Småhusföretagens bidrag till ett hållbart samhälle

Småhusföretagens bidrag till ett hållbart samhälle

Detached house companies contribution to a sustainable

society

Lucas Luburic, Marcus Luburic och William Folkesson

Fakulteten för kultur och samhälle FF321F Fastighetsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp Vt 2021

Abstract

The detached house market is part of the real estate industry, which is responsible for 19 percent of the greenhouse gas emission in Sweden. A lot of research has been made about the construction- and real estate industry with focus on apartment buildings, which has resulted in the detached house industry not getting enough attention. The purpose of this study is to establish an understanding of the detached house market and how the industry works towards environmental goals and sustainable construction.

To collect primary data a qualitative approach has been applied. Six individual in-depth interviews have been conducted with participants from Swedish companies from the detached house industry. As the aim has been to collect qualitative data, focus has been on words and comprehension instead of numbers and statistics during the interviews. The respondents’ answers portray a picture of reality which provides more depth in the study. In order to better understand the companies’ sustainability strategies, the theories strategic fit and the differentiation theory have been applied.

The research has found that all interview respondents agree that the progress is going in the right direction towards the detached house industry’s environmental goals. The environmental goal regarding an emissions-neutral real estate industry in 2045 is a contributing factor to the development going in the right direction. The respondents agree that there are incentives to build sustainably, but these are not strong enough to switch completely to green construction. What is required for companies to be encouraged to build green is, above all, financial incentives as customers in the detached house industry rarely demand that the houses are certified. The industry has different views on how emission neutrality in 2045 should be achieved, some believe that the industry together will solve it, while others believe that control from authorities is required. Further, it has been found that all detached house companies work on the basis of a sustainability strategy in one way or another, some work according to certificates and others ensure that the company is environmentally conscious in their choice of materials and production.

Keywords:

Detached houses, detached house industry, sustainability, certificate, incentives, emission neutrality and green buildings.

Sammandrag

Småhusbranschen innefattar en del av fastighetsbranschen som i sin tur är ansvariga för 19 procent av växthusgasutsläppen i Sverige. Det har gjorts mycket forskning kring bygg- och fastighetsbranschen med fokus på flerbostadshus vilket har gjort att studier om småhusbranschen har hamnat i skymundan. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småhusbranschen och dess aktörer arbetar mot dagens miljöproblem och för ett hållbart byggande.

Studien har genomförts med en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med representanter från sex svenska företag inom småhusbranschen. Studiens tyngdpunkt ligger vid ord istället för siffror och statistik, eftersom det skapar en bättre uppfattning och upplevelse. Respondenternas svar skildrar en bild av verkligheten, vilket ger ett bättre djup i studien. För att förstå företagens hållbarhetsstrategier på ett bättre sätt har teorierna Strategic fit och differentieringsteorin tillämpats.

Studien visar på att respondenterna är eniga om att det har skett en utveckling i rätt riktning inom småhusbranschens mål kring miljöfrågor. Miljömålet gällande en utsläppneutral fastighetsbransch 2045 är en bidragande faktor till att utvecklingen går i rätt riktning. Respondenterna är överens om att det finns incitament för att bygga hållbart, men inte tillräckligt starka för att övergå helt till grönt byggande. Det som krävs för grönt byggande är framförallt ekonomiska incitament för företagen eftersom kunder inom småhusbranschen sällan ställer krav på att husen ska vara certifierade. Branschen har olika åsikter om hur utsläppsneutralitet ska nås, vissa menar på att branschen tillsammans kommer lösa det, medan andra menar på att det krävs styrning från myndigheter. Vidare har det framkommit att samtliga småhusföretag arbetar utifrån en hållbarhetsstrategi på ett eller annat vis, en del arbetar utefter certifikat och andra ser till att företaget är miljömedvetna i sitt val av material och produktion.

Nyckelord:

Småhus, småhusbranschen, hållbarhet, certifikat, incitament, utsläppsneutralitet och grönt byggande.

Förord

Detta examensarbetet är det sista och avslutande momenten på vår treåriga utbildning fastighetsföretagande på Malmö Universitet. Arbetet innehåller och ger oss 15 högskolepoäng och en examen i Fastighetsvetenskap.

Vi vill främst tacka vår handledare, Sylwia Lindqvist, som trots Corona-pandemin och dess svårigheter har gjort perioden väldigt smärtfri. Vi har fått väldigt värdefulla åsikter och förslag under arbetets gång. Responstiden har även varit väldigt kort vilket underlättat arbetet för oss. Vi vill även tacka de sex företagen och dess respondenter som ställde upp och gjorde arbetet genomförbart. Att ni engagerat er och delat med er av eran kunskap och erfarenhet är vi väldigt tacksamma för.

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Bakgrund och problemdiskussion 1

1.2 Syfte och frågeställning 5

1.3 Avgränsningar 5 1.4 Målgrupp 5 1.5 Disposition 5 2 Metod 7 2.1 Angreppssätt 7 2.2 Intervjustudie 7 2.3 Metoddiskussion 8 2.4 Urval 9 2.5 Tillvägagångssätt 10 2.6 Etiska övervägande 10 2.6.1 GDPR 11 2.7 Studiens trovärdighet 11

2.8 Kritik mot studien 12

3 Hållbarhetsarbete 14

3.1 Lagar och miljömål 14

3.2 Certifiering, licens och verktyg 15

3.2.1 Svanen 15 3.2.2 Miljöbyggnad 16 3.2.3 ISO 14001 16 4 Gröna byggnader 17 4.1 Fördelar 17 4.2 Hinder 17

4.3 Övergång från traditionellt till grönt byggande 18

5 Strategier vid grönt byggande 21

5.1 Strategic fit 21

5.2 Differentieringsteorin 22

6 Sammanställning av intervjuer 24

6.1 Hållbarhetsstrategier och grönt byggande 24

6.2 Incitament för kund och företag 25

6.3 Hållbart tänkande över tid 27

7 Diskussion 30

8 Slutsats med avslutande reflektion 34

Källförteckning 36

1 Inledning

1.1 Bakgrund och problemdiskussion

Fastighetsbranschen är en industri som är global och påverkar människor på flera olika plan. Det är en kapitalintensiv marknad där fastighetsinvesteringar i olika former påverkar världens ekonomi, miljö och sociala belägenheter både positivt och negativt. Global uppvärmning är direkt kopplat till fastighetsbranschen. Det positiva är att det finns en stor potential till att minska de växthusgaser som fastigheter bidrar med. Detta gäller hela livscykeln, från råvara, färdigt bestånd och ända fram till rivning. Energieffektivisering i alla leden är nödvändigt för att minska dagens höga siffra gällande totala utsläpp. Enligt Boverket (2021) stod bygg- och fastighetssektorn, år 2017, för totalt 19 procent av de inhemska utsläppen av växthusgaser. De stora fastighetsbolagen har fått en ökad press på sig gällande hållbarhetstänk, vilket har gjort att de förändrat sin strategi för att få sitt fastighetsbestånd mer grönt. Framförallt nyproduktion som numera alltid försöker uppnå olika miljöcertifieringar. En del av fastighetsbranschen som hamnat i skymundan är småhusbeståndet. Av alla hushåll i Sverige bor 44 procent i ett småhus och 49 procent i ett flerbostadshus enligt SCB (2020). Eftersom det allt som oftast bor fler personer i ett småhus i form av villa, radhus eller parhus, står det för majoriteten av Sveriges befolkning, vilket SCB räknar till ungefär 52 procent. Enligt SCB (2021) färdigställdes det år 2010, 8875 småhus, vilket kan jämföras med år 2015 och 2020. År 2015 färdigställdes det 9038 småhus och år 2020 färdigställdes det 11 573 småhus i Sverige. Denna uppåtgående trend gör att även småhusbranschen är en viktig del av fastighetsbranschen och har en stor effektiviseringspotential genom hela livscykeln.

Det har fram tills idag forskats mycket om fastighetsbranschens arbete kring och mot en hållbar utveckling. Forskningsfältet är brett med miljöfaktorn som centralpunkt, där man studerat gröna byggnader genom tekniska lösningar, miljöcertifieringar och ekonomiska konsekvenser. Awadh (2017) samt Freitas och Zhang (2018) har studerat olika miljöcertifieringar och jämfört de mellan varandra. Awadh (2017) har i sin studie jämfört fyra olika miljöcertifieringar inom fastighetsbranschen och sedan satt de i relation till hållbarhetspelarna som är ekonomi, miljö och social hållbarhet. LEED, BREEAM, Estidama och GSAS är de fyra certifikaten och han menar att de är bra på olika sätt, givet ändamålet. Det är till exempel lättare att uppnå energiprestandakraven på vissa certifikat, medan det är lättare att uppnå vatten reduktionen på andra. Alla fyra certifikaten lägger mest fokus på

har studerat fyra certifikat på den svenska marknaden, LEED, BREEAM, GreenBuilding och Miljöbyggnad och jämfört de precis som Awadh (2017). Båda studierna har utgått från aspekterna implementeringskostnader, certifieringsprocessen, utbildningsbehov och olika kategorier som till exempel vattenreduktion och energiprestanda, för att se vilket certifikat som är bäst på den svenska marknaden. Freitas och Zhang (2018) menar på att det inte är möjligt att rangordna certifikaten, från bäst till sämst, eftersom varje enskilt projekt måste beaktas och anpassas till det individuella behovet, för att undvika extra kostnader för tid, pengar och arbete.

Forskning kring korrelationen mellan grönt byggande och gröna hyresgäster har även gjorts. Deuble och de Dear (2012) lyfter fram att ett sätt att öka energieffektiva investeringar är genom att få befolkningen att förstå fördelarna med grönt byggande. Deuble och de Dear menar att befolkningen är en stor faktor till hur ett grönt område framställs. Är de involverade och kunniga kommer det gröna byggandet få ett bättre genomslag. I en fallstudie som inkluderade två “gröna” kontorsbyggnader i Sydney utfört av Deuble och de Dear, försökte man undersöka genom hypotesen, att människor med “gröna” karaktärsdrag är nära associerade med en starkare förlåtelsefaktor, som ofta observeras i gröna byggnader. Studien visade på att gröna hyresgäster var mer förlåtande för den byggnad de satt i, jämfört med de hyresgäster som inte hade samma hållbarhetstänk. Trots att kvaliteten på inomhusmiljön hade fått kritik, valde de miljömedvetna hyresgästerna att förbise det. Bordass och Leaman (2007) har undersökt huruvida gröna byggnaders användare är mer toleranta eller inte. De kommer fram till samma slutsats som Deuble och de Dear (2012) och menar att förlåtelsefaktorn och toleransnivån är högre hos de gröna hyresgästerna.

Engman och Hagström (2017) har undersökt om det finns tydliga trender i CSR publikationerna från svenska börsnoterade fastighetsbolag. Detta har gjorts genom insamling av olika års- och hållbarhetsredovisningar från Sveriges 21 största fastighetsbolag. Engman och Hagström har valt ett tidsspann mellan 2011-2016 där olika hållbarhetstermer valts ut för att undersöka om det öka eller minskat över åren. Engman och Hagström kommer fram till att det förekommer anpassad och förskönad informationsdelning, detta för att behaga intressenterna. Vidare finns det även organisatoriska skäl till delning av CSR publikationer, företaget i fråga vill visa en bra och positiv image utåt. Vilket även Eichholtz et al. (2017) påpekar, när de kommer fram till att företag inom oljebranschen söker sig till gröna byggnader. Oljeindustrin är en av de största miljöbovarna i dagens samhälle och därmed vill

man kompensera detta genom att sitta i en grön byggnad. Detta är ett klassiskt exempel på hur man kan utforma sin strategi för att stärka sin image och sitt varumärke. Eichholtz et al. har i sin studie undersökt vilka hyresgäster som tenderar att söka sig till gröna kontorslokaler. De har genom ett urval av cirka 11 000 hyresgäster i 1100 gröna byggnader och 3 900 liknande icke-gröna byggnader, jämfört företagen utifrån vilka branscher de är verksamma inom. Eichholtz et al. kom fram till att företag inom oljebranschen, bankindustrin och offentliga verksamheter är de mest vanliga hyresgästerna i gröna kontorslokaler.

Studier kring småhus är begränsad och har hamnat i skuggan av de stora fastighetsbestånden. Det finns ett antal studier som gjorts och flertalet diskuterar renovering och energieffektiviserings åtgärder i olika former. Mahapatra et al. (2020) har analyserat marknadsförhållandena för omfattande renoveringar av småhus i Danmark och Sverige, både skillnader och likheter. Mahapatra et al. har gjort detta genom en PEST-analys (politiska, ekonomiska, sociala och tekniska) och en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) som grundar sig i intervjuer med 49 experter inom området. Utfallet av analyserna leder till föreslagna strategier för omfattande renoveringar. Mahapatra et al. menar på att det finns höga ekonomiska och kunskapsmässiga barriärer för en omfattande renovering av småhus. Barriärerna kan sänkas genom politiska beslut, skatterabatter, gratis rådgivning om renoveringar och kravsättandet på entreprenören, vilket gör incitamenten starkare för både privatpersoner och leverantörerna och/eller utföraren.

Gustavsson et al. (2010) har i sin studie istället studerat utifrån husägarnas perspektiv och gjort en enkätundersökning med 3059 husägare. Resultaten visade att 70–90 procent av de svarande inte hade planerat en energieffektiviseringsåtgärd under nästkommande tio år. Detta berodde framförallt på att husägarna var nöjda med det fysiska tillståndet på sitt hus, värmeprestandan, estetiken och att den initiala kostnaden för en sådan åtgärd är för hög. Gustavsson et al. menar att husägare prioriterar de initiala investeringskostnaderna högt och därför måste de bidrag som finns marknadsföras tydligare, eftersom 64 procent av de svarande inte var medvetna om att det fanns något statligt stöd för åtgärder som minskar hushållens energianvändning. Cirka 50 procent av de svarande som var medvetna om till exempel bidraget för installation av energieffektiva fönster, tyckte att bidraget var viktigt i deras beslut.

Gustavsson et al. (2011) har även gjort en studie kring kommunens energirådgivningstjänster som återinfördes i Sverige 1998, eftersom siffran för antal personer som inte visste om de statliga stöden var för hög. Kommunens rådgivningstjänst är till för att ge råd till främst ägare av småhus, om energifrågor för att få ett mer energieffektivt hushåll. Gustavsson et al. undersöker svenska energirådgivarnas uppfattning om husägarnas medvetenhet om kommunens energirådgivningstjänst och deras upplevda förmåga att uppfylla husägarnas förväntningar.

Det har även gjorts studier kring hur småhus påverkas av klimatförändringarna och hur klimatförändringarna påverkar småhus. Bertilsson och Källberg (2020) lyfter fram att småhus idag byggs allt mer välisolerade för att klara de nationella målen gällande energieffektivisering, samtidigt som klimatet blir allt varmare. Man jämförde olika byggnader med olika byggnadstekniska lösningar och kom fram till att temperaturen kommer att nå extrema nivåer om huset inte klarar av att begränsa soltransmittansen, eller om huset inte kyls ner på något sätt. Wadsten (2020) har i sin studie undersökt vad i nyproduktion av småhus som är mest klimatpåverkande och vad som kan göras för att minska på utsläppen. Wadsten avlsutar även sin studie med att studera hur småhusbranschen i stort ska uppnå utsläppsneutralitet innan år 2045.

Tidigare forskning har främst fokuserat på flerbostadshus och kommersiella fastighetsbestånd. Det har även förts studier kring småhus men inte i samma utsträckning. Forskningsområdena inom fastighetsbranschen har kretsat kring investeringar, miljöcertifieringar, gröna hyresgäster och klimatförändringarnas påverkan på småhus. Utifrån litteraturöversikten och forskningsfältet har ett kunskapsgap identifierats. Följande studie kommer därmed undersöka hur småhusföretag i Sverige aktivt arbetar för ett grönare samhälle.

1.2 Syfte och frågeställning

För att kartlägga kunskapsgapet gällande arbetet med dagens miljöproblem i småhusbranschen, krävs det mer kunskap kring hur småhusföretag arbetar. Syftet med studien blir följaktligen att få en djupare förståelse om småhusföretag och deras arbete med dagens miljöproblem. Utifrån studiens syfte kommer frågeställningarna vara:

- Vilka incitament finns det för småhusföretag att investera i miljövänliga byggnader? - Hur har småhusföretagen anpassat sina hållbarhetsstrategier efter de miljöproblem

som finns?

- Hur ska småhusbranschen uppnå utsläppsneutralitet år 2045?

1.3 Avgränsningar

Studien fokuserar endast på småhusföretag i Sverige. Definitionen av småhus i denna studie är radhus, parhus, kedjehus och villor. I undersökningen inkluderas inget befintligt bestånd, endast nyproduktion av småhus. Det finns idag ekologiska byar med endast miljövänliga småhus och dessa exkluderas.

1.4 Målgrupp

Studien riktar sig framför allt mot småhusföretag och husköpare som ska få en uppfattning om hur hållbarhet och grönt byggande ser ut i branschen. Den kan även vara till hjälp för studenter som ska forska kring hållbart byggande i småhusbranschen. Sökes kunskap om incitament, hållbarhetsstrategier och övergången från traditionellt till grönt byggande är denna studie användbar.

1.5 Disposition

Examensarbetet börjar med en inledning där gröna byggnader introduceras och följs upp av en problemdiskussion. I kapitel 1, presenteras även syfte, frågeställning, avgränsningar, målgrupp och disposition. I kapitel 2 presenteras det kvalitativa tillvägagångssättet och den abduktiva ansatsen som följs metoddiskussion. I kapitel 3 framförs vilka lagar och miljömål som är mest aktuella i förhållande till studiens syfte. De certifieringar, licenser och verktyg som var vanligast förekommande med utgångspunkt i denna studie presenteras även i detta kapitel. I kapitel 4 framförs fördelar och hinder med gröna byggnader, samt övergången från

byggande. Sammanställning av intervjuerna återges i kapitel 6. Diskussion av materialet följer i kapitel 7, och slutsatser med avslutande reflektion ges i kapitel 8.

2 Metod

Studien bygger på en kvalitativ metod. I den kvalitativa forskningen ligger tyngdpunkten vid ord, jämfört med den kvantitativa metoden som fokuserar mer på siffror. Genom den kvalitativa metoden som studien utgår från, fångar man upp individers egna uppfattningar och upplevelser på ett bra sätt (Bryman, 2018).

2.1 Angreppssätt

Induktiv, deduktiv och abduktiv är tre olika angreppssätt som används för att kunna dra slutsatser. Bryman (2018) lyfter fram att det induktiva angreppssättet används för att dra generella slutsatser utifrån de verkliga observationer man fått in. Det deduktiva angreppssättet menar Bryman används genom att framställa en hypotes som sedan förkastas eller bekräftas utifrån resultatet. Ett abduktivt angreppssätt är en kombination mellan ett induktiv och deduktivt angreppssätt. Bryman menar på att forskarna lägger sin tillit till respondenternas förklaringar vilket grundar sig i deras synsätt och perspektiv på omvärlden. Forskarna ska sedan utifrån respondenternas syn på omvärlden sammanställa en redogörelse. Alvesson och Sköldberg (2008) menar att genom ett abduktivt angreppssätt arbetar forskarna flexibelt mellan den empiri som bildas och det teoriavsnitt som tas fram, där båda delarna omtolkas efter varandra. Vi använder därmed oss av det abduktiva angreppssättet, vilket behövs för att vi ska kunna öka förståelsen kring hur småhusföretag tänker kring hållbarhet.

2.2 Intervjustudie

Bryman (2018) lyfter fram att intervjuer inom den kvalitativa metoden är ett mycket attraktivt alternativ för att samla in data. En kvalitativ intervjustudie har ett betydligt mindre strukturerat tillvägagångssätt jämfört med en kvantitativ undersökning. I kvalitativa intervjuer är intresset av att ta reda på respondentens ståndpunkter genom fylliga och detaljerade svar. Bryman menar att tillvägagångssättet för en semi-strukturerad intervju innebär att forskaren använder sig av förhållandevis specifika teman och frågor som ska behandlas under intervjuns gång. Bryman menar på att en ostrukturerad intervju grundar sig i en stor fråga som sedan ska mynna ut i breda diskussioner. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är flexibilitet genom hela intervjuprocessen och följdfrågor kan ställas för att få mer utvecklade och nyanserade svar. Nackdelen kan vara att respondenterna svävar iväg från frågan och pratar om saker som inte är riktigt relevant för studien (Ibid).

Intervju som metod används för att skildra en bild av verkligheten genom respondenterna och deras svar. Målbilden i denna studie var att få fram vilka incitament som finns och vilka strategier småhusföretag applicerar för att arbeta mot dagens miljöproblem. Corona-pandemin har begränsat den fysiska tillgängligheten för både forskare och respondenter, vilket gjort att vi använt oss av kommunikationskanalen Zoom som är en videotjänst. Detta gjorde att vi både kunde se och höra respondenterna, till skillnad från en vanlig telefonintervju.

Cook et al. (2020) lyfter fram fördelarna med videokommunikation och menar på att tiden och pengarna man annars lägger på transport, nu istället kan läggas direkt på intervjun. Detta medför både flexibilitet och längre tidsspann för intervjun. Cook et al. menar vidare på att fördelarna med Zoom är även att man kan spara materialet på säkra servrar på ett smidigt sätt, vilket ökar respektive parters personliga säkerhet. Via videokommunikation kan icke-verbal kommunikation förmedlas och kodas. Kroppsspråk och ansiktsuttryck utgör en stor del av människans informationsutbyte och detta underlättar hur vi människor kodar informationen. Cook et al. samt Ambagtsheer et al. (2019) lyfter fram att nackdelarna med Zoom och annan videokommunikation oftast är tekniskt strul. Det kräver att båda parter har bra internetuppkoppling annars försämras bild- och ljudkvalité. En bra uppsättning av material som webbkamera och mikrofon krävs för att upprätthålla en god dialog.

2.3 Metoddiskussion

Det positiva med kvalitativ forskning menar Bryman (2018) är att man får en bra syn på hur människor ser på världen. Den rymmer även en stor flexibilitet, då det under processens gång kan tilläggas viktiga frågor som glömts. Till skillnad från en kvantitativ metod, där du ofta redan hunnit skicka ut enkäter till flertalet människor. Vidare enligt Bryman är de detaljerade och djupgående svaren i en kvalitativ intervjustudie positivt. Det positiva med djupa svar kan även bli en nackdel när man i analysen riskerar att förlora innehållets unika drag.

Bryman (2018) menar att den kvalitativa forskningen ofta får kritik för att vara för subjektiv, eftersom resultaten bygger på forskarnas uppfattningar om vad som anses vara viktigt och betydelsefullt. Hade olika forskare gjort två likadana undersökningar hade resultaten förmodligen skiljt sig åt, menar Bryman, med tanke på den ostrukturerade formen av metod. En annan form av kritik mot den kvalitativa metoden och de semistrukturerade intervjuerna är att det är lätt att omformulera frågorna för att få fram relevanta svar. Detta kan leda till att

olika respondenter får olika frågor, vilket kommer innebära problem vid replikeringen av intervjun. Det är därför mycket viktigt att huvudfrågorna är utformade på rätt sätt, för att upprätthålla en ordentlig struktur under intervjun. Vidare enligt Bryman finns det mer brister i den kvalitativa forskningen. Det är att tilliten läggs i respondenternas iakttagelser av verkligheten. Den kritiska punkten nås när det faktiska problemet hamnar i skymundan av resultaten som grundar sig respondenternas tyckande av vad som är viktigt och relevant.

2.4 Urval

Vi har i denna studie gjort ett ändamålsstyrt urval, som enligt Bryman (2018) fungerar på så sätt att forskarna på ett specifikt och målstyrt sätt väljer respondenter utifrån studiens syfte. Det ändamålsstyrda urvalet i studien har skett genom att välja ut de tolv största småhusföretagen i Sverige. Företagen som valdes ut hittade vi genom webbsidan hus.se/hustillverkare, där de flesta av Sveriges småhusföretag återfinns på en lista. Genom att välja ut de tolv största småhusföretagen får man en näst intill heltäckande överblick av branschen. Eftersom det är de tolv största företagen i branschen, utgör de en stor del av marknaden och påverkar klimatet i högsta grad. Det var endast sex av de tillfrågade företagen som ville delta i intervjustudien. Vi hade som mål att få minst sju företag att delta, för att kunna få ett ännu bättre resultat, men på grund av olika omständigheter kunde vissa företag inte ställa upp (Ibid).

Studiens urval har skett genom ett klassiskt tvåstegsurval, där man först kontaktar en organisation kopplat till studiens syfte, för att sedan i nästa steg hänvisas till rätt avdelning och kontaktperson. Denna person anser företaget vara den mest lämpliga att besvara frågorna utifrån studiens syfte (se t. ex. Ahrne & Svensson, 2015). Enligt Bryman (2018) kallas detta för ett snöbollsurval, eftersom forskaren kontaktar företaget som sedan kopplar samman forskaren med den mest lämpliga informanten. Ahrne och Svensson (2015) menar på att det finns en risk med detta tillvägagångssätt, med tanke på att kontaktpersonen har möjlighet att välja ut en informant som ska representera företaget och det finns därmed en risk att svaren blir vinklade åt företagets fördel, snarare än att ge en ärlig bild av situationen. Detta ska motverkas genom att informera respondenten om att den kommer vara anonym i studien och svaren kommer inte kunna knytas till ett specifikt företag.

2.5 Tillvägagångssätt

Vi inledde studien med att läsa flera olika vetenskapliga artiklar inom fastighetsbranschen och mer specifikt, grönt byggande. Det visade sig ganska snabbt att forskning kring småhusbranschen inte var lika utbredd som vid forskning kring stora fastighetsbestånd. Vi började därmed läsa mer kring småhus och branschens hållbarhetsarbete. Det fanns en hel del vetenskapliga artiklar som berörde andra länder men forskningen på den svenska småhusmarknaden var begränsad.

Det empiriska materialet i studien består av intervjurespondenternas svar. Vi började med att skapa det teoretiska ramverket för att kunna framställa en mall till intervjufrågorna. Intervjuguiden bestod därmed av frågor som utgick från vårt teoretiska ramverk (se bilaga 1). Innan intervjutillfället fick respondenterna intervjufrågorna skickade till sig, för att kunna förbereda sig och ungefär veta vad som skulle besvaras. Under intervjutillfällena följde vi den intervjuguide som upprättats, men den användes endast som en guide för att kunna hålla intervjun flytande. Guiden följdes inte till punkt och pricka, utan frågorna kunde ställas i en annan ordning beroende på hur respondenten svarade.

Efter samtliga intervjuer transkriberades allt material, för att lättare kunna gå tillbaka och hitta det viktiga och mest förekommande från varje intervju. När intervjuerna sammanställts fick vi arbeta ytterligare med det teoretiska ramverket, detta för att få en sammanhängande och lämplig struktur på arbetet, men först och främst för att kunna få till en djupgående analys och diskussion av det empiriska materialet.

2.6 Etiska övervägande

Eftersom en kvalitativ studie via intervjuer har gjorts, är det viktigt att intervjurespondenterna är medvetna om de etiska regler som finns. Etik handlar i stora drag om att skydda respondenten från feltolkningar och missuppfattningar (Bryman, 2018). Vi har informerat varje respondent inför intervjuerna om deras rättigheter och berättat att de kommer vara anonyma. Detta görs för att varken missgynna eller gynna specifika företag, men även skydda personen i fråga från deras information (Ibid). Anonymiteten innebär förhoppningsvis att respondenten kan prata mer ärligt och transparent gällande det egna företaget. De ska även få möjlighet att lyssna igenom sina svar och ge ett godkännande innan arbetet publiceras offentligt. Intervjuerna genomfördes via kommunikationsverktyget Zoom och spelades även

in med respondentens tillåtelse. Detta gjordes för att kunna återspela och transkribera materialet och därefter analysera resultatet. Enligt Bryman (2018) är det viktigt att inspelningen endast är tillgänglig för forskarna och ska därmed inte spridas.

2.6.1 GDPR

Dataskyddsförordningen eller The General Data Protection Regulation finns för att skydda individers grundläggande friheter och rättigheter, mer specifikt rätten till att skydda de egna personuppgifterna. GDPR används i hela EU, detta för att få en enhetlig nivå kring skyddandet av personuppgifter men även för att det ska underlätta de fria flödet av accepterade uppgifter i Europa (Integritetsskyddsmyndigheten, u.å). GDPR är lagstadgat och återfinns under Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Vid intervjutillfället följde vi lagen (2018:218) om GDPR och informerade respondenten muntligen gällande GDPR och inspelning. Alla respondenter gav samtycke gällande detta och intervjuerna kunde genomföras. Frågorna som ställdes äventyrande inte några känsliga personuppgifter och respondenten gavs även full anonymitet i studien. För lagringen av det inspelade materialet används Malmö universitets data server och all inspelning kommer raderas efter det att arbetet erhållit ett godkänt betyg.

2.7 Studiens trovärdighet

Enligt Bryman och Bell (2013) delas trovärdighet in i fyra delar, som är tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Innebörden av tillförlitlighet är att verkligheten som framförts av respondenterna har tolkats och uppfattat på rätt sätt. Genom att intervjurespondenterna har tagit del och validerat den sammanställda intervjun, har det blivit bekräftat att verkligheten har uppfattats på rätt sätt. Vidare enligt Bryman och Bell är överförbarhet en annan del som handlar om hur studiens resultat kan överföras till framtida sammanhang. Denna studie grundar sig på ett fåtal personers uppfattningar och åsikter gällande samma ämne, under samma tidsperiod. Resultatet i denna studie är endast överskådlig och inga konkreta svar på frågeställningarna framkommer. Överförbarheten är därmed ganska svår, men det kan ses som en riktlinje för liknande studier och sammanhang. Överförbarheten gällande tidsaspekten kan även bli svår med tanke på att hållbarhet ständigt förändras och denna studie är endast baserad inom en liten tidsram.

Bryman och Bell (2013) lyfter fram en annan del av trovärdighet som är pålitlighet och innebär att forskaren har gått tillväga på rätt sätt. En redogörelse av hela forskningsprocessen ska vara tillgänglig och komplett och detta ska säkerställas av forskaren. I studien har alla intervjuer spelats in och därefter transkriberats, vilket skapat rätt förutsättningar för att framställningen av intervjuerna har skett på rätt sätt. Det har även bifogats en intervjuguide som legat till grund för intervjuerna. Detta för att ge läsaren en övergripande bild av vilka frågor som ställts under intervjutillfället. Sista delen enligt Bryman och Bell är konfirmering, vilket också sluter cirkeln för hela studiens trovärdighet. Konfirmering innebär att studiens utfall, främst inom ett kvalitativt tillvägagångssätt, ska vara objektiv, men kan påverkas av forskarens värderingar. Att konfirmera studien innebär därmed att forskaren, under hela processen ska agera i god tro för att studien ska förbli objektiv och i sin tur trovärdig. Under studiens arbetsgång var vi hela tiden medvetna om att personliga erfarenheter och värderingar kunde påverka studien. För att undvika detta har vi alltid dubbelkollat varandra och försökt få resultatet så objektivt som möjligt. Under intervjutillfällena har vi försökt undvika att ställa ledande frågor, för att låta respondenterna svara utefter sina egna tankar och erfarenheter.

2.8 Kritik mot studien

Efter en genomförd studie är det av relevans att presentera och diskutera studiens svagheter. Främst är det i intervjustudien som det kan bildas osäkerheter. De tolv företag som tillfrågades att vara med i studien var under studiens period de tolv största småhusföretagen i Sverige. Det var endast sex stycken företag som ville delta, vilket innebär att delar av branschen inte har uttalat sig och därmed representeras inte hela branschen. Antalet respondenter var vi nöjda med även fast vårt mål egentligen var sju företag. Vi är dock medvetna att med fler respondenter hade studiens resultat blivit bättre och spridningen hade blivit större. Respondenternas svar var trots allt väldigt spridda, vilket skapade en bra diskussion och kunde potentiellt representera hela branschen.

Det finns även osäkerhet kring studiens tillvägagångssätt och de semi-strukturerade intervjuerna. Det kan skapas problem med denna metod, eftersom intervjupersonerna har ganska stor frihet och kan vara väldigt flexibla (Bryman, 2018). Detta kan leda till att intervjuerna svävar iväg och hamnar bortom syftet. Det är även väldigt lätt hänt att man utformar en fråga utifrån ett svar man är ute efter, men även att respondenterna utformar ett svar som de tror att man vill höra, istället för att presentera verkligheten (Ibid). Att intervjuguiden skickades ut i förväg är både positivt och negativt. Det positiva är att

respondenterna kan förbereda sig och ge bättre och mer detaljerade svar. Samma förberedelse kan även vara till en nackdel, eftersom det kan leda till att respondenterna förbereder ett svar som gynnar deras företag istället för den spontana och ärliga tanken. Skildringen av verkligheten kan därmed bli snedvriden och studiens trovärdighet minskar (Bryman, 2018).

3 Hållbarhetsarbete

För att samhället ska fortsätta sin positiva trend mot en hållbar utveckling krävs det ramverk och verktyg som vägleder Sverige i rätt riktning. Gröna byggnader har blivit ett brett begrepp med flera olika betydelser, med allt från energieffektivisering till miljövänligt material och gröna byggtekniska lösningar. Sverige har därför satt upp tydliga miljömål som man utgår från inom flera olika branscher och med hjälp av olika miljöcertifieringar, verktyg och licenser strävar fastighetsbranschen mot att uppnå målen.

3.1 Lagar och miljömål

Arbetet kring och mot miljöförstöring har intensifierats på senare tid men redan år 1987 framkom ett internationellt erkännande kring att all utveckling ska vara hållbar. Definitionen för hållbar utveckling enligt Brundtlandskomissionen är: “En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Boverket, 2020). Ett steg för att inte äventyra nästkommande generation är genom lagen om klimatdeklarationer som ska införas 1 januari 2022. Regeringen kommer ställa krav på klimatdeklarationer vid nyproduktion och Boverket kommer att bidra med olika verktyg och vägledning. Det kommer att finnas en öppen klimatdatabas som hela byggbranschen kan ta del av för att hämta generisk klimatdata som en resurs under byggprocessen (Boverket, 2021).

Både Plan- och bygglagen (2010:900) och Miljöbalken (1998:808) finns med i Sveriges lagbok och måste därmed tas i beaktning vid byggande. Miljöbalkens syfte är att bidra till en hållbar utveckling gällande god hälsa och miljö, både för den nuvarande generationen men även för framtida generationer. En hållbar utveckling innebär även att naturen har ett skyddsvärde, som gör människan ansvarig till att förvalta naturen väl vid förändringar. Plan-och bygglagen reglerar planläggningen gällande mark, vatten Plan-och byggande. Regleringen i lagen ska med hänsyn till människans frihet bidra till en samhällsutveckling, där goda sociala levnadsförhållanden ska uppnås, men även en god och hållbar livsmiljö för både nuvarande och kommande generationer.

Sveriges riksdag beslutade år 1999 att det skulle finnas 15 nationella miljömål och år 2005 antogs ett sextonde. Dessa 16 miljömål tillsammans med generationsmålet och etappmålen är grunden för svensk miljöpolitik. Generationsmålet utgår i princip från citatet ovan och menar

på att man ska ta beslut som inte äventyrar framtidens generationer. Etappmålen är till för att underlätta processen för att nå miljömålen och generationsmålen (Naturvårdsverket, 2020). Den del av etappmålen som påverkar fastighetsbranschen mest är att Sverige ska vara koldioxidneutralt år 2045. Koldioxidneutralt innebär att det släpps ut lika mycket koldioxid som naturen klarar av att binda (Naturvårdsverket, 2021). För att uppnå en hållbar global utveckling har FN:s medlemsländer antagit ett projekt vid namn Agenda 2030, bestående av 17 huvudsakliga mål som i sin tur är uppdelade i 169 delmål och 230 globala indikatorer (Globalamålen, 2017). FN:s globala mål är riktlinjer för varje medlemsnation och Sveriges nationella miljömål, tillsammans med generationsmålet och etappmålen har som mål att uppnå den ekologiska dimensionen av Agenda 2030 (Naturvårdsverket, 2020).

3.2 Certifiering, licens och verktyg

Olika certifikat, licenser, verktyg och ett aktivt arbete från fastighetsbranschens alla aktörer, är några hjälpmedel för Sverige att uppnå miljömålen. En miljöcertifiering är ett intyg som bevisar att byggnaden är miljövänlig och uppnår diverse miljökrav, beroende på vilket certifikat som skall uppnås. Miljöcertifieringar granskar hur byggnader påverkar miljön, där hela processen läggs i fokus, från byggnadens fysiska egenskaper till produktion och transport av material. Under decenniets början fanns det endast några hundra certifierade byggnader i Sverige, men under de senaste åren har det skett en kraftig utveckling av miljöcertifierade byggnader och 2017 fanns det över tusen stycken (Fastighetsnomenklatur, 2018).

3.2.1 Svanen

Svanen är Nordens officiella miljömärkning och i Sverige sköts den av Miljömärkning Sverige AB, på uppdrag av regeringen (Svanen, 2021). Miljömärkningen Svanen fokuserar på kemiska produkter, energianvändning, byggprodukter och innemiljöfaktorer. Förutom dessa faktorer, ställer Svanen även krav på kvalité under hela livscykeln, från material och byggprocess till förvaltning. Denna miljömärkning fungerar inte som ett vanligt certifikat, utan företagen måste få en licens av Nordisk Miljömärkning, som innebär att småhusföretagen i detta fall uppfyller de kriterier som Svanen kräver. Detta görs eftersom tanken är att man inte endast ska miljömärka enstaka hus, utan upprepa det miljövänliga tillvägagångssättet ständigt och därefter Svanenmärka hus efter hus. För att behålla licensen krävs det att man för varje hus uppfyller alla krav, vilket kommer leda till ett flertal olika fördelar. Licensinnehavaren kan dra nytta av Svanen i sin marknadsföring, vilket visar på att

företaget engagerar sig i hållbarhets- och miljöfrågor. Svanens kriterier är mer än bara miljökrav, det ställs även höga krav på kvalitet. Dessa går allt som oftast hand i hand, vilket innebär att företagen även får en kvalitetsstämpel, som man kan visa för kunder och myndigheter (Nordisk Miljömärkning, 2016).

3.2.2 Miljöbyggnad

Miljöbyggnad är ett miljöcertifikat som är utvecklat för svenska förhållanden och är det mest använda certifikatet för byggnader i Sverige. Systemet ägs och utvecklas av Sweden Green Building Council, som är Sveriges största organisation inom hållbart samhällsbyggande. Certifikatet kan användas för nya och befintliga byggnader samt ombyggnationer och omfattar energi, inomhusmiljö och material. Dessa kategorier bedöms sedan av en oberoende expert för att granska ansökningshandlingarna, som i sin tur leder till en besiktning på plats. Uppfyller byggnaden kraven under besiktningen tillhandahålls ett Miljöbyggnadscertifkat (Fastighetsnomenklatur, 2018). Det är totalt 16 olika värden som mäts och det sker en uppföljande kontroll inom tre år för en inspektion av byggnaden. Det läggs mest fokus på innemiljön där undersökningen innefattar luftkvalitet, ljud, ventilation, dagsljus, fönsterisolering. Energiåtgång och byggnadsmaterial är inte lika omfattande då experten endast kontrollerar el och värme, samt att byggnadsmaterialen är dokumenterade korrekt och att det inte finns några förbjudna material (SGBC, 2020).

3.2.3 ISO 14001

ISO 14000 är en serie olika standarder, som man inför i organisationer för att minska sin miljöpåverkan, samtidigt som det ger ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. I serien 14000 finns kravstandarden ISO 14001 som ställer kraven för att kunna applicera miljöledningssystemet. En kravstandard som ISO 14001 innebär att organisationer och myndigheter kan certifiera sig mot den. När en organisation eller verksamhet anser att de uppfyller kraven, måste en revision genomföras, för att kunna få ett giltigt certifikat. Certifikatet är en miljöledningssystemstandard som hjälper organisationer att fokusera på rätt saker gällande miljö- och hållbarhetsarbete. Hela processen från planering till uppföljning beaktas med detta certifikat, vilket leder till en ständig förbättring av organisationernas miljö-och hållbarhetsarbete. Hela ISO 14000 serien är internationell miljö-och uppskattad världen över (Svenska Institutet för Standarder, u.å).

4 Gröna byggnader

Hållbarhet och miljö är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och gröna byggnader anses vara framtiden. Det finns en mängd fördelar som gröna byggnader medför, men det är dock fortfarande inte det självklara valet med tanke på att det finns barriärer som hindrar den gröna utvecklingen i fastighetsbranschen. I detta avsnitt presenteras olika fördelar och hinder för grönt byggande, samt fastighetsbranschens övergång från traditionellt till grönt byggande.

4.1 Fördelar

Att bygga utifrån hållbara ramverk är med tanke på dagens klimatdebatter det mest idealiska. Detta utesluter inte komplexiteten att bygga grönt då det finns barriärer som exempelvis kunskap, teknologi och politik. Trots barriärerna finns det en stor uppsida kring hållbart byggande. Enligt Ashuri och Durmus-Pedini (2010) kategoriseras fördelarna med hållbart byggande som hälsa, miljö, samhälle, ekonomi och marknaden i stort. Varje kategori har i sin tur en underliggande sekundär ekonomisk vinning. Ashuri och Durmus-Pedini samt Simpeh och Smallwood (2018) är överens om fördelarna kring hållbart byggande. Ekonomiska fördelar är minskade operationella kostnader, längre ekonomisk vinning och värdeökning av byggnaden. Fördelar kring miljöperspektivet är mindre utsläpp av växthusgaser, mindre producerat avfall, samt bevarande av naturliga och förnybara resurser, som i sin tur medför ett skydd och förbättring av ekosystemet. Hållbart byggande medför även industri och marknadsfördelar som exempelvis bättre image, besvara kundernas efterfrågan och en industri som tillåter samt uppmuntrar en hållbar utveckling (Ibid).

Fördelarna anses vara många med hållbart byggande och det isoleras inte enbart till enskilda företag, utan även till branschen och världen i stort. Ashuri och Durmus-Pedini (2010) menar på att gröna byggnader är här för att stanna och att det är ett verktyg till en minskad global uppvärmning. Fortsatt aktivt och integrerat arbete kring hållbart byggande kommer enligt Ashuri och Durmus-Pedini att skapa fler fördelar än nackdelar.

4.2 Hinder

Enligt Jiang och Payne (2019) finns det en generell uppfattning om att gröna byggnader är dyrare jämfört med ett mer traditionellt tillvägagångssätt. Barriärerna anses vara många och i de flesta fallen även höga, där den ekonomiska biten spelar en avgörande roll. Jiang och

Payne lyfter fram att det finns fyra faktorer som hindrar grönt byggande och de är finansiella, politiska, tekniska och marknadsfaktorer.

Jiang och Payne (2019) menar på att de initiala kostnaderna är höga för att bygga grönt, detta i kombination med osäkra antagande kring företagens avkastning på investerat kapital i gröna byggnader blir ett stort finansiellt hinder. Vidare enligt Jiang och Payne delas grönt byggande upp i två kostnadskategorier, “mjuka” och “hårda” kostnader. Immateriella föremål eller tjänster som avgifter för certifiering, design och konsultation är mjuka kostnader medan hårda kostnader består av grönt material och utrustning. Att dela upp kostnaderna medför komplikationer vid kostnadskontroller i gröna bostadsprojekt vilket i sin tur leder till att företagens gröna projekt överskrider budgeten. En annan tydlig faktor som hindrar grön bostadsutveckling i mindre utvecklade länder menar Jiang och Payne är marknaden. Kunderna saknar kunskap kring gröna byggnader. De certifikat som finns på marknaden hjälper inte köparen att fatta beslut, eftersom den allmänna kunskapen kring gröna byggnader är låg.

Jiang och Payne (2019) förklarar att den politiska faktorn är ett av de största hindren för utvecklingen av grön bostadsutveckling. De menar att flera länder saknar incitament för hållbart byggande som i sin tur skapar barriärer för utvecklingen av gröna bostäder. Jiang och Payne lyfter fram att det finns länder som försöker utveckla hållbart byggande med hjälp av miljövänlig politik, problemet är att dessa riktlinjer ofta är otydliga eller otillräckliga för att en utveckling ska ske. Även bristen på teknisk kunskap menar Jiang och Payne kan vara en viktig barriär. Grönt byggande är ett relativt nytt område inom fastighetsbranschen och bristen på den tekniska och professionella kompetensen är uppenbar. Om en arkitekt eller ingenjör inte har kunskapen till att ta effektiva beslut gällande hur man integrerar grön utrustning i en byggnad, kan det leda till att designen på fastigheten äventyras. Detta kommer i sin tur leda till förseningar och diverse extrakostnader. Jiang och Payne menar på att detta problem grundar sig i bristen på tillgängliga utbildningar för de anställda.

4.3 Övergång från traditionellt till grönt byggande

Fastighetsbranschen överlag menar Lind och Lundström (2009) är trögförändrad och alla processer är tidskrävande. Att övergå till en grön fastighetsbransch är svårt eftersom det uppstår intressekonflikter mellan aktörerna även fast målbilden oftast är samma. Lind och

Lundström menar på att kundernas efterfrågan är den avgörande faktorn till utvecklingen av grönt byggande. Detta gäller både positivt och negativt, eftersom det är det starkaste

incitamentet för företagen att bygga grönt.

Det finns fler aspekter att betrakta än endast ekonomiska vid gröna styrmedel menar Liu et al. (2018). De påpekar att staten kan använda sig av en rad olika metoder som kommer skynda på utvecklingen av grönt byggande. Liu et al. har framfört fem konkreta metoder, där de två första beskriver hur subventioner ska användas på bästa sätt, medan de tre sista beskriver hur staten kan påverka det gröna byggandet utan subventioner. De tre sista metoderna är viktigare, eftersom de handlar mer om att lära befolkningen att förstå hur viktigt det är med miljön och grönt byggande. Detta kommer öka engagemanget och i sin tur efterfrågan på grönt byggande. Staten kan exempelvis införa reklamkampanjer om certifikat och annan relaterad kunskap, som ett sätt att knuffa invånarna mot ett grönare tankesätt, vilket även är en relativt låg kostnadsstrategi jämfört med subventioner.

Liu et al. (2018) menar även på att länder måste ha en större grupp människor som är verksamma i branschen och framförallt fler specialister, för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Det krävs alltså ett större utbud på både yrkesutbildningar och universitet som behandlar fastighetsbranschen och grönt byggande, för att påskynda processen. Liu et al. samt Shen et al. (2011) lyfter fram att när staten eller kommunen äger mark och ska välja entreprenörer till nyproduktion, behöver en prioritet av företag som arbetar med hållbarhet göras. Att man helt enkelt har en företagskvalificeringskontroll och inte endast går på högsta bud. Detta kommer leda till att fler företag kommer behöva arbeta med grönt byggande och branschen kommer tvingas till utveckling.

Grönt byggande för avancerade kontorsbyggnader var enligt Nykamp (2017) från början ett innovationsprojekt som idag är nödvändigt för att konkurrera på en nyproduktionsmarknad. Jämförs detta med bostadsmarknaden, kan man konstatera att bostadsutvecklingen behöver påskyndas för att nå samma standarder som kontorsbyggnaderna. Nykamp menar på att övergången på den gröna kontorsmarknaden drevs av lag- och regelförändringar, innovativa projekt, bättre miljömål och en allmän attitydförändring hos befolkningen gentemot gröna byggnader. Denna övergång behöver också implementeras på bostadsmarknaden för att uppnå samma höga standard på fastigheterna. Samtidigt påpekar Nykamp att fastighetsbranschen är

fasta ramar och inlåsningseffekter, vilket bevarar regimen. För att ändra på en trögrörlig fastighetsbransch måste de aktiva i branschen vilja absorbera och använda den nya teknik som tas fram. Självklart måste det finnas incitament eller lagar som gör att företag är villiga eller tvungna att utvecklas och implementera ny teknik. Nykamp menar på att den största drivande faktorn till en förändring i fastighetsbranschen fortfarande ligger på en politisk nivå, eftersom politiken är den kompass som visar vilken riktning man ska röra sig mot.

Övergången till grönt byggande måste omfatta flera olika incitament på olika nationella nivåer. Olubunmi et al. (2016) delar upp gröna incitamenten i två kategorier, interna och externa. Det interna incitamentet grundar sig i människans psykiska ställning gentemot grönt byggande och fördelarna med det, medan externa incitament avser ett tvingande, i detta fall regeringen, att uppfylla villkor eller krav innan saken i fråga kan utnyttjas. Olubunmi et al. menar på att de externa incitamenten är vägen till framgång för grönt byggande, eftersom interna incitament begränsas till det psykologiska och är fortfarande i ett tidigt vetenskapligt stadie. Olubunmi et al. och Fan och Hui (2020) är överens och lyfter fram de statliga organen som ansvarsbärare kring incitament för grönt byggande. Exempel på handlingar som Fan och Hui lyfter fram är bättre marknadsföring för grönt byggande och följaktligen prispremien som finns, men även att de incitament som har höga ekonomiska barriärer ska bli överkomliga med hjälp av regeringen.

Lind och Lundström (2009) lyfter fram ett problem som kallas för splittrade incitament, som innebär att en av parterna inte har något incitament till att genomföra något som inte gynnar de själva ekonomiskt, varken på kort eller lång sikt. Lind och Lundström menar på att ett företag inte kommer göra något som kostar extra utan att få betalt för det. Utan det behövs incitament för både kund och företag om något ska bli av. Man måste hitta en gemensam lösning och jobba mot samma mål. Lind och Lundström lyfter fram ett exempel mellan en fastighetsägare och hyresgäst, där man kan skriva gröna hyreskontrakt som gynnar båda parter. Fastighetsägaren kan ta ut en lite högre hyra och hyresgästen får ett starkare varumärke och bättre image.

5 Strategier vid grönt byggande

Strategier används för att uppnå framgång för både organisationer och individer. En strategi är inte en detaljerad plan med instruktioner, utan en plan med direktiv som visar hur ett företag ska skörda framgång (Grant, 2016). Shen et al. (2011) menar på att gröna strategier har blivit allt vanligare inom fastighetsbranschen. Det är ett angreppssätt för företagen, med syfte att förbättra och erhålla hållbara konkurrensfördelar genom att skydda miljön, ta ett socialt och ekologiskt ansvar. Saiz och Salazar (2017) lyfter fram olika trender på fastighetsmarknaden och hur branschen håller på att utvecklas. Den mänskliga påverkan på miljön är obestridlig och att fastighetsbranschen successivt reagerar på denna utmaning. Tillväxten av gröna byggnader med certifikat och andra gröna lösningar kommer med all sannolikhet att fortsätta öka menar Saiz och Salazar. Detta kommer innebära en förändring för företagen, där man kommer behöva se över sina nuvarande strategier.

5.1 Strategic fit

För att bemöta det växande behovet av gröna lösningar och byggnader, kan företag använda sig av modellen Strategic fit (Grant, 2016). Att anpassa företagets interna färdigheter med den externa branschmiljön är det fundamentala i modellen Strategic fit. Burton et al. (2004) menar på att det framförts massvis med olika strategier, men att strategic fit är en av de mest robusta och användbara strategierna. Detta eftersom den tar hänsyn till både interna och externa faktorer. Burton et al. menar på att efterföljande forskning även funnit modellen mycket värdefull. Modellen presenteras nedan:

Figur 1

Strategic fit

Grant (2016) påpekar att det krävs ett aktivt arbete med att anpassa organisationen till omgivningen i syfte att uppnå konkurrensfördelar, vilket leder till längre överlevnad, lönsamhet och rykte. Den interna delen av strategic fit består av organisationens mål, resurser, värderingar, förmågor, strukturer och system, medan den externa delen består av leverantörer, kunder och konkurrenter. Företagen måste konsekvent skanna av den externa miljön för att sedan matcha det med företagets interna miljö. Grant lyfter fram ett exempel på hur Nokia misslyckades med att anpassa företagets interna resurser utefter den externa miljön. De hängde inte med i utvecklingen när smartphones blev marknadsdrivande inom mobilbranschen. Strategic fit är en modell som går under kategorin Contingency theory (Grant, 2016). Det är en teori som grundar sig i att det inte finns en perfekt ram för hur en organisation ska styras eller organiseras. Contingency theory menar att det bästa sättet att styra, designa, leda och organisera ett företag är genom anpassning utefter omständigheter. Mer specifikt är det karaktärerna av företagets miljö som skapar en unik och fungerande strategi (Grant, 2016).

5.2 Differentieringsteorin

Ett företags strategi ska i de bästa av världar skapa konkurrensfördelar gentemot sina branschkollegor. Enligt Grant (2016) görs detta genom differentieringsteorin, det vill säga när ett företag ger sina kunder något unikt och värdefullt bortsett från ett lägre pris. Shen et al. (2011) påpekar även detta när de lyfter fram hur gröna strategier har blivit allt vanligare i fastighetsbranschen, både för att skapa och behålla sina konkurrensfördelar. För företagen gäller det enligt Grant (2016) att den ekonomiska vinningen är större än kostnaden för differentieringen som används. Grant menar vidare på att när konkurrensfördelar ska vinnas handlar det inte enbart om extraordinära produkter, utan om att identifiera och förstå varje interaktion mellan företaget och kunderna. För att få mervärde för sin differentiering handlar det om att kunna vara öppen, lyhörd och mottaglig för förbättring och utveckling. Grant menar på att differentiera sig är en kreativ process, vilket innebär att företag inte ska applicera standardmallar i förhoppning om framgång. Detta är en företagsanpassad process där två delar ska beaktas, både det egna företagets resurser och kundernas behov och preferenser. Enligt Octavia et al. (2017) är det viktigt och tidskrävande att förstå kundernas behov och preferenser. Detta innebär att man måste våga satsa kapital och tid på analyser och marknadsundersökningar.

Enligt Grant (2016) inkluderas både materiella och immateriella dimensioner inom differentieringsteorin. Materiell differentiering handlar om de fysiska egenskaperna hos produkten som i högsta grad är relevant vid kundens val av produkt. Exempel på detta är produktens storlek, färg, design, material, hållbarhet och säkerhet. Immateriell differentiering uppstår eftersom det värde som erhålls av kunden enbart inte består av produktens egenskaper. Kundernas val av produkt påverkas av sociala, emotionella och psykologiska aspekter. Detta inkluderar även individens vilja att passa in i samhällets ideal om vad som ger status och exklusivitet. Med kundernas komplexa behov måste företaget differentiera sig immateriellt genom en god image i relation till utbudet (Ibid).

6 Sammanställning av intervjuer

De sex olika företagen som intervjuades har delade åsikter gällande hållbarhet inom organisationen. Många frågor var företagen enade om, medan i andra frågor krockade deras tankesätt. Detta kunde bland annat bero på deras affärsstrategi, flexibilitet och ekonomi. I följande avsnitt presenteras en sammanställning av de sex olika intervjuerna.

6.1 Hållbarhetsstrategier och grönt byggande

Utifrån respondenternas svar har småhusbranschen börjat röra sig i rätt riktning gällande hållbarhetsfrågor, vissa företag mer än andra. Termen hållbarhet har börjat användas mer och mer i företagen, men det gröna byggandet varierar desto mer. Uttalade hållbarhetsstrategier var vanligt förekommande enligt respondenterna, men nivån och kraven varierade från företag till företag. Det certifikat som var vanligast förekommande och dominerade branschen var Svanen och därmed blev det just det certifikat som det pratades om mest. Två av företagen nämnde att de var ISO14001 certifierade, men arbetade fortfarande mest med Svanen. Ett företag stack ut från mängden, genom att hela organisationen styrdes utefter Svanenlicensen och varje hus som byggs får även en svanen märkning. Två av företagen hade grundlicens inom Svanen, men valde bara att Svanenmärka enstaka hus eller områden. Resterande företag använde sig inte av några certifikat, dels för att det är för dyrt och dels för att kundflexibiliteten minskar. Just kundflexibiliteten påpekar flera av företagen som en viktig faktor för deras affärsstrategi och det krockade med vissa av Svanens kriterier. Problemet blir att företagen hade fått ändra hela sin tillverkningsprocess för varje kund och det kostar alldeles för mycket pengar. Även små ändringar under byggprocessens gång som kunden efterfrågar måste uppnå Svanens kriterier, vilket blir problematiskt. Ett exempel som en av respondenterna tog upp var att om hela huset uppfyller Svanens kriterier förutom en specifik färg som kunden efterfrågar, då faller hela Svanen-certifieringen. Komplexiteten kring Svanen är anledningen till att många företag väljer att avstå. Samtidigt måste Svanen ställa höga krav för att branschen ska fortsätta utvecklas.

“Vi är mycket mer kundflexibla utan Svanen. Teoretiskt skulle det funka med Svanen, men då får man ha en materiallista på varje hus som då Svanen skulle godkänna, som sedan ska administreras och så vidare. Vi har inte sett riktigt kundvärdet i den hanteringen.”

Alla företagen använde inte sig av Svanen-certifikat som en del av sin hållbarhetsstrategi. Vissa respondenter tyckte att certifikatet satte tydliga ramar för företaget och deras underentreprenörer, medan andra tyckte raka motsatsen, att det bara påverkar delar av företaget vilket skapar en otydlighet. Vidare menade vissa företag på att Svanen var ett bra riktmärke när material ska väljas även fast materialet inte var i Svanens register, detta på grund av den höga kostnaden att registrera materialet. De företag som inte använde sig av några certifikat var fortfarande väldigt noggranna med materialvalen, anledningen till att de inte använder certifikat beror främst på att det inte finns något riktigt kundvärde, speciellt när det gäller privatkunder.

“Liksom jag ser en fördel med det, för det hjälper oss att få kontroll på verksamheten. Vi hade ju annars fått välja alla ingående komponenter. Nu har vi i alla fall en databas vi kan vända oss mot när vi ska välja ett material. Till exempel hade vi ju annars fått checka. Hur miljövänligt är det för oss att byta? Nu kan vi checka mot svanen och har de godkänt det så har vi ju redan, liksom check på den. Så det förenklar bara det.”

“Det är att ha så lågt pris som möjligt, det är snarare effektivare än att ha ett miljöcertifieringssystem, eftersom man kan jobba med det kontinuerligt. Nu blir det implementerat från ledningen till den som spikar. Annars blir det bara en viss avdelning som jobbar med det och då engagerar sig inte dem andra avdelningarna. Nu jobbar alla på samma sätt.”

Ett av företagen påpekade även att deras hållbarhetsstrategi sträckte sig längre än bara grönt byggande eftersom 60 procent av deras klimatpåverkan kom från tjänsteresor och pendling till och från jobbet. Samma företag arbetar även med hållbarhetsredovisningar och interna analyser för att kunna mäta och lättare förbättra sin egen klimatpåverkan.

6.2 Incitament för kund och företag

Grunden för hållbart byggande är vilka incitament det finns för företagen och kunderna. Respondenterna hade delade åsikter om vilka fördelar som tillkommer med grönt byggande.

“Vi ser inte att man får någonting ut av det, det kostar bara massa pengar. Vi kommer inte att sälja fler hus för att vi har Svanen. Det enda det skapar är administrativt jobb och kostnader.”

“Ja, vi tror att om man inte tänker på hållbart byggande, satsar på det, så kommer man

försvinna framöver. Alltså det ligger en överlevnad för företaget också, att vara och jobba med det.”

De företag som tycker att incitamenten är för svaga tänker framförallt på de ekonomiska aspekterna, till skillnad från företag som värdesätter grönt byggande och fördelar som ett stärkt varumärke, branschledande och en långsiktig lönsamhet. Ett incitament för grönt byggande är att kommunerna har skallkrav för att kunna vara med i markanvisningstävlingar, vilket exkluderar de företag som inte arbetar med grönt byggande. Vinsten av en markanvisningstävling kan i sin tur leda till stora projekt där flertalet bostäder kan upprättas. Tre av respondenterna menar på att incitamenten, främst de ekonomiska, sätts i relation till kundvärdet som uppstår kring grönt byggande. De menar på att efterfrågan på grönt byggande inte är tillräckligt stort nu och snarare uppstår kundvärde i ett billigare hus utan certifikat än ett dyrare hus som exempelvis är Svanen-certifierat.

“Är kunderna beredda att köpa ett hus, men det kostar 300.000 kronor mer? Tveksamt. Man hamnar alltid i den diskussionen.”

En av respondenterna påpekar hur gröna bolån är en metod som ska få kunderna att välja ett grönt boende, framför ett traditionellt. Dock är det gröna bolånet inte tillräckligt starkt, med tanke på att räntekostnaden endast blir någon krona billigare. Tanken är att den lilla räntesänkningen ska medföra en ekonomisk vinning i längden och att man ska tjäna ihop den initiala kostnaden. Respondenten menar på att den ränteförmånen är alldeles för svag och kunder kommer inte att tjäna ihop pengarna på flera år. Intervjusrespondenten drar även en jämförelse med elbilspremien som är mycket starkare och därmed ser vi allt fler elbilar på gatorna. Myndigheter, banker med mera måste införa starkare ekonomiska incitament för att en ökning av grönt byggande ska ske.

“Det är inte många tusenlappar man sparar. På incitamenten för er som ska köpa hus finns ju där, men är om de är starka nog. Kolla bara på en elbilspremie, det är ju hur mycket som helst.”

Ett incitament som en av respondenterna lyfter fram är nästkommande generations vetskap och allmänna intresse kring hållbarhet och grönt byggande. Det är allt fler kunder redan nu som frågar om certifieringar och allt fler studenter som hör av sig gällande ämnet och vill ha

svar på frågor. Respondenten trodde att nästkommande generation kommer att efterfråga grönt byggande i mycket större utsträckning än dagens befolkning och det är ett incitament i sig. Att ligga i framkant med hållbarhetsfrågorna redan nu kommer skörda frukt längre fram. Samma respondent menar även på att certifikaten skapar, utöver hållbarhet, även ett incitament gällande kvalitetsstämpel på huset för kunderna. Ett hus som är mer än bara att hjälpa miljön, det är även en indikator på att alla material är bra och godkända, vilket ger en trygghet för kunden.

6.3 Hållbart tänkande över tid

Respondenterna är eniga om att det har skett en utveckling inom småhusbranschen gällande hållbarhet och miljötänk. Samtliga respondenter påpekade även att fokus har förflyttats från energiförbrukning till koldioxidutsläpp. Tidigare eftersträvades ett energieffektivt hus, som var lite dyrare initialt men billigare i drift, man installerade exempelvis treglasrutor, bättre isolering och andra lösningar för att minimera förlusterna. Idag handlar det mer om koldioxidutsläppen för framställning av samtliga material. Vidare är även respondenterna eniga om att kundernas intresse kring hållbart byggande har ökat över tid, detta går hand i hand med samhällets allmänna uppfattning kring miljöproblemen. Den allmänna uppfattningen kring att kunder efterfrågar mer hållbarhet är fortfarande inte en avgörande faktor för att företagen ska ändra om sina affärsidéer och strategier.

“För tio femton år sedan, så var inriktningen på passivhus. Man ville ha ett energieffektivt hus, sen att de hjälper miljön det tänkte man inte på då på något sätt, utan kanske lite mer kostnaden. Alltså att bygga passivhus var mycket dyrare initialt, men det var väldigt billigt i drift. Och så fick man ett väldigt bra inomhusklimat och boendemiljö. Idag har det förskjutits till att det ska vara en låg klimatbelastning.”

Fastighetsbranschens hållbarhetsmål framöver styrs just nu av Agenda 2030 och att branschen ska vara utsläppsneutral 2045. Respondenterna var eniga om att dessa mål inte kommer att uppnås om fastighetsbranschen fortsätter i samma takt. En av respondenterna menar på att småhusbranschen har en lättare väg att nå målen jämfört med fastighetsbranschen i stort. Detta beror främst stora fastighetsbestånd använder ofantliga mängder betong och cement, som belastar klimatet väldigt mycket. Ett av företagen menar på att de ovan nämnda miljömålen är väldigt abstrakta när det är långt borta tidsmässigt. Deras företag är inte redo att göra förändringar nu eftersom sådana förändringar kostar väldigt mycket pengar.

Omställningen sker snarare när företagen tidsmässigt närmar sig målen. Det kommer behöva framställas nya material och nya tekniska lösningar om målen ska uppnås.

Några av respondenterna påpekade just hur viktig forskning och nya idéer kommer att vara för att fortsätta utveckla branschen. Även alla underleverantörer kommer behöva ta sitt ansvar, eftersom stora delar av småhusbranschen får färdiga material av sina underleverantörer. Det gäller att småhusföretagen ställer krav på både sina entreprenörer och leverantörer så att alla utvecklas i samma takt och ingen släpar efter. Vissa av företagen kräver redan idag att underleverantörerna framför en hållbarhetsrapport och en miljövarudeklaration på alla material. Detta görs för att erbjuda produkter som kanske inte efterfrågas idag, men kommer göras från den framtida kunden. Samma respondenter påpekar även att detta är en lite dyrare strategi och att det kostar att ligga i framkant gällande hållbarhetsfrågor, men kommer vara lönsamt i längden.

“Om småhusbranschen själva inte klarar det, måste vi få hjälp av den tillverkande industrin runt omkring oss, så att säga. Vi lyfter ju in gipsskivor, vi lyfter in virke, vi kanske har betong i grunden, vi lyfter in vitvaror, köksinredning och det kan inte vi göra någonting åt, utan att vi får hjälp av våra underleverantörer såklart.”

“Min enkla syn är att om vi säger att det inte kommer att gå, så går det inte. Säger vi att vi kommer lösa det, då löser vi det. Sedan är ju byggbranschen av hävd lite trög. Men om inte vi löser det som bransch så tror jag säkerligen någon annan bransch löser det åt oss och då skulle vi helt plötsligt vara akterseglade. Så för att vi ska vara konkurrenskraftiga framåt så måste vi vara med i utvecklingen.”

Alla respondenter är eniga om att myndigheterna måste börja ställa krav på fastighetsbranschen och dess aktörer om det ska ske en förändring. Flera företag idag jobbar endast precis efter kraven och de nya krav som ställs måste vara väl genomtänkta och tillräckligt hårda. Annars är det väldigt lätt att bara byta något enstaka material som det gjordes förr, när man till exempel skulle öka energieffektiviteten. Flera företag har en strategi där man arbetar precis efter kraven, eftersom man kan hålla nere kostnaderna och man finner inget kundvärde i att lägga ner extra pengar på något som inte är ett krav. År 2022 kommer Boverket att inför lagen om klimatdeklaration som flera av respondenterna är positiva till. De tror att det är ett hjälpmedel för företagen att bli ännu mer hållbara och i slutändan uppnå de uppsatta klimatmålet 2045.

“Det kanske inte har varit den enda avgörande faktorn, men nu när vi får en siffra på det och att det blir väldigt tydligt, så varför skulle man om de är likvärdiga, varför skulle jag inte välja den med mindre klimatpåverkan då?”

“Vi skulle kunna göra en meter tjocka väggar med massvis med isolering för att inte använda så mycket uppvärmning, men då har det gått åt en massa energi i stället för att tillverka allt materialet som vi använder vid isoleringen. Jag tror de här två regelverken kommer spela bra ihop för att nå en minskad klimatpåverkan.”

En av respondenterna lyfter fram att det redan idag finns energikrav kring hur mycket energi som får användas under driftsfasen och att den nya klimatdeklarationen är ett perfekt komplement. Samma respondent utvecklade sitt resonemang kring klimatdeklarationen och menade på att även kunderna kommer att kunna få en siffra på husets klimatpåverkan. Finns det då två konkurrenter som bygger liknande hus där den ena har en lägre klimatpåverkan, kommer kunderna söka sig ditåt. Detta kommer i sin tur trigga företagen till en ännu lägre klimatpåverkan och en bransch som rör sig åt samma håll.