Hållbara självförsörjningsmetoder

När nya bostadsområden utarbetas och planeras behövs ett stort helhetsperspektiv för att uppnå en hållbar bebyggelsestruktur vilket inte är beroende av fossila bränslen. I områdena ska befolkningen kunna bo, arbeta, leva och försörja sig. I enighet med permakulturen ska nytta kunna dras av naturen samtidigt som den drar nytta av människan, vilket även kan appliceras på bostadsområdenas utformning (Whitefield, s.12-14). Ett större arbete gällande grönstrukturer och odlingsmöjligheter behöver således göras för att underlätta en utveckling mot en sådan bostadsstruktur. Exempelvis bör bebyggelsen i Rosendal spridas ut och byggas mer småskaligt för att ge utrymme åt kolonilotter, trädgårdar och annan odlingsbar mark. Även parkeringsutrymmen och vägar bör anläggas utanför bostadsområdena eller under byggnader för att öka utrymmena för självförsörjningsfunktioner.

Skogsträdgårdar som odlingsmetod är även att föredra för en befolkning som vill lägga tid på annat än självförsörjning eftersom denna odlingstyp kräver lite skötsel då den väl är utformad. Skogsträdgårdar som odlingstyp kan användas vid olika inrättningar såsom bostäder, skolor, sjukhus med mera, men behöver vara mer storskaliga för att kunna försörja hela befolkningar (Holma skogsträdgård). För en sådan odlingsmetod behöver en mer vildvuxen odlingsstruktur även tillåtas. Metoden skiljer sig från den odlingsstruktur vilket regerar i Rosendals bostadsområde där exempelvis rabatter ramas in och buskar planteras längs rader.

I utformningen av ett mer lokalt självförsörjande bostadsområde kan även historiska perspektiv tas i åtanke. Med det menat var bostadsområdenas utformning anpassat utefter ett mer

användas (Naturvårdsverket, 2013). Inspiration bör därför tas från den historiska bostadsbebyggelsen när vi utformar dagens bostadsområden.

7. Slutsats

I den här uppsatsen har Rosendals självförsörjningsmöjligheter undersökts med hjälp av observationer och inslag av intervjuer. Vilka faktorer som behövs för att skapa ett lokalt självförsörjande vid bostadsbebyggelser har även efterforskats.

Utifrån de kriterier vilka utformades med hänsyn till en fungerande självförsörjning behövs faktorer såsom läge, yta, vatten och skog tas i beräkning för ett funktionellt självförsörjande bostadsområde (se avsnitt 3.5). Vid utförda observationer och skriftliga intervjuer konstaterades att bostadsområdet Rosendal i dagsläget står utan majoriteten av dessa kriterier. Bebyggelsen är idag tätbebyggd med asfalterade vägar och parkeringar i bostadsområdet vilket lämnar få utrymmen för odlingar. De odlingsutrymmen som redan existerar är därtill av dålig kvalité och redan planterade med dekorativa växter vid platser som saknar ett gott ljusinsläpp.

Visionerna angående området Rosendal speglar således ett bostadsområde med odlingsmöjligheter. Varför utformningen idag inte är mer anpassad till självförsörjningsfunktioner är därför svårt att bedöma. Troligtvis fattas en viss kunskap om hur ett lokalt självförsörjande område ska utformas. Sannolikt behöver därför fler kunniga inom självförsörjningsområdet arbeta med utformningen av bostadsområden för att kunna skapa funktionella odlingsytor vilket alla kan ta del av.

För att dessa självförsörjningsfunktioner ska få utrymme vid nybyggda bostadsområden såsom Rosendal måste mer inspiration även hämtas från ekobyar och historiska bebyggelsestrukturer. Därtill bör formulerade kriterier prioriteras när bebyggelsen utformas.

Annars finns risk för att områden såsom Rosendal vilket vill utmärka sig för att vara ekologiskt hållbar använder begreppet mer för marknadsföring än för reella hållbarhetssjäl. Som bevisats vid skriftliga intervjuer finns ett intresse för självförsörjningsfunktioner i Rosendal vilket motiverar varför odlingsmöjligheterna i området bör utvecklas och utökas.

Men det är inte bara självförsörjningsfunktioner som behövs i ett område för att skapa ett lokalt självförsörjande. Det behövs likväl ett socialt engagemang och samspel individer emellan vilket har setts vid ekobyar såsom Håga. På så sätt kan ett funktionellt och effektivt odlingsunderhåll föras. Processen mot fler självförsörjande bostadsområden där ett fungerande socialt engagemang finns kan därigenom bara startas genom tydliga riktlinjer från regeringen och hållbarhets organisationer såsom Green building council. Deras mål och riktlinjer bör därför konkretiseras och inriktas mer mot självförsörjningskriterier för att kunna skapa en fossilfri vardag.

Informationen angående peak oil är därtill viktig att nå ut med till befolkningen för att starta processer mot en mer hållbar vardagsutformning. Här behövs auktoritära organ såsom kommun och regering för att skapa skillnad. Det krävs därtill att vi redan nu påbörjar en omställning vid bostadsområden för att underlätta kommande generationers förmåga till att hantera en självhushållning och för att säkra nästa generations levnadsstandard.

Referenslista Tryckta källor

Bell, G. (2004) The permacultural way, Practical steps to create a self-sustaining world.

Hampshire: Permanent Publications

Berg G, P., Cras-Saar, M., Saar, M. (2002) Living Dreams, Om ekobyggande- en hållbar livsstil, Nyköping: Skapa Förlags AB

Brundtland, G, H. Hägerhell, B. Red (1988) Vår gemensamma framtid: Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland, Stockholm: Prisma Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2010) Metodpraktikan, Konsten att studera samhälle individ och marknad, Stockholm: Nordstedts juridik AB

Karin, Bradley. (2011) “Hållbara städer i en framtid utan tillväxt”, Framtider, nr 1/2011, ss.

18-20

Mandelmann, M., Mandelmann, G., Mandelmann T. (2013) Självhushållning på Djupadal.

Stockholm: Bonnier Fakta

Whipple, T. (2008) In review peak oil, Bulletin of the atomic science, vol. 64, ss.34-41.

Tillgänglig:http://www.tandfonline.com.ezproxy.its.uu.se/doi/pdf/10.1080/00963402.2008.11 461184?needAccess=true (20-12-16)

Whitefield, Patrik. (2010) Permakultur i ett Nötskal, Stockholm: Föreningen Permakultur i Sverige

Elektroniska källor

Andersson, K., Olsson, T. (1999) Livscykelanalys av livsmedelsprodukter och produktionssystem, Stockholm: Naturvårdsverket (AFR-REPORT 266) Tillgänglig:

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/afr-r-266-se.pdf?pid=4395 (16-12-16)

Boverket (2016)

Tillgänglig: http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/nationella-mal-for-planering/god-bebyggd-miljo/ (23-11-16)

Boverket (2014) Förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, Boverket, (Regeringsuppdrag: 2014:32) Tillgänglig:

http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2014/forslag-strategi-god-bebyggd-miljo.pdf (23-11-16)

CUL, Centrum för uthålligt lantbruk (2001) Aktiviteter på Ekhaga Tillgänglig:

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/epok/aldre-bilder-och-dokument/publikationer/ekhaga2001.pdf (13-12-16)

GEN, Global Ecovillage Network, (2014) Tillgänglig:

http://gen.ecovillage.org/en/projects/map (17-12-16)

Helsing, J. (2010) Självförsörjande ekologisk odling av grönsaker på friland – Platsåtgång och arbetstidsbehov för att försörja en familj med grönsaker och rotfrukter under ett år. Högskolan i Gävle. Trädgårdsmästarprogrammet. (Examensarbete B) Tillgänglig:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:378501/FULLTEXT01.pdf (12-12-16) Holma skogsträdgård, Ett ätligt landskap mitt i skåne Tillgänglig:

http://skogstradgardensvanner.se/om/om-skogstradgardar/ (13-12-16) Jordbruksverket, (2016)

Tillgänglig:http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/konsument/faktaochrapporter/basfa ktaomsverigeshandelmedlivsmedel.4.5125de613acf69a0f68000819.html (15-12-16)

JTI (2013), Sveriges primärproduktion och försörjning av livsmedel-möjliga konsekvenser vid en brist på tillgänglig fossil energi, JTI-rapport 2013, Lantbruk & Industri nr 410 Tillgänglig:

http://www.jti.se/uploads/jti/r-410%20aba,%20in_ope_m.fl_3.pdf (2016-11-17) KTH, Kungliga tekniska högskolan

Tillgänglig: https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579 (19-12-16) Miljömål (2012)

Tillgänglig: http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/15-god-bebyggd-miljo/Preciseringar-av-god-bebyggd-miljo/ (08-11-16)

Naturskyddsföreningen (2016)

Tillgänglig: http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/jordbruket-da-och-nu (15-12-16) Permakultur i Skåne, Verktyg för att designa hållbara livsmiljöer

Tillgänglig: http://www.permakulturiskane.se/wordpress/?page_id=36 (13-12-16) Skandia AB, (2014) Markaanvisningstävling för Rosendal, etapp 2

Tillänglig:http://bygg.uppsala.se/contentassets/91eaa344640642ed8ba52c90b7ed9437/a1dilig entia.pdf (05-12-16)

Stadsbyggnadsförvaltningen, (2015) Planbeskrivning Detaljplan för Rosendalsfälten, Diarienummer: 2012-20172 Tillgänglig: http://bygg.uppsala.se/globalassets/uppsala-

vaxer/dokument/stadsplanering--utveckling/detaljplanering/samrad_granskning/rosendal/planbeskrivning-rosendalsfaltet.pdf (08-12-16)

Statistiska centralbyrån, (2010) Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010 Tillgänglig: www.scb.se/MI0812 (08-12-16)

Svenska akademins ordbok, (2016)

Tillgänglig: http://www.saob.se/artikel/?seek=självförsörjande&pz=1#U_S2999_56621 (08-12-16)

Sweden green building council, (2016a)

Tillgänglig: https://www.sgbc.se/ceequal (16-12-16)

Sweden green bulding council, (2016b) Citylab action - Guide för hållbar stadsutveckling version 1.0 Tillgänglig: https://www.sgbc.se/docman/citylab-2016/647-citylab-action-guide-for-hallbar-stadsutveckling-v1-0/file (16-12-16)

Uppsala Kommun, (2015)

Tillgänglig: http://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/rosendal/om-rosendal/ (07-12-16) Uppsala Kommun, (2016 a)

Tillgänglig: http://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/rosendal/vision/mal/ (06-12-16) Uppsala Kommun, (2016 b)

Tillgänglig: http://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/rosendal/hallbarhet/?hide-cookie-alert=Stäng (16-12-16)

Världsnaturfonden WWF, (2016)

Tillgänglig: http://www.wwf.se/vart-arbete/klimat/mansklig-paverkan/1124268-mansklig-paverkan-klimat (17-11-16)

Åke Sundvall projekt AB, (2014)

Tillgänglig:http://bygg.uppsala.se/contentassets/91eaa344640642ed8ba52c90b7ed9437/b2ake _sundvallbelatchew.pdf (08-12-16)

Bildförteckning

Figur 1., Burnett, G. (2006) Nested sustainability

Tillgänglig: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nested_sustainability-v2.gif (07-01-17) Figur 2., Sunray, I. (2009) Forest garden

Tillgänglig: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Forgard2-003.gif (07-01-17)

Figur 3., Google Earth (2016) Området Rosendalsfältet i Uppsala vilket kommer att bebyggas Figur 4., Skanska AB (2014) Visionsbild över bostadskvarter i Rosendal, Tillgänglig:

http://bygg.uppsala.se/contentassets/91eaa344640642ed8ba52c90b7ed9437/a1diligentia.pdf (07-01-17)

Figur 5., Danielsson, H. (2016) Ljusinsläpp vid innergård i Rosendal (18-12-16)

Figur 6., Danielsson, H. (2016) Stora gatu-utrymmen mellan bostadskvarteren (18-12-16) Figur 7., Danielsson, H. (2016) Parkeringsanläggning vid innergård i Rosendal (18-12-16) Figur 8., Danielsson, H. (2016) Asfalterade gångar, inramade planteringar och spaljéer vid innergård i Rosendal (18-12-16)

Figur 9., Danielsson, H. (2016) Uteplats för lägenheter utan balkong (18-12-16) Intervjukällor

Svarsperson 1, boende i bostadsområdet Rosendal, (Utförd: 13-12-16) Svarsperson 2, har bott i bostadsområdet Rosendal, (Utförd: 27-12-16)

Bilaga 1

Intervjuguide till boende eller tidigare boende vid bostadsområdet Rosendal

• Hur länge har du bott i Rosendal?


• Var det något speciellt med området Rosendal som gjorde att du flyttade dit?

• Vet du vilket/vilken byggbolag/byggherre som har uppfört ditt lägenhetshus?

• Vilka självförsörjningsfunktioner finns i området som du känner till?

(Självförsörjningsfunktioner kan vara saker såsom odlingsmöjligheter vid gårdsutrymmen, tillgång till grönområden, biodlingar med mera.)

• På vilka sätt har du själv använt dig av dem? är de funktionella eller inte? Har ni exempelvis möjlighet att odla vid områdets innergård?

• Har alla i bostadshuset tillgång till funktionerna?

• Har du fått någon information angående dessa självförsörjningsfunktioner och i så fall av vem?

• Om du inte känner till några självförsörjningsfunktioner i bostadsområdet Rosendal och inte fått någon information om dessa, är det fortfarande något du skulle vilja ta del av och använda?