och FN-programmet Global Compacts tio principer i koncernens årsredovisningar för 2006.
Rapport Nivå
PROFIL
1. STRATEGI OCH ANALYS
1.1 Kommentar från hållbarhetskommitténs ordförande
SR 4–5
1.2 Beskrivning av viktigaste effekter, risker och möjligheter
SR 4–5, 25
2. ORGANISATIONSPROFIL
2.1 Den redovisande organisationens namn SR 1 2.2 Huvudsakliga varumärken, produkter och/eller
tjänster CR 4–5
2.3 Organisationens verksamhetsstruktur CR 42–44 2.4 Plats för organisationens huvudkontor CR 34 2.5 Länder där organisationen är verksam CR omslag
2.6 Ägarstruktur och företagsform FR
2.7 Betjänade marknader CR 4–5
2.8 Den redovisande organisationens storlek SR 1 2.9 Större förändringar under redovisningsperioden CR 56
SR 1 2.10 Erhållna utmärkelser under redovisningsperioden 3. PARAMETRAR
Redovisningsprofil
3.1 Redovisningsperiod SR 1
3.2 Datum för den senaste redovisningen SR 1
3.3 Redovisningscykel SR 1
3.4 Kontaktställe vid frågor SR omslag
Redovisningens omfattning och avgränsning 3.5 Process för definiering av redovisningens innehåll SR 8–9
3.6 Redovisningens avgränsning SR 1
3.7 Specifika begränsningar av omfattningen eller
avgränsningen SR 1
3.8 Redovisningsgrund för samriskprojekt,
dotterbolag osv. SR 1
3.9 Mätmetoder SR 1
3.10 Förklaring av effekter av eventuell omräkning av information
SR 1, 30 44–47 3.11 Väsentliga förändringar i omfattning, avgränsning
eller mätmetoder jämfört med tidigare redovis-ningsperioder
SR 1
Granskning
3.13 Policy och gällande praxis för extern granskning SR 52
Rapport Nivå
4. STYRNING, ÅTAGANDEN OCH ENGAGEMANG Styrning
4.1 Styrningsstruktur CR 34–39
4.2 Styrelseordförandens ställning CR 40
4.3 Oberoende, icke-verkställande styrelseledamöter CR 34, 40–41 4.4 Mekanismer för aktieägarnas och medarbetarnas
möjligheter att lämna rekommendationer till styrelsen
CR
4.5 Ersättning till koncernledningen FR noter 4.6 Undikande av intressekonflikter CR 34 4.7 Fastställande av vilka kvalifikationer och
expert-kunskaper styrelseledamöterna behöver för led-ning av hållbarhetsstrategi
4.8 Mission eller värderingar, uppförandekod, hållbarhetsprinciper
CR 8 SR omslag 4.9 Processer på styrelsenivå för övervakning av
hållbarhetsarbetet
4.10 Bedömning av styrelsens insatser i fråga om hållbarhet
Engagemang i externa projekt
4.11 Försiktighetsmetoden eller försiktighetsprincipen SR 25 4.12 Externa stadgor, principer och initiativ SR 4–5, 34
4.13 Medlemskap i organisationer SR 9
Intressentengagemang
4.14 Engagerade intressentgrupper SR 8–9
4.15 Identifiering och val av intressenter SR 8–9 4.16 Metoder för intressenternas engagemang SR 8–9 4.17 Användning av viktiga frågor som framkommer
i samråd med intressenter SR 8–9
5. LEDNINGSMETOD OCH PRESTATIONSINDIKATORER EKONOMISKA INDIKATORER Ekonomiskt resultat
EC1. Direkt ekonomiskt värde, genererat och fördelat SR 24–26 EC2. Risker och möjligheter med anledning av
klimat-förändringar SR 21–23
EC3. Täckning av förpliktelser i förmånsbestämda planer FR noter EC4. Statligt ekonomiskt stöd av betydelse FR noter Helt redovisad
Delvis redovisad Ej redovisad Rapporter 2006
CR Koncernen 2006 FR Bokslut 2006 SR Hållbarhet 2006
Följer FN-programmet Global Compact
GRI OCH FN:S GLOBAL COMPACT
Rapport Nivå Marknadsnärvaro
EC5. Ingångslön i förhållande till minimilön EC6. Inköp från lokala leverantörer EC7. Anställning av lokal personal Indirekt ekonomisk inverkan
EC8. Investeringar i infrastruktur till gagn för
allmän-heten SR 29
EC9. Betydande indirekt inverkan SR 25
MILJÖINDIKATORER Material
EN1. Materialanvändning, i vikt eller volym
EN2. Användning av återvunna material SR 19 Energi
EN3. Direkt energiförbrukning SR 21
EN4. Indirekt energiförbrukning SR 21
EN5. Energi som sparats genom energibevarande och
ökad energieffektivitet SR 21
EN6. Initiativ för energieffektivare produkter eller pro-dukter baserade på förnybar energi SR 21 EN7. Initiativ för att minska indirekt energiförbrukning SR 21 Vatten
EN8 Total vattenförbrukning SR 31
EN9 Vattenkällor som påverkas kraftigt
EN10 Total återvinning och återanvändning av vatten SR 11 SR 30–31 Biologisk mångfald
EN11. Plats och läge för mark som ägs i områden med
rik biologisk mångfald SR 13
EN12. Betydande inverkan på den biologiska mångfal-den i skyddade områmångfal-den och områmångfal-den med rik biologisk mångfald utanför skyddade områden EN13. Skyddade eller återställda boplatser SR 13 EN14. Hantering av inverkan på biologisk mångfald SR 17–18,
29 EN15. Utrotningshotade arter med boplatser i
områden som påverkas av verksamheter Utsläpp, avlopp och avfall
EN16. Totala direkta och indirekta utsläpp av
växthus-gaser SR 44–47
EN17. Övriga relevanta indirekta utsläpp av växthus-gaser
EN18. Initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser SR 21–23 EN19. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen
EN20. NO, SO och andra betydande utsläpp till luften SR 44–47 EN21. Total mängd utsläpp till vatten SR 44–47
EN22. Total mängd avfall SR 44–47
EN23. Betydande utsläpp SR 32
EN24. All transport, import, export och hantering av
farligt avfall SR 44–47
Rapport Nivå
EN25. Vattenkällor och boplatser som påverkas av vat-tenutsläpp
Produkter och tjänster
EN26. Minskning av miljöpåverkan från produkter och
tjänster SR 43
EN27. Återvinningsbara produkter och återanvändning SR 19, 43 Uppfyllande av lagar och förordningar
EN28. Böter och påföljder med anledning av
överträ-delser av miljölagstiftning SR 32
Transporter
EN29. Miljöpåverkan från transporter SR 15 Övergripande
EN30. Miljökostnader SR 33
SOCIALA INDIKATORER
Arbetsregler och rimliga arbetsförhållanden Anställda
LA1. Fördelning av de anställda SR 36
LA2. Genomsnittlig personalomsättning CR 33
LA3. Ersättningar till anställda SR 25
Relationer mellan anställda och ledning LA4. Omfattning av kollektivavtal
LA5. Lägsta uppsägningstid vid verksamhetsföränd-ringar
Hälsa och arbetarskydd
LA6. Arbetstagarrepresentanter i gemensamma kom-mittéer för hälsa och arbetarskydd SR 37 LA7. Personskador, sjukfrånvaro på grund av skador,
frånvarofrekvens och dödsfall SR 40–41
LA8. Program för att hjälpa medarbetarna vid allvar-liga sjukdomar
LA9. Avtal med fackföreningar kring hälsa och arbe-tarskydd
Utbildning och undervisning
LA10. Genomsnittligt antal utbildningstimmar per år
och anställd CR 33
LA11. Program för kompetenshantering och livslångt lärande till stöd för fortsatt anställningsbarhet och hantering av karriäravslut
LA12. Anställda som får samtal om prestations- och karriärutveckling
Mångfald och möjligheter
LA13. Styrorganens och personalstyrkans
samman-sättning SR 36
LA14. Förhållande mellan mäns och kvinnors grundlön Mänskliga rättigheter
Investerings- och inköpsrutiner
HR1. Undersökning av mänskliga rättigheter eller klausuler om mänskliga rättigheter i viktiga investeringsavtal
SR 25 Helt redovisad
Delvis redovisad Ej redovisad Rapporter 2006
CR Koncernen 2006 FR Bokslut 2006 SR Hållbarhet 2006
Följer FN-programmet Global Compact
Rapport Nivå HR2. Undersökning av att leverantörer och
entrepre-nörer följer mänskliga rättigheter och vidtagna åtgärder
SR 14–19
HR3. Medarbetarutbildning i mänskliga rättigheter SR 37 Motverkande av diskriminering
HR4. Vidtagna åtgärder vid fall av diskriminering Föreningsfrihet och frihet att sluta kollektivavtal HR5. Stöd till föreningsfrihet och friheten att sluta
kollektivavtal i riskområden Barnarbete
HR6. Vidtagna åtgärder för att stoppa barnarbete i riskområden
SR 14–15, 18–19, 25 Tvångsarbete
HR7. Vidtagna åtgärder för att stoppa tvångsarbete i riskområden
SR 14–15, 18–19, 25 Säkerhetsrutiner
HR8. Utbildning i mänskliga rättigheter för säkerhets-personal
Ursprungsbefolkningars rättigheter HR9. Kränkningar av ursprungsbefolkningars
rättig-heter och vidtagna åtgärder Samhälle
Lokala samhällen
SO1. Hantering av verksamhetens inverkan på lokala samhällen
SR 29, 38–39 Korruption
SO2. Affärsenhet där risken för korruption har
under-sökts SR 27
SO3. Utbildning för att förhindra korruption SR 37 SO4. Vidtagna åtgärder med anledning av fall av
korruption Offentlig politik
SO5. Utveckling av offentlig politik och lobbying SR 9 SO6. Bidrag utbetalade till politiska partier, politiker
och institutioner SR 27
Konkurrensbegränsande agerande
SO7. Antitrust- och monopolrelaterade rättsfall SR 27 Uppfyllande av lagar och förordningar
SO8. Böter och påföljder med anledning av
över-trädelser av lagar och förordningar FR noter
Rapport Nivå
Produktansvar
Kundernas hälsa och säkerhet
PR1. Bedömning av produkternas inverkan på hälsa och säkerhet
SR 43
PR2. Överträdelser av föreskrifter relaterade till pro-dukternas inverkan på hälsa och säkerhet Märkning av produkter och tjänster
PR3. Krav på produktinformation SR 43
PR4. Överträdelse av föreskrifter relaterade till infor-mation och märkning av produkter
PR5. Kundtillfredsställelse SR 8–9, 43
Marknadskommunikation
PR6. Efterlevnad av lagar, normer och frivilliga över-enskommelser för marknadskommunikation PR7. Överträdelse av förordningar och frivilliga
över-enskommelser som rör marknadskommunika-tion
Kundernas personliga integritet
PR8. Klagomål avseende kränkningar av kundernas personliga integritet
Uppfyllande av lagar och förordningar PR9. Böter vid överträdelse av föreskrifter som rör
till-handahållande och användning av produkter och tjänster
GRI OCH FN:S GLOBAL COMPACT
Helt redovisad Delvis redovisad Ej redovisad Rapporter 2006
CR Koncernen 2006 FR Bokslut 2006 SR Hållbarhet 2006
Följer FN-programmet Global Compact
AOX
Adsorberbara organiska halogenföreningar – En samlingsterm för mängden klor eller andra haloge-ner som är bundna till organiska föreningar i av-loppsvatten.
ATFS
American Tree Farm System – Ett amerikabaserat skogscertifi eringssystem.
Avsvärtning
Kemiska och mekaniska processer som separerar tryckfärg från fi brer när massa tillverkas av retur-papper.
Biobränslen
Bränslen från förnybara råvaror som bark, svartlu-tar och avverkningsrester.
BOD
Biological Oxygen Demand – Biokemisk syreför-brukning är ett mått på mängden syre som förbru-kas av mikroorganismer vid nedbrytning av orga-niska ämnen i avloppsvatten under en viss period.
CERFLOR
Sistema Brazileiro de Certifi cação Florestal – Ett brasilianskt skogscertifi eringssystem som ingår i PEFC.
Chain-of-custody
Certifi erade chain-of-custody-system används för att bevisa att virket kommer från certifi erade sko-gar. Systemen införs och revideras i enlighet med regler fastställda inom ramen för relevanta skogs-certifi eringssystem, t.ex. PEFC och FSC.
CO2
Koldioxid – En gas som bildas vid förbränning och i vissa naturliga processer. Träd och andra växter utnyttjar koldioxid i fotosyntesen när de växer.
COD
Chemical Oxygen Demand – Kemisk syreförbruk-ning är ett mått på den mängd syre som behövs för en fullständig kemisk nedbrytning av organis-ka ämnen i vatten.
Controlled wood
FSC-standard som har utvecklats för virke som in-te är certifi erat för att se till att virket i FSC-certifi erade produkter inte blandas med virke från oacceptabla källor.
CSA Z809
Den kanadensiska nationella standarden för håll-bart skogsbruk. Skogscertifi eringssystemet har god-känts av PEFC.
EMAS
Eco-Management and Audit Scheme – Ett frivilligt europeiskt miljöledningssystem baserat på EU:s EMAS-förordning.
ESIA
Environmental and Social Impact Assessment – En ingående studie av ett investeringsprojekts miljö-mässiga och sociala effekter på lokalsamhället.
Fosfor
Höga halter av fosforföreningar i vatten kan orsa-ka förhöjd biologisk aktivitet i vatten genom en process som kallas eutrofi ering. Fosfor tillsätts vid rening av avloppsvatten för att påskynda nedbryt-ningen av lättlösliga organiska ämnen.
Fossila bränslen
Fasta, fl ytande eller gasformiga bränslen som bil-dats i jordens inre under miljontals år genom ke-miska och fysikaliska förändringar av växt- och djurrester under inverkan av höga temperaturer och tryck. Olja, naturgas och kol är fossila bräns-len.
FSC
Forest Stewardship Council – Ett internationellt skogscertifi eringssystem.
GMP
Good Manufacturing Practice (god tillverknings-sed) – Ett system som har tagits fram för att för-hindra risker vid tillverkning av livsmedelsför-packningar.
GRI
Global Reporting Initiative – Riktlinjer för hållbar-hetsredovisning, vilka har fått stor spridning.
HACCP
Hazard Analysis and Critical Control Point – Ett system som har tagits fram för att förhindra risker vid tillverkningen av livsmedelsförpackningar.
Hållbarhet
Stora Enso likställer hållbarhet med ansvarsfullt företagande i begreppets vidaste mening, vilket inkluderar miljörelaterade och ekonomiska frågor såväl som företagets sociala ansvar.
ISO 14001
En global standard för företagens miljölednings-system utarbetad av den internationella standardi-seringsorganisationen. Andra ISO-certifi eringar täcker andra frågor som kvalitetsledning (ISO 9001).
Kraftvärme
En effektiv, ren och tillförlitlig metod för el- och värmeproduktion från en gemensam bränslekälla.
Kväve
Ett grundämne som förekommer i gasform i at-mosfären. Höga halter av kväveföreningar i vatten kan orsaka förhöjd biologisk aktivitet i vatten ge-nom en process som kallas eutrofi ering. Kväve till-sätts vid rening av avloppsvatten för att påskynda nedbrytningen av lättlösliga organiska ämnen.
NGO
Non-governmental organisation – Icke-statlig eller ideell organisation.
NOx
Samlingsterm för de kväveoxider som bildas vid förbränning och som kan bidra till försurning av mark och vatten.
OHSAS 18001
En global standard för ledningssystem för hälsa och arbetarskydd utarbetad av den internationella standardiseringsorganisationen.
PEFC
Programme for the Endorsement of Forest Certifi -cation schemes – Ett internationellt skogscertifi e-ringssystem.
REACH
EU:s nya förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.
Returfi ber
Fiberråvara från returpapper.
Returpapper
Använt papper och använd kartong som samlas in för återanvändning som fi berråvara.
SFI
Sustainable Forestry Initiative® – Ett nordameri-kanskt skogscertifi eringsprogram som har god-känts av PEFC.
Skogscertifi ering
Ett system där en oberoende extern part inspekte-rar skötseln och nyttjandet av skogen för att bedö-ma efterlevnaden av en uppsättning ekologiska, ekonomiska och sociala standarder för hållbart skogsbruk.
SO2
Svaveldioxid – En gas som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen, t.ex. olja och kol. Sva-veldioxid bidrar till försurning av mark och vat-ten.
Spårbarhet
Möjligheten att spåra virke använt av ett bruk tillbaka till dess ursprung i skogen.
TSS (Total suspended solids)
Ett mått på mängden icke-lösliga fasta partiklar i vattnet eller avloppsvattnet.
VOC (Volatile organic compounds)
Flyktiga organiska ämnen som ingår i fotokemiska reaktioner i atmosfären. Föregår ozonbildning på marknivå.
Växthusgaser
Ett samlingsbegrepp för följande gaser: koldioxid (Co2), Metan (CH4), Lustgas (N20), fl uorerade kol-väten (HFC), perfl uorerade kolkol-väten (PFC) och svavelhexafl uorid (SF6).
ORDLISTA
csrnetwork är ett affärsorienterat konsultföretag specialiserat på företagens sociala ansvar, med specialister inom miljöledning, social redovisning och hållbar utveckling
OMFATTNING OCH MÅLSÄTTNING
Stora Enso har anlitat csrnetwork för genomförandet av en oberoende granskning av hållbarhetsinformationen i Stora Ensos hållbarhetsredovisning 2006 (redovisning-en). Målsättningen med granskningsprocessen har varit att undersöka gjorda an-språk och granska ledningens rutiner för sociala och miljörelaterade frågor samt de system som har använts för att samla in data. csrnetwork har tagit hänsyn till de underliggande principerna i granskningsstandarden AA1000 vid utformning av granskningsprocessen. Fallstudier har inte omfattats av granskningsprocessen.
Personaluppgifter som härrör från ekonomisystemen samt uppgifter om miljörelate-rade investeringar, kostnader och åtaganden har också utelämnats. Systemen för in-samling av dessa data har granskats, men någon oberoende bedömning av miljörela-terade ekonomiska åtaganden har inte gjorts. Verifi ering av utsläpp av växthusgaser inom ramen för handeln med utsläppsrätter för koldioxid kommer att bli föremål för ett separat granskningsförfarande och omfattas inte av denna gransknings-process.
ANSVARSOMRÅDEN FÖR STORA ENSOS LEDNING OCH GRANSKARNA Stora Ensos ledning är ensamt ansvarig för framtagandet av redovisningen. Detta granskningsutlåtande representerar våra oberoende åsikter. Vi har inte varit delaktiga i framtagandet av någon del av redovisningen och vi har inga andra avtal med Stora Enso. Det här är fjärde året som vi har fungerat som koncernens oberoende granska-re. Ett uttalande om opartiskhet i fråga om vårt avtal med Stora Enso kan fås på be-gäran. De uppfattningar som uttrycks i detta granskningsutlåtande får inte läggas till grund för några ekonomiska eller investeringsrelaterade beslut. Den oberoende granskningsgruppen har i detta fall bestått av Mark Line, Todd Cort, Katy Anderson och Richard Hughes. Mer information, inklusive en sammanställning av gruppens meriter, fi nns på www.csrnetwork.com.
METOD
Grund för vårt yttrande
Vårt arbete har utformats för att samla in bevis på vilka vi grundar våra slutsatser och lämnar ett begränsat utlåtande. Vi har gjort följande:
• Vi har genomfört intervjuer i Stockholm, Helsingfors och London med ett antal direktörer och ledande befattningshavare med ansvar för ledning av områden och relationer till intressenter som behandlas i redovisningen. Syftet med dessa samtal var att få en förståelse för Stora Ensos ledningsrutiner och prioriteringar.
• Vi har diskuterat Stora Ensos metod för hantering av relationer med intressenter med berörda chefer på koncern- och enhetsnivå, men vi har inte haft någon direktkontakt med intressenter för att pröva resultatet av samtalen.
• Vi har genomfört en allmän undersökning av frågor som har tagits upp av exter-na parter och som kan vara relevanta för Stora Ensos policyer, i syfte att kontrol-lera att de uttalanden som görs i redovisningen är relevanta. I granskningen har vi tagit med resultatet av den utvärdering av miljömässiga och sociala effekter som FN:s utvecklingsprogram UNDP har gjort avseende Stora Ensos plantagepro-jekt i Guangxi i Kina samt oberoende yttrande som Stora Enso har erhållit med anledning av Greenpeace anklagelser rörande virkesförsörjning från Ryssland.
• I vårt arbete har ingått platsbesök på bruken i Ostroleka (Polen) och Suzhou (Ki-na), Wood Supply Finlands kontor i Imatra (Finland) samt plantageverksamhe-ten i Guangxiprovinsen (Kina). Under besöken granskades hållbarhetsdata för an-läggningarna för perioden januari–september 2006. På varje anläggning diskute-rade vi även lokala ledningsrutiner med chefer.
• Vi har granskat hållbarhetsdata för hela tolvmånadersperioden på koncernnivå och gjorda påståenden i redovisningen. Det externa granskningsgruppen har ar-betat parallellt med, men oberoende av, Stora Ensos interna datagranskningsarbe-te. Vi har intervjuat chefer med ansvar för den interna datagranskningen, gran-skat deras arbetsprocesser och genomfört stickprovskontroller av koncernens håll-barhetsdata och hållhåll-barhetsdata som vi fått från de fyra platser vi besökte under granskningsprocessen.
• Vi har bedömt koncernens redovisnings- och ledningsprocesser utifrån de princi-per för processernas väsentlighet, fullständighet och tillgänglighet som följer av granskningsstandarden AA1000. I vårt arbete har inte ingått att formellt granska hållbarhetsredovisningen mot de riktlinjer för hållbarhetsredovisning som har utarbetats av Global Reporting Initiative (GRI).
• Den engelskspråkiga versionen av redovisningen har legat till grund för gransk-ningen.
UTLÅTANDE Fullständighet
På grundval av metoden och omfattningen av det genomförda arbetet, och den in-formation vi har fått från Stora Enso, drar vi följande slutsatser:
Data om råvaror (inklusive data från Wood Supply) och data om miljöprestanda (inklusive data om efterlevnad)
• Vi känner inte till att några viktiga redovisande enheter skulle ha undantagits från uppgifterna för koncernen, utöver de som anges under avsnittet om hållbar-hetsredovisningens omfattning.
• Ingenting har kommit till vår kännedom som föranleder oss att tro att data inte skulle ha sammanställts korrekt utifrån den information som har redovisats på verksamhetsnivå.
• Vi känner inte till några fel som väsentligt skulle kunna påverka uppgifterna för koncernen.
Data avseende socialt ansvar (inklusive data som berör anställda) och data om perso-nalvård samt hälsa och arbetarskydd
• Vi känner inte till att några viktiga redovisande enheter skulle ha undantagits från uppgifterna för koncernen, utöver de som anges under avsnittet om hållbar-hetsredovisningens omfattning.
• Ingenting har kommit till vår kännedom som föranleder oss att tro att data inte skulle ha sammanställts korrekt utifrån den information som har redovisats på verksamhetsnivå; emellertid så skiljer sig defi nitionerna av teoretisk arbetstid, som används för att beräkna mått som rör hälsa och arbetarskydd, åt mellan de olika regionerna. Även om uppgifter om övertalighet inte sammanställs för att re-dovisa statistik på koncernnivå, fi nns det skillnader i de defi nitioner som används för att få fram lokala uppgifter.
• Vi känner inte till några beräknings- eller avskrivningsfel som väsentligt skulle kunna påverka uppgifterna för koncernen.
Väsentlighet
Inget har kommit till vår kännedom som tyder på att några viktigare frågor har uteläm-nats från redovisningen. Vi har hittat bevis på att lämpliga system fi nns på plats för övervakning och insamling av information kring relevanta ledningsrutiner och resultat.
Årets redovisning är tydligare i fråga om Stora Ensos förståelse för viktiga hållbarhets-frågor vilket ger möjlighet till klarare prioritering för framtida redovisning.
Särskilt positivt är att Stora Enso har antagit en ny hållbarhetspolicy som utgör ra-men för framtida verksamheter. Mycket tyder på att Stora Ensos ledning inser att ge-nomförande av den nya policyn innebär en utmaning, framför allt på nya markna-der, och att arbetet redan har inletts med att identifi era och reagera på de normer som inte uppfyller Stora Ensos egna i fråga om personalpolitik, miljöskydd och social utveckling. Stora Ensos satsningar på att främja utvecklingen av skogscertifi eringssys-tem på nya marknader i samarbete med regeringar och icke-statliga organisationer är ett bra exempel på detta engagemang.
Även om vi såg goda exempel på att de enheter vi har besökt är medvetna om affärs-etiska frågor, fi nns det återigen ingen formell kontroll på koncernnivå av efterlevna-den. Den nya hållbarhetspolicyn är en viktig drivkraft för Stora Enso att specifi kt granska och utveckla sina interna kontroller i fråga om affärsetik och andra frågor
Även om vi såg goda exempel på att de enheter vi har besökt är medvetna om affärs-etiska frågor, fi nns det återigen ingen formell kontroll på koncernnivå av efterlevna-den. Den nya hållbarhetspolicyn är en viktig drivkraft för Stora Enso att specifi kt granska och utveckla sina interna kontroller i fråga om affärsetik och andra frågor