Vägen mot en hållbar bostadsbebyggelse: En fallstudie över vilka centrala faktorer som behövs för att skapa ett lokalt självförsörjande vid bostadsområden

UPPSATSER:

Kulturgeografiska institutionen

Vägen mot en hållbar bostadsbebyggelse

En fallstudie över vilka centrala faktorer som behövs för att skapa ett lokalt självförsörjande vid bostadsområden

Hanna Danielsson

Abstract

Danielsson, H. 2017. Vägen mot en hållbar bostadsbebyggelse. Kulturgeografiska institutionen. Uppsatser, Uppsala Universitet.

I den här uppsatsen behandlas ämnet självförsörjningsmöjligheter i bostadsområdet Rosendal i Uppsala.

Utgångspunkten skrivs utifrån en ökad brist på fossila energimedel och dess konsekvenser för dagens livsmedelsstruktur vilket idag är beroende av olja. Syftet med uppsatsen är således att ta reda på hur väl bostadsområdet Rosendal är utformat för en omställning till brist på fossila bränslen, där självförsörjning ses som en viktig del för befolkningens överlevnad. För att undersöka självförsörjningsmöjligheterna i området Rosendal utfördes observationer och skriftliga intervjuer med boende i området. Med utgångspunkt i läst litteratur formulerades egna kriterier angående ämnet om ett fungerande lokalt självförsörjande. Resultatet av undersökningen blev att Rosendal inte uppfyller de formulerade kriterierna för en fungerande självförsörjning och att det inte ges ut någon information angående odlingsmöjligheter till de som bor i området. Fler åtgärder och processer behöver därför genomföras gällande odlingsfunktioner i bostadsområden för att uppnå en hållbar utveckling där nästa generationens medborgare försäkras en tillgång på livsmedel. Förslagsvis bör regeringen ge tydligare mål angående en god bebyggd miljö där självförsörjningsfunktioner i bostadsområdet ställs som ett kriterium för hållbart byggande. Information till befolkningen angående den eventuella minskningen av fossila energimedel såsom olja är likväl relevant för att starta processen mot ett fossilfritt samhälle.

Keywords: Peak oil, självförsörjning, certifieringssystem, permakultur, hållbar utveckling, ekoby Handledare: Sofia Cele

Innehållsförteckning

1.INLEDNING ... 1

1.1 PROBLEMBAKGRUND ... 1

1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 1

1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 2

1.4 BEGREPPSFÖRKLARING ... 2

1.5 DISPOSITION ... 3

2. METOD ... 4

2.1 ANALYSMETODER OCH OBSERVATIONER I ROSENDAL ... 4

2.2 SKRIFTLIGA INTERVJUER MED BOENDE I ROSENDAL ... 5

2.3 UTFORMNING AV DISKUSSION ... 5

2.4 L^ITTERATUR ... 5

3.TEORIER ANGÅENDE EN HÅLLBAR SJÄLVFÖRSÖRJNING ... 7

3.1 HISTORISK BAKGRUND TILL PEAK OIL ... 7

3.2 PEAK OIL, NÄR DE FOSSILA BRÄNSLENA SINAR ... 7

3.2.1 Konsekvenser för livsmedelsförsörjningen ... 8

3.3 HÅLLBAR UTVECKLING ... 8

3.4 REGERINGENS MILJÖKVALITETSMÅL ANGÅENDE EN ”GOD BEBYGGD MILJÖ” ... 9

3.5 METODER OCH KRITERIER FÖR ATT SKAPA EN LÅNGSIKTIG SJÄLVFÖRSÖRJNING ... 10

3.5.2 Kriterium 1, Läge (klimat, skog, jordmån) ... 11

3.5.3 Kriterium 2, Vatten ... 12

3.5.4 Kriterium 3, Yta ... 12

3.5.5 Kriterium 4, Pollinering ... 12

3.6 EKOBYAR I SVERIGE ... 13

3.6.1 HÅGA EKOBY ... 13

4. OMRÅDET ROSENDAL ... 15

4.1 INFORMATION ANGÅENDE BOSTADSOMRÅDET R^OSENDAL ... 15

4.1.1 Geografiskt läge ... 15

4.1.2 Visioner kring Rosendal som ekologiskt hållbar stadsdel ... 16

4.1.3 Certifieringssystem i Rosendal ... 17

5. INTERVJUER OCH OBSERVATIONER I ROSENDAL ... 18

5.1 UNDERSÖKNING AV FÖRSÖRJNINGSMÖJLIGHETER I ROSENDAL ... 18

5.1.1 Läge ... 18

5.1.2 Vattenområden och ytor för odling ... 20

6. DISKUSSION ... 23

6.1 ROSENDALS SJÄLVFÖRSÖRJNINGSFUNKTIONER I FÖRHÅLLANDE TILL HÅGA EKOBY ... 23

6.1.1 Sociala aspekter ... 24

6.2 MILJÖKVALITETSMÅL OCH CERTIFIERINGSSYSTEM SOM HJÄLPMEDEL FÖR ETT LOKALT SJÄLVFÖRSÖRJANDE SAMHÄLLE ... 25

6.3 HÅLLBARA SJÄLVFÖRSÖRJNINGSMETODER ... 26

7. SLUTSATS ... 28

REFERENSLISTA ... 29

1.Inledning

1.1 Problembakgrund

Människan är idag genom sin livsstil helt beroende av olja och fossila bränslen (WWF, 2016). Inte minst våra boendeformer och konsumtionsmönster uppmuntrar till en sådan oljeberoende livsstil. Enligt Institutet för jordbruks- och miljöteknik kommer större delen av befolkningen tvingas till att bli självförsörjande när jordens fossila bränslen börjar sina. Det här innebär att en stor samhällsstrukturell omställning kan bli nödvändig för hela Sveriges befolkning (JTI, 2013, s.34-35).

I miljökvalitetsmålet för en god bebyggd miljö definierar regeringen hur svensk samhällsplanering bör bedrivas utifrån ett hållbarhetsperspektiv där hänsyn tas till sociala, ekonomiska och miljömässiga frågor (Miljömål, 2012). Trots regeringens miljökvalitetsmål anser forskare att få bebyggelsestrukturer är utformade utefter ett hållbarhetsperspektiv. Därför kan större övergripande förändringar gällande samhällets fysiska utformning vara ofrånkomligt för att nå miljöproblematiken på djupet (Bradley, 2011, s.18, 20). I kritiken framhålls den hållbara bebyggelsestrukturen som frånvarande inom svensk samhällsplanering. Kritiken väcker därigenom en intressant diskussion gällande hur en ekologiskt hållbar bebyggelse skulle kunna utformas.

I det här arbetet kommer utgångspunkten därför att vara utifrån ämnet om en ekologiskt hållbar bostadsutformning, där främst möjligheterna till lokalt självförsörjande i bostadsområdet ämnas undersökas. Därtill kommer rapporten från institutet för jordbruks- och miljöteknik användas som utgångspunkt i diskussionerna. I arbetet förutsätts det, utifrån JTI:s rapport¹, att framtagningen och försörjningen av landets livsmedel måste omkonstrueras.

Vidare görs ett antagande om att de fossila bränslena kommer att bli allt för dyra för att utvinnas, samtidigt som det inte har tagits fram motsvarande medel för den fossila energin.

Utgångspunkten görs för att spegla de eventuella problem som kan uppstå vid framtidens bostadsområden gällande självförsörjningsmöjligheter i den offentliga miljön.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur ett bostadsområde med självförsörjningsmöjligheter kan utformas. Därtill är intentionen med undersökningen att undersöka vilka egenskaper en sådan utformningstyp bör inneha. Det kommer även analyseras om huruvida det nya bostadsprojektet Rosendal i Uppsala är anpassat utefter en självförsörjande bostadsmodell eller inte. Omställning till en fossilfri vardag kommer följaktligen att handla om möjligheten till att producera egna råvaror och livsmedel vid dagens bostadsområden. Syftet med uppsatsen är således att undersöka vilka faktorer som behövs för att påbörja en sådan omställning.

I uppsatsen ämnas följande frågeställningar att undersökas:

• Vilka möjligheter finns till lokalt självförsörjande vid det nyproducerade bostadsområdet Rosendal i Uppsala?

• Vilka kriterier krävs för att skapa goda odlingsmöjligheter i ett bostadsområde?

1.3 Avgränsningar

Undersökningen kommer att avgränsas till bostadsprojektet Rosendal i Uppsala. Valet gjordes eftersom bostadsområdet har som vision att utformas utefter hållbarhetsaspekter, vilket gör det intressant att undersöka tillgängligheten till självhushållning. Därtill är projektet ämnat för framtida bostäder. Det här gör bostadsområdet till ett intressant forskningsområde, eftersom de enligt JTI:s rapport är framtidens befolkning som i stor utsträckning kommer påverkas av bristen på de fossila bränslena. Bostadsområdet Rosendal kommer till viss del även speglas utifrån Håga Ekoby vilket i likhet med Rosendal är ett område byggt utifrån ekologisk hållbarhetssynpunkt. Rosendal är emellertid den huvudsakliga utgångspunkten i uppsatsen vilket gör att observationerna kommer att utföras i enbart detta område. Avsikten är därigenom inte att göra en komparativ studie mellan Håga Ekoby och Rosendal utan att endast använda ekobyn som en modell för hur en mer hållbar självförsörjning kan hållas och utformas.

Inom begreppet hållbar utveckling finns tre dimensioner, den ekonomiska-, ekologiska- och sociala hållbarheten. Den här undersökningen kommer främst att utgå från den ekologiska dimensionen eftersom utgångspunkten kommer göras utifrån bristen på fossila energimedel.

Vissa sociala aspekter kommer dock knytas in i diskussionen eftersom att de ofta är viktiga för ett funktionellt lokalt självförsörjande. Undersökningen kommer därtill begränsas till bostadsområdets offentliga miljöer. Sålunda kommer inte funktioner inom bostaden diskuteras utifrån självförsörjningsmöjligheter.

Självförsörjningsfunktionerna kommer främst att behandla just odlingsmöjligheter i bostadsområdet. Möjligheten till djurhållning, vilket ingår under begreppet självförsörjning, kommer däremot att beröras i mindre utsträckning i förhållande till odlingsmöjligheter.

1.4 Begreppsförklaring

1.4.1 Självförsörjning

I arbetet kommer begreppet självförsörjning användas i enlighet med svenska akademins ordbok. Innebörden blir således en person vilket producerar sina livsmedel för egen eller för familjemedlemmars konsumtion och bruk. Med det menat en individ som har tillgång till odling av exempelvis grödor och uppfödning av djur som behövs för eget livsuppehälle och levnad (Saob, 2016).

1.4.2 Certifieringssystem

För att kunna betygsätta bostadsprojektens hållbarhetsanpassning finns idag ett certifieringssystem vilket bedömer hur väl ett område är anpassat utefter de tre dimensionerna inom hållbarhetsområdet. Dimensionerna består av de sociala-, ekonomiska- och ekologiska hållbarhetsaspekterna. Inom svenska anläggningsprojekt används idag ett certifieringssystem kallat CEEQUAL (Sweden green building council, 2016a).

1.4.3 Livscykelanalys

Begreppet uppkom under 1960-talet och brukar även kallas livscykelperspektivet. Vid en

stor miljöpåverkan produkten har medfört genom exempelvis utsläpp, övergödning och energiförbrukning (Naturvårdsverket, 1999).

1.5 Disposition

Uppsatsen kommer att inledas med en teoridel där en kort historisk bakgrund berörande självförsörjningsämnet beskrivs. Här kommer även en förklaring till begreppet ’peak oil’ och hållbar utveckling att redovisas, samt en beskrivning av regeringens miljökvalitetsmål gällande en ’God bebyggd miljö’ att göras. Därefter kommer utvalda teorier angående fysisk utformning för lokalt självförsörjande redogöras. Utifrån läst litteratur kommer sedan fyra egna kriterier för en fungerande självförsörjningsmodell i ett bostadsområde att formuleras. Kriterierna används senare vid utförd observation. Efter teoridelen beskrivs en kort bakgrundsdel innehållande visioner och information angående bostadsområdet Rosendal.

Därefter analyseras bostadsområdet Rosendal utifrån de fyra formulerade kriterierna för att se hur väl dessa bemöts i områdets fysiska miljö och utformning. Bostadsområdet kommer även vägas mot Håga ekoby i Uppsala angående anpassning utefter de fyra valda kriterierna. En slutsats dras sedan utifrån de resultat som erhållits vid observationer, skriftliga intervjuer och litteraturstudier vilka kommer diskuteras i arbetets avslutande delar.

2. Metod

2.1 Analysmetoder och observationer i Rosendal

I det här kapitlet kommer de metoder som har använts i utförandet av arbetet att redovisas.

Metodvalen gjordes med utgångspunkt i att få en så bred informationsbild så möjligt över uppsatsämnet. Eftersom en stor del av uppsatsen handlar om just den fysiska utformningen i bostadsområdet Rosendal har större vikt lagts vid observationen i förhållande till de skriftliga intervjuerna.

För att besvara formulerade frågeställningar har observationer i bostadsområdet Rosendal gjorts. Metoden valdes eftersom den gav en möjlighet till att undersöka områdets självförsörjningsmöjligheter på nära håll. Om endast litteraturstudier och bildanalyser över området hade gjorts skulle viktig information angående bostadsområdets odlingsmöjligheter troligtvis gått förlorad. Observationerna gjordes för att senare även kunna spegla resultaten gentemot Håga ekobys utformning. Ekobyn används således som en teoretisk utgångspunkt och modell för hur en självförsörjande utformning kan konstrueras.

Observationen utfördes med utgångspunkt i fyra utvalda kriterier för en funktionell självförsörjningsfunktion. Kriterierna konstruerades utifrån studerad litteratur angående byggekologi och självförsörjning, där faktorer för en fungerande självförsörjning redovisas. Det var således de mest förekommande och grundläggande faktorerna för en fungerande självförsörjning som valdes ut till kriterieformulering med utgångspunkt från vald litteratur.

Med det menat användes de faktorer som inom flertalet källor ansågs central för självförsörjning, vilket på så sätt kan liknas vid en kvantitativ innehållsanalys. När en kvantitativ innehållsanalys utförs studeras hur mycket utrymme som ges för olika ämnen och kategorier i litteraturen. Genom analysen kan information om exempelvis fungerande självförsörjningsfunktioner tas fram vilket många anser som funktionella. På så vis erhålls även ett mer trovärdigt material (Esaiasson, et al., 2010, s.223-224). Kriterierna diskuterades således inte fram i själva uppsatsen utan var redan framtagna utefter egen läsning.

Den fysiska utformningen i miljöerna vägdes och jämfördes således med de uttryckta kriterierna. Kriterier som berörde faktorer såsom yta, vatten och läge underlättade insamlingen av material och information vid observationen. De utformade kriterier kan därför liknas vid ett observationsschema vilket även gör observationen till en mer strukturerad observationsform.

Därtill genomfördes observationen i likhet med iakttagelser av Rosendals utformning vilket medförde en icke-deltagande observationstyp.

Metoden kan även liknas vid en direkt observation som bland annat lämpar sig för att studera strukturer, vilket i det här fallet blir de offentliga miljöerna i bostadsområdet Rosendal.

Genom den direkta observationen kan observatören med egna ögon iaktta miljöer utan att förlita sig på andras information angående området (Esaiasson, et al., s.343).

Utöver observationerna och den kvantitativa analysmetoden gjordes även en kvalitativ textanalys av exempelvis detaljplaner och visioner angående Rosendal. Till skillnad från den kvantitativa metoden är denna analysmetod mer djupgående och analyserande (Esaiasson, et

2.2 Skriftliga intervjuer med boende i Rosendal

För att få en bredare bild över självförsörjningssituationen i Rosendals bostadsområde har skriftliga intervjuer utförts med två boende i området. Frågor såsom hur stora tillgångar de boende har till självförsörjningsfunktioner samt om det skulle vilja se fler sådana funktioner i framtiden ställdes (se Bilaga 1).

Respondenterna var av olika åldrar vilket kan vara till fördel för variationen i svarens utfall.

Den skriftliga intervjumetoden valdes eftersom frågorna var relativt få och lättbesvarade. På så sätt liknar de skriftliga intervjuerna en enkätundersökning med öppna svar, således utan svarsalternativ (Esaiasson, et al., s.262). Respondenterna gav information om hur de anser att självförsörjningsmöjligheterna i bostadsområdet Rosendal fungerar, vilket gör intervjuformen till en informantundersökning. Svarspersonerna ger i en informantundersökning information angående deras uppfattning av verkligheten gällande ämnen vilket personerna i fråga har en koppling till (Esaiasson, et al., s.257).

I den här uppsatsen var det främst observationerna som var den väsentliga metoden för besvarandet av frågeställningarna tillsammans med litteraturstudier. Den skriftliga intervjuundersökningen har däremot en viktig funktion som informationskälla för att ta reda på de boendes synpunkter angående odlingsmöjligheterna i bostadsområdet Rosendal. Om fler skriftliga intervjuer utförts hade möjligtvis en bredare svarsbild erhållits.

2.3 Utformning av diskussion

I uppsatsens diskussionsdel vägdes resultaten från observationen vid Rosendal med Håga ekobys utformning gällande självförsörjningsmöjligheter. Därtill jämfördes Rosendals utformning med formulerade kriterier för ett lokalt självförsörjande i bostadsområden. Vid diskussionsdelen diskuterades även regeringens och andra organisationers arbeten utifrån en förbättring av odlingsmöjligheter i bostadsområden. Här beskrevs även hur de uppsatta målen från regeringens miljökvalitetsmål och Citylab actions² mål angående hållbar utveckling i bostadsbebyggelser kan förbättras. I diskussionskapitlets avslutande del beskrivs även konkret hur självförsörjningsmöjligheter kan förbättras utifrån formulerade självförsörjningskriterier.

2.4 Litteratur

I uppsatsen har litteratur angående odling och odlingsmetoder använts. Exempel på sådan litteratur som studerats är boken Living Dreams- om ekobyggand en hållbar livsstil vilket beskriver Håga ekobys utformning och självförsörjningsfunktioner. Litteraturen är skriven av bland annat Per G Berg som har varit drivande i projekten kring Håga ekoby och som idag arbetar som professor vid institutionen för stad och land vid Slu i Uppsala. Litteraturen bedöms som tillförlitlig eftersom den faktamässigt endast beskriver utformningen i området Håga.

Därtill har detaljplaner och visioner angående området Rosendal använts för att få en helhetsbild över vilka tankegångar och planer som finns gällande självförsörjning i bostadsområdet. Eftersom bostadsområdet Rosendal fortfarande inte står klart har källorna och visionerna angående området använts och diskuterats utifrån en möjlig framtida utformning.

2 Citylab action - En guide utformad av organisationen Sweden green building council för att skapa och

Uppsatsen kommer även skrivas utifrån regeringens miljökvalitetsmål angående en ”God bebyggd miljö” som fastslogs år 2012 (Boverket, 2016). Målen studeras då de ger en inblick i regeringens visioner gällande ekologisk hållbarhet vid bebyggda miljöer, samt hur en framtida anpassning utifrån försvinnandet av fossil energi ska ske inom samhällsplaneringsområdet.

Även källor angående metoder för självförsörjning utan involvering av fossila bränslen har lästs och använts för att formulera kriterier till en fungerande självförsörjning. Under kategorin har litteratur skriven av bland annat agronomen och designern Patrick Whitefield redovisats.

Whitefield var en auktoritet inom permakultur vilket är ett ämne som kan liknas vid ett slags verktyg för att skapa hållbara områden och livsmiljöer. Författaren har efter sin bortgång fått en organisation namngiven efter sig som ger ut kurser angående självförsörjning och permakultur. Eftersom Whitefield hade en lång erfarenhet inom området självförsörjning anses han vara en viktig och relevant källa för den här uppsatsen.

Utgångspunkten i uppsatsen har likväl gjorts utifrån Institutet för jordbruks- och miljötekniks rapport Sveriges primärproduktion och försörjning av livsmedel - möjliga konsekvenser vid en brist på fossil energi från år 2013. JTI har under långtid har arbetat med olje- och energifrågor inom livsmedelsbranschen och jordbruket. JTI är även ägt av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut vilket är en del av statens industriforskningsinstitut. På så sätt är källan innehållsmässigt tillförlitlig eftersom den gjorts utifrån utbredd forskning inom området och eftersom institutet finansieras av staten.

3.Teorier angående en hållbar självförsörjning 3.1 Historisk bakgrund till peak oil

I det här kapitlet kommer problematiken kring Peak oil samt information angående regeringens miljökvalitetsmål att redovisas. Ytterligare kommer en beskrivning av utvalda självförsörjningsmetoder och formulerade självförsörjningskriterier att presenteras.

Under början av 1900-talet var Sverige självförsörjande samtidigt som en viss del av överskottet från jordbruket exporterades till utomstående länder. Under den här tiden brukades jorden och åkrarna av fossilfria drivmedel. Med det menat användes exempelvis dragdjur vilka endast krävde foder och hö som bränsle. Från 1930-talet och framåt ökade användningen av fossil energi i form av olja. Anledningen till ökningen var de sänkta oljepriserna vilket ägde rum under slutet av 1920-talet. Efter oljerevolutionen förändrades även strukturerna inom livsmedelsproduktionen. Jordbruket blev storskaligt och flyttades från lokal och regional nivå till central nivå (Naturvårdsverket, 2013).

Idag importeras majoriteten av Sveriges livsmedel samtidigt som vi exporterar stora delar av våra råvaror. Trenden att importera livsmedel tenderar att öka varje år (Jordbruksverket, 2016). Utvecklingen som sker bidrar enligt Whitefield (2010, s.11) till ett enormt resursslöseri vilket utsätter vår natur och miljö för stor fara.

3.2 Peak oil, när de fossila bränslena sinar

Debatten om hur länge vi kan använda oss av olja innan den fossila energikällan kommer att bli alltför dyr för att utvinnas, har blivit en allt mer utbredd diskussion under de senaste tio åren.

Den samhällskonstruktion som vi idag lever under är helt baserad på en stadig oljetillförsel, vilket enligt Whipple (2008, s.34) lämnar oss i en väldigt utsatt situation i och med att olja inte är en direkt förnybar resurs. Fenomenet kommer således att tvinga världens befolkning till att omkonstruera sina livsstilar. Den här diskursen kallas även Peak oil vilket är ett slags antagande om att det finns en topp för hur mycket olja som är möjlig att utvinna, vilket senare med stadig takt kommer att sjunka.

I motargumenten angående ovanstående teori anses det att det fortfarande finns oupptäckta oljekällor och att ny effektiv teknik kan effektivisera oljeutvinningen samt ersätta en del av oljans funktion. Enligt Whipple (s.35) finns dock stora brister med sådana argument. Han menar att olja alltid till viss del kommer att finnas på jorden, men att många oljekällor är alltför dyra för att utvinnas och användas. Därtill anser Whipple att den teknik och förnyelsebara energi vilket idag finns som komplement för fossila bränslen inte kan ersätta eller jämföras med utbredningen av den användning som sker av olja idag. Enligt Whipple (s.36) är många som för motargument mot peak oil egentligen rädda för vad som kommer att ske med människors framtida livssituationer. Bilden av en fossilfri vardag är för många en livssituation vilket är svår att föreställa sig. Därför är det lättare att hitta ursäkter för att en sådan utveckling inte kommer att ske.

3.2.1 Konsekvenser för livsmedelsförsörjningen

Institutet för jordbruks- och miljöteknik formulerade år 2013 en rapport angående vilka problem som kan tänkas uppstå när jordens fossila bränslen avtar. I rapporten undersöks tre olika scenarion som utgår från tillgången av olja i Sverige.

Vid första scenariot är 25% av landets tillförsel på fossila bränslen strypt. Vid detta stadie behöver jordbruket energieffektiviseras. Priset på foder till djuren ökar markant eftersom transporterna blir färre vilket gör att egenproducerat foder bör övervägas. Fisket minskar även eftersom den typen av livsmedelsindustri är starkt beroende av fossila bränslen. Här sker på så sätt inga radikala förändringar gällande befolkningens livssituationer (JTI, 2013, s.32-33).

Vid det andra scenariot har den fossila energin minskat med 50%. Enligt scenariot kommer kolonilotternas och trädgårdarnas funktion nu vara väsentliga för odling av olika grödor såsom grönsaker, bär och frukt. Därtill ökar användandet av villatomternas mark till småskaligt uppfödande av mindre djur såsom kycklingar, höns, och grisar. Fler kommer även behövas inom jordbruket eftersom mycket av arbetet nu sker manuellt (Ibid, s.33-34). Vid tredje och sista scenariot har en nedgång av de fossila bränslena skett med 75%. Befolkningen behöver nu vara mer eller mindre självhushållande. För att självhushållningen ska vara möjlig måste lantbrukare upplåta odlingsmark till invånarna (Ibid, s.35-36).

De två sistnämnda scenarierna beskriver samhällen som är uppbyggda på ett annorlunda sätt i jämförelse med rådande samhällsstruktur. Utan anpassning till ett sådant tänkbart scenario kommer en stor del av Sveriges befolkning leva under svältförhållanden. I JTI:s rapport blir det även påtagligt hur oljeberoende livsmedelsproduktionen är idag och vilka konsekvenser det kan få för landets befolkning när tillgången av den fossila energin minskar. Därtill skapas en ökad förståelse för hur vi genom den fysiska planeringen måste underlätta människors tillgång till mat vid brist på fossila bränslen för att skapa en hållbar utveckling (Ibid, s.51).

3.3 Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling uppkom under 1970-talet men började på allvar diskuteras efter genomförandet av Brundtlandsrapporten under slutet av 1980-talet (Brundtland, 1988).

Innebörden för en hållbar utveckling blev således att försöka tillgodose nutidens befolkning med livsnödvändigheter samtidigt som nästa generation ska ha lika tillgång till sådana behov (KTH, Kungliga tekniska högskolan, 2015).

Grunden för begreppet om en hållbar utveckling utformades när minskningen av naturens resurser blev synlig och när klimatförändringen kunde bevisas inom forskningen. En hållbar utveckling behövs således inom alla länder både i industriländer och utvecklingsländer (Block, s.19). Hänsyn ska tas till både sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarhetsaspekter för att skapa en hållbar framtid. Det finns däremot mer alternativa inriktningar inom hållbarhetsbegreppet där de olika dimensionerna för att skapa en hållbar utveckling prioriteras olika mycket. Bland annat finns en inriktning där den ekologiska hållbarheten målas upp som den mest väsentliga hållbarhetsaspekten, där den sociala och ekonomiska dimensionen kommer på andra och tredje plats. Ett beroendeförhållande mellan aspekterna är däremot tydlig inom alla förhållningssätt till en hållbar utveckling (KTH, 2015).

Figur 1. Modell över dimensionerna för en hållbar utveckling där den ekologiska dimensionen prioriterats. Källa: Iaccus, Sunray, 2009

3.4 Regeringens miljökvalitetsmål angående en ”god bebyggd miljö”

Genom arbetet mot hållbarhetsmålen vill regeringen skapa en god regional och global miljö där naturens värden såsom vatten och mark används på ett hållbart och långsiktigt sätt. Syftet med miljökvalitetsmålen är således att framtidens generationer ska kunna leva under goda livsmiljöförhållanden. Därtill vill regeringen genom målet om en god bebyggd miljö åstadkomma en hållbar utveckling inom just bebyggelseområdet, både beträffande de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna (Boverket, 2016). En av punkterna under regeringens miljökvalitetsmål gällande en god bebyggd miljö berör ämnet om en hållbar miljöanpassad bebyggelsestruktur. Den långsiktigt hållbara bebyggelsestrukturen ska utvecklas vid omvandling av redan befintlig bebyggelse samt vid nylokalisering av byggnadsverk.

” Hållbar bebyggelsestruktur: en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade” (Boverket, Precisering av mål för en god bebyggd miljö, 2016)

I Boverkets rapport, angående genomförande av målen för en god bebyggd miljö, är strategin för att åstadkomma en hållbar bebyggelsestruktur att förtäta städerna. Anledningen till förtätningsstrategin är att färre transporter behöver göras vid bebyggelsetäta områden, vilket i sin tur ska minska användningen av fossila bränslen (Boverket, 2014, s.27). Därtill beskrivs i rapporten hur all bebyggelse, både äldre och nybyggda områden ska utformas utefter ’livscykelperspektivet’ (Boverket, 2014, s.43). Utifrån livscykelperspektivet ska därigenom utformningen inkludera en så liten resurs- och energiförbrukning så möjligt (Naturvårdsverket, 1999).

Miljökvalitetsmålet om en god bebyggd miljö innehåller likväl en punkt angående hushållning av hållbar energi. Under energidelen beskrivs det hur vi i så hög utsträckning som möjligt ska använda förnybara energikällor för att på så sätt skapa en resurssparande livsstil.

Den fossila energin såsom olja, bensin och kol bör därmed avvecklas inom snar framtid för att uppnå en hållbar utveckling (Boverket, 2016). Fram till år 2020 räknas den förnybara energin

uppgå till 50% av Sveriges fullständiga energianvändning. Därtill bör 10% av transportsektorn drivas av förnybar energi vilket tillsammans med uträkningarna om den totala energianvändningen förväntas uppnås (Boverket, 2014, s.49). Målet om en god bebyggd miljö förväntas däremot i sin helhet inte kunna uppfyllas fram till utsatt tid år 2020, av den anledning att de insatser och styrmedel som används för att uppnå målen inte varit tillräckliga (Boverket, 2016).

I nästa avsnitt kommer funktioner för en fossilfri livsstil framföras i form av beskrivna självförsörjningsmetoder och egenformulerade självförsörjningskriterier.

3.5 Metoder och kriterier för att skapa en långsiktig självförsörjning 3.5.1 Permakultur och skogsträdgårdar som odlingssystem

Begreppet permakultur uppstod under 1970-talet och kan förklaras vid ett slags designverktyg som kan användas för att försöka minska människans negativa inverkan på naturen (Permakultur i Skåne). Istället för att arbeta emot naturens ekosystem bör människan enligt permakulturens teorier leva i samenighet med naturen, där båda parter kan dra nytta av varandra.

Permakultur behöver således inte beröra utformningen av jordbruket trots att det till en början handlade om det. Idag kan metoden även beröra samhällsplanering, ekonomiska- och kommersiella system. Med andra ord handlar permakultur om helhetsperspektiv och om att bygga upp hållbara livsmiljöer för både människor, djur och natur (Whitefield, s.12-14).

Förutom de mer traditionella odlingsmetoderna där grödor odlas och struktureras vid åkermark finns även en annan mer självgående odlingsmetod. Metoden kallas skogsträdgård eller Nyttolund vilken kan liknas vid ett slags designat ekosystem (Mandelmann, 2013; Holma Skogsträdgård). Skogsträdgården skulle likväl kunna förklaras som en del av permakulturen då de genomförs under samma principer (Whitefield, s.13). Med det menat väljs de växter som ska odlas ut för att bemöta individers behov av exempelvis mat- och medicinväxter.

Planteringen utförs i olika skikt för att växterna ska växa i samklang med varandra. Därför planteras växter som både växer på höjden, bredden och under jord. På så sätt underlättas ljusinsläppet till växtligheten. De grödor som väljs ut för plantering är således ofta återkommande från år till år, vilket gör att mindre arbete och underhåll krävs för att få fram råvaror än vid de mer traditionella odlingsformerna (Holma skogsträdgård).

Metoden kräver däremot en hel del planering då odlingen ska bilda ett hållbart ekosystem som kräver lite underhåll. Fördelarna med odlingssystemet är således att det både är vackert att vistas i och kan därtill anläggas i anslutning till lägenhetshus, villaträdgårdar och andra inrättningar såsom skolor och äldreboenden (Holma skogsträdgård). På nästa sida vid Figur 2 ser vi principen för hur skogsträdgårdar brukar anläggas.

Figur 2. Princip för anläggning av skogsträdgårdar. Källa: Graham Burnett, 2006

I nästa del av detta kapitel kommer kriterierna för långsiktiga självförsörjningsfunktioner redovisas. Kriterierna har utformats till viss del utefter funktionerna som behövs vid permakultur och skogsträdgårdar. Därtill har litteraturstudier gjorts för att ta fram kriterierna.

De undersökta källorna har beskrivit projekt som handlar om utformning av exempelvis odlingsfunktioner samt ekobyars utformning gällande självförsörjningsfunktioner. Utifrån litteraturen har sedan de mest centrala och väsentliga grunderna för att skapa självförsörjningsfunktioner plockats ut och omformats till olika kriterier.

3.5.2 Kriterium 1, Läge (klimat, skog, jordmån)

För att få en hög avkastning är det av stor vikt att anpassa odlingssystem efter klimatet i det geografiska området. Utformningen av självförsörjningsfunktionerna bör även anpassas utefter områdets naturliga terräng för ett uthålligt hållbart system. Här spelar element såsom soltillförsel, avrinningsområden och vindförhållanden in (Block, 2009, s.353, 376).

För en brukbar jord och för att odling ska vara möjlig i ett område krävs exempelvis ett gott ljusinsläpp. Ett undermåligt ljusinsläpp riskerar att skapa platser som håller frost längre om våren vilket medför svårigheter för goda planteringsmöjligheter. Odlingar bör därigenom anläggas vid mark dit solen når under stora delar av dygnet (Bell, 2004, s.123). Det är därför inte lämpligt med exempelvis för höga träd eller hus vid mark som ska täckas med odlingsbara utrymmen.

Skog vid åkermark kan däremot vara till en fördel för att minska problem med exempelvis jorderosion och avrinning. Skogen kan även agera som vindskydd för både växter och djur, vilket medför mindre utsatthet för växter och högre trivsel för både människor och kreatur

(Whitefield, 2010, s.49). Skogsmark vid bostadsbebyggelser kan likväl vara lämpligt eftersom de tillför ytterligare självförsörjningsmöjligheter i form av svamp, bär och vilt (Block, s.352).

Läget avgör även vad för typ av jordkvalitet som finns i området. Exempelvis utgörs en bra planteringsjord av mineraler och mull. Jordarten spelar på så sätt en stor roll för möjligheterna till bruk av jorden (Bell, s.124). Faktorer som kan ha påverkat jordmånens kvalitet bör även beräknas in då ett bostadsområde med självförsörjningsfunktioner planeras att byggas. Om marken tidigare varit belagd med industri eller andra miljöfarliga inrättningar finns stor risk att marken är förorenad. Vid sådana situationer kan sanering av marken vara aktuellt (Block, s.377).

3.5.3 Kriterium 2, Vatten

Vattnet är en viktig lokal resurs för befolkningens möjlighet till självförsörjning och levnad.

Tillgången på vatten fungerar som en slags säkerhet att hålla odling och djurskötsel igång vid torra årsperioder. Vatten till bevattning av växter och till dricksvatten för djuren kan exempelvis tas från vattendrag och sjöar eller från dagvattenbrunnar.

Därtill är vattenkällor såsom dammar och sjöar viktiga och effektiva resurser till mat eftersom de inrymmer olika sorters fiskarter, musslor och kräftdjur (Whitefield, s.60; Block, s.353). Dammar är även vitala funktioner för annat djurliv. Här trivs bland annat fåglar såsom ankor och gäss. Vattenväxter som kan användas till foder och mat kan således planteras i dammarna och blir därför en viktig källa till mat för både människor och djur (Block, s.366).

3.5.4 Kriterium 3, Yta

Uträkningar som gjorts angående hur mycket yta som behövs för odling av grödor till en standardfamilj, visar att ca 520 m2 bör räcka för ett årsintag. Här räknas dock inte odling av djurfoder till kreatur eller sädesodling in. Med standardfamilj menas således två vuxna och två barn (Helsing, 2010, s.12, 24).

Vid andra uträkningar där köttproduktionen räknas in beräknas 2500m2 mark behövas samt 600m2 till betesmark för djuren. Den här uträkningen är gjord utifrån en individs årsförbrukning av livsmedel. För en individ som bara lever av veganska produkter beräknas en yta på cirka 800m2 krävas. Uträkningarna genomförs således utifrån en självförsörjning utan maskinella verktyg (CUL, 2001 s.22-23). Med hänsyn till uträkningarna kan vi konstatera att markarealen som krävs för en självförsörjning av livsmedel varierar samtidigt som de är relativt stora. Användning av markytan kan därtill minskas om vegankost väljs som livsmedelsalternativ eller genom en mer tredimensionell odlingsvariant. Den tredimensionella odlingsvarianten innebär ett mer intensivt markanvändande där odling utförs på olika nivåer.

Vid den tredimensionella odlingsutformningen planteras grödor och växter längs väggar, på upphöjda bäddar, vid marken och i form av träd och buskar. På så sätt maximeras användningen av markytan till självförsörjningsmöjligheter (Block, s.353).

3.5.5 Kriterium 4, Pollinering

För att kunna bedriva en självförsörjning behövs pollinatörer såsom bin och humlor.

pollinerande djuren genom exempelvis biholkar, bibunkrar och humleholkar. Därtill bör blommor och buskage som blommar tidigt om våren planteras för att snabbt få igång en förökning hos pollinerarna (CUL, s.25-26). Biodlingar ökar likväl chansen för en fungerande pollinering i ett odlingssystem. Därtill ger det en tillgång på både bivax och honung (Block, s.366).

De egenformulerade kriterierna vid detta avsnitt innehåller faktorer som ofta betänks och planeras in vid ekobyar. I nästkommande avsnitt kommer därför information angående Håga ekobys utformning att beskrivas.

3.6 Ekobyar i Sverige

I Sverige finns idag flertalet ekobyar utspritt över hela landet. Exempel på ekobyar är Suderbyn på Gotland, Håga Ekoby i Uppsala och Tuggelite i Värmland som även var den första ekobyn vilket uppfördes i Sverige.

Själva idén och tankarna bakom ekobyn växte fram under 1970-talet. Principen var att bygga en bostadsbebyggelse på ett så resurseffektivt och miljöanpassat sätt så möjligt. Det var även viktigt med de sociala aspekterna vid uppförandet av ekobyn. Alla skulle delta i planeringen och skötseln av byggnaderna och gården. Även sociala miljöer för umgänge var en viktig funktion och del i ekobyns bebyggelse (Block, s.28). Därtill fanns även tankar om barnens välbefinnande och om en uppväxt i friska och gröna miljöer. De principer som ekobyn en gång grundades utefter är fortfarande aktuella idag (Berg, et al., 2002, s.100). Ekobyar förekommer idag även globalt sätt över olika delar av världen (Gen, 2014).

3.6.1 Håga ekoby

Vid Håga Ekoby har alla bostäder tillgång till odlingsmöjligheter, vid privata och gemensamma trädgårdar. För att bemöta behovet av självförsörjningsmöjligheter i området Håga finns idag olika odlingsnivåer. Odlingsnivåer innebär i det här fallet möjligheter till försörjning av livsmedel. Vid den första odlingsnivån kan invånarna exempelvis odla grödor såsom grönsaker och kryddor.

Den andra odlingsnivån erbjuder tillgång till kolonilotter inom fem av de sju delkvarter som området består av. Majoriteten av invånarna odlar även vid den här nivån vilket kan förklaras genom dess närhet till bostadsbebyggelsen. Tredje odlingsnivån medför en gemensam odling med rotfrukter, fruktträd, bärbuskar och grönsaker. De olika typerna av odlingar och grönområden sköts följaktligen av de som bor i området samt anställda från Uppsala kommun.

Odlingsnivå fyra baseras på inköp av närproducerade livsmedel och råvaror vilket finns att tillhandahålla vid områdets lokala butik. Den sista nivån, den femte nivån, utgörs av resterande inköp av livsmedel från olika delar av Europa och Världen.

Ekobyn ligger i närhet till både åkermark och skogsmark, men även i anslutning till Hågaån och andra våtmarker vilka tillför ett rikt djur- och växtliv. Vid området finns även betesmark där djur såsom får och hästar betar (Berg, et al., s.70-73).

Kommunen står för största delen av vattenförsörjningen i Håga. Däremot finns en grundvattentäkt i området som kan användas till dricksvatten. En viss del av dagvattnet tas därtill omhand via vattentunnor och markrännor som kan användas till bevattning av odlingar (Ibid, s.54-55).

Invånarantalet i Håga skiljer sig markant från bebyggelsen i Rosendal. I området bor drygt 300 personer, vilket är ett betydligt lägre befolkningsantal i jämförelse med Rosendals beräknade invånarantal vilket kommer nå upp till minst 4500 personer (Scb, 2010; Uppsala kommun, 2015). Tillgången av självförsörjningsfunktioner i ekobyn blir därför troligtvis relativt lättillgänglig i förhållande till Rosendal.

4. Området Rosendal

4.1 Information angående bostadsområdet Rosendal

I det här kapitlet kommer en kort presentation av information och visioner angående bostadsområdet Rosendal i Uppsala att redovisas. Därtill kommer en kort förklaring till certifieringssystem som funktion att utredas.

4.1.1 Geografiskt läge

Rosendalsfälten ligger beläget 2,5 km från Uppsalas stadskärna, vilket tidigare använts som golfbana och som under lång tid varit tänkt att bebyggas med bland annat bostäder och institutioner från universitetets verksamheter. Området gränsar till Kronparken i väst och till Stadsskogens naturreservat i öst (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2015, s.7). Både stadsskogen och Kronparken anses ha mycket höga naturvärden och är därför av stor vikt att bevara trots byggnationer i området. Det påbörjade bostadsområdet ligger således nära mycket värdefull natur samtidigt som området gränsar till Uppsalas innerstad (Stadsbyggnadsförvaltningen, s.20- 21). Här nedan kan vi se de område som ska bebyggas i Rosendal markerat med orange.

Centrum ligger norröver i förhållande till markerat område.

Figur 3. Området Rosendalsfältet i Uppsala vilket kommer att bebyggas. Källa: Google Earth, 2016

4.1.2 Visioner kring Rosendal som ekologiskt hållbar stadsdel

Uppsala kommun beskriver bostadsbyggnationerna i Rosendal som hållbar stadsutveckling med långsikighetstänk. Här beräknas ungefär 4500 bostäder stå klara år 2025 (Uppsala kommun, 2015). Marken i området har innan och under byggnationens gång lagts ut på entreprenad, vilket innebär att de arkitekter och byggherrar som genom markanvisningstävling vinner med sina utformade projekt får bebygga platsen. För att få fram ett vinnande projekt ges exempelvis olika mycket poäng beroende på vilka åtgärder och utformningar som gjorts för att skapa grönstrukturer. Kommunen undersöker därför bland annat projektens odlingsmöjligheter på innergårdar och hur lösningar för fordonsförvaring anordnats för att ge plats åt gröna områden (Stadsbyggnadsförvaltningen, s.35).

Enligt kommunen är området viktigt eftersom det utgör en stor del i stadens miljöarbete.

Utformningen görs därför i enighet med ’livscykelperspektivet’ vilket i kort mening avser att ha så liten inverkan på miljön så möjligt. De offentliga rummen och byggnaderna i området är exempel på funktioner vilket kommer konstrueras utefter detta ’livscykelperspektiv’ (Uppsala kommun, 2016a).

I området planeras ett flertal självförsörjningsfunktioner såsom orangeri på några av byggnadernas tak vilket är odlingsbara året om, samt odlingslådor vid innergårdarna. Därtill ska utrymmen för djurhållning vid bostadsgårdarna anordnas. Med djurhållning menas i den här kontexten plats för mindre djur såsom kaniner, höns och biodlingar. Gårdarna planeras även att planteras med fruktträd, bärbuskar och kryddrabatter. Många av bostäderna har likväl tillgång till balkonger vilket beskrivs som odlingsbara utrymmen för de vilka bor i lägenheterna.

Byggnaderna ska således byggas i olika höjd för att få in solljus till odlingar på innergårdarna.

Genom olika typer av installationer ska dagvatten tas till vara för att bevara och bidra till att behålla kommunens grundvattentäkter. Vattnet kommer därtill användas för planteringar och dylikt (Skanska AB, 2014; Åke Sundvall projekt AB, 2014). Figuren nedan visar en visionsbild av ett bostadskvarter i Rosendal vilket planeras att byggas av Skanska AB.

Som beskrivits finns visioner angående områdets möjligheter till självhushållning av livsmedel.

Däremot beskrivs inte i vilken utsträckning funktionerna kommer att finnas och fullföljas, eller hur många som kommer att kunna ta del av exempelvis de odlingsbara taken.

Eftersom byggnationerna sker i olika etapper samt av olika byggherrar och arkitekter kommer utformningen variera mellan kvarteren (Stadsbyggnadsförvaltningen, s.24). Det blir även därför utifrån kommunens dokument svårt att avgöra hur många av de minst 4500 boende som kommer att ha tillgång till odlingsmöjligheterna.

4.1.3 Certifieringssystem i Rosendal

Byggnationsprojektet Rosendal är idag med i Citylab action, vilket är en slags guide för hur arbetet mot en hållbar utveckling inom stadsplanering ska utföras. Genom programmet erbjuds experthjälp, kunskap och vägledning i hur hållbara byggnadsprojekt kan utformas och genomföras. Anpassningen utefter guidens principer möjliggör en hållbarhetscertifiering av bostadsområdet vilket bevisar att området arbetat och är utformats efter hållbarhets principer (Uppsala kommun, 2016b). Organisationen Green building council har genom sin utformningsguide Citylab action formulerat 17 mål att utgå ifrån för att nå en hållbar stadsutveckling. Målet för en ’resurseffektiv användning av marken’ redovisar även en delpunkt berörande integrerade försörjningssystem (Sweden green building council, 2016b s.13).

”1.7 Potential och strategi för sambandet stad och land gällande integrerade försörjnings- och kretsloppssystem” (Sweden green building council, 2016b, s.13)

Delpunkten under målet för en effektiv markanvändning beskrivs dock inte närmare utan

kan tolkas gälla försörjning av ekonomiska resurser men även försörjning av livsmedel.

Vid det 16:e målet beskrivs resurseffektivitet berörande vattenförsörjning. Här förespråkas en försäkring av dricksvattnet genom omhändertagande av spillvatten och dagvatten, samt att vattenförsörjningen ska på ett resurseffektivt och tillförlitligt sätt upprättas (Ibid, s.11). I flera av målen, exempelvis i målet om ’en god livsmiljö’, nämns även närhet och möjligheter till odling i bostadsområdet (Ibid, s.16, 20). Green building council har även genom Citylab action formulerat mål angående materialflöden kopplat till matförsörjning. Här anges bland annat att matproduktionen som transporterats korta sträckor ska säkerställas (Ibid, s.30). Målet skulle på så sätt kunna sägas förespråka självförsörjningsfunktioner i närhet till bostadsområdet.

5. Intervjuer och Observationer i Rosendal

5.1 Undersökning av försörjningsmöjligheter i Rosendal

I det här avsnittet kommer tillgänglighet till odlingsmöjligheter i Rosendal beskrivas utifrån observationer i aktuellt bostadsområde vilket gjordes utefter tidigare formulerade kriterier angående självförsörjning. Därtill kommer en kort beskrivning göras av de svar som togs fram från skriftliga intervjuer. De skriftliga intervjuerna bestod av frågor vilket berörde ämnen om hur befolkningen i Rosendal upplever självförsörjningsfunktionerna i området. Vid de skriftliga intervjuerna förfrågades två personer vilket har bott eller bor i bostadsområdet Rosendal.

5.1.1 Läge

Området Rosendal är som tidigare nämnt (se avsnitt 4.1.1) beläget i anslutning till skogsområden vilket enligt kriterium 1 är av stor fördel för förbättrade självförsörjningsmöjligheter. Därtill ökar skogen möjlighet till vindskydd i bostadsområdet vilket i enighet med kriterium 1 har en positiv inverkan för växtlighet och trivselförhållande för djur. Vid utförda intervjuer bekräftas även skogens positiva egenskaper i området. Skogen var enligt svarsperson 1 en av huvudorsakerna till inflyttningen i området. Skogsområdet används dock inte för självförsörjningsändamål, vilket rekommenderas i kriterium 1, utan nyttjas mest för rekreativa anledningar.

Med utgångspunkt i gjord observation varierar ljusinsläppet vid bebyggelsens innergårdar.

Många av gårdarna är små och trånga samtidigt som husen inhyser upp till fem våningar.

Utformningen vid gårdsutrymmena skapar därför relativt mörka områden som kan vara svåra att plantera grödor vid, vilket även bekräftats i intervjuer. Samtidigt håller sig solljuset längre vid högt belägna balkonger än de vid markhöjd vilket på så sätt skapar goda solljusförhållanden för vissa.

Svarperson 1 har bott i området Rosendal under ett års tid och anser att de idag råder en stor brist på självförsörjningsfunktioner i bostadsområdet. Enligt svarsperson 1 är en bidragande orsak till detta att bostäderna är relativt trångt bebyggda vilket skapar få brukbara grönutrymmen. Däremot finns möjlighet till odling vid de inglasade balkonger som har ett gott ljusinsläpp. Enligt svarsperson 1 finns emellertid ingen tillgång till ljusinsläpp vid dennes balkong vilket gör att utrymmet inte används för plantering i dagsläget. Bristen på solljus råder på så sätt både vid innergårdar och balkongutrymmen utifrån intervjuer och observationer.

Gatornas bredd ökar dock ljusinsläppen mellan bostadskvarteren vilket förbättrar odlingsmöjligheter i dessa områden. Utrymmena mellan bostadskvarteren är däremot asfalterade vilket otvivelaktigt försvårar möjligheten till utförandet av odlingar.

Eftersom att Rosendal är ett fält har terrängen inga varierande former. Landskapet är förhållandevis platt med några enstaka små kullar vilket gör bostädernas anpassning till terrängen okomplicerad. På så sätt följer området permakulturens teorier beträffande bebyggelsens utformning utefter terräng och natur.

Figur 5. Ljusinsläpp vid innergård i Rosendal. Källa: Hanna Danielsson, 2016

Som visas i figur 5 är ljusinsläppen goda främst vid högt belägna balkonger. Gården är däremot relativt trång med höga byggnader vilket skuggar stora delar av markytan. Om husen hade byggts i lägre höjd samtidigt som gården breddats hade odlingsmöjligheterna ökat markant utifrån kriterium 1.

Figur 6. Stora gatuutrymmen mellan bostadskvarteren. Källa: Hanna Danielsson, 2016

Figur 6 visar hur ljusinsläppet förbättras väsentligt vid bredare gatuutrymmen mellan bostadskvarteren. De planteringar som finns vid de här områdena har dock lagts intill väggar

och under balkonger vilket försvårar ljus- och vattentillförseln till rabatterna. Förslagsvis bör rabatterna istället anläggas längre ut från byggnaderna för att underlätta växtligheten.

5.1.2 Vattenområden och ytor för odling

Vad som går att bedöma utifrån observationen finns inte några dammar eller uppsamlings funktioner av exempelvis regnvatten i dagsläget. Därtill finns ingen direkt anslutning till sjöområden eller vattendrag vilket enligt kriterium 2 kan försämra djurlivet och tillgången på mat i närområdet.

En stor del av Rosendals innergårdar är anlagda med cykelparkeringar, cykelparkeringshus och parkeringar för bilar. Därtill är några av gårdarna anlagda med stengångar och asfalt vilket tillsammans med de olika parkeringsfunktionerna minskar tillgången av öppen mark för odling.

I figuren nedanför kan vi se exempel på hur dessa parkeringsutrymmen upptar stora ytor i bostadsområdet. Området innehar goda ljusförhållanden och skulle därför vara utmärkta för odling. För att öka möjligheten till självförsörjning skulle en fördel därför vara att förflytta fler parkeringar till områden utanför bebyggelsen eller möjligtvis till garage under husen.

Figur 7. Parkeringsanläggning vid innergård i Rosendal. Källa: Hanna Danielsson, 2016

De planteringar som hittills gjorts i form av buskar och träd verkar således vara av ett mer dekorativt slag och är därmed inte ämnade för matförsörjning. Många av rabatterna är inramade med armeringsjärn, vilket ger en mer offentlig platskänsla där det inte är tillåtet att arbeta fritt med odlingsutrymmena. Detta förhindrar dock inte plantering vid dessa platser i framtiden. Om de mått som anges vid kriterium 3 används skulle en innergård knappt räcka till två standardfamiljer. Däremot finns balkonger till många av bostäderna i området vilket kan ge en viss tillgång till plantering. Storleken mellan dessa balkonger varierar vilket därigenom bara ger en möjlighet för vissa att använda dessa utrymmen för odling. Därtill har de boende vid bottenplan små uteplatser som varken är skyddade av innegårdar eller glas.

Enligt svarsperson 2, som bodde i området under ett halvårs tid, fanns inga

Däremot stämmer fortfarande bilden av bristen på odlingsfunktioner till viss del utifrån utförd observation.

Det som vidare går att säga om den tredimensionella ytanvändningen är att det inte finns några upphöjda bäddar mer än de takterrasser och balkonger som finns i området. Som visas sida vid figur 8 finns däremot många spaljéer som har uppförts både vid innergårdar och intill garage, vilket underlättar plantering på höjden och längs väggar intill husen. Stora ytor är däremot belagda med asfalt och stenplattor som även kan ses i figur 8 vilket minskar odlingsmöjligheter. I figur 8 visas likväl hur de få planteringar som finns struktureras upp vid inramade rabatter vilket förhindrar fria och öppna odlingsutrymmen för de boende.

I figur 9 på nästkommande sida, visas uteplatser bestående av altaner och buskar som finns vid bottenplan i ett av bostadshusen. Utformningen vid uteplatsen försvårar snarare än underlättar de boendes tillgång till att odla. Om uteplatsen utgjorts av mindre trädgårdar eller om det nu existerande buskaget hade förflyttats längre ut mot gångvägen hade odlingsmöjligheterna däremot förbättrats.

Figur 8. Asfalterade gångar, inramade planteringar och spaljéer vid innergård i Rosendal. Källa:

Hanna Danielsson, 2016

De stora öppna ytorna utgörs idag mellan bostadskvarteren vilka är trafikerade av trafik från Norbyvägen och Vårdsätravägen. Ifall vägen byggdes om och om ytan istället anlades med brukbar jord skulle dessa utrymmen kunna användas till stora grönområden fritt för plantering av grödor. Den fältmark som finns kvar i området och som ännu inte har bebyggts skulle likväl vara en värdefull yta för djur att beta på om detta blir aktuellt i framtiden. Marken skulle även kunna användas till kolonilotter och andra typer av odlingar. Det är dock svårt att säga hur stor del av fältmarken som kommer bli kvar när projektet Rosendal står färdigt.

Figur 9. Uteplats för lägenheter utan balkong. Källa: Hanna Danielsson, 2016

Det sista och fjärde kriteriet om pollinatörers tillgång till bon och holkar har inte kunnat studeras eftersom funktionerna inte kunde hittas i området och eftersom ingen information finns om sådana inrättningar. Det här innebär däremot inte att funktionerna inte finns i området.

Information angående självförsörjning i området har enligt svarsperson 1 och 2 varit obefintlig från kommunen och byggföretagens sida. Troligtvis på grund av att det bara finns ett fåtal självförsörjningsfunktioner vid området idag. Däremot hoppas personerna ifråga att det ges större utrymmen för fler odlingsmöjligheter i området under närmaste framtid och att mer tid ska kunna läggas på sådana möjligheter. Svarsperson 1 beskriver hur orken och tiden inte riktigt räcker till idag till saker såsom odling och självförsörjning eftersom andra saker prioriteras. Svaren bevisar däremot att det finns ett intresse för självförsörjning vilket verifierar arbetet mot ett ökat lokalt självförsörjande vid bostadsbebyggelsen.

Exemplen som beskrivits i detta avsnitt påvisar områdets avsaknad på anpassning till självförsörjningsfunktioner. Svaren vilket respondenterna vid intervjuerna gav gällande bristen på självförsörjningsmöjligheter i bostadsområdet bekräftar även resultaten från observationerna.

Således finns inga tecken på att byggherrarnas odlingsvisioner vid Rosendal blivit verklighet.

Utifrån gjorda observationer kan även konstateras att den fysiska utformningen i det offentliga miljöerna vid Rosendal snarare försvårar än underlättar de boendes möjlighet till självförsörjning.

6. Diskussion

6.1 Rosendals självförsörjningsfunktioner i förhållande till Håga Ekoby I enlighet med kriterium 1 är husen i Håga lågt bebyggda med stora utrymmen mellan byggnaderna vilket underlättar ljusinsläpp som är en väsentlig del för fungerande odling av marken (Bell, s.123). Som konstaterats vid observationen finns ett bristande ljusinsläpp vid vissa av gårdsutrymmena i bostadsområdet Rosendal. Detta beror på byggnadernas höjd samt deras nära placering i förhållande till varandra. De bristande ljusinsläppen kan därför påverka och försämra odlingsmöjligheterna i området. Däremot ligger Rosendal i likhet med Håga i närhet till skog vilket enligt kriterium 1 likväl underlättar tillgången på livsmedel och förhindrar jorderosion vid odlingar (Block, s.352; Whitefield, s.49). Områdena har därtill inte varit belagda med miljöfarlig verksamhet vilket förbättrar jordkvalitén i bebyggelsen (Stadsbyggnadsförvaltningen, s.5).

Tillvaratagandet av dagvatten i Rosendal är idag obefintlig utifrån gjord observation och litteraturstudier. Enligt kriterium 2 är vatten en nödvändig funktion för självförsörjning (Block, s353). Däremot finns planer och visioner om att ta tillvara på dagvatten vid senare byggnationer i området (Skanska AB, 2014; Åke Sundvall projekt AB, 2014). Här har Håga ekoby idag ett mer genomtänkt system där både regnvatten tas till vara och där extra resurser för dricksvatten finns i form av vattenbrunn vilket ska räcka till hela invånarantalet. Bostadsområdet Håga är däremot idag beroende av kommunalt vatten (Berg, et al., s.54-55). Området ligger även i anslutning till Hågaån till skillnad från Rosendal som inte är ett vattennära område. Däremot har funktionen av dammar inte kunnat påträffats i något av områdena utifrån litteraturstudier och gjord observation. Bristen på vattenområden och dammar kan således försvåra tillgången på försörjningsmöjligheter (Whitefield, s.60; Block, s.353).

Det finns stora olikheter gällande odlingsmöjligheter vid de studerade bostadsområdena. I området Håga ekoby finns tydliga självförsörjningsfunktioner i form av kolonilotter och trädgårdar vilket alla i närområdet har tillgång till att bruka både privat och gemensamt (Berg, et al., s.72). I Rosendal har liknande odlingsformer inte påträffats vid utförd observation. De möjliga odlingsbara ytorna finns vid vissa innergårdar samt vid lägenheternas balkongutrymmen vilket enligt kriterium 3 ytmässigt sätt endast är tillräckliga för att försörja ett fåtal personer med livsmedel (CUL, s.22-23; Helsing, s.22).

Vid Håga ekoby finns likväl en antydan om tredimensionell utformning gällande plantering av växter, vilket visar sig genom fruktträd, bärbuskar och odling vid mark (Berg, et al., s.72).

Rosendals bostadsområde innehar det tredimensionella odlingarna till viss del men i form av dekorativa planteringar vilket därför inte kan inräknas som användbara vid självförsörjning.

Det finns däremot möjlighet till att byta ut de dekorativa växterna mot ätbara växter och fruktträd.

De olika bostadsområdena skiljer sig således i utformning och struktur. Håga Ekoby har tillgång till stora markområden såsom skog, trädgårdar och åkermark vilket ger stora möjligheter till planteringar av grödor och betesmark för djur (Berg, et al., s.73). Håga inhyser därtill endast drygt 300 personer vilket ökar tillgången på mark för de boende i området (Scb, 2010). Bostadsområdet Rosendal är i förhållande till Håga relativt trångbott med inplanerade bil- och cykelparkeringar i bebyggelsen. Innergårdarna är små och när bebyggelsen står färdig

kommer troligen fåtalet större grönområden finnas kvar (Stadsbyggnadsförvaltningen, s.39). På så vis försvåras en utveckling för odlingsstrukturer och djurhållning. Här förväntas även befolkningsantalet nå upp till minst 4500 personer vilket kräver stora områden för självförsörjningsfunktioner (Uppsala kommun, 2015). Utifrån kriterium 3 blir Rosendals försörjningsmöjligheter därför bristfälliga om vi ser till hur området är utformat idag.

Det sista kriteriet som behandlar tillgången på pollinatörer har inte påträffats i varken Håga ekoby eller Rosendal. Möjlighet till installation av en sådan funktion är däremot utförbar. I visioner om Rosendal har biodlingar däremot planerats att bli en del av bebyggelsen (Åke Sundvall projekt AB, 2014).

För att bostadsområdet Rosendal ska kunna bli ett mer självförsörjande område måste en större hänsyn tas till samtliga kriterier, vilket har bekräftats vid utförda observationer och skriftliga intervjuer. Boende i området upplever att inga direkta odlingsmöjligheter finns med undantag till balkongutrymmen vilket alla lägenheter inte har tillgång till. Därtill har samtliga tillfrågade personer angett att ingen information från kommun eller byggherrar givits angående odlingsmöjligheter. Det återstår dock att se huruvida de självförsörjningsvisioner som finns angående Rosendal kommer att förverkligas eller inte.

6.1.1 Sociala aspekter

I Håga Ekoby likt andra ekobyar kretsar mycket av utformningen kring ekologi och miljöanpassning. Även de sociala aspekterna är viktiga inom ekobyns principer för en hållbar skötsel av dagsysslor. Exempelvis underhålls och planeras odlingar och djurskötsel i viss mån tillsammans vid Håga och andra ekobyar (Block, s.28; Berg, et al., s.100). Troligtvis skulle även andra bostadsområden såsom Rosendal vinna på en sådan social struktur för ett välfungerande självförsörjande samhälle. På så sätt bör byggherrar och kommun ta inspiration från ekobyarnas utformning gällande sociala strukturer och miljöanpassning för ett hållbart lokalt självförsörjande bostadsområde.

Utifrån intervjuer med boende i Rosendal verkar tid och ork prioriteras till annat än självförsörjning, vilket är begripligt eftersom vi idag inte känner av den utveckling vilket enligt JTI:s rapporter kan bli verklighet. Med det menat finns inte det direkta behovet av att bli självförsörjande trots att detta skulle ha en god effekt för en ekologiskt hållbar utveckling. Den fossila energitillförseln har fortfarande inte sjunkit på ett sådant sätt att det ska bli märkbart för oss i Sverige vilket gör att våra livsstilar fortfarande präglas av konsumtionssamhället (JTI, s.32-33). Det här betyder dock inte att en gradvis omställning för självförsörjningsfunktioner inom bostadsbebyggelser inte bör göras redan nu. Tvärtom skulle en sådan omställning vara till fördel för befolkningens lärande inom självhushållning av livsmedel. Med det menat bör bostadsområden med självförsörjningsfunktioner utformas för att kunna ge befolkningen chansen att skapa kunskap om hur självhushållning kan skötas.

Vid nya områden såsom Rosendal krävs även en social gemenskap och engagemang för att en självförsörjning ska fungera och för att framtida konflikter kring självförsörjningsförhållanden inte ska uppstå. Det behövs även generellt sätt information till befolkningen angående den eventuella utvecklingen som enligt JTI kommer att ske gällande

dock nästintill icke befintliga utifrån gjord observation vilket kan vara anledningen till varför ingen information givits ut än. Förhoppningsvis uppföljs de odlingsmöjligheter, biodlingar och dagvattensuppsamlingar vilket formulerats som visioner.

6.2 Miljökvalitetsmål och certifieringssystem som hjälpmedel för ett lokalt självförsörjande samhälle

Med utgångspunkt i JTI:s rapport finns en stor risk för att de barn som föds idag kommer uppleva en framtid med brist på fossila bränslen (JTI, s.9). Enligt principer från begreppet hållbar utveckling har nästa generations befolkning samma rättigheter till livsnödvändigheter som vi har idag (Block, s.19). För att vi ska uppnå en sådan rättvis framtid krävs det att en livsstilsomställning gällande försörjning av livsmedel påbörjas redan nu i och med att livsmedelstransporter i hög utsträckning kommer strypas (JTI, s.9). Här skulle bostadsområdena därför kunna används som verktyg för att underlätta ett lokalt självförsörjande (JTI, s.33-34). Frågan är hur en sådan omformning skulle kunna påbörjas och ske. Troligtvis behövs mer information till befolkningen gällande fenomenet peak oil och de fossila bränslenas sinande. Informationen bör således spridas av bestämmande organ och kunniga inom området.

De system och mål som används för att påbörja en mer ekologiskt hållbar utveckling inom bostadsbebyggelser är exempelvis regeringens miljökvalitetsmål och organisationers certifieringssystem såsom Green building councils (Boverket, 2016; Uppsala kommun, 2016b).

Certifieringssystemet som bostadsområdet Rosendal idag använder sig av markerar följaktligen ekologiskt hållbara bostadsområden. Dock saknas tydlig information gällande självförsörjnings principer inom certifieringssystemet utifrån gjorda litteraturstudier (Sweden green building council, 2016b s.13). Med hänsyn till de eventuella följderna av de minskande fossila bränslena som kräver ett starkare lokalt självförsörjande, bör målen vid certifieringssystemen därmed konkretiseras. På så sätt förtydligas och underlättas inplaneringen av försörjningsfunktioner vid bostadsbebyggelser. Genom detta kan likväl en framtid med goda livsmedelsförhållanden i högre grad säkras.

Regeringen har ett stort inflytande gällande lagar och regler vilket skulle kunna vara till stor hjälp för en hållbar utveckling inom bostadsområden där självförsörjning står i fokus. Som tidigare nämnt (se avsnitt 3.4) har regeringen formulerat ett miljökvalitetsmål angående bebyggda miljöer (Boverket, 2016). I detta mål beskrivs bland annat hur både äldre och ny bebyggelse ska utformas till en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur. För en långsiktigt hållbar struktur är det således viktigt med en avveckling av den fossila energin vilket gör självförsörjning av livsmedel till en naturlig del under kategorin hållbar utveckling. Regeringen vill således minska användningen av de fossila bränslena genom en förtätning av bebyggelsen vilket går emot tidigare formulerat kriterium angående ytor för odling. Motiveringen till förtätningen är således att mindre transporter kommer ske om bostäder ligger tätbebyggt (Boverket 2014, s.27). I enighet med kriterium 3 behövs stora odlingsutrymmen för att kunna försörja en standardfamilj vilket kan bli svårt att konstruera i en allt för tät bebyggelse (CUL, s.22-23). Ett alternativ vid en tät bebyggelsestruktur är att anlägga odlingsutrymmen utanför staden vilket kräver korta distanser mellan stadskärna och landsbygd.