• No results found

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING

In document Systematiskt Kvalitetsarbete (Page 8-23)

Kunskap

Mål VP 2011

- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.

Kunskapsresultat höstterminen 2011 (redovisas i januari)

Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-3

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

Ämne

Åk1 93elever

Åk 2 97elever

Åk 3

72elever

Bild 100 98,9 100

Biologi 97,8 100 100

Engelska 100 98,9 100

Fysik 97,8 100 100

Geografi 97,8 100 100

Hem- och

konsumentkunskap - - -

Historia 97,8 100 100

Idrott och hälsa 100 100 93,0

Kemi 97,8 100 100

Matematik 96,7 95,8 87,5

Musik 100 100 100

Religionskunskap 97,8 100 100

Samhällskunskap 97,8 100 100

Slöjd - - 100

Svenska 97,7 97,8 89,3

Svenska som andraspråk 75 50 100

Teknik 100 100 100

Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 4-7

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna krav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Resultat inkluderat elever i särskilda

undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

Ämne

Kunskapsresultat årskurs 8-9

I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån behörighetskraven till gymnasieskolan. För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya behörighetskraven. Dessa resultat är satta inom parentes för att markera att de inte var aktuella under det redovisade året.

För årskurs 8 redovisas resultat utifrån om eleven fått minst betyget E i de ämnen som eleven läst under höstterminen 2011. Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser

Andel elever med minst betyget E (åk 8) eller betyget G (åk 9) i olika ämnen

Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 8 respektive i årskurs 9 som fått minst betyget E i respektive ämne. Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och

mottagningsklasser. Ett streck i kolumnen för årskurs 8 betyder det att resultat saknas eftersom ämnet inte har lästs under höstterminen 2011

8 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen.

9 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade.

10 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade.

11 Minst betyget G i minst 16 ämnen.

12 Minst betyget E i de ämnen eleven har läst under höstterminen 2011.

Ämne

Hem- och konsumentkunskap 100 92,1 94,6

Historia 100 90,5 89,3

Idrott och hälsa 96,0 93,0 93,7

Kemi 100 88,1 87,4

Matematik 94,6 92,9 87,4

Musik 100 96,4 93,9

Religionskunskap 100 91,7 91,3

Samhällskunskap 100 91,7 91,1

Slöjd 100 96,4 94,6

Svenska 95,5 93,2 94,2

Svenska som andraspråk 100 90,0 69,9

Teknik 98,65 95,2 91,9

Analys av resultaten från höstterminen

Bedömning av måluppfyllelse

Åk 1-3: Måluppfyllelsen är god i alla ämnen utom sva för år 1-2 där vi haft nyanlända elever.

Åk 4-6 Måluppfyllelsen i ämnena är god överlag. Resultaten överensstämmer med kommunen i övrigt avseende de kommunövergripande målen.

Åk 7-9

Överlag ser måluppfyllelsen ungefär ut som för kommunen totalt. Segeltorpsskolan ligger lite över snittet i behörigheten till HU, EK, SH programmen samt

yrkesprogrammen. Skolan ligger under snittet i behörigheten för NO programmen.

Eleverna i årskurs sju och åtta klarar måluppfyllelsen i en stor andel av ämnena.

Kösu – Fyrklövern. Undervisningen anpassas ur ett helhetsperspektiv med individualisering av utmaningar och arbetstakt samt träning av elevernas sociala kompetens. De praktiskt-estetiska ämnena har bäst resultat för Kösu-eleverna.

Planering vårterminen 2012 för kunskap

Utvecklingsområde: Ökad måluppfyllelse

Gemensam IUP Ledningen Utvecklingssamtal Februari 2012 Pedagoger Ledning Tätare

kunskapsuppföljning

Ledningen Fylla i tabellen för varje klass 3 gånger/termin

Elevkonferenser, Utvecklingssamtal, Lärarkonferenser

Ledningen

Få alla elever närvarande Elevhälsan B.rektor

Kunskapsresultat vårterminen 2012 (redovisas i juni)

Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3 och årskurs 6

Resultatet i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Resultatet för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån kunskapskraven i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 innefattar bedömningen även engelska. Resultatet som redovisas visar därför andelen elever som bedöms uppfylla kraven i de ovan nämnda kursplanerna.

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3 och årskurs 6

Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. Resultat för årskurs 3 och årskurs 6 innefattar samtliga elever som har gjort ämnesprov i respektive årskurs. Skolor har rätt att exkludera elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Till Sverige nyanlända elever är exempel på sådana särskilda skäl.

Ämnesprov, kunskapsmål och betyg17 Egna skolan

Huddinges grundskolor

Åk 3 F P T F P T

Antal elever i årskurs 3 34 38 72 557 552 1109

Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga

delprov i ämnesproven i årskurs 3 82,3 71,0 75,7 65,5 58,2 61,9 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett

delprov i ämnesproven i årskurs 3 10,3 11,8 11,1 16,5 18,2 17,3 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två

eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 3 5,9 19,7 13,2 16,8 22,3 19,5

Måluppfyllelse Sv/SvA och Ma 94,1 86,8 90,3 85,9 81,5 83,7

Åk 6 F P T F P T

Antal elever i årskurs 6 43 42 85 476 500 976

Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga

delprov i ämnesproven i årskurs 6 90,7 73,8 82,4 72,7 62,0 67,2 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett

delprov i ämnesproven i årskurs 6 2,3 7,1 4,7 10,2 14,0 12,1

Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två

eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 6 7 19 13 13,1 18,3 15,7 Måluppfyllelse Sv/SvA, En och Ma 95,9 88,1 93,3 85,3 75,3 80,2

Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-3

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de krav som finns och om skolan inte har egna

kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Resultat inkluderar elever i särskilda

undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser

.

Ämne

Åk 1 93 elever

Åk 2 98 elever

Åk 3 72 elever

Bild - 98,9 100

Biologi 98,9 100 100

Engelska 97,8 97,9 100

Fysik 98,9 100 100

Geografi 98,9 100 100

Hem- och

konsumentkunskap - - -

Historia 98,9 100 100

Idrott och hälsa 91,4 100 93,0

Kemi 98,9 100 100

Matematik 97,8 96,9 88,8

Musik 100 100 100

Religionskunskap 98,9 100 100

Samhällskunskap

98,9 100 100

Slöjd - -

Svenska 95,6 97,8 92,8

Svenska som andraspråk 100 60,0 50

Teknik 100 100 100

Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 4-7

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Resultat inkluderat elever i särskilda

undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

Ämne

konsumentkunskap 100 -

Historia 95 100 98,8 97,3

Andel elever med minst betyget E (åk 8) eller betyget G (åk 9) i olika ämnen

Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 8 respektive i årskurs 9 som fått minst betyget E i respektive ämne. Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och

mottagningsklasser.

Hem- och konsumentkunskap 96,1 88,1 95,7

Historia 100 92,9 92,2

Idrott och hälsa 98,7 96,4 95,0

Kemi 98,7 91,7 91,1

Matematik 98,7 97,6 91,0

Musik 100 98,8 95,6

Religionskunskap 98,68 91,7 92,8

Samhällskunskap 100 97,6 92,9

Slöjd 100 100 97,0

Svenska 95,52 98,6 97,2

Svenska som andraspråk 100 90,0 76,6

Teknik 98,7 90,9 94,0

Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 8-9

I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån behörighetskraven till gymnasieskolan. För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya behörighetskraven.

Resultatet redovisar andel

Kunskap åk 9

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 8

Resultatet för årskurs 8 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade.

I tabellen nedan används behörighetsmåtten till gymnasieskolan trots att ingen av eleverna i årskurs 8 i nuläget är formellt behöriga. Resultaten är mer att betrakta som en prognos för hur stor andel elever som ligger i fas med sina studier för att kunna bli behöriga till gymnasieskolan. Det betyder också att de som inte är ”behöriga”

i årskurs 8 ligger efter med studierna och behöver någon form av stöd för att inte riskera att vara obehöriga när de så småningom lämnar åk 9 nästa år.

Kunskapsmål och betyg25 Egna skolan

Huddinges grundskolor

Åk 8 F P T F P T

Antal elever i årskurs 8 39 38 77 446 522 968

* Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 8

94,9 92,1 93,5 82,7 83,3 83,1

* Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 8

94,9 84,2 89,5 80,5 80,5 80,5

* Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 8

94,9 89,5 92,2 78,9 79,3 79,1

* Andel (%) elever som fick minst betyget E i minst

16 ämnen i årskurs 8 94,9 81,6 88,3 76,7 75,1 75,8

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 9

Resultatet för årskurs 9 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda

20 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen.

21 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade.

22 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade.

23 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen.

24 Minst betyget E i minst 16 ämnen för läsåret 2011/2012 för övriga läsår avser värdena minst godkänt betyg i minst 16 ämnen.

25 Resultaten avser läsåret 2011/2012.

skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl. Resultat markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida

.

Ämnesprov, kunskapsmål och betyg26 Egna skolan

Huddinges grundskolor

Åk 9 F P T F P T

Antal elever i årskurs 9 39 45 84 494 513 1007

Meritvärdet i årskurs 9 232 200,9 215,8 221,6 204,2 212,7

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 9

94,9 95,6 95,2 89,1 88,3 88,7

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 9

92,3 86,7 89,3 86,6 85,0 85,8

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 9

89,7 82,2 85,7 86,4 83,8 85,1

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i

minst 16 ämnen i årskurs 9 89,7 77,8 83,3 86,0 83,0 84,5

Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga

ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 97,4 92,5 94,9 70,0 63,2 66,5

Kunskapsresultat exklusive elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser

I Huddinge kommunala grundskolor finns elever som går i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. Alla elever i årskurs 9 ska bedömas utifrån samma kunskapskrav, vilket betyder att till exempel nyanlända elever naturligtvis inte kan uppnå målen i samma utsträckning som elever som är födda, uppväxta och gått hela grundskolan i Sverige. Elever i särskilda undervisningsgrupper kan även de, av olika skäl ha svårt att uppnå kunskapskraven.

Segeltorpsskolan Kösu

Antal elever Åk 3 Åk 6 Åk 9

i KÖSU-grupper, förberedelse-

och mottagningsklasser -

2 1

Kösugrupp Pilen - - 7

Kommentarer:

Eleverna går i en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp för elever med autism och Aspergers syndrom samt en grupp som avvecklats till vårterminens slut 2012.

Kunskapsresultat; jämförelse provresultat och bedömning årskurs 3 - 6

Årskurs 3

Tabellen utgår från andelen elever som bedömdes uppnå kunskapskraven i kursplanerna respektive de elever som inte bedömdes uppnå kursplanernas kunskapskrav i ett specifikt ämne i årskurs 3. Nyckeltalen i tabellen visar hur stor andel av de elever som bedömdes ha uppnått kraven i ett visst ämne som också klarade alla delprov på det nationella provet i samma ämne respektive inte klarade alla delprov. Det är bara de elever som har genomfört samtliga delprov som räknas in i tabellen.

Åk 3

Andel elever med en viss kunskaps-bedömning

Resultat redovisas i %

Andel som inte bedöms uppnå kraven i kursplanen

Andel som bedöms uppnå kraven i kursplanen

A Lika Alla dp A Lika Ej alla DP

Svenska 5 5 8 65 57 0

Svenska som

andraspråk 1 1 0 1 1 0

Matematik 8 8 13 64 51 0

A= Antal elever, Lika = samma helhetsbedömning som resultat på proven, Alla dp = bedömdes uppnå kraven men klarade inte alla delprov, Ej alla DP = bedömdes inte uppnå kraven, men klarade alla delprov.

Årskurs 6

Tabellen utgår från andelen elever som bedömdes uppnå kunskapskraven i kursplanerna respektive de elever som inte bedömdes uppnå kursplanernas krav i ett specifikt ämne i årskurs 6. Nyckeltalen i tabellen visar hur stor andel av de elever som bedömdes ha nått kraven i ett visst ämne som också klarade alla delprov på det nationella provet i samma ämne respektive inte klarade alla delprov. Det är bara de elever som har genomfört samtliga delprov som räknas in i tabellen.

Åk 6

Andel elever med en viss kunskapsbedömning Resultat redovisas i %

Andel som inte bedöms uppnå kraven i kursplanen

Andel som bedöms uppnå kraven i kursplanen

A Lika Alla dp A Lika Ej alla DP

A= Antal elever, Lika = samma helhetsbedömning som resultat på proven, Alla dp = bedömdes uppnå kraven men klarade inte alla delprov, Ej alla DP = bedömdes inte uppnå kraven, men klarade alla delprov.

Kunskapsresultat; jämförelse slutbetyg och provbetyg i årskurs 9

Årskurs 9

Tabellen utgår från andelen elever som hade ett visst slutbetyg och visar hur stor andel av eleverna med som hade ett lägre, högre eller oförändrat provbetyg i jämförelse med deras slutbetyg. G-kolumnen visar

exempelvis hur stor andel av de elever som hade ett godkänt betyg i slutbetyg som också hade ett godkänt betyg som provbetyg, alternativt hur stor andel som hade ett lägre provbetyg än godkänt alternativt eller hur stor andel som hade ett högre provbetyg än godkänt. Det är bara de elever som har ett provbetyg och ett slutbetyg som räknas in i tabellen

.

Andel elever med ett visst slubetyg

Bedömning av måluppfyllelse

Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara…

Åk 1-6: Måluppfyllesen bedöms vara mycket god. Motivering: se analys under rubriken Tidigaredel i analys av måluppfyllelse.

Måluppfyllelsen gällande kunskap senaredel bedöms vara mycket god. Vi ligger i snitt över kommunsnittet där våra flickor ligger på topp i alla kategorier. Pojkarna ligger lite under snittet i behörigheten inkluderat No-ämnena. Våra pojkar ligger också under enligt snittet i kommunen vad gäller godkänt betyg i minst 16 ämnen. Vi har haft en grupp elever med anpassad studiegång där alla elever varit pojkar som har dragit ner statistiken för skolans pojkar. Skolan håller fortfarande en mycket hög nivå i måluppfyllelsen där våra elever kommer in på de gymnasieprogram de väljer.

Angående resultaten i jämförelse med betygen så ser vi fortfarande en stor skillnad i matematiken där lärarna höjer betygen trots underkända resultat i NP. I svenskan däremot sänker våra lärare betygen i jämförelse till NP resultaten. I utvärderingar med pedagogerna framkommer att NP endast är ett utvärderingsinstrument i jämförelse med alla de resultat eleverna presterar under året. Diskussioner pekar på att vi ändå konkurrerar om platserna på gymnasiet med resten av landet så att NP resultatet ändå borde väga tyngre i

betygssättningen.

Planering läsåret 2012/2013 för kunskap

Utvecklingsområde: måluppfyllelsen

Planering Uppföljning

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Årskursvisa arbetslag,

Terminsslut A-lagen ledningen

Likvärdig bedömning Ämneslagen Ämneskonferens Under

terminen

Ledning Öka pojkars måluppfyllelse

Diskutera åtgärder

Stadiet Stadiekonferenser Under

terminen

Pedagoger Delningstimmar för laborativt

arbetssätt

Stadiet Utvärdering

Utveckling och lärande (redovisas i mars)

Mål VP 2011:

- Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling

- Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet

- Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö

- Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling

Åtagande 2010/2011

Resultatet redovisas med styrtal. Resultat RO

Resultat

Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem

Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande för fritidshemmen bedöms vara god. Ett förändringsarbete avseende egna mätningar av målsatt verksamhet sjösätts vid start ht-12 i syfte att öka kvaliteten i verksamhet och analyser. Uppföljningar sker kvartals- och halvårsvis.

Skola

Måluppfyllelsen avseende utveckling och lärande bedöms vara god. Ämnet som avviker är Sva i år 2 och år 3 där vi haft nyanlända elever. Åk 5 har lägre resultat i matematik än andra ämnen och årskurser. Det skiljer sig från höstens resultat. Kösugruppens resultat ingår i vårterminens resultat. Flickor har överlag bättre resultat än pojkar. Resultat på NP och måluppfyllelse är inte helt överensstämmande.

De nationella proven i åk 3, 6 och 9 har samrättats för ökad bedömaröverensstämmelse och likvärdighet.

Diskussioner har förts i ämnes- och arbetslag kring skillnader i bedömning och slutgiltig betygssättning, för att medvetandegöra lärarna om vikten av rättvis betygssättning.

Elevernas utvärdering av lärande, ansvar och inflytande samt folkhälsa visar att tidigaredelen har ett högre resultat än senaredelen, liksom övriga kommunen. Inflytande och ansvar har sjunkit på hela skolan. Vi har gjort en kartläggning av elevernas syn på sina möjligheter till inflytande under våren och detta är ett

utvecklingsområde under läsåret 12-13.

Biträdande rektorer har gjort observationer vid lektionsbesök. Vi kommer att fortsätta med det och arbeta vidare med att utveckla det pedagogiska ledarskapet i klassrummet.

Bedömning av måluppfyllelse

Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms vara…

Motivering: se analys under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse.

Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara god till mycket god då vi ökat våra resultat.

Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse

Planering läsåret 2012/2013 för utveckling och lärande

Utvecklingsområde: Utveckla det pedagogiska ledarskapet

Planering Uppföljning

Åtgärder Ansvar

Hur görs uppföljningen?

När Ansvar

Mätning och analys av uppsatta mål på fritidshemmet

Pedagoger, b rektor Utvärdering av mätning och

skolledning reflektionssamtal kontinuerligt Skolledning Inkludering/anpassning

av undervisningen till den enskilda elevens förutsättningar

Föreläsning på kick off i aug

Normer och värden

Mål VP2011:

- Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö.

Åtagande 2010/2011

Resultatet redovisas med styrtal. Resultat RO

Resultat

- Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor

Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling.

Analys av måluppfyllelse inom Normer och värden Fritidshem

Skola

Måluppfyllelsen inom Normer och Värden, trygghet, är god och i nivå med förra årets resultat och något över kommunen i övrigt. Senaredelen har ökat sitt resultat med tre tiondelar. Klimatet på skolan upplevs som tryggt och trivsamt, vilket också Skolinspektionen påtalade vid sitt besök.

Eleverna är nöjda med sin skola i mycket hög grad bland tidigare åldrar och i hög grad hos senare delen.

Resultaten är högre än förra läsåret och högre än kommunens resultat totalt. Vår strävan är naturligtvis att alla elever ska känna sig trygga och trivas på skolan.

Bedömning av måluppfyllelse

Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara mycket god.

Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse.

Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara mycket god.

Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse

In document Systematiskt Kvalitetsarbete (Page 8-23)

Related documents