Hållplatser

Hållplats i kurva ger större avstånd mellan plattform och spårvagn samt sämre överblick över på- och avstigande för spårvagnsföraren. Därför bör hållplats i kurva undvikas. Om ingen annan utformning anses möjlig bör kurvradien vara så stor som möjlig. Enligt internationell standard är minimiradien för kurva vid hållplats 250 meter. Kurva bör heller inte förekomma en vagnslängd före och efter hållplatsen med tanke på spårvagnarnas svep. Gränsvärdet är dock satt till 15 meter. Med tanke på problem vid halt väglag bör eventuell lutning vid hållplats ej vara större än 2 %, dock maximalt 3 %.¹⁷⁵ I och med att spårvagnsdörrarnas höjd över rälsöverkant har gränsvärdet 30-32 cm bör plattforms-höjden vara 28 cm för att steg ned i spårvagnen inte ska behöva uppstå annat än i undantagsfall då spårvagnen är tungt lastad och har nedslitna hjul.¹⁷⁶ Plattformen ska åtminstone vara 35 meter lång så att den är tillräcklig för vanliga 30-metersvagnar. Eftersträvansvärt är dock att den redan från

172 Thomas Johansson och Thomas Lange, Spårväg – Guide för etablering, ISBN: 978-91-633-5845-6, Banverket, Borlänge, 2009, s. 36 samt Joel Hansson, PG Andersson, Malena Möller och Björn Petersson, Handledning för spårvägsplanering i Skåne, Serienummer: 2010:09, Projektnummer: 10006, Trivector Traffic AB, 2011, s. 35-36.

173 ibid.

174 Thomas Johansson och Thomas Lange, Spårväg – Guide för etablering, ISBN: 978-91-633-5845-6, Banverket, Borlänge, 2009, s. 30-34; Ragnar Hedström, Spårvägens infrastruktur, VTI notat 47-2004, projektnummer:

50318, VTI, Linköping, 2004, s. 13-14 samt Joel Hansson, PG Andersson, Malena Möller och Björn Petersson, Handledning för spårvägsplanering i Skåne, Serienummer: 2010:09, Projektnummer: 10006, Trivector Traffic AB, 2011, s. 18.

175 Joel Hansson, PG Andersson, Malena Möller och Björn Petersson, Handledning för spårvägsplanering i Skåne, Serienummer: 2010:09, Projektnummer: 10006, Trivector Traffic AB, 2011, s. 47-48.

176 Thomas Johansson och Thomas Lange, Spårväg – Guide för etablering, ISBN: 978-91-633-5845-6, Banverket, Borlänge, 2009, s. 44.

46

början är 45 meter lång så att den är tillräcklig för 40-metersvagnar. Utöver denna längd bör det finnas marginal för en eventuell framtida plattformsförlängning så att i alla fall två 30-metersvagnar kan få plats.¹⁷⁷ Bredden på plattformarna bör ej understiga 3,5 meter (inklusive hållplatsutrustning såsom väderskydd). Gränsvärdet är dock satt till 2,25 meter (exklusive hållplatsutrustning).¹⁷⁸

Figur 39: Hållplats med mittplacerad kontaktledningsstolpe och sidoplattformar med rekommenderad minsta bredd.¹⁷⁹

Med mittplattform kan viss hållplatsutrustning sparas in. Den totala hållplatsbredden kan dessutom göras någon meter smalare. Det sistnämnda är dock en sanning med modifikation, ty ofta går det att integrera sidoplattformarna med trottoarerna. Det totala utrymmesbehovet för mittplattform blir för övrigt större då s-kurvor ofta måste anläggas innan och efter plattformen. Dessa s-kurvor innebär också sämre komfort för resenärerna och ökad olycksrisk för de som reser sig för att kliva av och för de som håller på att sätta sig ner efter att ha klivit på.¹⁸⁰

Hållplatser med gångpassage i mitten bör ur säkerhetssynpunkt ha plattformarna placerade innan denna så att en spårvagn ståendes vid hållplatsen i ena riktningen inte skymmer sikten över gångpassagen för spårvagnsföraren på en ankommande spårvagn i andra riktningen. Dessutom blir kollisionshastigheten vid gångpassagen lägre med denna lösning (såvida inte spårvagnen passerat hållplatsen utan att stanna). Då plattformarna ligger mitt för varandra bör hållplatslägena placeras lite omlott så att en spårvagn ståendes längs den ena plattformen inte skymmer sikten för spårvagnsföraren på spårvagn ståendes längs den andra plattformen.¹⁸¹

I Frankrike har spårområdet längs hållplatserna oftast en hård yta av exempelvis gatsten. Detta gäller även i de fall då spårvägen har grässpår innan och efter hållplatsen. Strävan efter så små barriär-effekter som möjligt har dessutom medfört att det sällan finns staket och dylikt mellan spåren.¹⁸²

177 Joel Hansson, PG Andersson, Malena Möller och Björn Petersson, Handledning för spårvägsplanering i Skåne, Serienummer: 2010:09, Projektnummer: 10006, Trivector Traffic AB, 2011, s. 49 samt Thomas

Johansson och Thomas Lange, Spårväg – Guide för etablering, ISBN: 978-91-633-5845-6, Banverket, Borlänge, 2009, s. 44-48.

178 Joel Hansson, PG Andersson, Malena Möller och Björn Petersson, Handledning för spårvägsplanering i Skåne, Serienummer: 2010:09, Projektnummer: 10006, Trivector Traffic AB, 2011, s. 50.

179 ibid., s. 50.

180 ibid., s. 51.

181 ibid., s. 49.

182 Christoph Groneck, Französische Planungsleitbilder für Straßenbahnsysteme im Vergleich zu Deutschland, Fachbereich D, Bergischen Universität Wuppertal, 2007, s. 82.

47

Följande två figurer visar olika utformningsmöjligheter med mittförlagd spårväg.

Figur 40: Mittförlagd spårväg med trädrader i det utrymme som vid hållplatserna upptas av plattformarna.¹⁸³

Figur 41: Mittförlagd spårväg där körbanorna förskjutits i sidled före och efter hållplatsen för att möjliggöra kantstensparkering. Sidoförskjutningen av körbanorna har för övrigt en hastighetsdämpande effekt.¹⁸⁴

Då utrymmesbrist vid mittförlagd spårväg ej medger tillräckligt breda refuger kan en dynamisk hållplats vara ett alternativ. Denna lösning innebär att biltrafiken stoppas innan hållplatsen då en spårvagn närmar sig den. Därmed kan på- och avstigande passera körfältet mellan spårvagn och väntutrymmet/trottoaren någorlunda säkert. Om körbanan höjs upp kan plant insteg åstad-kommas.¹⁸⁵ Upphöjning kan också utformas så att den verkar hastighetsdämpande.

Figur 42: Dynamisk hållplats. Biltrafiken stoppas innan hållplatsen när en spårvagn närmar sig densamma.

Illustration: Thomas Johansson

183 Joel Hansson, PG Andersson, Malena Möller och Björn Petersson, Handledning för spårvägsplanering i Skåne, Serienummer: 2010:09, Projektnummer: 10006, Trivector Traffic AB, 2011, s. 52.

184 ibid.

185 Thomas Johansson och Thomas Lange, Spårväg – Guide för etablering, ISBN: 978-91-633-5845-6, Banverket, Borlänge, 2009, s. 48-49.

48

I de fall då utrymmesbrist tvingar fram en lösning där samma hållplatsläge ska kunna användas av både spårvagn och buss uppstår problem på grund av de båda fordonens olika instegshöjd. Antingen måste plattformen delas in i två delar där den ena är anpassad efter spårvagnens instegshöjd (28 cm) och den andra efter bussens instegshöjd (≈ 17 cm) eller så måste specialutformade kantstenar användas.¹⁸⁶

Önskvärt är att byte mellan buss och spårvagn kan ske med bara några få steg tvärsöver samma plattform. Vanligt är att matarbussar från förorter utan spårvägsförbindelse ankommer en spårvägs ändhållplats varvid passagerarna kliver av och sen direkt på en väntande spårvagn för vidare färd in mot centrum. Resan i motsatt riktning sker enligt samma princip.¹⁸⁷

Figur 43: Smidigt "överplattformsbyte" mellan buss och spårvagn.¹⁸⁸