad förbrukning i den egna organisationens fastigheter och transporter.

www.kungalv.se

B

KommUneR gåR FöRe meD

miLjövänLiga BoStäDeR

miLjöanPaSSat BygganDe

Läge

Alltfler kommuner i Göteborgsregionen dri-ver på utvecklingen för att bygga energisnålt. Bilderna visar Förbos bostäder i Lerum.

elegationen för hållbara städer tillsattes

av regeringen 2008 för att ge stöd till projekt som främjar hållbar stadsutveckling. Flera av de projekt som fått stöd finns i Göteborgs-regionen bland annat projekten Krokslätt, Kongahälla och Kvillebäcken som på grund av den gemensamma begynnelsebokstaven går under

namnet 3K. Projekten kommer bli tre viktiga skylt-fönster för Mölndal, Kungälv och Göteborg som visar hur man i praktiken kan skapa hållbara städer. Sammantaget kommer projekten prova många nya lösningar och tekniker och därmed bidra till kun-skapsutveckling som i förlängningen kan spridas och bli miljöteknik som går på export.

KRoKSLätt, KongaHäLLa ocH KviLLeBäcKen

tRe SKyLtFönSteR FöR

HåLLBaRa StäDeR

Läge

D

stadsdelen kvillebäcken kan bli ett

riktmärke på många sätt. Kvillebäcken växer utifrån dagens kvartersstruktur på Hisingen som en första pusselbit in i

Centrala Älvstaden som ska knyta ihop

Göteborg över älven. En ny saluhall länkar ihop det gamla och nya. Stadsdelen är först ut med att rea-lisera stadens program för miljöanpassat byggande och alla byggnader miljöcertifieras. Kommunala

Älvstranden Utveckling AB och sju andra bolag

dri-ver projektet ihop.

Exempel på innovativa delar är cykelgardero-ber, byggnader som lagrar energi för att jämna ut fjärrvärmebehovet och källsorterande sopsug-system. I denna miljö där miljöteknik appliceras i en levande stadsmiljö är en innovationsplattform under utveckling med Business Region Göteborg för att främja affärsdriven miljöutveckling och kun-skapsspridning. Byggnationen är nu i full gång och ytor som ska byggas sist används under tiden till stadsodling för privatpersoner och restauranger.

www.kvillebacken.se

KviLLeBäcKen

S

I Kvillebäcken är miljöambitionerna höga för de 2000 lägen-heter, kontor, daghem med mera, som ska byggas.

tiLLgång HanDLa eFFeKt ReSteR Läge Det FRia

nya krokslätt i mölndal ska ett K-märkt

fabriksområde utvecklas till en ekologiskt och socialt hållbar stadsdel med boende, kontor och service. Energianvändningen hålls nere med olika innovativa lösningar. Överskotts-värme från kontor och verksamheter ska värma upp bostäderna i kombination med geotermiska energi-lager. Ett skyddsrum i berget används för att lagra värme och kyla som kan användas vid andra tider på dygnet. Byggnader får dubbla klimatskal med en ”farstu runt huset” som fungerar som mötesplats. Området får lokala vindkraftverk och fasadintegre-rade solceller. För att ta hand regnvattnet skapas gröna och blå ytor, till exempel små vattenmaga-sin och terrassodlingar. På taken planteras växter och uppsamlat regnvatten ska kunna användas till odlingar i området.

www.nyakrokslatt.se

KRoKSLätt

i

stads-del och förlängning av centrala Kungälv med 900 bostäder, handel, service, ströv-gator, torg och park. Kungälvs kommun har tillsammans med fyra byggherrar satt upp mål för energi, utemiljö, kärnvärden med mera. Målet är att producera mer el än vad som används i stadsdelen och ha en av Sveriges största solcells-anläggningar på en handelsbyggnad. Nya sätt att spara energi som provas är fjärrvärmedrivna vitva-ror och värmeåtervinning ur duschvatten.

Kongahälla kommer även få funktionen att knyta ihop stadskärnan med andra stadsdelar och ansluter till ett framtida resecentrum. Tanken är att strövgator och korta avstånd gör det småstads-enkelt att nå service, kultur, rekreation och kol-lektivtrafik.

www.kongahalla.se

KongaHäLLa

K

Byggnad 21 i Krokslätt, ett hus med växthusfasader och automatisk bevattning från takets dagvatten.

tiLLgång HanDLa eFFeKt ReSteR Läge Det FRia

isst kan resan i sig ha en

tjusning, men framförallt reser vi ju för att få till-gång till något. Till jobb, till skola, till matvaror eller vänner. De flesta personre-sor i Göteborgsregionen görs med bil. Regionen är dessutom ett nav för godstransporter med Nor-dens största hamn. Nu behövs bra alternativ till bil och lastbil för att minska klimatutsläppen, ge oss mer plats och bättre hälsa.

Ett hållbart resande i regionen kommer kräva stora satsningar och nya resvanor. I Göteborgsre-gionen har alla 13 kommuner kom-mit överens om att fördubbla kol-lektivtrafiken, genom samarbetet K2020. Och nu går det från ord till handling. Med Västsvenska

pake-tet görs stora satsningar för

kol-lektivtrafiken och cykel. Målet för dig kanske blir att släppa ratten och istället läsa en god bok eller förbättra konditionen!

tiLLgång

Ett av Göteborgsregionens mål är att minst 40 procent av resorna ska ske med kollektivtrafik år 2025, vilket innebär en fördubbling av resandet med kollektivtrafiken. Med samverkan inom K2020 finns en strategi för hur kollek-tivtrafiken ska bli snabb, enkel, pålitlig, trygg och säker. Med Västsvenska pake-tet görs viktiga satsningar som blir det första steget för att nå K2020:s mål.

www.k2020.se

Sjöfarten kan frakta varor energisnålt, men idag sker stora utsläpp som går att minska med känd teknik. GR har varit med och byggt upp Clean Shipping dit ett antal av Sveriges största lastägare anslutit sig. Syftet är att de somvill

transportera sina varor ska ställa tuffa miljökrav på fraktarna. Därför har pro-jektet skapat Clean Shipping Index där fartygens miljöpåverkan redovisas.

www.cleanshippingproject.se

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregio-nen är ett samarbete mellan regioGöteborgsregio-nens kommuner och en rad företag för att gemensamt kartlägga luftkvaliteten och arbeta för bättre luft. Det innebär till exempel att luftmätningar görs dygnet runt och att kartor som visar luftkvalite-ten i regionens tätorter tas fram.

www.grkom.se/luft

K 2020

cLean SHiPPing

LUFtvåRDSPRogRammet

äR Det ReSan Som äR måLet?

ästsvenska paketet är den största

infrastruktursatsningen i Västsverige sedan 60-talet. Fler ska få tillgång till snabba, pålitliga och mer hållbara trans-porter. Kollektivtrafiken ska byggas ut, näringslivets transporter bli mer tillförlitliga och framkomligheten bättre. Syftet är att göra det möj-ligt för många fler människor att bo och verka här. Det handlar om en paketlösning som ska skapa större arbetsmarknad och tillväxt, samtidigt som trafikens negativa påverkan på miljön ska minska. Satsningarna i paketet kommer göras under 15-20 års tid och finansieras främst med statliga stöd och trängselskatt. Det handlar om investeringar i kollektivtrafik, ny Göta älvbro, Marieholmstunneln under älven och tågtunneln Västlänken. I paketet ingår också satsningar på vägprojekt, pendelparke-ringar, cyklister och gångtrafikanter.

Först ut är snabba förbättringar av kollektivtrafi-ken, vilket gör att många resenärer kan tas emot när trängselskatten införs den 1 januari 2013. De två älvförbindelserna ska stå klara år 2020, medan den största satsningen, Västlänken, står klar runt 2027. Även mindre satsningar behövs för att omställ-ningen till ett mer hållbart resande ska fungera. För kollektivtrafiken handlar det om längre perronger, busskörfält, fler fordon, tätare turer, cykel- och pendelparkeringar och andra satsningar i knut-punkterna. Västsvenska paketet blir ett första vik-tigt steg i förverkligandet av visionen i K2020 där Göteborgsregionens mål är att minst 40 procent av resorna ska ske med kollektivtrafik år 2025, vilket i stort sett innebär en fördubbling av resandet med kollektivtrafiken.

www.vastsvenskapaketet.se

v

väStSvenSKa PaKetet

PaKetLöSning FöR att StäLLa om tRaFiKen

tiLLgång

Med Västsvenska paketet får Göteborgs-regionen förutsättningar för mer hållbart resande.

tiLLgång HanDLa eFFeKt ReSteR Läge Det FRia

VÄSTLÄNKEN är en dubbelspårig tågtunnel under Göteborg med stationer vid Central-stationen, Haga och Korsvägen. Idag måste tågen till Göteborg vända vid Centralstatio-nen, men med Västlänken binds pendeltågen ihop med genomgående linjer. Det ger plats för betydligt fler tåg och många fler kan nå sitt mål med resan utan byten. Västlänken är också en förutsättning för att tågtrafiken i Västsverige ska kunna utvecklas i framtiden.

väStLänKen

uller är ett utbrett miljöproblem

som berör många människor. Att bo i en bullrig trafikmiljö kan leda till sömnpro-blem, irritation, huvudvärk och till och med höjt blodtryck. En avslappnande ljud-miljö är viktigt för att nå en hållbar och människo-vänlig region.

Ett exempel är Partille, som har motorväg och järnväg genom centrum. Kommunen har tagit fram en åtgärdsplan för bullerstörda bostadshus (över 60 dBA vid fasaden) och genomfört åtgärder, till exempel fasadåtgärder och skärmade uteplatser. Nu görs en ny bullerutredning där bostäder med ljudnivåer över 55 dBA redovisas, som ska följas av en åtgärdsplan. På sikt ska förhoppningsvis alla partillebor kunna sova gott.

Lerum är minst lika utsatt för buller från väg och järnväg. Lerums kommun har insett att de båda trafikslagen hör ihop och samarbetar därför med Trafikverket, som ansvarar för E20 och tågen.

En stor enkät i kommunen visar att de som har för höga bullernivåer från två källor störs mycket mer från var och en av källorna än andra. Lerum har också ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för att bostadsplanera och göra åtgärder så att bullret minskar.

I Göteborg har man en kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller för att alla nya bostä-der ska få en bra ljudmiljö. För att få bygga nytt i Göteborg där bullret kan vara störande (över 55 dBA), krävs det att bostaden är planerad så att det finns möjlighet att ordna sovplats för alla boende mot en tyst sida, till exempel in mot en gård. Bosta-den ska också ligga nära kollektivtrafik, för att de som flyttar in inte ska bli bilberoende och skapa ännu mer buller.

www.partille.se www.lerum.se www.goteborg.se

B

BULLeR

vägen tiLL en avSLaPPnanDe LjUDmiLjö

Trafikbuller stör nattsömnen för många. Vanliga åtgärder är bullerplank, nya fönster eller nybyggen med sovplats mot en tyst gård.

an en växande storstadsregion ha

att-raktiva livsmiljöer, låg miljöpåverkan och samtidigt vara tillgänglig för alla? En viktig pusselbit för att få ihop helheten är parkeringsfrågan. Det är i alla fall en grundtanke när man tar sig an frågan i Partille och Göteborg.

Partille kommuns nya riktlinjer och parkerings-tal gäller för både bil och cykel och används när parkeringsplatsbehovet bedöms. Riktlinjerna har tre mål. Det första är en god tillgänglighet när alla resesätt vägs samman. Andra målet är attraktiva livsmiljöer. Tredje målet är att bilarnas negativa effekter ska minska med förändrat resande. De nya parkeringstalen gör att till exempel nya bostäder med nära till både hållplats, mataffär, skola och förskola får färre parkeringsplatser. För bostäder i centrala Partille gäller ett maximital, eftersom

tillgången till kollektivtrafik och service är så god. Göteborg Stads parkeringspolicy har inrikt-ningen att innerstaden ska behålla samma antal bil-platser, men att den ytkrävande markparkeringen ska minskas. På så vis kan torg, gator och kajer omvandlas till attraktiva stråk och mötesplatser. Policyn ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik och cykel framför bilen. Här skiljer sig effekterna av hur man ordnar parkering för boende, besökare och till arbetsplatser. Parkeringstalen ska göra så att boende kan få tillgång till en dygnetrunt-plats för att inte tvingas köra bil i onödan. Antal parkeringar vid arbetsplatser minskas däremot mycket om de är lätta att nå med kollektivtrafik.

www.partille.se www.goteborg.se

K

PLatS FöR BåDe attRaKtivitet

ocH tiLLgängLigHet

PaRKeRing

n bra kollektivtrafik behövs för att

få ett effektivt och miljöanpassat resande i Göteborgsregionen. Men även kollektiv-trafiken i sig påverkar miljön. Val av fordon och bränslen gör till exempel stor skillnad för klimatpåverkan, luftkvalitet och buller. I tät-ortsmiljö är eldrift på många sätt perfekt,

efter-som det ger en tyst och avgasfri miljö, samtidigt som elmotorn är betydligt effektivare än diesel- och bensinmotorer. De här fördelarna blir allt viktigare allteftersom orter förtätas. Just nu pågår flera pilot-projekt i regionen för bussar där ny teknik provas, bland annat eldrivna matarbussar i Nödinge och laddhybridbussar i centrala Göteborg.

e

eLBUSSaR

DeL av ReSan mot en

SUnD StaDSmiLjö

tiLLgång HanDLa eFFeKt ReSteR Läge Det FRia

tRåDLöS LaDDning

På nöDinge Station

le kommun blir först i Sverige med

batteribussar i reguljär trafik. Elbussen kommer fungera som matarbuss till pen-deltågen i Nödinge och gör att Nöding-eborna slipper traditionella bussar som bullrar och släpper ut avgaser. Busstypen är på många sätt perfekt för matartrafik i mindre orter. Det handlar om en minibuss som kör en 15-minu-tersslinga genom samhället och som laddas

tråd-löst när den står vid pendelstationen. Detta är möj-ligt med så kallad induktiv laddning, som sker när bussen stannar över en särskild laddningsplatta vid stationen. Om försöket faller väl ut kan det bli aktuellt med fler elbussar i Ale kommun.

www.ale.se

a

ed projektet hyper bus blir

Göte-borg testarena för så kallade laddhybri-der, det vill säga bussar som kan laddas på några få minuter vid ändhållplatsen. Hybridtekniken innebär en kombina-tion av el- och dieseldrift, vilket ger låga utsläpp, lägre ljud och låg energiförbrukning. Tekniken gör att utsläppen av växthusgaser minskar med hela 75 procent jämfört med vanliga dieselbussar. Elen till bussarna kommer från lokal vind-el.

Under 2013 sätts tre laddhybridbussar in i linjetra-fik som kommer köras genom centrala Göteborg. Större delen av sträckan kommer bussen att köras på eldrift. Hyper Bus är ett av många demo- och utvecklingsprojekt som Business Region Göteborg projektleder. Bakom projektet finns hela kedjan från teknikutvecklare till transportutförare som tillsammans provar konceptet i verklig stadsmiljö.

www.hyperbus.se

m

HyPeRSnaBB LaDDning geR

tySt ReSa genom city

llt fler kommuner i Göteborgsregionen

ansluter sig till Cykelreseplaneraren. Den ger smidig hjälp att hitta bästa cykelvägen. På hemsidan skriver man in eller marke-rar start och slutpunkt och får snabbt en färdbeskrivning i form av karta och text. Som bonus får du veta sträckans längd, tiden resan tar, andelen cykelbana på rutten och hur många kalorier du för-bränner. Tjänsten tar inte hänsyn till kommungrän-serna. Resan kan börja och sluta i Göteborg, Mölndal, Partille, Kungälv, Kungsbacka eller i Varberg.

goteborg.trafiken.nu/sv/gbg/cykel

cyKeLReSePLaneRaRen

en gRänSLöS vägviSaRe

Motivet för att sätta sig bakom styret kan vara allt från motion, spara pengar och tid eller skona miljön. Cykling ger minimal mil-jöstörning eftersom cykeln är tyst, avgasfri, fossilfri och tar liten plats. Potentialen för cykel ökar genom förbättringar av cykelbanor och informa-tion och med ett större utbud av cykellösningar.

Med elcykeln blir resor möjliga som tidigare var för långa eller tunga. Lånecyklar och bättre parkering nära kollektivtrafik gör att cykeln kan bli en del av en längre resa som flyter på utan väntetider. Med bilfria cykelleder blir cykeln både ett semester- och ett långpendlaralternativ. För att få en region med hållbara och avslappnade tätortsmiljöer är cykeln definitivt en nyckelspelare.

cyKeL

miLjöFöRDeLaR BaKom StyRet

tiLLgång

c

centrala Göteborg behöver man numera

inte äga en egen cykel. Med Styr & Ställ kan du till en låg kostnad låna cyklar på över 50 cykelstationer. Perfekt för turisten och helg-flanören. En annan vinnare är kollektivtrafik-pendlare som vill komma fort till och från hållplat-sen. Med Västtrafikkortet kan du öppna ett Styr & Ställkonto. För allt fler har lånecyklar blivit länken som får hela resan att hänga ihop. Flexibiliteten med Styr & Ställ är stor med stationer på högst 300 meters avstånd från varandra där du både kan hämta och lämna cykeln. Här hittar du också infor-mation om andra stationer, var de ligger och hur många tomma platser och lediga cyklar de har.

www.styrochstall.se

StyR & StäLL – cyKLaR

FöR aLLa i göteBoRg

i

ykling är inte bara intressant i tätorterna. För turister, lokalbefolkning eller lång-cyklare kan längre cykelleder vara högin-tressanta. Inte sällan har gammal järnväg lämnat fina cykelstråk efter sig, till exem-pel har Västgötabanan och Säröbanan länge varit cykelbanor från Göteborg ända till Sjövik och Särö Västerskog.

Ytterligare ett exempel finns numera i Ale kom-mun. Ombyggnaden av E45 och

Norge-Vänerba-nan norr om Göteborg har även medfört att en ny

cykelled skapats utmed Göta älv i Ale kommun under sommarhalvåret. En nyanlagd serviceväg längs järnvägen kan användas för att cykla, gå eller rida längs strandområdet från Bohus i söder till Älvängen i norr. De nya pendeltågstationerna blir naturliga platser för att lättare nå området vid älven, vid alla stationer skall det därför finnas en anslutning till servicevägen.

www.ale.se

jäRnvägSBygge BLiR

cyKeLväg viD göta äLv

odstransporterna är omfattande

i Göteborgsregionen som med Nordens största hamn och stora industrier är ett växande logistiknav. De ökande godstran-sporterna är samtidigt en stor utmaning ur ett miljöperspektiv. De totala växthusgasutsläp-pen har ökat i regionen på grund av de tunga väg-transporterna. För att bryta trenden krävs mer gods

på järnväg och vatten och att vägtransporterna blir mer effektiva och fossilfria. I täta stadsmiljöer är påverkan från godstransporter extra viktiga att minimera eftersom många blir störda. Men det finns också flera goda exempel på olika typer av miljöanpassning av citydistribution, lastbilar och landtransporter till och från hamnen.

iogas är ett bränsle med många

förde-lar. Det är förnybart, har låga hälsofarliga utsläpp och kan produceras från avlopps-slam, kompost och gödsel. För långväga godstransporter har biogas inte varit möjlig att använda, eftersom fordonens räckvidd varit för kort. Med projektet BiMe Trucks läggs grunden för biogas även för tunga transporter, då man använ-der en kombination av flytande biogas och diesel, vilket minskar klimatpåverkan med 70 procent. Biogasen görs flytande genom att kylas ner och tar då betydligt mindre plats i tanken än vad den gör i en vanlig lastbil.

BiMe Trucks projektleds av Business Region

Göteborg tillsammans med gasleverantörer och

for-donstillverkare och har som mål att introducera 100 metandiesellastbilar och Sveriges fyra första tankställen. I Göteborg finns redan en tankstation på plats.

www.bimetrucks.se

goDStRanSPoRteR

göteBoRgSRegionenS

LeveBRöD ocH aKiLLeSHäL

Bime tRUcKS – FLytanDe

gaS FRaKtaR LängRe

tiLLgång

limatsmart citydistribution är

ett demonstrationsprojekt som Business

Region Göteborg driver i samverkan med

näringsliv och offentliga aktörer. Målet är att på kort tid halvera utsläppen av växt-husgaser från godstransporter inom Göteborgs stads miljözon. Redan idag måste tunga fordon inom miljözonen i Göteborg och Mölndal ha lägre avgasutsläpp, nu kommer även växthusgaserna i fokus. Projektet har med många transportföretag, fordonstillverkare, bränsleleverantörer och offent-liga organisationer. Transportföretagen ska minska klimatpåverkan med 50 procent genom effektivare citydistribution, förnybara drivmedel och energief-fektiva fordon. Projektet ger praktiska erfarenhe-ter av nya tekniker och bränslen och hur man kan samordna godstransporter. Och inte minst kommer Göteborgs innerstad få färre tunga transporter och mindre klimatpåverkan. www.klimatsmartcitydistribution.se

KLimatSmaRt

cityDiStRiBUtion

K

g

B

tiLLgång HanDLa eFFeKt ReSteR Läge Det FRia

Det går som på räls för transporterna till och från Göteborgs hamn. Runt 50 procent av alla contain-rar från hamnen går idag med tåg till städer i Sve-rige och Norge. I början på 2000-talet var andelen bara cirka 20 procent. Förklaringen är Railport Scandinavia, ett system för containrar med tågtid-tabell till inlandsterminaler i närmare 30 städer. För Göteborgsregionen ersätter godspendlarna varje dag runt 400 lastbilar på vägarna. www.goteborgshamn.se

tiLLgång HanDLa eFFeKt ReSteR Läge Det FRia

arför bor man i

Göte-borgsregionen? Många skulle nog svara närheten till naturen och havet. I en storstadsregion är grön-ska och vatten ovärderligt. Efter jobbet eller skolan vill vi kunna vara ute i det fria. Där finns också andra värden i form av växt- och djurliv, vatten och skogsresurser och andra tjänster som naturen ger oss gratis så länge vi tar väl hand om den.

Regionen växer och därför är det extra viktigt att värna och utveckla grönområden. I Göteborgsregio-nen har alla 13 kommuner kommit överens om att kusten och stora sammahängande grönområden ska tas tillvara och utvecklas. Kustzonen och de gröna kilarna tar ingen hänsyn till kommun-gränserna. För att kunna vara ute i det fria i framtiden måste bebyg-gelse- och trafikplanering göras gemensamt och med hänsyn.

Det FRia

Göta Älvs Vattenvårdsförbund är en sammanslutning av kommuner och företag och finns för att skydda och förbättra vattenkvaliteten inom Göta älvs avrinningsområde. Utmed älven gör man mätningar av vattnets kvalitet. Detta är viktigt för djur och växtlivet, men också för de runt 700 000 männis-kor som är beroende av Göta älv som dricksvatten. Älvens vatten används också för industrier och som transportled för Vänersjöfarten. Vatten-vårdsförbundet administreras av GR.

www.gotaalvvvf.org

I Göteborgsregionen kalkas många sjöar och vattendrag för att inte livet i vattnet ska slås ut. Ända sedan 70-talet har detta varit nödvändigt, eftersom sjöarna i regionen påverkas snabbt av sur nederbörd, som bildats av utsläpp till luften. Tack vare kalkningen har vi bland annat återfått naturliga bestånd av havsvandrande lax och öring. GR svarar på uppdrag av länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland och flera kommuner för kalkningen.

www.grkom.se/kalk

göta äLvS

vattenvåRDSFöRBUnD

KaLKning

viLL vi tiLLBaKS tiLL natURen?

öteborgsregionen har något som

många storstadsregioner i Europa bara kan drömma om. Här finns de gröna

kilarna, stora sammanhängande skogs- och jordbrukslandskap, som når djupt in i stadsområdet. Ofta är det sjörika, skogsklädda strövområden som ger stor frihetsupplevelse. Kilarna har värden för rekreation, växt- och djurliv, kulturhistoria, skogs- och

jord-bruk och som lokala klimat- och miljöförbättrare.

Några av de riktiga pärlorna är naturreservat, som vårdas av Västkuststiftelsen på uppdrag av

länssty-relsen. På senare år har det även blivit vanligt med kommunala naturreservat. Merparten av de stora gröna kilarna är inte reservat, men väldigt värdefulla för regionens 13 kommuner. I GR satsar vi på att tillsammans utveckla och bevara grön- och blåstrukturen.

www.vastkuststiftelsen.se

g

många väRDen i SammanHänganDe natUR

De gRöna KiLaRna

Det FRia

ölndal och härryda är två

kommu-ner som växer snabbt och som fått upp ögonen för värdet av de gröna kilar som passerar igenom kommunerna. Genom Mölndal sträcker sig en grön kil med naturområdena Sandsjöbacka och Änggårdsber-gen. Områdena skärs av i Fässbergsdalen genom Söderleden och allt mer ny bebyggelse. I Mölndals stads översiktliga planering finns förslag på att skapa ett grönstråk så att djur och människor lätt ska kunna passera genom dalgången via en så kall-lad ekodukt över Söderledens trafik. Syftet är att både skapa ett stråk där olika djur trivs och vågar röra sig fritt mellan naturområdena och att ge plats för en vandringsled.

Härryda har två gröna kilar som går genom kom-munen. Kilarna pekas ut och beskrivs i kommu-nens nya översiktsplan och naturvårdsplan. Alla naturområden har klassats in i olika hänsynsnivåer för att undvika att exploatering sker där de högsta naturvärdena finns. Härryda kommun har också en

grönplan där man tittat närmare på orternas

karak-tär och hur grönskan närmast de större tätorterna hänger ihop med bebyggelse och vatten. Ett mål med grönplanen är att platsanpassa grönskan till orternas identiteter som till exempel gamla bruks-orter eller vintersportbruks-orter.

www.molndal.se www.harryda.se

m

växanDe KommUneR meD gRöna amBitioneR

möLnDaL ocH HäRRyDa

Göteborgsregionen växer. Med bra kunskaper i planeringen kan naturvärden bevaras eller kompenseras när nya områden byggs.

unskap är kanske den allra viktigaste

faktorn för att kunna förena en växande storstadsregion med rika naturvärden. Utan kunskap kan smultronställen eller platser för utrotningshotade djur försvinna av misstag. Den insikten blev början på Göteborgs Stads arbete med att öka kunskapen om natur- och rekreationsvärden när det byggs nytt.

Det började med projektet Natur, kultur och

Sociotop, ett kunskapsunderlag kopplat till

kart-skikt. Det omfattar inventeringar av djur- och växt-liv, kulturlämningar och så kallade sociotopkartor. En sociotopkarta visar hur offentliga platser och grönområden används för till exempel bad, motion eller picknick. Kartorna bygger på observationer och enkäter i stadsdelarna och klassar platser olika beroende på om de används i närområdet eller av hela staden. Arbetet får nu en fortsättning med en grönplan som framförallt grundas i människors tillgång till olika typer av gröna platser i staden.

Det kan vara tillgång till en bostadsnära park eller en plats med rikt växt- och djurliv.

Göteborgs Stad har även ett Program om

kom-pensationsåtgärder för natur och rekreation som

används när nya områden planeras. Idealet är att inga värdefulla områden försvinner när det byggs nytt, men om detta inte är möjligt är målet att minimera skadorna eller åtminstone kompensera de värden som försvinner. Det kan handla om att en lekplats eller groddamm ersätts.

Senaste steget är projektet Ekologisk

landskaps-analys. Det syftar till att få bättre kunskap om

skyddsvärda arter genom att titta på hela landska-pet. Tanken är att skapa ett verktyg som visar omgiv-ningar där en viss art hör hemma, artens biotop. Genom att matcha de arter man vill skydda med den natur de trivs i, så kan man se till att tillräckliga områden finns för ett långsiktigt bevarande.

www.goteborg.se

K

HiStoRien om De gRöna PLaneRna

göteBoRgS StaD

Det FRia

ad vore göteborgsregionen utan

hav och kust? För många är det barndomens somrar eller drömstället att bo vid. Det gör också att förändringstrycket är extra stort vid kusten. I GR:s struk-turbild har de 13 kommunerna kom-mit överens om att kustzonens kvali-teter ska tas tillvara och utvecklas och

att extra försiktighet krävs i strandnära

områ-den. Tillgängligheten och attraktiviteten hotas om dagens unika natur och kultur inte värnas. Kustzonen hänger även ihop med djur- och växtlivet i havet. Idag finns många oroande tecken på ekologisk obalans i havet med över-gödning, överfiske och klimatföränd-ringar. Flera av regionens kommuner samarbetar därför i projektet 8 fjordar för att skydda havslivet.

v

minDRe attRaKtivt om inte KUSten äR KLaR

KUStzonen

Det FRia

usten är något av ett skafferi och en

barnkammare för havet. Ett exempel är lekområden för fisk i fjordarna innanför Tjörn och Orust. I det området drivs just nu EU-projektet 8 fjordar för att få mer kun-skap och kun-skapa åtgärder för miljön, friluftslivet och havsnäringen. Kommunerna Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Uddevalla och Orust driver projektet med andra organisationer. Syftet är att ta ett helhets-grepp för allt från våtmarker till hållbar turism. Bland annat har lokala bestånd av torsk upptäckts som man trodde var borta, vilket medfört skärpta fiskeregler. En annan åtgärd är att minska småbå-tarnas utsläpp genom att hamnarna börjar ta hand om giftiga båtfärger och latrinavfall.

Parallellt med 8 fjordar driver Tjörns och Orusts kommuner också ett pilotprojekt för att minska övergödningen i den känsliga Stigfjorden. Fjorden är övergödd på grund av utsläpp och dåligt vatten-utbyte. Stigfjordenprojektet kartlägger, informerar och bedriver tillsyn för att minska utsläppen från öarnas enskilda avlopp och jordbruk. Och det är den väl värd. Miljön kring Stigfjorden har höga vär-den för natur, kultur och rekreation. Det har gjort att hela området ses som strategiskt och pekas ut för bevarande i Tjörns översiktliga planering.

www.stenungsund.se/8fjordar www.tjorn.se

K

UniKt Liv innanFöR tjöRn ocH oRUSt

8 FjoRDaR ocH StigFjoRDenPRojeKtet

tiLLgång HanDLa eFFeKt ReSteR Läge Det FRia et är ingen slump att

Göteborgsregio-nen ligger där den ligger. Göta älvs utlopp i Västerhavet är en strategisk plats för handel med omvärlden och med älven som farled till Vänern. Göta älv är Sveriges vattenrikaste älv och har en bredd som ibland är svår att överbrygga. Göte-borgsregionens 13 kommuner har

kom-mit överens om att begränsa barriäreffekterna och

att förebygga de risker som klimatförändringar ger. Det är lätt att glömma hur många som behöver vattnet. Älven har ovan-ligt många fiskarter, vattnet används av industrin och för kraftproduktion. Men inte minst är Göta älv dricksvat-tentäkt för nästan 700 000 personer. För att säkra vattnet skapas nu ett vat-tenskyddsområde utmed hela älven och åtgärder görs för att förhindra smittspridning.

D

ett vattenDRag DäR aLLa SKa SamSaS

göta äLv

Det FRia

riskt dricksvatten är vårt viktigaste

livsmedel, men det är ingen självklarhet. Risken finns till exempel för att smittor sprids via vattnet. När utbrott skett i Sverige är ofta virus den troliga förklaringen. Störst är risken för smitta efter kraftiga regn eftersom avloppsvatten då kan bräddas ut utan ordentlig rening. Virus kan då följa med råvattnet in till vat-tenreningsverken. Med EU-projektet VISK ska sår-barheten för vattenburen virussmitta minska, även i ett förändrat klimat. VISK står för ”V irus i vatten, Skandinavisk kunskapsbank” och involverar forsk-ningsinstitutioner, myndigheter och kommuner i Skandinavien. Bland annat deltar GR, Göteborgs Stad och Kungälvs och Lilla Edets kommuner.

Projektet består av många delar. Bland annat stu-deras hur spridningen sker, till exempel samban-det mellan kommunalt vatten och magsjuka. Även låga halter av virus kan sprida smitta. Genom att utveckla specialanalyser kan virus upptäckas lätt-are. Projektet har också försök med filter för virus vid vattenreningen. Kommunikationen ska också utvecklas, så alla ansvariga larmas vid misstänkta utbrott och varningar snabbt når konsumenterna om ett utbrott skulle ske. Genom projektet byggs viruskompetens och analysförmåga upp inom regi-onen och det skapas internationella nätverk.

www.visk.nu

F

viRUSSKyDD FöR 700 000 vattenDRicKaRe

viSK-PRojeKtet

tiLLgång HanDLa eFFeKt ReSteR Läge Det FRia

kad välfärd har gjort

att vi reser mer och längre bort, att vi importerar mer varor och äter en annan typ av mat. Globalt sett har svenskens klimatpåverkan ökat. Men att konsumera klokt kan man göra och ändå ha ett gott liv. Kan-ske är det inte ”den som har flest prylar när den dör som vinner”. Miljökloka inköp handlar också

om att handel ska lokaliseras så att den blir möjlig att nå utan bil. Mötesplatser som kan nås av alla och som ihop med handel ger en levande miljö skapar dessutom stora kvaliteter. I Göteborgsregio-nen har alla 13 kommuner kommit överens om en handelsstrategi där ett gemensamt ansvar tas för att den regionala handelsstrukturen är långsiktigt hållbar.

HanDLa

Handelsstrategi för Göteborgsregio-nen är en överenskommelse om att ta ett gemensamt ansvar för handeln. Människor bor, arbetar och handlar allt mer utspritt, vilket innebär att köp- och resmönster får regionala konsekvenser. Med en klok planering ges förutsätt-ningar för en långsiktigt hållbar handel. Det betyder att vi behöver prioritera handel i tätorter så att den kan nås med kollektivtrafik, gång och cykel. Trenden med handel som sprids ut i industri-områden och så kallad externhandel utanför stadskärnan och bostadsområ-den, behöver också brytas.

www.grkom.se/handel

HanDeLSStRategi

äR Det Den meD FLeSt PRyLaR...?

atens miljöpåverkan har kommit

allt mer i fokus. Det spelar stor roll vil-ken slags mat vi äter, liksom var och hur den produceras och fraktas. Drygt 25 procent av en svensks klimatpåverkan hänger ihop med maten och mest utsläpp kommer från köttproduktion. I Göteborgsregionens kom-muner görs mycket för att spara miljön, till exempel genom att köpa in mer ekologisk mat till skolor, minska svinnet, uppmuntra odling och erbjuda vegetarisk mat.

Lerum är den kommun i regionen som serverar mest ekologiska måltider och 2011 var kommunen fjärde bäst i landet med en andel på närmare 35 pro-cent. Ökningen innebär att barn och andra i Lerum äter allt mer miljömärkt mat, alltså mat som tas fram utan kemiska bekämpningsmedel, konstgöd-sel eller genmodifierade organismer. Ofta innebär märkningen också krav på djurhållning och växt-husgasutsläpp.

I Göteborgs Stad är målet att servera över 50 procent ekologisk mat år 2014. Bland annat satsar man på att bli först med 100 procent ekologiskt kött på skolor och äldreboenden. Nästa steg kan bli en grön dag i veckan med vegetarisk mat. Ett krav vid upphandling av kött- och charkprodukter, bananer, mjölk, kaffe och te är att de är ekologiskt producerade.

På Eklandaskolan i Mölndal serveras vegetarisk mat en dag i veckan. För att hitta uppskattade vege-tariska rätter till menyn har elever haft provsmak-ning. Skolan har även en egen köksträdgård där eleverna får odla egna grönsaker. För att inte fullt ätbar mat ska slängas i onödan har Mölndal satt upp ett mål för att minska svinnet. Ett eget beräknings-verktyg har också tagits fram av kommunen för att kunna byta ut rätter med stor miljöpåverkan.

www.lerum.se www.goteborg.se www.molndal.se

m

matenS miLjöPåveRKan

miLjömåLtiDeR På aLLt FLeR

taLLRiKaR i Regionen

Valet av mat påverkar miljön. Andelen ekologisk mat ökar snabbt i flera av regionens kommuner.

Allt fler kommuner i regionen är en Fairtrade City. Först ut var Alingsås följt av Lerum, Härryda och Göteborg. En diplomerad Fairtrade City satsar på inköp av rättvisemärkta varor, vilket ger odlare och anställda i utvecklingsländer förbättrade villkor. Fokus är social hållbarhet, men även miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas. I Härryda ökar kom-munen de etiska inköpen, har utåtriktade aktiviteter och det lokala näringslivet har rättvisemärkta varor i butiker och på arbetsplatser.

www.fairtrade.se

FaiRtRaDe city

HanDLa

eFFeKt ReSteR Läge

isst kan man leva miljövänligt utan att

för den skull vara mindre lycklig. Det var utgångspunkten i Göteborgs Stads projekt

Leva livet där elva familjer utmanades i

hållbar livsstil som innefattar både livs-kvalitet och miljöambitioner. Leva livet skiljer sig från andra projekt genom att ta med begreppet livs-kvalitet i ett miljöprojekt. Kanske är detta viktigare än man kan tro. Klimatomställning handlar lika mycket om livsstilsförändringar som ny teknik. För att det ska lyckas är det viktigt att visa att hållbar livsstil inte innebär ett sämre liv.

Leva livet fick mycket uppmärksamhet i media, vilket också var tanken. Kända göteborgsprofiler som Alexandra Zazzi, Ingemar Allén och Emrik

Larsson fanns med bland familjerna. Familjerna fick sju utmaningar under ett år för att prova på att leva mer hållbart när det gäller mat, resor, energi-förbrukning, kemikalieanvändning, avfall, fritiden och julfirandet. Till hjälp fick familjerna både infor-mation och coachning från kommunens experter. I genomsnitt minskade familjerna sina klimatut-släpp med 14 procent under året. Mest framgångs-rik blev minskningen av restavfall där familjerna lyckades minska avfallet i soppåsen med hela 40 procent, vilket bidrog till att avfallsutmaningen fick miljöpris för sin miljöinsats på den årliga

Åter-vinningsgalan i Stockholm.

www.goteborg.se/levalivet

v

Leva Livet

om KonSten att FöRena LycKa ocH miLjö

tt odla mat i tätorter är inget nytt.

Men den traditionella odlingslotten har fått sällskap av en ny våg av stadsodlande. I Göteborg har gerillaodlare dykt upp på Skansberget, gruppen Plantera staden har gjort om platsen utanför Världskulturmuseet till en grön oas och i Mölndal har Odlingskooperativet

Tillsammans startat odlingar på en åker.

Odlingslotter och koloniträdgårdar har sedan länge förvaltats av Göteborgs Stad. Med initiativet Stadsnära odling vill man nu stimulera till ännu mer småskalig och bostadsnära odling. Målet är att få nya odlingar, gärna på okonventionella ställen. Pro-jekt är redan på gång i bland annat Biskopsgården, Gamlestaden, Kålltorp, Högsbo, Backa och Angered. Med Stadsnära odling hoppas man sprida glädje och kunskap och skapa kontakt mellan olika människor. Även på skolorna gror det. Med projektet

Peda-gogiska odlingsträdgårdar har Göteborgs Stad

star-tat ett odlingsprojekt där flera generationer ska kunna mötas. Först ut är Guldhedsskolan som har odling ihop med en närliggande träffpunkt för pen-sionärer och Flatåsskolan där barn, föräldrar och andra vuxna odlar ihop.

Många odlingsprojekt kommer också från det privata initiativet Stadsjord, som samverkar med bland annat kommunala förvaltningar, kyrkor och högskolor. Stadsjord dök först upp i Bergsjön och Högsbo med odlingslotter och bökande gri-sar. Sedan även på rivningstomter i Kvillebäcken på Hisingen där det odlas i väntan på nybyggna-tion. Till Majorna och Lundby har ytterligare grisar flyttat för att böka och gödsla jorden innan nya odlingslotter anläggs.

www.stadsnaraodling.se www.goteborg.se www.stadsjord.se

a

gRiSaR ocH gRöDoR DäR DU minSt anaR

oDLing i StaDen

HanDLa

En våg av odlingslust sköljer över världens städer. Tillfälliga odlingar, grisar och traktorer intar staden.

tiLLgång HanDLa eFFeKt ReSteR Läge Det FRia

m vi ska klara

klimatut-maningen behöver fossila bränslen fasas ut i snabb takt. Alternativa bränslen är begränsade och därför måste energin användas effektivt i framtiden för att räcka. Och här har alla något att vinna på sikt - för vem vill ödsla energi?

Hur ska resurserna räcka till allt? På andra platser i broschy-ren har betydelsen av att bygga i rätt läge nämnts, liksom att resa och handla miljöklokt. Lika vik-tigt är det att energiproduktion

och industri fasar ut det fossila. I Göteborgsregionen kommer över hälften av klimatutsläppen från raffinaderier, kemiindustri och kraftvärmeverk.

Samtidigt är det företagen som kan ta fram de tekniska lös-ningarna. De 13 kommunerna i Göteborgsregionen är delägare i

Business Region Göteborg, som

arbetar för att stödja projekt ihop med regionens företag. Västsve-rige ligger till exempel i framkant vad gäller biogas, miljöfordon och vindkraft.

eFFeKt

Business Region Göteborg arbetar för hållbar tillväxt och sysselsättning i Göteborgsregionen. Detta görs tillsam-mans med de näringslivsansvariga och näringslivet och FoU-aktörer i de 13 kommunerna i Göteborgsregionen. Affärsdriven Miljöutveckling är sam-lingsnamnet för en arbetsprocess för att initiera, driva och utveckla demon-strationsprojekt i samverkan mellan

näringsliv, FoU och samhällsaktörer, samt för att öka de internationella affärsmöjligheterna. Tanken är att för-ena affärstänk och miljökunnande så att nya klimat- och miljöanpassade produk-ter och tjänsproduk-ter utvecklas som också har potential på den globala marknaden.

www.businessregion.se

BUSineSS Region göteBoRg

vaRFöR öDSLa eneRgi?

indkraften är på frammarsch i Sverige. I

Göteborgsregionen har flertalet kommuner tagit fram vindbruksplaner som pekar ut lämpliga platser för vindkraft. Om alla pla-nerna förverkligas motsvarar de 15 procent av regionens elbehov. Det blåser mycket längs regi-onens kuster och på höjder. Men i en tätbefolkad storstadsregion ska vindkraften också samsas med andra intressen och risker för störningar måste tas på allvar.

Öckerö kommun har satt ribban högt med målet att bli självförsörjande på förnyelsebar el år 2014. Öckerö kommun skaffade sig tidigt kunska-per om havsbaserad vindkraft genom EU-projektet

Power Cluster. I kommunens vindbruksplan pekas

ett område till havs ut som lämpligt för vindkraft. Skulle denna vindkraftspark förverkligas skulle målet om att bli självförsörjande kunna nås. Områ-det för havsbaserad vindkraft är samlokaliserat med Kungälvs kommuns utpekade områden och samarbete mellan kommunerna har inletts. Kommunen är också aktiv i Power Väst, ett nät-verk i Västra Götaland som nät-verkar för mer vind-kraft och ökad sysselsättning inom branschen. Kommunen har redan köpt ett vindkraftsverk som täcker stora delar av de kommunala fastigheternas elbehov.

www.ockero.se www.powervast.se

v

vinDKRaFt

öcKeRö tänKeR BLi SjäLvFöRSöRjanDe

eFFeKt

På Risholmen i Göteborgs hamninlopp står Sveriges största vindkraftverk sedan 2012. Göteborgarna döpte det snabbt till Big Glenn. Med sina 145 meter är Big Glenn högre än Big Ben i London, som bara når 100 meter. I full drift ska Big Glenn producera 15 miljoner kilowattimmar om året, vilket motsvarar vad som behövs för att värma upp 3 000 villor.

www.goteborgwindlab.se

Big gLenn