Högläsningens nytta och effektiva arbetssätt

Studiens tredje forskningsfråga var: Vad har lärare i årskurs 1–3 för uppfattningar om högläsningens nytta och om effektiva arbetssätt gällande högläsning? Det visade sig att lärarna i denna studie hade tämligen god kunskap om högläsningens nytta, eftersom varje lärare i alla fall kunde nämna en aspekt. Den fördel som flest lärare nämnde var att högläsning ökade elevers ordförråd. Ändå förhindrade lärares arbetssätt elever att fritt få öva på att

ökade läslust kunde ses då lärarna påpekade att elever gick och lånade följande böcker från bokserier som har använts i högläsningen. Att elever blir intresserade av att läsa vidare i bokseriernas handling stärks även av Rosenhouse (1997, s. 180) vilket gör det till en fördel att använda det i undervisningen. En annan lärare förklarade att elevernas läslust kunde bero på att böckerna som används i högläsningsaktiviteten har en utförligare handling, till skillnad från de lättlästa böcker eleverna annars själva läser. Genom att använda sig av böcker som ligger på en kunskapsnivå ovanför elevernas resulterar i, menar Elwér (2017, s. 5), att de får möta en högre nivå av läsförståelse. Ytterligare en aspekt som lyftes, dock endast av några få lärare, var att högläsning kunde utveckla elevers kännedom om textstrukturer. Elwér (2017, s. 1) förklarar att det krävs mycket av elevers läsförståelse när de möter nya texter. Då lärarna i denna studie använde sig av skönlitteratur i sin högläsning, kan det bli en utmaning för elever när de möter texter av en annan struktur. För att elever ska få goda kunskaper i den senare läs- och skrivutvecklingen behöver de få förståelse för narrativa texter genom förvärvandet av ett dekontextualiserat språk (Whitehurst & Lonigan, 1998, s. 849–851). Om lärare hade gjort mer efterarbete kring texterna, hade det möjligen gett möjlighet till ytterligare lärande i detta avseende. Dock lyfte några lärare att de arbetade med högläsning i andra ämnen samt att de arbetade med olika typer av texter. Detta kan då tyda på att elever ges chans att öva på andra texttyper vid de tillfällena. Dessutom var lärarnas syfte att öka elevers läslust och för att uppnå syftet kan det troligen vara mer fördelaktigt att använda sig av en skönlitterär bok jämfört med en faktatext.

Det verkar som om lärarna i vår studie har tämligen god kunskap om högläsningens nytta och en del kunskap om effektiva modeller för arbete kring högläsning. Trots detta verkar det inte som att lärarna tar tillvara på detta i undervisningen. En anledning kan vara att de inte är medvetna om att elever behöver vara aktivt deltagande för att elevers lärande effektivt ska utvecklas. Ytterligare en anledning kan vara att lärarna inte hade tillräckliga kunskaper om effektiva modeller för högläsning. Det var endast tre modeller som alla lärare kunde nämna tillsammans och det var endast några få som hade dessa i åtanke i sin högläsning. Detta kan tyda på att lärarna inte har kunskap om vad högläsning egentligen kan tillföra. En mera trolig anledning kan vara att lärarna arbetade med högläsning samt olika texttyper i övrig

undervisning och därför ville göra högläsningen till en mysig stund, för att de menade att det kunde öka elevers läslust. En intressant upptäckt för denna studie är att det verkar som att lärare inte ser högläsningen som ämnesundervisning, vilket skulle kunna bero på att det inte är tydligt skrivet i läroplanen. Detta gör att högläsningsaktiviteten blir som en ”vid sidan av- praktik”, skilt från lärarnas övriga undervisning. Det skulle även kunna vara orsaken till

varför lärare har kunskapen om några effektiva modeller, men inte använder dessa i

högläsningsaktiviteten. Dock skulle högläsningen kunna utnyttjas ännu mer för att utveckla elevers läsförmåga genom att ändå arbeta med det texten efter genomförd läsning. Då skulle lärarna även få kunna behålla deras upplevelseläsning för att främja elevers läslust. Något som Alatalo och Westlund (2019, s. 9) nämner och som vi håller med om, är att det tydligare behöver förmedlas till lärare om nyttan med högläsning och vilka modeller som kan

användas. Håland m.fl. (2020, s. 12) menar att eftersom lärare redan arbetar med högläsning skulle det vara tämligen enkelt att utveckla arbetssätten kring högläsningen. Då högläsning används i stor omfattning i denna kontext, skulle möjligtvis en sådan förändring även kunna ske här.

7 Avslutning

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka hur högläsning används enligt lärare i lågstadiet samt vilka uppfattningar de har om dess nytta och effektiva sätt att arbeta med den. Eftersom studiens resultat kunde besvara varje forskningsfråga anser vi oss ha kunnat

uppfylla studiens syfte.

Vår studies slutsats är att lärarna använde sig mycket av högläsning och även om det endast var några få lärare som uttryckte att de hade en modell i åtanke i deras undervisning, kunde delar av vissa bevisat effektiva arbetsmodeller för högläsning ändå synas i majoriteten av lärarnas arbetssätt. Dessa var dialogisk läsning och RT. Det kunde bland annat synas då de innan påbörjad läsning förutspådde handlingen, under läsning förtydligade de även svåra ord, ställde frågor och sammanfattade kort texten. Det lärarna hade som huvudsyfte var samtidigt att skapa underhållning och en mysig stund för eleverna eftersom det kunde öka elevers läslust. Lärarnas arbetssätt verkade, enligt deras utsagor, även leda till att elever blev mer intresserade av läsning, vilket kan ge skäl för lärarnas arbetssätt. Ytterligare ett syfte som framkom var att utveckla elevernas ordförråd. Det visade sig med andra ord att lärare visste flera fördelar med högläsning, men samtidigt var det många faktorer som de inte nämnde. Dessutom verkade lärarna ha otillräckliga kunskaper gällande effektiva modeller för

högläsning, vilket skulle kunna förklara varför lärare inte arbetade med effektiva modeller i högläsningen. Dock var det några lärare som uttryckte att de inte arbetade med högläsningen, eftersom de genomförde annat arbete med texter i ämnesundervisningen, vilket gjorde att de endast utnyttjade högläsningen som en mysig stund. Att lärare inte verkar se högläsning som ämnesundervisning, skulle kunna bero på att det inte finns skrivet i läroplanen. Detta verkar

göra att i lärarnas arbete blir högläsningen som en ”vid sidan av-praktik”. Då lärarnas högläsning ändå resulterade i, enligt lärarnas utsagor, att elever blev intresserade av läsning kan en mysig stund ändå vara någonting fördelaktigt. Dock hade en mer planerad högläsning och användningen av en effektiv modell kunnat utveckla elevers läsförståelse ännu mer. Ett fokus för vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur högläsningen ser ut i praktiken genom att använda sig av upprepade observationer i klassrummet för att kunna delge ett annat perspektiv än lärarnas egna. Det skulle även vara intressant att kunna göra en större enkätundersökning gällande lärares arbetssätt kring högläsning och deras uppfattningar om dess nytta samt deras kunskaper om olika arbetsmodeller för högläsning för att kunna göra resultatet mer generaliserbart. Ytterligare ett fokus för vidare forskning skulle kunna vara att undersöka den upptäckt som studien gjorde, den vi kallar ”vid sidan av-praktiken”. Då skulle man kunna undersöka varför lärare eventuellt inte ser högläsningen som ämnesundervisning.

Litteraturförteckning

Acosta-Tello, E. (2019). Reading Aloud: Engaging Young Children during a Read Aloud Experience. Research in Higher Education Journal, 37, 1-7

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1233113.pdf

Alatalo, T., & Westlund, B. (2019). Preschool teachers' perceptions about read-alouds as a means to support children's early literacy and language development. Journal of Early Childhood Literacy, 1-23 https://doi.org/10.1177/1468798419852136

Boyd, K. (2013). Teacher Read Aloud: Exploring an Educational Tradition Through a Social Practice Framework (doktorsavhandling). Winnipeg: University of Manitoba.

Tillgänglig:

https://mspace.lib.umanitoba.ca/bitstream/handle/1993/23219/boyd_karen.pdf?sequence =1

Calkins, L. (2015). Färdplan för klassrummets läsundervisning: årskurs 2-5. Göteborg: Daidalos

Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla böcker.

Copenhaver, J. (2001). Running out of time: Rushed Read Alouds in a Primary school. Language Arts, 79, 148–158. Hämtad 2020-01-18, från

https://dianedalenberg.files.wordpress.com/2012/05/running-out-of-time-rushed-read- alouds.pdf

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dooley, C. (2011). The emergence of comprehension: A decade of research 2000-2010. International Electronic Journal of Elementary Education, 4(1), 169-184. Hämtad 2020-05-06, från https://www.iejee.com/index.php/IEJEE/article/view/219

Duursma, E., Augustyn, M., & Zuckerman, B. (2008). Reading aloud to children: the evidence. Archives of Disease in Childhood, 93(7), 554–557.

Elwér, Å. (2017). Läsförståelse genom högläsning. Tidig läsundervisning. 1-11. Hämtad 2020-02-17, från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/name/P03WCPLAR086064

Fast, C. (2016). Inbillningskraftens betydelse för barns läs- och skrivutveckling. I: Axelsson, M. & Jönsson, K. (2016). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. 2 uppl. Stockholm: Liber. 39–64.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Information till riskgrupper. Hämtad 2020-04-15, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/information-till-riskgrupper/

Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Horowitz-Kraus, T., & Hutton, J. (2015). From emergent literacy to reading: how learning to read changes a child’s brain. Acta Paediatrica, 104(7), 648–656.

https://doi.org/10.1111/apa.13018

Håland, A., Hoem, T. F., & McTigue, E. M. (2020). The Quantity and Quality of Teachers’ Self-perceptions of Read-Aloud Practices in Norwegian First Grade Classrooms. Early Childhood Education Journal, 1-14. https://doi.org/10.1007/s10643-020-01053-5 Jällhage, L. (2014, 23 januari). Lärare måste tala mer om texterna. Lärarnas tidning. Hämtad

2020-04-10, från https://lararnastidning.se/larare-maste-tala-mer-om-texterna/ Klefbeck, M. (2020, 21 Januari). Även föräldrar med lässvårigheter kan ha högläsning för

sina barn. Sveriges radio. Hämtad 2020-01-21, från

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=7342825&fbclid=Iw AR0NEdbG-ZBNffXZg15KxstoAAtCxcTjR2C0vS5QCOkBJ9963hTDRcMLy54 Lane, H. B., & Wright, T. L. (2007). Maximizing the Effectiveness of Reading Aloud.

Reading Teacher, 60(7), 668-675.

LegiLexi. (2019). Högläsningsundersökning 2019. Hämtad 2020-02-25, från https://legilexi.org/inspirationsbibliotek/forskning-rapporter/hoglasning/

Letmark, P. (2014, 2 april). Självständigt föds ur högläsning. Dagens nyheter. Hämtad 2020- 04-10, från https://www.dn.se/insidan/sjalvstandigt-lasande-fods-ur-hoglasning/ Meyer, L, Stahl, S, Wardrop, J & Linn, R. (1994). Effects of Reading Storybooks Aloud to

Children. Journal of Educational Research, 88(2), 69–85. Pihlgren. A. S. (2019). Högläsning. Hämtad 2020-02-26, från

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/021- Lasa-o-

beratta/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M21_fsk_01A_01_hoglasning. docx

Rosenhouse, J. (1997). Interactive Reading Aloud to Israeli First Graders: Its Contribution to Literacy Development. Reading Research Quarterly, 32(2), 168–183.

https://doi.org/10.1598/RRQ.32.2.3

Skolverket. (2019). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad 2020-02-24, från

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for- grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019

Svenska akademin. (2020). Svenska akademiens ordböcker. Hämtad 2020-04-06, från https://svenska.se/tre/?sok=h%C3%B6gl%C3%A4sning&pz=1

Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-04-15, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Westlund, B. (2016) Att läsa och förstå. (Kunskapsöversikter). Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-05-11, från

https://www.skolverket.se/publikationsserier/kunskapsoversikter/2016/att-lasa-och- forsta

Whitehurst, G. J., & Lonigan, C. J. (1998). Child Development and Emergent Literacy. Child Development, 69(3), 848–872. https://doi.org/10.1111/j.1467-8624.1998.tb06247.x Whitehurst, G. J., & Lonigan, C. J. (2001). Emergent literacy: Development from prereaders

to readers. Handbook of early literacy research, 1, 11-29. Hämtad 2020-05-03, från https://books.google.se/books?id=afiqtIdRQGwC&printsec=frontcover&dq=Emergent+ literacy:+Development+from+prereaders+to+readers.&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiJ zqfHvZfpAhVG-yoKHZUPCjwQ6AEIKDAA#v=onepage&q&f=true