4.2.1$IKEA:s$hållbarhetsrapport$$
Årets utgåva av IKEA:s hållbarhetsrapport är 97 sidor lång och skriven på engelska. IKEA uppger att de jobbar med hållbarhet på många plan och rapporten är strukturerad efter fokusområden. Inom miljömässig hållbarhet arbetas mycket med trä och papper, bomull, energi och vatten. Inom varje fokusområde står skrivet vad de arbetar med i nuläget och hur målsättningen för framtiden ser ut. Hållbarhetsrapporten handlar även om social hållbarhet och de välgörenhetsprojekt IKEA arbetar med och hur de värdesätter medarbetarna. Målen som tas upp i rapporten är kvantitativa och behandlar IKEA- koncernen globalt (IKEA Group, 2016).
IKEA uppger i hållbarhetsrapporten att all bomull kommer från mer hållbara källor. Målet är även att 100 procent av det inköpta materialet av trä, papper och kartong ska komma från hållbara källor år 2020 (IKEA Group, 2016). Inom arbetet med energi har IKEA ersatt all sin belysning i varuhusen med energieffektiva LED-lampor och säljer endast LED- lampor. Ett mål är även att alla varuhus ska vara 100 procent energioberoende, vilket innebär att de själva genererar den energi de behöver. Detta genom exempelvis solceller på taket och vindkraftverk. Målet uppnåddes för alla varuhus i Norden år 2015 (IKEA Group,
2016; Hållbarhetskoordinatorn IKEA Linköping, intervju). Olika åtgärder görs för att minska vattenåtgången till de material som används till produkterna, ett exempel är att ta tillvara på regnvatten för att vattna trädplantor.
Rapporten tar också upp konceptet “demokratisk design”. Det innebär att “vad vi än
utvecklar så måste funktion, design, kvalitet och hållbarhet vara bättre än tidigare version. Till ett pris som alla har råd med” (Inter IKEA systems, 2017A). De lyfter fram
vikten av att samarbeta med sina leverantörer för att kunna producera på ett effektivare, billigare och miljövänligare sätt. Detta genom att använda råvarorna på ett bättre sätt, att ta tillvara på allt och låta så lite som möjligt gå till spillo, men även genom att använda sig av material som är miljöcertifierat (IKEA Group, 2016; Inter IKEA systems, 2017A). Vidare använder sig IKEA av konceptet “platta paket” för att minska transportkostnaderna och underlätta transporter och hantering för både sig själva såväl som kunderna. Med effektivare transporter sparar de inte bara in pengar, utan även koldioxidutsläpp (Inter IKEA systems, 2017B). IKEA använder sig av olika material som är mer miljövänliga än andra på olika sätt. Bland annat bambu som är mer snabbväxande än andra träslag (IKEA Group, 2016). IKEA:s mål är att 90 procent av försäljningen ska bestå av mer hållbara produkter till år 2020 (IKEA Group, 2016).
I slutet av rapporten finns övergripande mål kring hållbarhet för koncernen. Det finns en målsättning att 70 procent av kunderna ska se IKEA som ett miljömässigt och socialt ansvarstagande företag till augusti 2015, något som år 2016 dock ännu inte var uppnått. En annan målsättning är att 95 procent av medarbetarna ska se hållbarhet som en naturlig del i sitt dagliga arbete till augusti 2017. 95 procent av medarbetarna ska även se IKEA som ett socialt och miljömässigt ansvarstagande företag till augusti 2017. De har ännu inte nått upp till några av dessa mål (IKEA Group, 2016).
4.2.2$Användning$av$hållbarhetsrapporten$på$IKEA$Linköping$
Tre av de fem intervjuade medarbetarna visste inte om att hållbarhetsrapporten fanns. Anledningar till detta var att ingen talat om att den fanns eller att medarbetarna inte eftersökt den. Ingen av de tillfrågade medarbetarna har läst rapporten. Detta eftersom de prioriterar annat på jobbet eller att de inte upplevt rapporten som tillgänglig. Samtliga medarbetare menar att det inte finns någon tid att läsa hållbarhetsrapporten medan de är på jobbet. “Ska man göra sådana här saker så tycker jag att man kan göra det på jobbet” menar medarbetare 1. Det som prioriteras högst är att ta hand om kunderna och andra saker kommer sen.
Delar av innehållet är dock känt för många av medarbetarna. Flera av medarbetarna blir även positivt inställda till att läsa rapporten och tillgodogöra sig den information som finns där. Medarbetare 5 tycker att hållbarhetsrapporten är bra uppbyggd med diagram och utseende “Jag tycker den känns ganska inspirerande”.
Samtliga chefer vet om att hållbarhetsrapporten finns och många har läst delar av den men ingen har läst den i sin helhet. Chef 2 tror att det är bra att den finns som informationskälla för medarbetarna. Denne tror att det finns ett intresse av att veta det som står i rapporten. Cheferna tror även att rapporten kan utgöra en bra grund för att sätta mål för medarbetarna. “Den är ju extremt täckande och det finns ju verkligen hur många mål som
helst” säger chef 3. Enligt hållbarhetskoordinatorn är rapporten även lätt att läsa av då den
är uppdelad i fokusområden. Det upplevs som att den är bra för att tillgodogöra sig generell information. Ett problem med hållbarhetsrapporten är dock enligt chef 2 att den är så global och att det då blir svårt att relatera till informationen. “Samtidigt blir det på lite för
hög nivå tror jag. För att den här är ju jättesvår för medarbetarna att jobba för att uppnå”.
Chef 1 upplever att hållbarhetsrapporten används för att kommunicera ut information till medarbetarna. De andra cheferna menar att den inte används i någon större utsträckning. Chef 2 använder hållbarhetsrapporten för att förmedla information om demokratisk design. När hållbarhetsrapporten används bryts den ner eftersom ingen skulle läsa den i sin helhet.
“Sen kanske man inte kan dra iväg hela den här, för det kanske inte är så många som läser igenom den” menar chef 1.