Synpunkter på Hållbarhet 2006
Fyll gärna i formuläret och låt oss ta del av dina synpunkter på Hållbarhet 2006. Det går också bra att fylla i formuläret på Internet www.storaenso.com/sustainability/feedback
1. Hur väl anser du att redovisningen tar upp följande frågor?
Stora Ensos syn på hållbarhet Intressenternas engagemang
Stora Ensos mål och resultat i fråga om hållbarhet Frågor som rör råvaruförsörjningen
Hållbarhetsaspekter gällande virkesanskaffning Klimatförändringar
Ekonomiska aspekter på hållbarhet Arbetsmiljö
Personalvård
Produkt- och kundrelaterade hållbarhetsfrågor
Betygskala: 5 = Mycket bra 4 = Bra 3 = Ganska bra 2 = Dåligt 1 = Vet inte
2. Ange hur väl du håller med följande påståenden:
Redovisningens struktur är klar och tydlig.
Innehållet täcker de hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för Stora Enso.
Innehållet är väl fördelat mellan de olika avsnitten.
Innehållet är trovärdigt.
Innehållet är begripligt.
Betygskala: 5 = Håller med helt 4 = Håller med 3 = Neutral 2 = Håller inte med 1 = Håller inte alls med
3. Hur har din syn på Stora Enso förändrats efter att du har läst redovisningen?
Positivt
Ingen förändring Negativt
4. Vilka förändringar skulle du vilja se i kommande redovisningar?
5. Vilken intressentgrupp tillhör du?
Anställd vid eller entreprenör till Stora Enso Kund
Aktieägare
Analytiker eller investerare Anställd vid statlig myndighet Företrädare för icke-statlig organisation Arbetar med hållbarhetsfrågor Media
Universitet och högskola Övrigt, ange vilken:
STORA ENSO 2006 HÅLLBARHET
Hållbarhet
Grafi sk design: Incognito
Foto: Lasse Arvidson, Taisto Saari, Stora Ensos bildarkiv och UNICEF/ HQ06-1473/Giacomo Pirozzi
Tryck: Libris Oy
Omslag: Ensocoat 230 g/m
2, Stora Enso, Imatra bruk (ISO 14001-certifi erat och EMAS-registrerat FIN-000009) Inlaga: MultiFine 115 g/m
2, Stora Enso, Nymölla bruk
Stora Enso Oyj Box 309
FI-00101 Helsingfors, Finland Besöksadress: Kanalkajen 1 Tel +358 2046 131 Fax +358 2046 21471
Stora Enso AB Box 70395
SE-107 24 Stockholm, Sverige Besöksadress: World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 Tel +46 1046 46000 Fax +46 8 10 60 20
Stora Enso International Offi ce 9 South Street
London W1K 2XA, Storbritannien Tel +44 20 7016 3100 Fax +44 20 7016 3200 www.storaenso.com
corporate.communications@storaenso.com
NO ST AMP REQUIRED NE P AS AFFRANCHIR
PRIORITY/PRIORIT AIRE BY AIRMAIL/P AR AVION IBRS/CCRI Code 5015291 REPL Y P AID / RÉPONSE P AYÉE FINLAND / FINLANDE Stora Enso Oyj Corporate Communications Sustainability P. O. BOX 309 FI–00101 HELSINKI FINLAND
Vik här och häfta ihop Tryckta versioner av årsredovisningen kan beställas via www.storaenso.com/order
eller från våra kontor (se omslagets baksida).
KONTAKTER
Kari Vainio
Executive Vice President, Corporate Communications Tel +44 20 7016 3140
Fax +44 20 7016 3208 Stora Enso International Offi ce,
9 South Street, London W1K 2XA, Storbritannien kari.vainio@storaenso.com
James D. Weinbauer
Senior Vice President, Stora Enso Environment Tel +1 715 422 3693
Fax +1 715 422 3625 Stora Enso, P.O. Box 8050 Wisconsin Rapids WI 54495-8050, USA eller
Tel +46 1046 46000 Fax +46 8 10 60 20 Stora Enso AB Box 70395
SE-107 24 Stockholm, Sverige jim.weinbauer@storaenso.com
Eija Pitkänen
Vice President, Sustainability Communications and CSR Tel +358 2046 21348
Fax +358 2046 21267 Stora Enso Oyj, Box 309 FI-00101 Helsingfors, Finland eija.pitkanen@storaenso.com
www.storaenso.com/contacts
Det bör uppmärksammas att vissa uppgifter ovan inte utgör historiska fakta. Det gäller bland annat, men inte begränsat till, förväntningar på marknadstillväxt och -utveckling; förväntningar om omsättningsökning och lönsamhet; uttalanden som föregås av ”tror”, ”förväntar” och ”förutser” eller liknande uttryck är exempel på framåtriktade uttalanden som faller inom United States Private Securities Litigation Reform Act of 1995. Dessa uttalanden bygger på befi ntliga planer, uppskattningar och projektioner, de innebär risk och osäkerhet, vilket kan medföra att det faktiska utfallet avviker substantiellt från dessa framåtriktade uttalanden. Till dessa faktorer hör bland annat följande: (1) verksamhetsmässiga faktorer, såsom fortsatt framgångsrik tillverkningsverksamhet och uppnående av avsedd effektivitet därvidlag, fortsatt framgångsrik produktutveckling, gynnsamt mottagande av koncernens produkter och tjänster från nyckelkundgrupper, framgång i befi ntliga och framtida samarbetssträvanden, förändringar av affärsstrategi, utvecklingsplaner eller mål, förändringar av det skydd som koncernens patent och andra immaterialrätter erbjuder, tillgång till kapital på rimliga villkor; (2) branschmässiga villkor, såsom efterfrågan på produkterna, graden av konkurrens, nuvarande och framtida prisnivå på koncernens produkter, prisfl uktuationer på råvaror, fi nansiella villkor för koncernens kunder och konkurrenter, konkurrenters införande av potentiella alternativa produkter eller teknologier;
Brev till aktieägarna
Strategi och verksamhet 2006 Presentation av divisionerna Styrelse och ledning
Bokslut med notkommentarer Verksamhetsberättelse Riskhantering Kapitalmarknaden
Styrning av hållbarhet, intressentengage- mang, mål och verksamhet
Hållbarhet i värdekedjan råmaterial och leverantörer koncernen
marknader Stora Ensos årsredovisning 2006 består av tre separata delar
Stora Ensos
Hållbarhets- policy
Stora Enso åtar sig att leda och utveckla sin verksamhet på ett hållbart sätt. En god balans mellan vårt ekonomiska, miljörelaterade och sociala ansvar är nödvändig för en hållbar verksamhet och gynnar våra intressenter.
Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra resultatet av vårt hållbarhetsarbete. Vår kommunikation är öppen och vi har en aktiv och konstruktiv dialog med våra intressenter. Vi följer upp och redovisar resultatet av vårt
hållbarhetsarbete offentligt.
Som ett globalt företag bedriver vi överallt vår verksamhet i enlighet med våra värderingar, policyer och principer. Vi respekterar olika kulturer, seder och värderingar i de samhällen där vi är verksamma. Vi följer nationella lagar och förordningar, och tillämpar, om nödvändigt ännu striktare krav.
Hållbarhetsfrågor beaktas genom hela vår värdekedja, och vi förväntar oss att våra leverantörer och partners följer Stora Ensos policyer och principer rörande hållbarhet.
Ekonomiskt ansvar
Vi måste bedriva en lönsam verksamhet samt vara en attraktiv och pålitlig investering, arbetsgivare, leverantör och affärspartner. Vi strävar efter att bidra till ekonomiskt välstånd i de samhällen där vi är verksamma.
Miljöansvar
För att minimera miljöpåverkan har vi ett livscykelperspektiv och använder tillämplig miljöteknik. Vi använder råvaror, energi och andra resurser på ett effektivt sätt. Våra produkter tillverkas huvudsakligen av förnybara råvaror som kan återvinnas och är säkra att använda. Vi verifi erar virkets och fi brernas ursprung, anskaffar dem endast från lagliga och godtagbara källor och främjar ett uthålligt skogsbruk.
Socialt ansvar
Vi bedriver all vår verksamhet enligt etiska affärsprinciper. Vi respekterar och stöder globalt accepterade mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, och vi skapar en sund och säker arbetsplats för alla anställda. Vi är en ansvarsfull samhällsmedborgare och tar vårt ansvar för att stödja social utveckling.
Ledning
Hållbarhet är en del av Stora Ensos företagsstyrning, och ansvaret är fördelat genom hela organisationen. Vi
förväntar oss att samtliga våra anställda lever upp till dessa åtaganden och tar sitt ansvar i det dagliga arbetet.
Redovisningens
omfattning och profil
I föreliggande hållbarhetsredovisning följer Stora Enso de nya riktlinjerna från Global Reporting Initiative (GRI) i den mån de är tillämpliga. På sidorna 48–50 redovisas hur Stora Enso har rap- porterat den information och de indika- torer som specifi ceras i GRI:s riktlinjer.
Dessutom anges var i årsredovisningen informationen fi nns.
Stora Enso stödjer FN-programmet Global Compacts tio principer. För infor- mation om Stora Ensos arbete med dessa principer under 2006 hänvisas till sidor- na 48–50.
Redovisningens omfattning Omfattningen av koncernens hållbar- hetsredovisning följer i stort sett princi- perna för den ekonomiska redovisning- en. Det innebär att den konsoliderade koncernredovisningen omfattar moder- bolaget, Stora Enso Oyj, och alla företag där detta innehar, direkt eller indirekt, mer än 50 % av rösterna. Intressebolag ingår inte i den konsoliderade koncern- redovisningen. Dessa företag represente- rar verksamheter där koncernen har ett betydande infl ytande, men utan att kon- trollera dem (se noterna i Bokslut 2006).
Följande begränsningar gäller för principerna ovan:
• Koncernens redovisning av miljöar- betet omfattar samtliga produktions- enheter om inget annat anges. För- säljningskontor, grossistverksamhet och stabsfunktioner omfattas inte.
• Uppgifterna om socialt ansvar omfat- tar 42 223 av totalt 45 631 anställda.
Stabsfunktionerna är inte inräknade.
• Koncernredovisningen av hälsa och arbetarskydd omfattar 42 077 anställ- da av totalt 43 887. Vissa mindre stabsfunktioner och försäljningskon- tor omfattas ännu inte av koncer- nens statistik för hälsa och arbetar- skydd.
• Personaldata från den ekonomiska redovisningen (genomsnittligt antal
anställda och fördelning av anställda per land) omfattar samtliga anställda under året. Personaldata från separat insamlad personalstatistik omfattar fast anställda per den 31 december 2006.
Samriskprojektet Veracel i Brasilien, där Stora Enso har ett ägarintresse på 50 %, har väckt stort intresse bland koncernens intressenter. Denna redovisning innehål- ler därför information om de viktigaste frågor som intressenterna har om Veracel massabruk och tillhörande plantager.
Veracel ingår emellertid inte i koncern- redovisningen.
Redovisningens profi l
Information om miljörelaterat och soci- alt arbete redovisas enligt koncernens in- terna riktlinjer. Riktlinjerna för redovis- ning av miljöåtaganden, kapitalkostna- der och rörelsekostnader bygger på IFRS internationella redovisningsprinciper samt EU:s rekommendationer kring upp- märksammande, mätning och redovis- ning av miljörelaterade frågor i företa- gens årsbokslut och årsredovisningar. De emissionsfaktorer som används för be- räkning och redovisning av utsläppta växthusgaser följer WRI:s (World Resour- ce Institute) och WBCSD:s (World Busi-
ness Council for Sustainable Develop- ment) växthusgasprotokoll.
Stora Ensos hållbarhetsredovisning omfattar också de främsta hållbarhetsfrå- gor som väckts av koncernens intressen- ter (läs mer på sidorna 8–9).
Intern och extern granskning
Uppgifter om resultatet i fråga om miljö, socialt ansvar och personal kontrolleras internt innan de sammanställs på kon- cernnivå. Informationen och texterna i hållbarhetsredovisningen har kontrolle- rats av en oberoende extern part (se sidan 52). •
Mer bakgrundsinformation om Stora Ensos hållbarhetsledning och tidigare års redovisningar fi nns på
www.storaenso.com/sustainability Flera av Stora Ensos enheter tar fram en- hetsspecifi ka hållbarhetsredovisningar. Des- sa publikationer fi nns på
www.storaenso.com/EMAS
Mer information om Veracels hållbarhets- arbete fi nns i deras separata hållbarhets- redovisning på
www.veracel.com.br
Stora Enso i korthet
Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern med tillverkning av tryck- och fi npapper, förpackningskartong och träprodukter. Inom dessa områden har koncernen en världsledande marknadsposition. Stora Ensos omsättning under 2006 uppgick till 14,6 miljarder EUR. Koncernen har cirka 44 000 anställda i mer än 40 länder i fem världsdelar och en årlig produktionskapacitet på 16,5 miljoner ton papper och kartong samt 7,4 miljoner m
3sågade träprodukter, inklusive 3,2 miljoner m
3vidareförädlade produkter. Stora Ensos aktier är noterade i Helsingfors, Stockholm och New York.
OMFATTNING OCH PROFIL
I hållbarhetsredovisningen för 2006 fortsätter Stora Enso att beskriva de utmaningar och möjligheter som fi nns längs hela värdekedjan: råvaror och leveran- törer, koncernens ekonomiska, miljömässiga och sociala arbete, marknaderna för Stora Ensos produk- ter samt andra frågor som är av betydelse för kunder- na. För att säkerställa att koncernens hållbarhetsstrate- gi och resurser har rätt inriktning genomför Stora Enso ingående intressentundersökningar.
Under 2006 upprättades en ny hållbarhetspolicy som bättre återspeglar koncernens nuvarande utmaningar på hållbarhetsområdet.
Stora Enso har även under det gångna året fokuserat på att skapa ett starkare ekonomiskt resultat genom två program, Profi t 2007 och Asset Performance Review, vilka har lett till kraftiga personalminskningar, framför allt i Europa.
Koncernens riktlinjer för ansvarsfulla personal minsk- ningar genomfördes framgångsrikt vid Hammarby bruk i Sverige och Varkaus bruk i Finland. Båda bruken kan användas som goda exempel på hur man kan hitta nya lösningar även i svåra situationer.
Under 2006 avsatte Stora Enso ökade resurser till hållbarhetsarbetet vid plantageprojekt i Brasilien och Uruguay.
• OMFATTNING OCH PROFIL . . . 1
• INLEDANDE ORD . . . 4–5
• HÅLLBARHET OCH HÅLLBARHETSSTYRNING . . . . 6–7
• INTRESSENTENGAGEMANG . . . 8–9
• STRATEGI OCH MÅL . . . 10–11
• LEDNINGSSYSTEM . . . 12–13
• FÖRSÖRJNINGSKEDJAN . . . 14–15 För att kunna hantera miljörelaterade och sociala frågor inom Stora Ensos inköpsverksamhet har koncernen utar- betat en rad olika verktyg som ska garantera att samma krav gäller för alla leverantörer och entreprenörer. Håll- barhetsledning längs hela försörjningskedjan är också en viktig del av brukens miljöledningssystem.
• VIRKE . . . 16–19 Under 2006 reviderades Stora Ensos riktlinjer för spårbar- het vid virkesinköp så att de även gäller globalt och om- fattar massaanskaffning. Stora Enso förespråkar skogscer- tifi ering och arbetar för att öka andelen virke som kom- mer från certifi erade skogar. Under 2006 kom 55 % av det virke som Stora Enso använde från certifi erade skogar med eller utan chain-of-custody-certifi ering.
• KEMIKALIER . . . 20 Stora Enso använder kemikalier på ett ansvarsfullt sätt för att minimera miljöpåverkan och riskerna för människor.
Kemikaliesäkerheten följs regelbundet upp av experter på hälsa och arbetarskydd samt genom miljö-, risk- och kva- litetsledningssystem. Under 2006 började Stora Enso im- plementera EU:s nya kemikalielagstiftning REACH på enhetsnivå för att se till att den efterlevs när den träder ikraft och för att undvika avbrott i produktionen.
• ENERGI OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR . . . 21–23 Stora Enso bidrar till att minska klimatförändringarna genom ökad energieffektivitet, ökad användning av bio- bränslen och kraftvärme samt stöd till kärnkraft. Under 2006 var andelen biobränsle i Stora Ensos internationella energiproduktion fortsatt hög och låg på 64 %. Kol binds i den växande skogen och i de färdiga träprodukterna, vilket innebär att Stora Ensos produkter ger ett mindre kolavtryck än konkurrerande produkter.
INTRODUKTION RÅVAROR OCH LEVERANTÖRER
2006 I KORTHET
• EKONOMISKT ANSVAR . . . 24–29 Inom Stora Enso omfattar konceptet ekonomiskt ansvar både fi nansiellt och socioekonomiskt resultat. Under 2006 var Stora Enso inriktat på att skapa starkare fi nan- siellt resultat genom programmen Profi t 2007 och Asset Performance Review.
Stora Enso stödjer globala och lokala samhällsprojekt och försöker fi nna strategiska partnerskap av vilka båda parter kan gynnas. Koncernen värdesätter särskilt part- nerskapen med organisationer som UNICEF och FN:s utvecklingsprogram (UNDP).
• MILJÖANSVAR . . . 30–33 De fl esta av Stora Ensos miljöindikatorer fortsatte att utvecklas gynnsamt per enhet tillverkad produkt.
Under 2006 fastställde Stora Enso ett nytt mål för kon- cernen – att minska utsläppet av processvatten med 10 % per tillverkat ton massa, papper och kartong från 2005 till slutet av 2010. Detta motsvarar en minskning med 2,7 m
3/ton under perioden och innebär en besparing på cirka 50 miljoner m
3vatten per år, beroende på produk- tionsvolym.
• SOCIALT ANSVAR . . . 34–41 De områden som har betonats under 2006 är större täck- ning för de sociala ledningssystemen, bättre fördelning mellan könen och bättre resultat i fråga om hälsa och arbetarskydd. Nätverket Women in Stora Enso (WISE) utvidgades och framsteg gjordes i form av en handlings- plan och identifi ering av bästa praxis. Säkerhetsförbätt- rande åtgärder bar frukt under 2006, men behovet av att förbättra resultatet på säkerhetsområdet är fortfarande en stor utmaning. Antalet dödsolyckor minskade och ge- nomsnittliga olycksfrekvenser minskade något jämfört med 2005.
• KUNDER OCH PRODUKTER . . . 42–43 Resultatet av intervjuer med nyckelkunder under 2006 vi- sar att de fl esta kunder är nöjda med Stora Ensos hållbar- hetsarbete. Många ser Stora Enso som branschledande på hållbarhetsområdet. Kunderna är också medvetna om betydelsen av hållbarhetsarbete, både i fråga om råvaru- försörjning och produktion.
Stora Enso har tillsammans med nyckelkunder fortsatt driva det gemensamma projektet Tikhvin-Chlana i Ryss- land, vilket har lett till ytterligare förbättringar när det gäller virkesförsörjningens sociala och miljömässiga as- pekter. Resultatet och exempel på bästa praxis kommer att spridas till andra virkesleverantörer i Ryssland.
BILAGOR
• HÅLLBARHETSDATA . . . 44
• GRI OCH FN:S GLOBAL COMPACT . . . 48
• ORDLISTA . . . 51
GRANSKNINGSUTLÅTANDE . . . . 52
KONCERNEN MARKNADER
Ny
hållbarhetspolicy
– grunden för långsiktig framgång
Sedan Stora Enso bildades har den internationella affärsmiljön
genomgått stora förändringar.
Även Stora Ensos syn på
hållbarhet och de standarder och verktyg som används runt om i världen har förändrats. Därför ansåg vi att det var dags att se över policyn för miljörelaterat och socialt ansvar.
J ag är glad över att kunna berätta att Stora Ensos nya hållbarhetspolicy har godkänts efter noggranna övervägan- den. Den nya policyn betonar ekono- miskt ansvar utöver de hållbarhetsaspek- ter där fokus låg tidigare, det vill säga miljö och socialt ansvar. Vi strävar även fortsättningsvis efter öppenhet i kommu- nikationen och samtalen med våra in- tressenter. Frågor som resurseffektivitet, virkesursprung, arbetstagarrättigheter och personalvård ingår numera också i policyn som på ett adekvat sätt återspeg- lar dagens utmaningar på hållbarhetsom- rådet.
Tidigare har vi behandlat ekonomis- ka, miljörelaterade och sociala hållbar- hetsfaktorer separat i vår verksamhets- planering. Nu arbetar vi istället med att integrera alla dessa aspekter i verksam- hetsplaneringen och affärsstrategin.
Hållbarhetsrisker har också fått en mer framträdande position i riskhanteringsar- betet. Vi genomför allt fl er intressentun- dersökningar för att se till att vår hållbar- hetsstrategi och våra resurser har rätt inriktning.
Deltar i lösningen på klimatförändringarna
Klimatförändringar är en viktig global
fråga som påverkar oss alla. Det råder
stor enighet om att utsläppen av växt-
husgaser måste minska markant. Skogs-
industrin bidrar till det internationella
arbetet med att minska klimatföränd-
ringarna genom ökad energi- och drifts-
effektivitet. Det är viktigt att komma
INLEDANDE ORD
ihåg att 64 % av det bränsle som Stora Enso använder är biobränslen som har en neutral klimatpåverkan. Våra produk- ter binder dessutom kol under den aktiva livslängden, de kan återvinnas och är ett mindre kolintensivt alternativ till många konkurrerande produkter.
Stora Ensos hållbarhetskommitté har beslutat att koncernen ska mäta sitt kol- avtryck och bedöma möjligheter för att sätta mål i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Målet är att detta arbete ska bli klart under 2007.
Bra resultat ger bättre lönsamhet Bra hållbarhetsarbete leder till bättre lön- samhet och minskar riskerna för företa- gets intressenter. Jag är stolt över att kun- na meddela att vi har gjort stora framsteg mot våra miljömål och sociala mål under året.
Vi strävar efter att använda råvaror, energi och andra resurser på ett effektivt sätt. Vi anser framför allt att vatten är en viktig naturresurs och har nu satt som mål att utsläppet av processvatten ska ha minskat med 10 % i slutet av 2010. På så sätt kommer vi att spara cirka 50 miljo- ner kubikmeter vatten per år. Mindre vattenförbrukning leder också till bespa- ringar när det gäller vattenrening och energiförbrukning.
Stora Enso använder sig av lednings- system för miljöfrågor, kvalitet och sä- kerhet. Många bruk har redan med stor framgång infört dessa ledningssystem för att ytterligare förbättra effektiviteten och resultatet. Flera andra bruk följer nu de- ras exempel.
Jag är glad över att Stora Enso Wood Supply har publicerat sin första gemen- samt verifi erade miljöredovisning som omfattar alla europeiska affärsenheter.
Detta väntas bidra till utvecklingen av den europeiska EMAS-förordningen så att multinationella redovisningar i fram- tiden ska kunna EMAS-registreras.
Av vår virkesråvara, det vill säga rundvirke, fl is, sågspån och extern mas- sa, kom 55 % från källor med skogscerti- fi eringssystem. All virkesråvara omfatta- des dessutom av Stora Ensos egna spår- barhetssystem. I Ryssland gjordes stora framsteg i fråga om skogscertifi ering, där fem av de avverkningsföretag som är dotterbolag till Stora Enso blev FSC- och chain-of-custody-certifi erade under 2006.
Insatser för hälsa och arbetarskydd bär frukt
Alla Stora Ensos medarbetare har rätt till sunda och säkra arbetsplatser. Under 2006 började våra säkerhetsförbättrande åtgärder bära frukt och den genomsnitt- liga frekvensen för olyckor med arbets- bortfall fortsatte att minska. Koncernen fokuserar särskilt på att förbättra arbetet på området för hälsa och arbetarskydd på nya marknader.
Arbetsrelaterade dödsolyckor är oacceptabla. Under 2006 satsades därför särskilt på säkerheten vid de enheter där dödsolyckor förekom året dessförinnan.
Även om antalet dödsolyckor har mins- kat, beklagar vi djupt att tre dödsolyckor ändå inträffade under 2006.
Åtgärder för att förbättra resultatet Ekonomisk framgång är viktigt för håll- barheten. Även under 2006 satsade Stora Enso på att förbättra det ekonomiska re- sultatet genom olika program och åtgär- der. Bland de åtgärder som vidtogs kan nämnas att fyra enheter lades ner och fem avyttrades, de fl esta i Europa. Detta ledde till personalminskningar med to- talt 1 930 anställda.
Koncernens riktlinjer för ansvarsfulla personalminskningar implementerades framgångsrikt. Både Hammarby bruk i Sverige och Varkaus bruk i Finland har varit föredömen när det gäller att ge- nomföra ansvarsfulla personalminsk- ningar. Genom öppna samtal har de lyckats hitta nya lösningar.
Tyvärr ledde de resultatförbättrande åtgärderna även till två stora arbetsmark- nadskonfl ikter, den ena vid Corbehem bruk i Frankrike och den andra vid Port Hawkesbury bruk i Kanada.
Fokus på nya marknader
Under 2006 avsatte Stora Enso mer resur- ser till hållbarhetsarbetet vid plantage- projekt i Brasilien och Uruguay. I båda fallen har vi även inlett bedömningar av de miljörelaterade och sociala konse- kvenserna. Dessa skiljer sig från traditio- nella bedömningar i det avseendet att de sköts av en oberoende extern part och att intressenterna kan påverka processen i varje fas. Detta är ett exempel som kan följas av fl er för att få lokala intressenter att delta i hållbarhetsarbetet. Vi anser att ett proaktivt engagemang från intressen-
ternas sida är ett viktigt sätt för oss att förtjäna rätten att verka på dessa mark- nader.
Internationella samarbeten
Vårt samarbete med Världsnaturfonden WWF fortsatte med stor framgång. Flera personer från koncernledningen träffade representanter för WWF vid två tillfällen under 2006 för att gå igenom de fram- steg som gjorts inom de pågående pro- jekten och planera för nya samarbetsom- råden. Hittills har Stora Enso och WWF tillsammans genomfört 14 olika projekt.
Vi fortsätter också vårt globala före- tagssamarbete med UNICEF för att främ- ja grundutbildning för barn. Under 2006 fortsatte många enheter sina frivilliga in- samlingar som komplement till våra större företagsinsatser.
Vårt framgångsrika partnerskap med FN:s utvecklingsprogram (UNDP) i Kina fortsatte under året med ett femårigt av- tal för att stödja arbetstillfällen på lands- bygden genom att inrätta teletjänstcen- traler. Ett annat projekt syftar till att främja den biologiska mångfalden i södra Guangxi.
Stora Enso stödjer sedan 2001 FN- programmet Global Compacts tio håll- barhetsprinciper, och våra framsteg inom detta område beskrivs i föreliggande re- dovisning.
Årets intressentundersökningar visar att våra strategiska prioriteringar och re- sursfördelningar stämmer väl överens med intressenternas uppfattningar. Vi fortsätter att arbeta med att förbättra vårt hållbarhetsarbete, framför allt ska vi fo- kusera på hälsa och arbetarskydd, an- svarsfulla personalminskningar, klimat- förändringar och godtagbar virkesråvara.
De framsteg som vi har gjort under 2006 har skapat en ännu bättre plattform för att möta de utmaningar vi står inför och minimera riskerna i verksamheten. •
Elisabet Salander Björklund
Ordförande i hållbarhetskommittén
Senior Executive Vice president,
Stora Enso Forest Products
Hållbarhet
– från värderingar till mervärde
Stora Enso defi nierar hållbarhet som ansvarsfull hantering av ekonomiska, sociala och
miljörelaterade frågor. Stora Enso arbetar med hållbarhetsfrågor i hela värdekedjan och vill kunna stå till svars inför sina intressenter.
Hållbarhet
Ekonomi Socialt Miljö
Ansvar: Öppenhet och dialog med intressenter
dessa marknader är inte desamma som på mognare marknader, varför det be- hövs extra insatser för att kunna identi- fi era och hantera dem. Med ansvarsfulla åtgärder har dock koncernen större möj- ligheter till affärsmässiga fördelar och differentiering.
Ny policy
Stora Ensos policy för miljörelaterat och socialt ansvar från 1999 har hittills ut- gjort grunden för koncernens hållbar- hetsarbete. Den senaste tidens föränd- ringar i Koncernens affärsmiljö och den nya synen på hållbarhet har gett upphov till behovet att ta fram en ny policy som återspeglar Stora Ensos aktuella ambi- tionsnivå.
Expansionen på nya marknader med nya utmaningar på hållbarhetsområdet, ökat intresse från investerare och kun- dernas krav på hållbarhetshänsyn är någ- ra exempel på hur affärsmiljön har för- ändrats. Koncernens övergripande syn på hållbarhetsfrågor utvecklas hela tiden.
Idag hanteras och redovisas hållbarhet som ett enhetligt begrepp. Hållbarhets- frågor ingår numera också i styrningen av koncernen och riskhanteringsarbetet.
I den nya hållbarhetspolicyn åtar sig Stora Enso att leda och utveckla verk- samheten på ett hållbart sätt. Policyn be- tonar vikten av att kontinuerligt förbätt- ra resultatet av hållbarhetsarbetet samt att följa upp och redovisa resultatet of- fentligt. Policyn slår fast vikten av att be- akta hållbarhetsfrågor genom hela värde- kedjan och se till att leverantörer och partners följer Stora Ensos policyer och principer på hållbarhetsområdet. Stora Enso förväntar sig att samtliga anställda lever upp till åtagandena och tar sitt ansvar i det dagliga arbetet. •
Hela hållbarhetspolicyn fi nns på baksidan av föreliggande redovis- ning.
Läs mer om Stora Ensos strategi i Koncer- nen 2006 på sidorna 8–9.
Stora Ensos mission, vision och värderingar fi nns i Koncernen 2006 på sidan 8 och på www.storaenso.com
Stora Ensos policy och principer för hållbar- hetsarbetet fi nns på
www.storaenso.com/sustainability eller www.storaenso.com/codeofethics
M ed ekonomiskt ansvar avses koncernens fi nansiella och socioekonomiska resultat. Mil- jöansvar rör frågor som att virket kom- mer från godtagbara källor samt miljö- ledning och miljöarbete på produktions- och transportområdet. Tillsammans utgör frågor som samhällsengagemang, öppen kommunikation, etiska affärsprin- ciper, ansvarsfulla personalminskningar, mänskliga rättigheter och arbetstagarrät- tigheter grunden för Stora Ensos sociala ansvar.
Stora Enso satsar sedan lång tid till- baka på hållbarhetsfrågor och arbetar kontinuerligt och målmedvetet med des- sa. Stora Ensos hållbarhetspolicy är väl förankrad i koncernens mission, vision och värderingar, och utgör en hörnsten i koncernens hållbarhetsarbete. Stor hän- syn till hållbarhetsfrågor har även tagits i Stora Ensos ledningsstruktur och affärs- strategi. Beslut i strategiska hållbarhets- och policyrelaterade frågor fattas på hög- sta nivå.
Koncernens övergripande strategi innebär att nya marknader i Sydamerika, Ryssland och Kina får allt större betydel- se, vilket har gjort att socialt och miljöre- laterat ansvar i mindre utvecklade sam- hällen har blivit viktigare. Riskerna på
HÅLLBARHET OCH HÅLLBARHETSSTYRNING
Hållbarhets-
styrning
• Samordna och följa upp relationer och kommunikation med intressen- ter som myndigheter och icke statli- ga organisationer.
• Ta initiativ till utveckling av relevan- ta ledningsrutiner.
• Producera den årliga hållbarhetsredo- visningen.
Hållbarhetskommittén har fyra stöd- grupper och två undergrupper. Deras uppgift är att arbeta med frågor kring hållbarhet i hela Stora Ensos värdekedja samt övervaka, bedöma och informera om nya frågor för att driva på genomför- andet av koncernens policyer och strate- gier för hållbarhet.
Grupperna arbetar med:
• Miljösamordning
• Klimatarbetsgruppen
• Kundservice
• Socialt ansvar
• Skogsmiljöfrågor
• Plantagemiljö
Under 2006 har de viktigaste frågorna på hållbarhetskommitténs agenda varit en ny hållbarhetspolicy, nytt mål för mins- kat utsläpp av processvatten, nytt förfa- rande för intressenternas engagemang, ett beslut om att defi niera Stora Ensos kolavtryck och utarbetande av jämföran- de information. •
I nom Stora Enso ligger det övergripan- de ansvaret för hållbarhetsfrågor på Senior Executive Vice President, Forest Products, som sitter i koncernledningen och rapporterar direkt till koncernche- fen. Slutgiltiga beslut i strategiska och policyrelaterade frågor fattas av koncern- chefen.
På varje nivå inom organisationen har den operativa ledningen till uppgift att säkerställa att koncernens åtaganden i fråga om hållbarhet uppfylls. Koncernens stödgrupper för miljöfrågor, skogsmiljö- frågor och socialt ansvar bistår affärsverk- samheterna och stabsfunktionerna med expertkunskap och hjälp på hållbarhets- området.
Hållbarhetskommittén
Stora Ensos hållbarhetskommitté är en operativ kommitté som leds av Senior Executive Vice President, Forest Produc- ts. Övriga medlemmar i kommittén re- presenterar divisionerna, affärsområdena och relevanta stabsfunktioner, och utses av koncernchefen.
Hållbarhetskommittén ansvarar för att:
• Formulera företagets policy och stra- tegi i frågor som rör miljö och socialt ansvar.
• Säkerställa att policyn och strategin är väl etablerade och respekterade i hela koncernen.
Det främsta syftet med Stora Ensos hållbarhetsstyrning är att tillhandahålla medel för att se till att intressenternas behov och affärsmiljön,vilka båda är ständigt föränderliga, beaktas i
beslutsprocessen.
Stora Ensos viktigaste verktyg för hållbarhetsarbetet
• Policyer och principer på koncern- nivå
• Struktur för hållbarhetsstyrning
• Hållbarhetsmål på koncernnivå
• Ledningssystem för
• miljö
• hälsa och arbetarskydd
• kvalitet
• socialt ansvar
• spårbarhetssystem för virke
• skogscertifi ering
• Hållbarhet som en del av den strate- giska planeringen
• due diligence
• miljökonsekvensbeskrivningar
• Hållbarhetsfrågor i interna utbild- ningsprogram
• Hantering av försörjningskedjan
• Nätverk för kundstöd
• Extern verifi ering av koncernens hållbarhetsredovisning och enhets- specifi ka EMAS-redovisningar
• Stora Enso Business Excellence Guide
Läs mer om företagsstyrning i Koncernen 2006 på sidorna 34–39 eller på
www.storaenso.com/governance
Fokus på
intressenternas förväntningar
Stora Enso för en löpande dialog med olika intressenter som en del av den dagliga verksamheten. Om inte koncernens agerande överens stäm- mer med intressenternas förväntningar kan det uppstå risker. Stora Enso strävar efter att vara lyhört för intressenternas åsikter och behov, och se till att de får fortsatt förtroende för företaget.
• Åtgärder för att minska klimatför- ändringar och relaterade affärsmöj- ligheter.
• Livscykeltänkande: blekning, åter- vinningstakt och avfallshantering.
Slutsatser
Undersökningarna bekräftade att håll- bart skogsbruk och plantageledning fort- farande är viktiga frågor för Stora Ensos nyckelintressenter. Det framgår också tydligt att åtgärder för att minska klimat- förändringar, hållbara transporter och socialt ansvar på nya marknader kommer att bli viktiga frågor för intressenterna i framtiden.
Stora Enso anser att koncernen står väl rustad för att tillgodose intressenter- nas behov och är övertygad om att de strategiska hållbarhetsfrågor som koncer- nen prioriterar idag även omfattar de frå- gor som intressenterna anser är viktigast.
Transporter är dock helt klart ett område där Stora Enso måste förbättra rapporte- ringen.
Feedback på Hållbarhet 2005 I Hållbarhet 2005 bad Stora Enso intres- senterna om feedback. Totalt inkom 63 svar från alla större intressentgrupper. De svarande ansåg att redovisningen hade en tydlig struktur, att innehållet var lätt att förstå och att de viktigaste frågorna togs upp. Dessutom redovisade Stora Enso hållbarhetsfrågorna på ett bra sätt ur intressenthänseende. Av feedbacken framgick emellertid tydligt att Stora Enso borde fokusera redovisningen mer på kli- matförändringens effekter samt hållbar- hetsfrågor i relation till produkter och kunder.
Externt erkännande genom olika index
Under 2006 ingick Stora Enso i det euro- peiska indexet STOXX för sjätte året i rad.
Stora Ensos styrkor jämfört med an- dra bolag inom branschen bedömdes va- ra starka policyer och omfattande miljö- lednings- och övervakningssystem, bra er med 15 av Stora Ensos största kunder
och en enkät som skickades ut till 20 för- säljningskontor. Resultatet visar att föl- jande hållbarhetsfrågor är viktigast för kundernas verksamheter:
• Råvaruförsörjning från legala och hållbara källor.
• Effektiv resursanvändning.
• Minskade klimatförändringar.
• Förnybara och återvinningsbara råvaror och produkter.
• Bra miljöarbete.
• Socialt ansvar.
Icke-statliga organisationer
Stora Ensos undersökning av icke-statliga organisationer grundade sig på en ge- nomgång av offentlig information från 50 globala organisationer som är viktiga för Stora Enso. Bevarande av skog och biologisk mångfald är de viktigaste håll- barhetsfrågorna för tre fjärdedelar av des- sa organisationer. Här ingår frågor som rör skydd av naturskog och den atlantis- ka regnskogen i Brasilien. Mer än 60 % av de icke-statliga organisationerna foku- serar på klimatförändringar och att främ- ja hållbara energikällor.
Cirka 35 % av organisationerna arbetar med frågor som rör hållbara transportsys- tem och genetiskt modifi erade organismer, medan 20 % är inriktade på ursprungsbe- folkningarnas rättigheter, markägarfrågor och sociala rättigheter för marklösa män- niskor. Andra viktiga frågor är giftiga kemi- kalier, bekämpningsmedel, avfall och åter- vinning, plantager och illegal avverkning.
Investerare
I investerarundersökningen ingick 16 intervjuer med yrkesverksamma perso- ner inom fi nansvärlden. Resultatet visar att de intervjuade investerarna rangord- nar hållbarhetsfrågorna enligt följande:
• Nya marknader: markägande, sam- hällsrelationer, social och ekonomisk utveckling i samhället, ursprungsbe- folkningar.
• Mänskliga rättigheter.
• Hållbart skogsbruk och plantageled- ning.
Stora Enso defi nierar sina nyckelintres- senter enligt följande:
• Kunder: Alla nuvarande och potenti- ella företag och privatpersoner som väljer Stora Enso som leverantör av varor och tjänster.
• Medarbetare: Alla anställda inom koncernen och i verksamhet som kontrolleras av koncernen.
• Investerare: Alla nuvarande och po- tentiella ägare av företagets eget kapi- tal och skulder.
• Partners: Leverantörer, medinveste- rare och organ som deltar i aktivite- ter till förmån för båda parter, däri- bland fackföreningar och branschför- bund som Stora Enso är medlem i.
• Det civila samhället: Privatpersoner i lokalsamhället, statliga organisatio- ner som sysslar med samhällsarbete och välgörenhet samt icke-statliga organisationer.
• Statliga organ och myndigheter: Loka- la och nationella statliga organ, myn- digheter, politiker och tjänstemän samt transnationella organ som FN.
Stora Enso strävar efter att utveckla en praxis som kan tillämpas av alla enheter inom koncernen. Denna bör omfatta byggande och upprätthållande av kon- takter med nyckelintressenter, utveckling av effektiva intressentstrategier och ef- fektiv konfl ikthantering. Modellen testas för närvarande av Stora Enso Latin Ame- rica inom de nya plantageprojekten i Brasilien och Uruguay.
Undersökning av intressenternas behov
Under 2006 genomförde Stora Enso tre intressentundersökningar för att hitta de hållbarhetsfrågor som är viktigast för fö- retagets största kunder, icke-statliga orga- nisationer och investerare, idag och i framtiden. Syftet med undersökningarna är att se till att intressenternas behov beaktas när Stora Enso fattar beslut.
Kunder
Kundundersökningen bestod av intervju-
INTRESSENTENGAGEMANG
Medlemskap i internationella föreningar
The World Business Council for Sustainable Development (WBCSD)
WBCSD är en sammanslutning av internationella företag som tillsammans verkar för en hållbar utveckling. Stora Enso har ett antal representanter i fl era av
arbetsgrupperna.
The Forests Dialogue (TFD)
TFD består av olika intressenter från hela världen, vilka verkar för att bevara och använda skogen på ett hållbart sätt. Stora Enso deltar aktivt i TFD och har en ledamot i styrkommittén.
Confederation of European Paper Industries (CEPI)
CEPI företräder den europeiska massa- och pappersindustrins intressen vid de europeiska institutionerna. Stora Enso har fl era representanter i CEPI:s styrelse och medarbetare som ingår i CEPI:s arbetsgrupper.
UN Global Compact Nordic Network
Nätverket arbetar med att främja och stärka implementeringen av de principer som har fastställts av FN-initiativet Global Compact genom att sprida information till de nordiska företag som ingår där.
ISO 26000 arbetsgrupp för socialt ansvar
Stora Enso är för närvarande ordförande för den fi nska ISO-arbetsgruppen och deltar i utvecklingen av denna nya standard.
Global Roundtable on Climate Change (GROCC)
Stora Enso deltar aktivt i GROCC, en sammanslutning av mer än 150 intressenter som diskuterar vetenskapliga, tekniska och ekonomiska frågor som är avgörande för att utforma långsiktiga riktlinjer i fråga om klimatförändringar.
Intressent Exempel på metoder för deltagande Kunder Stora Enso Account Management (SEAM)
Kundundersökning
Kundstödnätverk vid försäljningskontoren Kundintervjuer och feedback
Medarbetare Medarbetarundersökning
Värderings- och attitydundersökning Internkundundersökning
Personalutvecklingsprogram
Internkommunikationskanaler och material Investerare Bolagsstämma
Roadshows och personliga möten
Telefon- och webbkonferenser en gång i kvartalet Investerarsidor på www.storaenso.com Tillhandahållande av information i frågeformulär Offentlig redovisning
Partners Leverantörsundersökningar
Bedömning och revision av leverantörer Partnerskapsprojekt
Deltagande i branschorganisationer Det civila
samhället
Imageundersökningar Offentliga utfrågningar
Öppet hus vid produktionsenheter Information på lokalnivå
Dialoger om specifika frågor och samarbete med icke-statliga organisationer
Offentlig redovisning Statliga organ
och myndighe- ter
Samarbete med mellanstatliga organisationer (t.ex. UNDP och UNICEF)
Dialoger om specifika frågor med myndigheterna Offentlig redovisning
Stora Ensos viktigaste intressentprojekt 2006
UNICEF Stora Ensos globala partnerskap fortsatte (läs mer på sidan 28).
Tikhvin-Chalna Projektets andra fas syftar till ökad insyn i de sociala och ekologiska aspekterna av virkesförsörjningen från Ryssland (läs mer på sidan 43).
WWF Stora Enso och Världsnaturfonden WWF fortsatte att dri- va en rad gemensamma projekt (läs mer på sidan 29).
UNDP Samarbetet mellan FN:s utvecklingsprogram UNDP och Stora Enso i Kina fortsatte och handlade om den sociala dimensionen, framför allt i lokalsamhäl- lena (läs mer på sidan 29).
The Forests Dialogue
Stora Enso var fortsatt en aktiv deltagare i The Forests Dialogue. De viktigaste frågorna var miljöfrå- gor vid plantagerna och kopplingen mellan skogs- bruk och fattigdomsbekämpning (läs mer på sidan 17).
Största tvister mellan Stora Enso och intressenter under 2006 Norra Lappland
i Finland
Markkonflikten fortsatte. Stora Enso är inte längre direkt involverad i tvisten, eftersom koncernen inte accepterar virke från de omtvistade områdena så länge som inget avtal nås mellan det statsägda företaget Metsähallitus och det lokala renägar- kooperativet (läs mer på sidorna 17–18).
Virke från Ryssland
Stora Enso har anklagats för att använda virke från illegalt avverkad skog. Stora Enso accepterar endast legalt virke (läs mer på sidan 18).
miljöarbete och ekoeffektivitet samt en kvalitativ hållbarhetsredovisning.
Områden som kan förbättras är upp- rätthållande och övervakning av den etiska koden, utveckling av humankapi- talet, attraherande och behållande av ta- langer, koncernens arbete med intressen- ternas engagemang samt systematisk hantering av försörjningskedjan.
På de områden där Stora Enso re- kommenderades att göra förbättringar i motsvarande DJSI Assessment 2005, har koncernen tydligt förbättrat sitt arbete med hälsa och arbetarskydd (läs mer på sidorna 40–41). I fråga om upprätthål- lande av den etiska koden och utveck- ling av humankapitalet kommer Stora Enso även fortsättningsvis att sträva efter att implementera och hantera dessa frå- gor på ett mer effektivt sätt.
Stora Enso ingår även i FTSE4Good
som särskilt fokuserar på mänskliga rät-
tigheter. Stora Enso ingår dessutom i
Ethibel Pioneer Sustainability Index,
Ethical Index Euro och Ethical Index
Global. Stora Enso fi nns även med på
Global 100, en förteckning över världens
100 mest hållbara företag. •
Stora Enso har under 2006 startat ett strategiprojekt för att förbättra koncernens möjligheter att på ett tidigt stadium identifi era och reagera på strategiska hållbarhets- frågor. Projektet syftar också till att utnyttja de möjligheter som fi nns att på ett ännu bättre sätt integrera hållbarhetsaspekter i koncernens övergripande affärsstrategi.
S tora Enso fokuserar i dagsläget på följande strategiska hållbarhetsfrå- gor som koncernen defi nierade 2003:
• Hållbarhet på nya marknader.
• Hälsa och arbetarskydd.
• Godtagbar virkesråvara.
• Ansvarsfulla personalminskningar.
• Miljöarbete, inklusive utsläpp och klimatförändringar.
Syftet med strategiprojektet är att närma- re precisera de hållbarhetsfrågor som är viktiga för Stora Ensos affärsstrategi.
Även mål och viktiga framgångsfaktorer på angränsande områden kommer att defi nieras. Inom ramen för projektet ska en plan utarbetas för hur de fastställda målen ska genomföras. Man ska också skapa en modell och nödvändiga verktyg för att följa upp framsteg och planera framtida hållbarhetsledning.
Under 2006 satsade Stora Enso hu- vudsakligen på att välja ut de hållbarhets- frågor som kan bidra till att skapa konkur- rensfördelar, hantera verksamhetsrisker och upprätthålla koncernens existens- berättigande. •
Omarbetad
strategi – ger ökad proaktivitet
Stora Ensos mål är att spara cirka 50 miljoner kubikmeter vatten per år genom planerade processförbättringar.
STRATEGI OCH MÅL
Gemensamma mål
garanterar gemensamma insatser
Stora Enso har formulerat
hållbarhetsmål för hela koncernen för att garantera en effektiv hållbarhetsledning på alla nivåer inom organisationen, och fortsätter att redovisa framsteg.
V arje år bedömer Stora Enso hur re- levanta de aktuella målen är och om nya mål måste fastställas för att nå och upprätthålla en branschledan- de ställning.
Under 2006 fastställde Stora Enso ett nytt mål för koncernen – att minska mängden utsläpp av processvatten med
10 % per tillverkat ton massa, papper och kartong från 2005 till slutet av 2010.
Detta motsvarar en minskning med 2,7 m
3/ton under perioden och innebär en besparing på cirka 50 miljoner m
3vatten per år, beroende på produktionsvoly- men. •
Mål från 2006 och framåt Framsteg under 2006
Gemensamma mål
Policyer och principer Policyer och principer för hållbarhetsarbetet ska återspegla den miljö som koncernen verkar i samt intressenternas krav.
Den implementeras i hela koncernen.
Ny hållbarhetspolicy har godkänts och en kommunikations- plan har upprättats.
Etisk kod Utveckla support för införandet och följa upp att implemente- ringsplanen efterlevs.
Implementeringsplan har tagits fram.
Hållbarhet i affärs- strategin
Förmåga att proaktivt identifiera strategiska hållbarhetsfrågor. En första identifiering av viktiga hållbarhetsfrågor kopplade till mål och framgångsfaktorer har gjorts. Analys av skillnader mellan dessa och koncernens nuvarande policyer och princi- per för hållbarhet har genomförts.
Hantering av försörj- ningskedjan
Koncernens leverantörer och entreprenörer ska följa Stora Ensos hållbarhetsnormer.
Revisionsplan har tagits fram för hållbarhetsnormer.
Miljömål
Godtagbart virke Externt certifierade spårbarhetssystem: 91 % under 2006 och 2007.
90 % av koncernens virke omfattas av externt certifierade spårbarhetssystem.
Luftutsläpp Svaveldioxid (SO
2): 15 % minskning från 2004 till slutet av 2009*.
12 % minskning.
Vattenutsläpp Kemiskt syreförbrukande ämnen (COD): 10 % minskning från 2004 till slutet av 2009*.
6 % minskning.
Avfall Avfall till deponi: 10 % minskning från 2004 till slutet av 2009*. 23 % minskning.
Vattenförbrukning Utsläppt processvatten: 10 % minskning från 2005 fram till slutet av 2010*.
3 % minskning.
Energi Förbättrat nyttovärde för produktionen av el i förhållande till värme i intern energiproduktion.
Genomföra revision av energieffektiviteten vid varje massa- pappers- och kartongbruk minst en gång vartannat år.
18 % 2006 jämfört med 17 % 2005.
Under 2005–2006 genomfördes 41 revisioner jämfört med 51 under 2004–2005.
Sociala mål Sociala lednings- system **
100 % av koncernens anställda ska omfattas av sociala led- ningssystem i slutet av 2007.
Se över och utveckla sociala indikatorer för hela koncernen.
48,5 % av koncernens anställda omfattas.
Mångfald Utbilda kvinnliga sökande till lediga chefsposter som en del av 2007 års ledningsrevision.
Fortsätta mötena med WISE-nätverket och inrätta ett pilot- mentorprogram för nätverksmedlemmarna.
Verksamheten inom WISE-nätverket återupptogs.
Hälsa och arbetar- skydd samt medarbe- tarnas välbefinnande
Samtliga produktionsenheter omfattas fullt ut av certifierade ledningssystem för hälsa och arbetarskydd.
Frekvensen av olyckor med arbetsbortfall ska inom varje enhet ligga inom de bästa 25 % för skogsindustrin i respektive land.
Frånvaron inom varje enhet ska vara lägre än genomsnittet för skogsindustrin i respektive land.
13 nya certifieringar erhölls och totalt täcktes 48 % av produk- tionsenheterna i slutet av året.
Genomsnittliga frekvensen av olyckor med arbetsbortfall mins- kade med 0,7 % från 2005.
Genomsnittliga frånvaron var densamma som 2005.
*Målen har normaliserats för säljbar produktion (uttryckta som utsläpp per ton produkt) av massa, papper och kartong. Baslinjekorrigeringar kommer att tillämpas när produktions- struktur och produktportfölj förändras. I målen ingår endast de produktionsenheter som koncernen ägde under hela 2006.
**Stora Ensos interna system som hjälper enheterna att identifiera och hantera de viktigaste sociala aspekterna av deras verksamheter.
Stora Ensos policyer och principer omsätts i praktiken genom
ledningssystem som hjälper enheterna att inse vilka aspekter av deras verksamhet som är viktigast. Systemen används för att sätta upp mål och följa upp resultat för miljöfrågor, skogsbruk, hälsa och arbetarskydd, socialt ansvar, produktsäkerhet och hygien.
S edan 2003 är Stora Ensos samtliga produktionsenheter för massa, pap- per och kartong ISO 14001-certifi e- rade eller EMAS-registrerade. I dagsläget omfattas 99 % av produktionen av ex- ternt verifi erade miljöledningssystem.
Det nyligen förvärvade Arapoti bruk i Brasilien ska påbörja sitt arbete för att bli ISO 14001-certifi erat under 2007.
Omkring 92 % av sågverks- och för- ädlingskapaciteten är certifi erad enligt ISO 14001 eller EMAS. Under 2006 gjor- des stora framsteg med att implementera miljöledningssystem i Stora Enso Tim- bers centraleuropeiska produktionsen- het. Stora Ensos virkesförsörjningsenhe- ter är certifi erade enligt ISO 14001 eller EMAS i de baltiska staterna, Kanada, Finland, Sverige och USA.
Kunskap om virkets ursprung
Stora Enso har olika verktyg för att se till att koncernen endast använder virke (rundvirke, fl is, sågspån och extern mas- sa) från godtagbara källor. Stora Ensos egna spårbarhetssystem, skogscertifi ering och chain-of-custody-certifi ering är någ- ra exempel på verktyg som används.
Spårbarhetssystem är Stora Ensos in- terna system som dokumenterar virkets ursprung och följer det från skogen till den punkt där det för första gången kommer i Stora Ensos ägo. De täcker all anskaffning av virke, rundvirke, fl is, såg- spån och extern massa från både certifi - erade och icke certifi erade källor.
Skogscertifi ering innebär att skötseln av ett skogsområde har reviderats av en oberoende part och att fastställda stan- darder som ligger i linje med principerna för hållbart skogsbruk har uppfyllts.
Chain-of-custody-certifi eringen är kopplad till skogscertifi eringen och är ett certifi eringssystem som används för att spåra virke från certifi erad skog. Om chain-of-custody-certifi ering införs i hela försörjningskedjan och tillräckligt med virke kommer från certifi erad skog, er- bjuder många system möjligheten att märka produkterna.
Under 2006 omfattades allt virke av spårbarhetssystem och 90 % av virket omfattades av externt certifi erade sys-
Att säkerställa fortsatta
förbättringar
LEDNINGSSYSTEM
tem, till exempel chain-of-custody, Con- trolled Wood, EMAS och ISO 14001.
Under 2006 kom 55 % av virket från certifi erad skog (med eller utan chain-of- custody-certifi ering).
Hållbart skogsbruk
Stora Enso förvaltar och arrenderar skog i Kanada och Ryssland, och plantager i Kina. Den skog som förvaltas av Port Hawkesbury Woodlands Unit är dubbel- certifi erad och den skog som arrenderas av fem dotterbolag till Wood Supply Russia blev FSC- och chain-of-custody- certifi erad under 2006. Stora Enso har börjat arbetet med att certifi era all mark och alla plantager som nyligen köpts el- ler börjat arrenderas. Stora Enso föresprå- kar skogscertifi ering överallt där koncer- nen är verksam.
Framsteg inom ledning av hälsa och arbetarskydd
Sedan 2004 har alla produktionsenheter arbetat mot koncernmålet att senast i slutet av 2007 ha infört certifi erade led- ningssystem för hälsa och arbetarskydd enligt antingen ISO-standarden OHSAS 18001 eller andra godkända nationella standarder. Hittills omfattar 31 certifi era- de ledningssystem för hälsa och arbetar- skydd 35,9 % av totalt 45 631 anställda.
Ledningssystem för socialt ansvar Enligt det mål som Stora Enso satte 2003 ska alla enheter utarbeta ett eget led- ningssystem för socialt ansvar utifrån Stora Ensos principer för socialt ansvar.
Enheterna ska identifi era de viktigaste sociala effekterna av verksamheten och utarbeta handlingsplaner och nyckeltal.
Hittills omfattas 48,5 % av koncer- nens anställda av sociala ledningssystem.
Skogar, plantager och mark som ägs av Stora Enso
Enhet Hektar Skogscertifierings-
system Veracel plantager och
mark, Bahia, Brasilien
*)205 000, varav 77 000 är planterade
CERFLOR, arbetar mot FSC Arapoti plantager och
mark, Paraná, Brasilien
50 000, varav 28 000 är planterade
CERFLOR
Plantager och mark, Rio Grande do Sul, Brasilien
46 000, varav 5 000 är planterade Plantager och mark,
Uruguay
30 000, varav 4 600 är planterade Port Hawkesbury
Woodlands Unit, Kanada
23 900 CSA, SFI, arbetar mot FSC
Wood Supply U.S. 2 200 SFI, FSC
Wood Supply Baltic, Lettland
900
Wood Supply Baltic, Estland
700
Wood Supply Baltic, Litauen
600 FSC
Testplantager, Thailand 1 200
*)
