Det lokala avtalet om samverkan enligt FAS 05 trädde i kraft i juli 2013. Den
landstingsövergripande samverkansgruppen konstaterade att det fanns ett behov av att arbetsgivare och fackliga företrädare såg över innehållet i arbetsmiljöutbildningen under 2014. Landstinget fattade sedan beslut om det nya innehållet i arbetsmiljöutbildningen och ger den första utbildningen med det nya innehållet i mars 2015. Utbildningen ska ge grundläggande kunskap och förståelse för fysisk och psykosocial arbetsmiljö i teori och praktik. Den ska också belysa vikten av att se arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv och arbetsmiljöns betydelse för verksamhetens mål. Vidare ska den ge motivation och verktyg för att arbeta framgångsrikt med arbetsmiljöfrågor.
Under 2014 började landstinget att skapa övergripande riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete med tillhörande instruktioner, mallar och checklistor i en digital
arbetsmiljöhandbok. Landstingshälsan, förvaltningarna och huvudskyddsombuden genomförde arbetet i nära samverkan. Syftet är att ge chefer och skyddsombud en tydlig beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet i Landstinget Blekinge ska bedrivas och verktyg som ska tydliggöra och underlätta arbetet med arbetsmiljöfrågor.
Hållbart medarbetarengagemang
I november mätte landstinget hållbart medarbetarengagemang. Mätningen bestod av nio frågor som mätte index för medarbetarnas motivation, ledarskap respektive styrning. Totalindex var oförändrat jämfört med 2013.
Flera landsting i Sverige mäter hållbart medarbetarengagemang och resultaten redovisas i en gemensam databas så att jämförelser mellan landstingen är möjlig. Hållbart
medarbetarengagemang ger viktig information om nuläge men också om utvecklingsområden framöver. Resultatet redovisas även på förvaltnings- och basenhetsnivå.
Bemanning
Landstinget genomförde drygt 350 rekryteringar år 2014. Antalet rekryteringar har ökat och det blir allt svårare att hitta kandidater med rätt kompetens. Som ett komplement till landstingets interna rekryteringsarbete påbörjade landstinget en upphandling av externa rekryteringstjänster. Rekryteringstjänsterna gäller endast för utvalda kategorier av anställningar och verksamheterna ska kunna utnyttja dem vid de tillfällen de behöver extra stöd med att hitta kandidater med rätt kompetens.
De kategorier som är svårast att rekrytera är främst läkare, specialistutbildade sjuksköterskor, grundutbildade sjuksköterskor, medicinska sekreterare, biomedicinska analytiker, psykologer, tandsköterskor och kategorier inom teknikområdet. Alla förvaltningar arbetar offensivt utifrån att kunna bemanna sin verksamhet i dag och i framtiden. Exempel på åtgärder är att identifiera arbetsuppgifter som kan omfördelas till andra kategorier där det inte är brist. Bland annat påbörjades ett införande av vårdnära servicetjänster successivit inom Blekingesjukhuset och primärvården. Det innebar att landstingsservice tog över ansvaret för vårdens textil- och materialförsörjning.
Ett annat sätt att klara bemanningen är att anlita bemanningsföretag för inhyrning av personal. Inhyrda läkare användes inom primärvården, psykiatrin och habiliteringen och Blekingesjukhuset. Den totala kostnaden för inhyrda läkare var cirka 98,2 miljoner kronor för Landstinget Blekinge, vilket var en ökning med 13,9 miljoner kronor i jämförelse med 2013.
Förvaltningarna arbetar intensivt med att rekrytera läkare, dels för att minska
hyrläkarkostnaderna, dels för att trygga patientsäkerheten. De gör det bland annat genom att anställa fler ST-läkare. Vid årsskiftet fanns 123 ST-läkare anställda, jämfört med 2013 då det fanns 113. Inom specialiteter som till exempel psykiatri och allmänmedicin finns en nationell brist som försvårar rekryteringsmöjligheterna. Under året lyckades folktandvården att rekrytera nya tandläkare till Blekinge och i början av år 2015 fanns endast fyra vakanta tandläkartjänster. Under 2014 ökade behovet av tandsköterskor på grund de tillsatta tandläkartjänsterna. Folktandvården kommer framöver att aktivt marknadsföra detta yrke.
Att det är svårt rekrytera legitimerade psykologer gjorde att psykiatrin rekryterade PTP-psykologer (praktisk tjänstgöring för PTP-psykologer) i stället och arbetade för att dessa ska stanna kvar efter avslutad tjänstgöring. Det kräver dock att det finns legitimerade psykologer som kan vara handledare.
Primärvården och Blekingesjukhuset använde inhyrda sjuksköterskor. Det var Blekingesjukhuset som stod för den största andelen. Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor var cirka 1,4 miljoner kronor år 2014 och det var en ökning i jämförelse med 2013 då kostnaden var cirka 1,2 miljoner kronor. Ökningen berodde på att det har blivit svårt att rekrytera sjuksköterskor.
För att lösa bemanningen under sommaren genomförde landstinget en rad åtgärder som att förtidsrekrytera sjuksköterskor tidigt under våren, omfördela arbetsuppgifter till andra
yrkeskategorier, bevilja sommarpaket till medarbetare som avstod semesterdagar, utföra arbete på övertid och i vissa fall anlita bemanningsföretag. Trots detta resulterade bristen på sjuksköterskor i att Blekingesjukhuset reducerade antalet vårdplatser. Samtliga förvaltningar upplevde att det var svårt att rekrytera sjuksköterskor.
Inom Blekingesjukhuset, som har en timbaserad bemanningsmodell, var det bekymmersamt periodvis, bland annat på grund av fler patienter med större vårdbehov, fler vårdplatser och att introduktionen av nyanställda medarbetare blivit mer omfattande än tidigare. Blekingesjukhuset har ökat tilldelningen av timmar till avdelningarna för att förbättra patientsäkerhet och
arbetsmiljö.
Liksom tidigare somrar anställde landstinget ungdomar mellan 17 och 19 år som feriearbetare. 239 ungdomar anställdes i treveckorsperioder.
Landstinget tog fram en aktivitetsplan för marknadsföring av landstinget som arbetsgivare. Under året deltog bland annat landstinget på mässor för olika målgrupper, bland annat biomedicinska analytiker, sjuksköterskor, ST-läkare och gymnasie- och grundskoleelever.
Landstinget genomförde under året omfattande utbildningar i form av praktik och verksamhetsförlagd utbildning för studerande. Det var cirka 450 praktikplaceringar för
studerande till sjuksköterska och cirka 40 placeringar för studerande till specialistsjuksköterska. Dessutom gjorde studerande till undersköterska och medicinsk sekreterare sin praktik inom landstinget. Behovet av praktikplatser tenderar att öka inför 2015 då det blir fler
utbildningsanordnare och fler sökande till utbildningsplasterna.
Regional samverkan
Kompetensrådet är ett forum där representanter från arbetsgivare och utbildningsanordnare i Blekinge samverkar kring kompetensförsörjningsfrågor. Under året startade rådet en
kompetensplattform för Blekinge län med fokus på gemensamma personalförsörjningsfrågor inom vård- och omsorgsområdet. Kompetensplattformen, där landstinget är ordförande, består av representanter för arbetsgivare från den offentliga sektorn och lokala utbildningsanordnare inom vård och omsorg. Deltagarna ska tillsammans kartlägga kompetensbehoven som finns i länet och arbeta för att fler får utbildning med den kompetens som vården och omsorgen
behöver, det vill säga säkra den framtida matchningen mellan behov och utbud. I uppdraget ingår även att tillsammans göra Blekinge till ett attraktivt län för alla som väljer att arbeta inom vård och omsorg, både för dem som redan bor här och för dem som funderar på att flytta hit.
Kompetensutveckling
Landstinget strävar efter att jobba aktivt med att bemöta framtida behov av kompetens och avsätter därför pengar, bland annat genom landstingets centrala utbildningsanslag, för
utbildningar som grundar sig på den kompetens landstinget måste ha för att säkra en god hälso- och sjukvård. I februari antog landstinget reviderade riktlinjer för hantering av
utbildningsförmåner genom centrala utbildningsanslaget för att tillgodose behovet på ett bättre sätt. Prioriterade utbildningar var påbyggnadsutbildningar för sjuksköterskor inom psykiatri, onkologi, ögonsjukvård och operation, utbildningar som leder till kandidatexamen inom vårdvetenskap och utbildningar som leder till magisterexamen inom vårdvetenskap eller folkhälsovetenskap. Dessutom var det under vissa förutsättningar möjligt för medarbetare att söka pengar under praktik.
Under året bildade landstinget en sammanhållande funktion för att säkra en bra kvalitet på läkares allmän- och specialisttjänstgöring (AT och ST). Funktionen innebär ett strukturerat samarbete mellan studierektorer, kompetensutvecklare och företrädare för landstings- och
förvaltningsledningarna för behovsinventeringar, utveckling och kvalitetssäkring av utbildningar.
Under året satsade förvaltningarna på olika kompetensutvecklingsinsatser. Till exempel upphandlade psykiatrin en grundläggande psykoterapiutbildning för 27 medarbetare.
Utbildningen finns på många andra orter utanför länet men genom att erbjuda utbildningen i länet blir det både kostnadseffektivt och enklare för medarbetarna att delta.
Landstingsservice genomförde utvecklingsdagar för förvaltningens samtliga medarbetare och folktandvården slutförde en bemötandeutbildning och tillhörande teamutveckling under året. Utbildningen startade 2012 och har bidragit till bättre samarbete och sammanhållning inom förvaltningen. Primärvården tog fram en modell för läkares fortbildning för att öka attraktiviteten för primärvården i Blekinge.
Landstinget började använda en arbetsmodell som innebär strukturerade årliga
kompetensdialoger mellan landstingsledningen och förvaltningsledningarna. Landstinget kommer att vidareutveckla modellen under 2015.