Hållbart tänkande över tid

Respondenterna är eniga om att det har skett en utveckling inom småhusbranschen gällande hållbarhet och miljötänk. Samtliga respondenter påpekade även att fokus har förflyttats från energiförbrukning till koldioxidutsläpp. Tidigare eftersträvades ett energieffektivt hus, som var lite dyrare initialt men billigare i drift, man installerade exempelvis treglasrutor, bättre isolering och andra lösningar för att minimera förlusterna. Idag handlar det mer om koldioxidutsläppen för framställning av samtliga material. Vidare är även respondenterna eniga om att kundernas intresse kring hållbart byggande har ökat över tid, detta går hand i hand med samhällets allmänna uppfattning kring miljöproblemen. Den allmänna uppfattningen kring att kunder efterfrågar mer hållbarhet är fortfarande inte en avgörande faktor för att företagen ska ändra om sina affärsidéer och strategier.

“För tio femton år sedan, så var inriktningen på passivhus. Man ville ha ett energieffektivt hus, sen att de hjälper miljön det tänkte man inte på då på något sätt, utan kanske lite mer kostnaden. Alltså att bygga passivhus var mycket dyrare initialt, men det var väldigt billigt i drift. Och så fick man ett väldigt bra inomhusklimat och boendemiljö. Idag har det förskjutits till att det ska vara en låg klimatbelastning.”

Fastighetsbranschens hållbarhetsmål framöver styrs just nu av Agenda 2030 och att branschen ska vara utsläppsneutral 2045. Respondenterna var eniga om att dessa mål inte kommer att uppnås om fastighetsbranschen fortsätter i samma takt. En av respondenterna menar på att småhusbranschen har en lättare väg att nå målen jämfört med fastighetsbranschen i stort. Detta beror främst stora fastighetsbestånd använder ofantliga mängder betong och cement, som belastar klimatet väldigt mycket. Ett av företagen menar på att de ovan nämnda miljömålen är väldigt abstrakta när det är långt borta tidsmässigt. Deras företag är inte redo att göra förändringar nu eftersom sådana förändringar kostar väldigt mycket pengar.

Omställningen sker snarare när företagen tidsmässigt närmar sig målen. Det kommer behöva framställas nya material och nya tekniska lösningar om målen ska uppnås.

Några av respondenterna påpekade just hur viktig forskning och nya idéer kommer att vara för att fortsätta utveckla branschen. Även alla underleverantörer kommer behöva ta sitt ansvar, eftersom stora delar av småhusbranschen får färdiga material av sina underleverantörer. Det gäller att småhusföretagen ställer krav på både sina entreprenörer och leverantörer så att alla utvecklas i samma takt och ingen släpar efter. Vissa av företagen kräver redan idag att underleverantörerna framför en hållbarhetsrapport och en miljövarudeklaration på alla material. Detta görs för att erbjuda produkter som kanske inte efterfrågas idag, men kommer göras från den framtida kunden. Samma respondenter påpekar även att detta är en lite dyrare strategi och att det kostar att ligga i framkant gällande hållbarhetsfrågor, men kommer vara lönsamt i längden.

“Om småhusbranschen själva inte klarar det, måste vi få hjälp av den tillverkande industrin runt omkring oss, så att säga. Vi lyfter ju in gipsskivor, vi lyfter in virke, vi kanske har betong i grunden, vi lyfter in vitvaror, köksinredning och det kan inte vi göra någonting åt, utan att vi får hjälp av våra underleverantörer såklart.”

“Min enkla syn är att om vi säger att det inte kommer att gå, så går det inte. Säger vi att vi kommer lösa det, då löser vi det. Sedan är ju byggbranschen av hävd lite trög. Men om inte vi löser det som bransch så tror jag säkerligen någon annan bransch löser det åt oss och då skulle vi helt plötsligt vara akterseglade. Så för att vi ska vara konkurrenskraftiga framåt så måste vi vara med i utvecklingen.”

Alla respondenter är eniga om att myndigheterna måste börja ställa krav på fastighetsbranschen och dess aktörer om det ska ske en förändring. Flera företag idag jobbar endast precis efter kraven och de nya krav som ställs måste vara väl genomtänkta och tillräckligt hårda. Annars är det väldigt lätt att bara byta något enstaka material som det gjordes förr, när man till exempel skulle öka energieffektiviteten. Flera företag har en strategi där man arbetar precis efter kraven, eftersom man kan hålla nere kostnaderna och man finner inget kundvärde i att lägga ner extra pengar på något som inte är ett krav. År 2022 kommer Boverket att inför lagen om klimatdeklaration som flera av respondenterna är positiva till. De tror att det är ett hjälpmedel för företagen att bli ännu mer hållbara och i slutändan uppnå de uppsatta klimatmålet 2045.

“Det kanske inte har varit den enda avgörande faktorn, men nu när vi får en siffra på det och att det blir väldigt tydligt, så varför skulle man om de är likvärdiga, varför skulle jag inte välja den med mindre klimatpåverkan då?”

“Vi skulle kunna göra en meter tjocka väggar med massvis med isolering för att inte använda så mycket uppvärmning, men då har det gått åt en massa energi i stället för att tillverka allt materialet som vi använder vid isoleringen. Jag tror de här två regelverken kommer spela bra ihop för att nå en minskad klimatpåverkan.”

En av respondenterna lyfter fram att det redan idag finns energikrav kring hur mycket energi som får användas under driftsfasen och att den nya klimatdeklarationen är ett perfekt komplement. Samma respondent utvecklade sitt resonemang kring klimatdeklarationen och menade på att även kunderna kommer att kunna få en siffra på husets klimatpåverkan. Finns det då två konkurrenter som bygger liknande hus där den ena har en lägre klimatpåverkan, kommer kunderna söka sig ditåt. Detta kommer i sin tur trigga företagen till en ännu lägre klimatpåverkan och en bransch som rör sig åt samma håll.

7 Diskussion

Det är tydligt att småhusföretagen ser dagens miljöproblem och försöker med olika metoder och strategier att anpassa sig till detta. Det aktiva arbetet mot en bättre och hållbar värld varierar från företag till företag. Alla respondenter var medvetna om målet gällande utsläppsneutralitet 2045 och de nationella miljömålen från agenda 2030. Respondenternas svar visar på en delad åsikt gällande huruvida målen kommer uppnås. Alla var bestämda över att det kan gå om alla verkligen vill det, både småhusföretagen och tillverkningsindustrin runt om som de är beroende av. I dagsläget var det endast några av företagen som fann tillräckligt starka incitament för att göra en omfattande förändring. Lagen om klimatdeklarationer verkar enligt respondenterna vara en insats från regeringen och Boverket som ligger rätt i tid för att kunna uppnå utsläppsneutralitet 2045.

Strategic fit är i stora drag en strategi där den interna miljön ska möta den externa miljön (Grant, 2016). Kopplat till denna strategi har företagen valt att fokusera på olika saker från den externa miljön. Vissa företag menar på att man ska möta framtidens behov och den miljöfokuserad efterfrågan och ständigt ligga i framkant gentemot sina konkurrenter. Andra företag fokuserar endast på att tolka marknaden som den är idag och möta den efterfrågan som är störst just nu. Båda strategierna är intressanta med tanke på att det kostar pengar att ligga i framkant, men kommer kräva mindre omställningar i framtiden. Att endast tänka i nuet skapar värde på kort sikt och är en billigare strategi rent ekonomiskt. Den ekonomiska belastningen kommer istället komma när myndigheter börjar ställa striktare krav och marknadens efterfrågan förändras. Nykamp (2017) påpekar hur trögrörlig branschen är och jämför den med en regim, vilket innebär att förändringar kommer ta tid. Att ändra en strategi för ett småhusföretag som har egna fabriker. Det kan innebära stora omställningar i fabrikerna som arbetar med framställningen av materialet på ett specifikt sätt idag, men i framtiden kommer det med största sannolikhet att behöva utformas på andra sätt. Att fastighetsbranschen är trögrörlig skapar en falsk trygghet för företagen som inte, i lika stor omfattning, engagerar sig i grönt byggande. Tryggheten ligger i att de tror att dagens efterfrågan kommer att bestå, medan det i verkligheten sker förändringar i efterfrågan. Företagens strategic fit kommer ständigt att förändras för att möta kundernas efterfrågan och samtidigt följa myndigheternas krav.

Studerar man Grants (2016) differentieringsteori och kopplar det till respektive respondents företag, finner man att företagen har olika differentieringsmetoder. Några företag använde sig av certifieringar, speciellt Svanen, vilket skapar och behåller konkurrensfördelar. För att kunna behålla sina konkurrensfördelar, menar Shen et al. (2011) att man behöver använda sig mer av gröna strategier. Andra företag har medvetet valt bort certifikat för att kunna erbjuda lägre pris och vara mer kundflexibla och istället valt att fokusera mer på att ta hand om sitt avfall på ett bättre sätt till exempel. Den immateriella differentieringen enligt Grant (2016) är minst lika viktigt som den materiella. Kundernas val av hus består inte endast av husets egenskaper, utan även av sociala, emotionella och psykologiska aspekter. Detta inkluderar individens vilja att passa in i det samhällsideal gällande status och exklusivitet. Företagen måste därmed differentiera sig immateriellt också med en god image i relation till utbudet. Enligt Ashuri och Durmus-Pedini (2010) samt Simpeh och Smallwood (2018) stärks varumärket och imagen när företagen arbetar aktivt med grönt byggande.

Alla företagen är fullt medvetna om miljöproblemen men valt att ta sitt ansvar på olika sätt utifrån sina affärsidéer. En intressant diskussion gällande certifikaten är att alla företag påpekar att deras material är noggrant utvalda enligt olika miljöpolicys, men att alla inte är godkända av diverse miljöcertifikat endast på grund av att det kostar pengar. Det blir därmed svårt att avgöra vem som egentligen drar det längsta strået till stacken. Det ska därför bli väldigt intressant att se hur klimatdeklarationerna kommer se ut framöver och hur stor klimatpåverkan de olika företagen vid nyproduktion egentligen har. Tanken med klimatdeklarationen kommer förmodligen även leda till att Boverket tillsammans med regeringen kommer sätta gränsvärden på vilka nivåer ett småhus ska hålla sig under. Förmodligen kommer detta så småningom leda till ett utsläppsneutralt Sverige år 2045.

Incitamenten för grönt byggande är fortfarande i ett tidigt skede med barriärer som är höga för många företag. En av respondenterna påpekar att det är ekonomiskt krävande för både kund och företag att bygga grönt jämfört med traditionellt. Speciellt om man vill uppnå olika licenser och certifikat. Flera av respondenterna lägger stor tyngd på myndigheternas axlar och menar på att de måste ta första steget om det ska ske en förändring. Detta stärker även Nykamp (2017) när han lyfter fram att den största drivande faktorn fortfarande ligger på en politisk nivå. Liu et al. (2018) lyfter fram samma saker och menar på att myndigheterna kan gå tillväga på flera olika sätt. Både hur man ska använda subventioner på bästa sätt, men även

befolkningen. Detta för att skapa en större förståelse och ökat intresse för hållbarhet och grönt byggande. Även Fan och Hui (2020) menar på att myndigheterna måste ta fram incitament som sänker de höga ekonomiska barriärerna för att fastighetsbranschen i stort ska ta kliv i rätt riktning. Ett exempel på ekonomiska incitament för kunden är gröna bolån, något som enligt en av respondenterna fortfarande är alldeles för svagt. Problemet som uppstår är att ränteförmånen är för låg i jämförelse med den initiala kostnaden. Det kommer ta för lång tid att betala tillbaka investeringen med den krona man tjänar på den lägre räntekostnaden. Det gröna bolånet borde enligt respondenten jämställas med elbilspremien som för tillfället är mycket starkare och utfallet blir allt mer elbilar på vägarna.

Lind och Lundström (2009) förklarar hur splittrade incitament fungerar och menar på att det är nödvändigt för att få två parter nöjda. De lyfter fram ett exempel mellan en fastighetsägare och hyresgäst, där man använder sig av ett grönt hyreskontrakt som gynnar respektive part. Utfallet blir att fastighetsägaren kan ta ut en lite högre hyra och hyresgästen får ett starkare varumärke och bättre image. Samma sak borde fungera mellan en hustillverkare och en privatkund. Företaget kommer inte bygga ett dyrare grönt hus om inte kunden betalar för det och samma sak gäller tvärtom. Det måste därför skapas incitament för båda parter om något ska bli av. Den allmänna uppfattningen genom respondenternas svar är att företagen inte ser ett tillräckligt stort kundvärde än bland privatpersoner för att övergå helt till grönt byggande. Splittrade incitament är därför en bra metod som man kan tänka på när man ska framföra nya incitament och öka det gröna byggandet. Ett exempel som en av respondenterna menar på är att certifierade hus även ger en kvalitetsstämpel med bra inomhusmiljö för kunden. Samtidigt visar det även att företaget bryr sig om hållbarhetsfrågor och de miljöproblem som finns och aktivt arbetar för en bättre värld, vilket leder till en bra image för företaget.

Liu et al. (2018) samt Shen et al. (2011) lyfter fram att när entreprenörer åt nyproduktion ska väljas och marken ägs av staten eller kommunen, behöver företagen rangordnas utefter deras hållbarhetsarbete. Att kommunen har en företagskvalificeringskontroll vid till exempel markanvisningstävlingar och inte endast prioriterar bästa ekonomiska offert. Enligt några av respondenterna har vissa kommuner i Sverige skapat incitament på detta sätt. Småhusföretagen behöver arbeta hållbart och uppfylla skallkraven för att vara med i markanvisningstävlingarna. Detta betyder att företagen kan vara med och exploatera områden, vilket är väldigt attraktivt för flera företag. Företagskvalificeringskontroller är nödvändiga för att driva det gröna byggandet framåt, samtidigt uppstår diskussioner kring att

företag exkluderas trots att vissa företag använder sig av bra material men endast saknar en certifiering.