Utöver de satsningar som redovisas under målområdena i årsredovisningen har landstinget under året även genomfört särskilda satsningar för att säkra en god vård för Blekingeborna. Dessa sammanfattas nedan.
Framtidens hälso- och sjukvård
I juni 2014 beslutade landstingsfullmäktige om en tioårig investeringsplan för framtidens hälso- och sjukvård. Planen innebär att det blir fortsatt sjukhusverksamhet både i Karlskrona och i Karlshamn. Stora om- och nybyggnationer kommer att ske under de närmaste tio åren.
Landstinget tog fram en utvecklingsplan för fastighetsförsörjning och fastighetsunderhåll och ska i mars 2015 rapportera till landstingsstyrelsen hur arbetet ska fortsätta. I april 2015 ska planer för IT-försörjning, medicinteknisk försörjning och övrig utrustning vara klara. Hur Blekingesjukhuset kommer att utforma verksamhetsfördelningen mellan sjukhusenheterna påverkar planerna. Som underlag till planerna finns en verksamhetsbaserad bedömning av statusen för vårdavdelningarna som landstinget har gjort. Den var också underlag till den tioåriga investeringsplanen.
Under 2015 kommer landstinget att konkretisera arbetet med framtidens hälso- och sjukvård genom ett aktivt planeringsarbete inom de berörda verksamheterna. Ett programarbete ska starta för verksamheterna och landstinget kommer att påbörja de första om- och nybyggnationerna inom båda sjukhusområdena.
Operationsrobot
I januari 2014 genomfördes den första robotassisterade operationen på Blekingesjukhuset. Ro-botkirurgi är en variant av laparoskopisk kirurgi där operatören styr instrumenten på avstånd i en så kallad konsol där operationsfältet visas tredimensionellt. Studier visar att robotassisterad kirurgi innebär kortare konvalescens för patienten och färre komplikationer. För operatören
innebär robotassisterad kirurgi en avsevärt bättre ergonomi. Under 2014 genomförde landstinget totalt 155 robotassisterade operationer, där kvinnokliniken genomförde 55 av dem och
kirurgkliniken 100 (urologi 59 operationer och tarmkirurgi 41 operationer).
Akut- och ambulanssjukvård
Ambulanssjukvården är en viktig del av omhändertagandet av Blekingesjukhusets patienter. Tillgängligheten för larm med prioritet ett (akut livshotande symtom eller olycksfall) har blivit sämre, framför allt i länets västra delar. Fler larm från SOS Alarm innebär också ett
arbetsmiljöproblem för de ambulansstationer som fortfarande har jourtjänstgöring. Under 2014 beslutade landstinget att utöka ambulanskapaciteten med två dagambulanser och två
bedömningsbilar, så kallade first responder. Bedömningsbilarna är utrustade bilar som bemannas av en ambulanssjuksköterska som kan åka ut och göra en första bedömning och insats om ambulansen är på annan plats. Landstinget upphandlar också två transportbilar.
100 nya möjligheter
100 nya möjligheter var ett projekt som landstinget påbörjade 2013 och avslutade 2014. Projektet var ett samarbete mellan landstinget, arbetsförmedlingen och Finsam och det gav
långtidsarbetslösa ungdomar, funktionshindrade och nyanlända personer möjligheter att få jobba, fylla på sitt cv och kanske bli inspirerade att utbilda sig till ett yrke som finns i landstinget. Totalt fick 102 personer en projektanställning inom landstinget. Projektet föll mycket väl ut och av de som avslutade sin projektanställning fick 60 procent någon form av fortsatt anställning i
landstinget, ett par började studera och flertalet fick arbete hos en annan arbetsgivare. I december tog landstingsstyrelsen beslut om en fortsatt satsning även för 2015 utifrån ett liknande koncept.
Palliativ vård
Östra länsdelen fick i september 2014 tillgång till specialiserad palliativ vård genom att fem nybyggda specialutrustade vårdplatser öppnades på medicinkliniken i Karlskrona. Motsvarande vårdplatser fanns redan i Karlshamn. Patienten ska, trots komplext sjukdomstillstånd, med stöd av palliativ vård på specialistnivå, kunna vårdas i hemmet. Utvecklingen av processen för
specialiserad palliativ vård fokuserade på att patientflödet och samverkan i hela vårdkedjan skulle fungera. Målet var att samtliga aktörer skulle arbeta i enlighet med den överenskomna processen. Särskilt viktigt var, trots avsaknad av fasta primärvårdsläkare, att få en fungerande samverkan med primärvården och den kommunala hemsjukvården. En kritisk faktor är tillgång till palliativmedicinska specialistläkare.
Geriatrisk vård
Arbetet med att utveckla den geriatriska vården ska resultera i en länsövergripande geriatrisk verksamhet som erbjuder god vård för äldre, sköra patienter med ett flertal oftast kroniska sjukdomar. Det inbegriper att skapa och införa en tydlig fungerande vårdprocess för samtliga identifierade aktörer. Blekingesjukhuset planerade för geriatrisk verksamhet i västra Blekinge och ytterligare fem medicinska vårdplatser i Karlshamn omvandlades till geriatriska under senhösten. Motsvarande verksamhet fanns redan i Karlskrona på avdelning 36 på medicinkliniken.
Tillgången till geriatriska specialister är avgörande för att bedriva geriatrisk vård.
Konkurrenskraftiga löner
Landstinget har ett behov av att göra investeringar i lönestrukturen för att få ett
konkurrenskraftigt löneläge jämfört med omvärlden, en attraktiv nivå på lägstalön och för att landstinget ska uppfylla lagkrav på att utjämna osakliga löneskillnader. Under 2014 avsatte därför
landstingsfullmäktige 21 miljoner kronor för perioden 2015-2017, varav sju miljoner kronor var för år 2015.
ST-läkare till psykiatrin
Landstingets framtida läkarförsörjning kräver ett långsiktigt prognos- och planeringsarbete. Bristen på läkare är stor inom vissa specialiteter och i den prognos som styrgruppen för
läkarförsörjning presenterade var psykiatri den specialitet som visade på en mycket oroväckande trend för bemanning både i dagsläget och i framtiden. Psykiatrin använder inhyrda läkare i stor omfattning och det är oroande utifrån patientsäkerhet och kontinuitet. I budgetarbetet satsade landstingets politiker därför på 14 specialisttjänstgöringsblock inom psykiatri och habilitering.
Utbildning i hot och våld
Landstingets medarbetare har sedan en tid efterfrågat ökade kunskaper i hur de på bästa sätt kan bemöta hot och våld i mötet med patienterna. 2012 tog landstingsstyrelsen beslut om utbildning i bemötande av hot och våld. Beslutet togs efter att resultatet av en medarbetarundersökning visade på hög utsatthet för hot och våld inom ett stort antal verksamheter. Utbildningarna bygger på en modell som innebär att landstinget utbildar egna utbildare, ett förebyggande arbetssätt utifrån att skapa goda relationer och även tydliga riktlinjer för hur personalen ska agera i samband med hot- och våldssituationer.
Under 2014 rekryterade landstinget 19 medarbetare från landstingets verksamheter och utbildade dem till utbildare. De i sin tur genomförde en pilotutbildning för 80 personer inom primärvården och under första halvåret 2015 kommer de fortsätta med utbildningen.
Risk- och sårbarhetsanalys
Landstinget påbörjade en omfattande risk- och sårbarhetsanalys (RSA) i november 2013. Landstinget tog fram och införde en process- och organisationsbeskrivning för risk och sårbarhetsanalyser, likaså rollbeskrivningar och forum för detta. En landstingsövergripande arbetsgrupp identifierade allvarliga händelser som kan påverka Landstinget Blekinges verksamhet. Identifieringen var utgångspunkt för vidare djupanalyser.
Kampanj om organdonation
Efter beslut i landstingsfullmäktige genomförde Landstinget Blekinge en informationskampanj under hösten 2014 för att få fler människor att ta ställning i frågan om att donera sina organ. Tillgång till organ är en viktig fråga för hälso- och sjukvården. Varje år dör människor därför att det saknas organ. Det är därför angeläget att så många som möjligt meddelar sin inställning. Huvudfokus i landstingets kampanj var att få landstingsanställda att ta ställning. Landstinget genomförde olika informationsaktiviter. Bland annat tog man fram en film som många
arbetsplatser i landstinget tittade på. Filmen har hittills haft över 700 visningar. Kampanjen fick också genomslag i press, radio och TV.
Bildtext
19 medarbetare har under året fått utbildning i hur man kan bemöta hot och våld för att i sin tur kunna vidareutbilda medarbetare inom landstinget och på så sätt bidra till en tryggare vardag.