Föga förvånande anser intervjupersoner, teori och annan forskning att höga förväntningar är viktigt, argumentationen är likartad. Utan tilltro minskar elevernas självkänsla och även deras kunskapsresultat samtidigt som yrkesglädjen också reduceras. Resonemanget gäller för alla men är särskilt viktigt för lågpresterande elever, en skara som många nyanlända tillhör.
Lärarna medgav att de befarar att de på olika håll råder låga förväntningar på nyanlända, något som Skolinspektionen95 och Elmeroth96 också tog upp. Det intressanta i sammanhanget var dock att undersöka ifall respondenterna personligen anser att det kan vara orimligt att ha höga förväntningar på nyanlända. För att undvika en dålig stämning ställdes frågan först generellt och därefter blev det mer personligt genom följdfrågor. Inledningsvis utmärkte sig Elmer, hans svarade att han dessvärre har låga förväntningar och att hans fördomar frekvent infrias97.
Även Julia utmärkte sig, hon sa inte explicit att hon har låga förväntningar men jag upplevde att frågan var jobbig genom hennes ansiktsdrag. När jag frågade ifall det råder låga
förväntningar i allmänhet svarade hon varken ja-eller-nej utan började istället diskutera rimligheten i att förvänta sig särskilt mycket med tanke på nyanlända elevers begränsade skolbakgrund98.
Jag tolkar det som att de fyra återstående på ett trovärdigt sätt menade att det är rimligt att ha
93 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängenrun 2017. Sid 267.
94 Vetenskapsrådet. Sid 14-15.
95 Skolinspektionen 2017.
96 Elmeroth 2010. Sid 82-83.
97 Elmer 2020-04-25.
höga förväntningar på nyanlända trots omständigheterna. Johnny sa exempelvis att några av hans bästa elever tillhört denna elevgrupp99 samtidigt som Per sa att han blir upprörd över att man i svensk skola inte ser deras kapacitet100.
Trots fina ord är det viktigt att vara källkritisk, förväntningar är minst sagt känsligt och därmed kan kontroversiella åsikter ha utelämnats. På denna punkt ansåg jag att det var väldigt tråkigt att jag inte kunde observera lektioner eftersom det hade gett en kompletterande bild till intervjuerna. Vid en observation hade det exempelvis varit möjligt att granska exempelvis blickar och samtalston, två saker som kan indikera låg tilltro.
Som jag tidigare skrev så måste begreppet utredas, jag tolkar det som om Gibbons menar att förväntningar ska förstås som en positiv syn på eleverna och deras förmåga att lära sig101. Vidare tolkar jag det som att det i en avgränsad samhällskunskapskontext bör principen förstås som att man som lärare tror att eleverna kan bli samhällsvetare, dvs bemästra de olika förmågorna i varierande grad utifrån sina individuella villkor102.
Jag tolkar det som Jennifer103, Per104, Brian105 och Johnny106 ser på förväntningar på samma sätt som Gibbons. Brian sa detta explicit, att förväntningar inte ska kopplas till ett specifikt betygssteg utan snarare en tro på att eleverna kan och vill lära sig107. Vidare sa Jennifer vid ett tillfälle att hon hört flera av sina kollegor utanför språkintroduktionen uttrycka låg tilltro till de nyanlända eleverna vilket gjorde henne sorgsen. Samtidigt sa hon vid ett annat tillfälle att man på språkintroduktionen oftast uppmanar eleverna att välja yrkesprogram och inte högskoleprogram eftersom man inte tror de kommer klara det. Denna paradox behandlas senare men antyder att Jennifer ser förväntningar som något relativt108.
Hur Elmer och Julia definierar förväntningar väljer jag att inte spekulera i eftersom jag inte fick några tydliga indikationer. Dessvärre var det ett misstag ifrån mig att inte tydligare fråga
99 Johnny 2020-04-27.
100 Per 2020-05-05.
101 Gibbons 2018. Sid 20-27.
102 Ekendahl, Nohagen & Sandahl 2015. Sid 58-61.
103 Jennifer 2020-04-30. 104 Per 2020-05-05. 105 Brian 2020-04-27. 106 Brian 2020-04-27. 107 Brian 2020-04-27. 108 Jennifer 2020-04-30.
hur intervjupersonerna definierar ordet. Slutsatsen är dock att för att ha höga förväntningar på samtliga elever måste det förstås som något individuellt och inte kopplas till exempelvis ett betygssteg. Om det relateras till något medelvärde och är samma för alla så kommer det bli orimligt eftersom alla elever inte kommer kunna nå ditt, gäller också för svenskfödda. Med ett sådant tankesätt blir det troligen automatiskt fokus på vad lågpresterande elever saknar i relation till målet (som är knutet till höga förväntningar) och därmed svårare att se deras relativa styrkor.
Ingen av lärarna kunde med säkerhet peka ut en konsekvens utav höga förväntningar. Per sa dock att han misstänkte att ifall han haft låga förväntningar på hans elever så hade de ”rättat” sig efter fördomarna och presterat sämre109. Såväl Gibbons110, Kindeberg och Bjerregaard111 samt Elmeroth112 bekräftar Pers tankar samtidigt som de andra lärarna resonerade på liknande sätt.
Intervjuerna med Elmer och Julia indikerar det Kindenberg och Bjerregaard förutspådde, låga förväntningar leder till färre lärandeaktiviteter113. Exempelvis sa Julia att hon huvudsakligen har prov men inga diskussionsövningar och sällan inlämningar114. Elmer sa förvisso att han aldrig ger ut uppgifter med bara faktafrågor men hans övningar ligger oftast på ”E-nivå”115. Det nämnda avser språkintroduktionen och utifrån mitt perspektiv är det omöjligt att säga om de agerar rätt eller fel, som bekant hävdar inte Gibbons att alla ska bli akademiker. Samtidigt hade hon troligen pekat på att undervisningen riskerar att bli för enformig där eleverna lär sig mindre116, något som Skolinspektionen menade var ett problem117. En farhåga som både teori118 och forskning119 pekat på att är de exempelvis kan finnas verbalt starka elever i Julias klass eller nyanlända som kan prestera högre än ”E-nivå” hos Elmer men som dessvärre inte får chansen att visa detta eftersom deras respektive pedagog har låga förväntningar. Detta resulterar i sin tur i att lärandet bromsas.
109 Per 2020-05-05.
110 Gibbons 2018. Sid 20-27.
111 Kindenberg & Bjerregaard 2015. Sid 10-12.
112 Elmeroth 2010. Sid 82-83.
113 Kindenberg & Bjerregaard 2015. Sid 6-8.
114 Julia 2020-05-01. 115 Elmer 2020-04-25. 116 Gibbons 2018. Sid 20-27. 117 Skolinspektionen 2017. 118 Gibbons 2018. Sid 20-27. 119 Elmeroth 2010. Sid 83.
Desamma kan sägas om strategin på Jennifers skola där merparten nyanlända uppmanas att välja praktiska program120. En risk är att det kan finnas elever på språkintroduktionen som har potential att klara högskoleförberande studier men som inte ”vågar” söka eftersom lärarna inte tror på de. Därmed ”rättar” sig eleverna efter det lärarna tror om de.
Poängteras bör att det är möjligt att ifrågasätta ifall Jennifer ”de facto” har höga förväntningar i och med att hon uttryckte stöd för strategin. Kortfattat tolkar jag det som om Jennifer har höga förväntningar på eleverna eftersom hon tror att de kan bli ”samhällsvetare”, dvs lära sig förmågorna. De kan dock noteras att strategin kan ses som ett tecken på att det ändå finns en viss underskattning.
Återigen betonar jag att meningen inte är att värdera dessa enskilda fall utan att mer
övergripande koppla ihop teori och praktik. En annan intressant notering jag fick i samtalet med Elmer var att han sa att många av eleverna ser lärande som något ”töntigt” och att de därför inte anstränger sig121. Gibbons skriver att en följd av låga förväntningar är att eleverna tappar tilltro till sin egen förmåga och som en psykologisk försvarsmekanism börjar man se lärande som något töntigt122. Att dra för långtgående slutsatser av en intervju är givetvis naivt men tendensen är ändå intressant och rimlig.
I samtalet om förväntningar började också risker med höga förväntningar diskuteras och det som nämndes oftast var besvikelse. Det handlar om att både läraren blir besviken och tappar tilltro till sin egen förmåga samtidigt som elevernas självförtroende raseras, detta
”omsorgsproblem” belyste också Skolinspektionen123.
Vidare skrev Gibbons att för att hennes idéer ska implementeras så måste lärarna få bra förutsättningarna ifrån skolledningen. Om förutsättningarna är bristfälliga leder detta till en frustration hos läraren och det spiller över i låga förväntningar124. Jag anser att mina intervjuer med Brian, Jennifer, Julia och Elmer indikerar sambandet.
120 Jennifer 2020-04-30.
121 Elmer 2020-04-25.
122 Gibbons 2018. Sid 24.
123 Skolinspektionen 2017.
Både Brian125 och Jennifer126 som enligt min tolkning hade höga förväntningar talade gott om deras arbetslag, de beskrevs som en konstruktiv miljö där kollegor hjälptes åt och tipsade varandra om stödstrukturer. Julia å andra sidan var väldigt kritisk mot sin skola och radade upp flera brister127 vilket tas upp längre ner samtidigt som jag också upplevde att Elmer hade liknande erfarenheter128. Eftersom underlaget är så tunt så är det omöjligt att dra några generella slutsatser men det nämnda sambandet är troligt.
Vidare kan man utifrån Lundgren mfl129 tolka att erfarenhet är viktigt för att bli en bra lärare. I samband med att man arbetar lär man sig om exempelvis olika pedagogiska metoder vilket stärker ens självtillit och gör att man vågar ha höga förväntningar trots att man riskerar att bli besviken. Detta kan vara en rimlig förklaring bakom varför veteranerna Per130 och Johnny131 uttryckte att det är rimligt att ha höga förväntningar. Återigen är underlaget för tunt för att dra generella slutsatser men de nämnda är logiskt.
6.2 Stöttning:
Stöttning är ett brett begrepp och är i grunden all form av hjälp. En komplikation med att undersöka hur man ska stötta nyanlända i samhällskunskap är att gruppen är väldigt heterogen132. Johnny sa bl.a. att några av hans bästa elever varit nyanlända samtidigt som andra nyligen blivit litterata133. Stöttningen är kontextbunden och jag avser inte att ta fram en konkret metod utan beskriva det mer generellt. Röda tråden i Gibbons resonemang är att modellering är viktigt, dvs att förklara hur/varför. Genom modellering kommer eleven kunna lösa en liknande uppgift på egen hand i framtiden samtidigt som en djupare förståelse
frodas134.
Innan lärarnas stöttningsmetoder presenteras väljer jag att ta upp de svårigheter som
nyanlända elever ofta möter i samhällskunskap enligt intervjupersonerna. Detta är relevant då stöttningen formas utifrån detta:
125 Brian 2020-04-27.
126 Jennifer 2020-04-30.
127 Julia 2020-05-01.
128 Elmer 2020-04-25.
129 Lindeberg, Lundgren & Säljo 2017. Sid 5-8.
130 Per 2020-05-05.
131 Johnny 2020-04-27.
132 Skolinspektionen 2017.
133 Johnny 2020-04-27.
1. Språk: Språk har många delar och de nyanlända har inledningsvis problem med de mesta, de tydligaste är ordförrådet135.
2. Annan skolbakgrund: Gymnasiets stoff bygger på det man lärt sig i grundskolan, både fakta och förmågor. De nyanländas främsta problem är att de är vana vid faktanötande och inte vid att använda förmågor.
3. Allmänna erfarenheter: I intervjuerna framkom det att svenskfödda har vissa erfarenheter genom att bara bo i Sverige eftersom sannolikheten ökar att man kommit i kontakt med svenska institutioner och samhällsfenomen136.
Positivt är att lärarna beskriver att de förändrat undervisningen som en följd av de nyanlända eleverna, det motsatta befarades i litteraturen137. En del småknep presenterades där tydlighet, konkretisering och visualisering var nyckelord. Tydlighet är vanligt när instruktioner
presenteras eller stoff med kulturell koppling. Konkretisering tillämpades exempelvis när lärare med vardagsord konkretiserade begrepp och svårare ämnesstoff. Visualisering innebar oftast att bilder visades eller figurer ritades. Styrkan med dessa småknep är att de ofta är enkla att genomföra, inte tar lång tid och kan fungera i mixade klassrum. Mer tydlighet är
exempelvis något som både svenskfödda och högpresterande elever gynnas av.
Problemet är att småknepen är begränsade, de fungerar vid faktafrågor men är otillräckliga för att utveckla förmågorna. Därmed blir det inte modellerande på det sättet som Gibbons
förespråkar. Detta påminner om det Långström och Virta skriver, de finns en ambition att vara konkret och vardagsnära i undervisningen men det blir svårt när det teoretisk-abstrakta
kommer på dagordningen138.
Under intervjuerna försökte jag få fram svar på hur lärarna gör att utveckla förmågorna och den främsta slutsatsen är att det inte finns någon klockren lösning, även litteraturen lyser med sin frånvaro på området. Samtliga sa att det försökte ”prata om det” och konkretisera med vardagsord i den mån det går.
Brian var dock inne på något intressant, han sa att han ibland visar olika provsvar för att
135 Bjerregaard & Kindenberg 2015. Sid 148.
136
Långström & Virta 2016. Sid 113-116.
137 Lahdenperä 2010. Sid 21-22
konkretisera vad som skiljer ett ”nyanserat” svar ifrån ett ”onyanserat”. Han var osäker på vilken effekt metoden fick men de nämnda139 påminner om cirkelmodellens andra fas där texter ska studeras för att förstå dess språkliga drag140. En annan konkret metod för att lösa utmaningen är att utforma uppgifter på ett sätt som Johnny gör. När exempelvis
analysuppgifter konstrueras så består dessa av flera konkreta deluppgifter där summan blir en form av analys141. Detta är Långström och Virta inne på när de skriver att man ska försöka bryta ner förmågorna i delmoment eftersom det är enklare för eleverna att förstå de enskilda delarna. Det positiva är att eleverna på det sättet utövar förmågorna. Problemet är att detta inte nödvändigtvis innebär att eleverna är förtrogna med förmågorna i sig vilket gör det svårt för eleverna att utnyttja tankeredskapen självständigt i ett nytt sammanhang utan delfrågorna142.
Slutsatsen är därmed att många nyanlända har svårt att ”knäcka tankekoden” och lärarna har samtidigt svårt att hitta strategier för att göra stöttningen modellerande, vilket Gibbons förespråkar.
Teoriförfattarna lyfter enligt min tolkning upp två stödåtgärder som särskilt viktiga för att hjälpa nyanlända i samhällskunskap. Det första är formativ bedömning, Gibbons skriver att genom detta blir det möjligt för läraren att individanpassa feedbacken utifrån elevens
villkor143. Alla lärare använder formativ bedömning i olika grad och merparten menar att det bör riktas mer mot nyanlända då dessa behöver mer stöd. Johnny beskriver att han blivit mer aktiv i klassrummet som en följd av de nyanlända eleverna och att han även börjat ge mer feedback till de svenskfödda144.
Dessvärre är formativ bedömning generellt ett begränsat redskap hos samtliga lärare vilket beror på tid och antalet elever, Elmer sa exempelvis att han hade behövt halvera sina klasser för att kunna utöva bedömningsformen ordentligt. Det leder till att det formativa sker sällan och är ofta bestående av ytliga kommentarer145. Klapp skrev att bedömningen måste vara konkret, ske kontinuerligt och därefter måste pedagogen följa upp så att eleven tar till sig av råden. Det nämnda är troligen svårt att tillämpa i praktiken som en konsekvens av tidsbristen
139 Brian 2020-04-27.
140 Bjerregaard & Kindenberg 2015. Sid 162-163.
141 Johnny 2020-04-27.
142 Långström & Virta 2016. Sid 113-116.
143 Gibbons 2018. Sid 145.
144 Johnny 2020-04-27.
och leder sannolikt till att eleverna inte tar till sig av feedbacken146.
Upplevelsen av att eleverna inte är intresserade av den formativa bedömningen utan endast av betyget nämns också som en förklaring bakom varför bedömningsformen utövas sällan. Vidare sa Johnny att när formativ bedömning används för de lågpresterande eleverna så undersöker han primärt om de förstår vad de ska göra. Senare sa han att hur avancerad den formativa bedömningen är beror på elevens potential, det blir mer abstrakt om eleven är stark oavsett om hen är nyanländ eller inte147. Slutsatsen av hans resonemang är att formativ bedömning kan användas för att hjälpa eleven ett snäpp upp men sällan för att utveckla förmågorna så länge eleven inte är ”nära” på att klara att göra detta själv, vilket ofta inte är fallet med nyanlända.
Ett annat hjälpmedel med potential är studiehandledning, en studiehandledare kan fokusera avgränsat på färre elever vilket öppnar upp för individanpassning. Vidare talar en
studiehandledare elevens modersmål vilket gör att en nyanländ kan utvecklas ämnesmässigt trots språkliga förbristningar148.
Kvartetten på språkintroduktionen hade tillgång studiehandledare samtidigt som alla sex beskrev förekomsten som begränsad på gymnasiet. Per nämnde att det var möjligt för en elev att få handledning ifall hen halkade efter men processen var krånglig149 samtidigt som
Johnnys elever kan få studiehandledning via länk150. Det nämnda fungerar dock inte eftersom studiehandledaren behöver exakta instruktioner på vad som ska göras och det är svårt att tillgodose. En rimlig förklaring bakom skillnaden är ekonomi151 men vidare sa Jennifer att man efter avslutad språkintroduktion förväntas ha nått en tillräckligt hög för nivå för att klara sig själv152. Noterbart i sammanhanget är att Otterup skrev att de tar drygt åtta år för en nyanländ att lära sig skolspråket samtidigt som en elev högst går 4-5 år på
språkintroduktionen153. 146 Klapp 2015. Sid 157-160. 147 Johnny 2020-04-27. 148 Bergendorff 2018. Sid 46-47. 149 Per 2020-05-05. 150 Johnny 2020-04-27. 151 Elmeroth 2010. Sid 82-83. 152 Jennifer 2020-04-30. 153 Otterup 2018. Sid 73-77.
Lärarna höll med om att studiehandledarna kan bidra positivt, exempelvis med översättning, genom att göra kulturella kopplingar och genom att avlasta läraren. Ändå fanns det stora brister, inledningsvis fanns inte ens handledning på alla språk där ekonomi och svårigheter att hitta personal nämndes som orsaker. Vidare är studiehandledarna inte på plats permanent utan träffar oftast eleven en gång i veckan. Handledarna har också ett pressat schema vilket gör det svårt för lärarna att prata ihop sig med de och planera tillsammans, något som Elmeroth menade var viktigt för att det skulle fungera154.
I sammanhanget hade Julia en anmärkningsvärd historia, hon fick inte reda på att det fanns studiehandledare på skolan förrän slutet av terminen155. Att utnyttja hjälpmedlet blir minst sagt svårt om man inte ens vet att det existerar. Hennes ovetande tyder också på att temat inte diskuterades inom arbetslaget och därmed pratade man inte kring hur man ska göra för att studiehandledningen ska förbättras. Eftersom detta är ett enskilt fall är det inte möjligt att generalisera men de blir sannolikt tufft om man som nybliven lärare inte kan använda ett av ens främsta hjälpmedel och därmed ökar risken för att man ramlar i ”låga-förväntningar-fällan”.
Ett problemområde är något Bergendorff är inne på, i princip ingen studiehandledare var särskilt kunnig inom samhällskunskap och merparten hade en blygsam pedagogisk erfarenhet156. Jennifer menade att detta är problematisk då studiehandledaren inte riktigt förstår sin roll, stöttningen blir inte modellerande utan istället sägs det korrekta svaret men inte hur/varför157. Vidare beskriver lärarna att studiehandledarna inte är förtrogna med samhällskunskapsförmågorna och därför kan de inte heller hjälpa eleverna att utveckla dessa. Poängteras bör att det fanns några stjärnexempelvis, exempelvis hade Brian en engagerad studiehandledare som kompletterade honom både språkligt och kulturellt. Problemet är bara att personen var unik och inte representativ158.
Den allmänna slutsatsen kring stöttning är att det uppenbart är väldigt svårt att göra
stöttningen modellerande och därmed blir det svårt att lära ut samhällskunskap till många av de nyanlända eleverna. Slutligen är det rimligt att poängtera att lärarna arbetar under tuffa
154 Elmeroth 2010. Sid 82-83.
155 Julia 2020-05-01.
156 Bergendorff 2018. Sid 46-47.
157 Jennifer 2020-04-30.
omständigheter som kännetecknas av stora grupper och tidsbrist. Problemet är tydligt på de nationella programmen och där ökar kraven på att kunna ta till sig teori och använda tankeredskapen. Ett annat problem som både Brian159 och Bergendorff160 är inne på är att förflyttningen från språkintroduktion till gymnasiet ibland går för fort. Problemet blir att många nyanlända kommer till programmen med låga grundkunskaper vilket försämrar inlärningsmöjligheterna trots ambitiösa stödinsatser.
6.3 Sammanhang
Som tidigare är respondenterna eniga med teorins åsikter, det är viktigt att skapa sammanhang och förståelse. Det höll med om att det är särskilt betydelsefullt för nyanlända i
samhällskunskap i och med ämnets kulturella karaktär161.
För att eleverna ska känna sammanhang ur skolsynvinkel så behöver de också vara medvetna om kunskapskraven, då blir det möjligt att förstå syftet med undervisningsaktiviteterna och begripa hur lärdomarna kan användas vid examinationer. Om läraren lyckas skapa detta sammanhang så kommer eleverna värdesätta att komma på lektionerna och lära sig mer eftersom de inser vad som är viktigt att fokusera på162.
Vid intervjutillfällena upplevde jag att lärarna hade svårt att få eleverna att förstå