Högre löner – så ordnar sig allt?

Den svenska lärarens löneutveckling går sakta och Lärarförbundets ordförande ställer frågan när regeringen ska infria löften om att kommuner som satsar på högre löner för lärare skall stimuleras.21 En lärare hävdar att lärarna är trötta men har inte gett upp hoppet. Hon har startat en namninsamling för att förbättra lärarnas situation bland annat gällande högre löner.22 Den tidigare nämnda skolpedagogen tar också upp att lärarna under en längre tid i debatten upprepande fortsätter att förespråka ”mer pengar, fler lärare, så ordnar sig allt”. Hon ser diskussionerna som totalt oväsentliga, och menar att problemet ligger på den uteblivna kompetensutbildningen.23 Som en passiv aktör uttalar sig en journalist som följt skoldebatten. Han hävdar att lönerna är viktiga men att de fackliga lärarförbunden lägger för mycket fokus på lönerna och bortser från den dåliga lärarutbildningen eller de kollegor och rektorer som inte gett tillräckligt med stöd till läraren.24 Statssekreteraren på utbildningsdepartementet säger att de är medvetna om att lärarnas löner den sista tiden halkat efter jämfört med andra akademikers löneutveckling, och vidhåller att det faktiskt är huvudmännen i kommunerna och friskolorna som reglerar lönerna.25 Mer detaljerat förklarar statssekreteraren på utbildningsdepartementet att regeringen är villig att lägga resurser för att inrätta karriärsteg, alltså att lönerna skall

21 _{Lärarförbundet ordförande Eva-Lis Sirén (2011-04-19) Dagens nyheter. ”Lärarna måste höja sina röster”} 22 _{Lärare Annika Wallén (2011-09-02) www.skolvarlden.se. ”AnnikaWallén: Vi orkar inte länge till”} 23

Skolpedagog Cecilia Bjurgren (2011-02-11) Göteborgsposten. ”Fel fokus i skoldebatten”

24 _{Journalist Maciej Zaremba (2011-05-12) www.skolvarlden.se. “Jag har mött många dåliga lärare”} 25 _{Statssekreterare på utbildningsdepartementet Bertil Östberg (2011-09-02) www.skolvarlden.se.}

36

höjas för de lärare som vill studera vidare, uppgradera sitt arbete med fler uppgifter eller gå vidare på annat sätt.26

Skoldebatten rör till en viss del frågan om resurser och lärarnas löner, vari vi funnit mönster och motstridigheter. Detta samtalsämne tar avstamp i uttalandet av ordförande i Lärarförbundet som representerar lärarna, lärarnas röster är passiva eftersom de blir representerade av Lärarförbundets ordförande. Andra aktörer som uttalar sig om löner och resurser är en lärare och en skolpedagog, vilka representerar praktikernas position i skoldebatten. Vi kan utifrån dessa uttalanden tolka att det inte endast råder motstridigheter mellan politiker och lärare utan att det finns motstridigheter inom lärarnas diskurser också. Utmärkande för skolpedagogen är att hon strider mot fackförbundets argument, som i själva verket representerar lärarna, och mot lärarens argument för högre löner och menar att det inte löser problemet. Vi kan i detta sammanhang tolka det som att det finns en viss självinstinkt hos pedagogen då hon inte tror att resurser förbättrar situationen, utan att det är läraren som måste förbättras med hjälp av kompetensutbildning. Hennes argument pekar i samma riktning som utbildningsdepartementet och Björklunds argument.

Den tredje aktören i debatten är en journalist som står utanför skolans värld och det är av värde att nämna att han följt och är insatt i skoldebatten. Den fjärde aktören är statssekreteraren på utbildningsdepartementet som går efter regeringens direktiv och därmed representerar politikern Björklund. Journalisten kritiserar de andra aktörernas åsikter och hävdar att skolan behöver förändras och det genom en rad faktorer som delvis statssekreteraren på utbildningsdepartementet nämner. Vi kan konstatera att journalistens ståndpunkt går i samma riktning som Björklunds åsikt i DN debatten, om att lärarna måste fortbildas och vara behöriga för att höja skolans kvalitet. Beträffande höjda löner menar journalisten att lärarna och fackförbunden fokuserar på fel faktorer för att höja kvaliteten vilket också det går samman med Björklunds ställningstagande. Journalisten står som en fristående aktör i debatten, och han förmedlar olika yttranden och egna

26 _{Statssekreterare på utbildningsdepartementet Bertil Östberg (2011-09-02) www.skolvarlden.se.}

37

tyckanden i debatten vilket gör det intressant att analysera retoriken. Ekström och Larsson (2010:219) talar om den retoriska situationen. Någon försöker övertyga någon om något vid en vis tid och plats. De ställer frågorna: Vem försöker övertyga? Vem försöker man övertyga? och Vad är det man vill övertyga om? För att svara på den första frågan är det som tidigare nämnts en journalist som egentligen inte har några kunskaper om skolan. Detta för honom ner i hierarkin med tillträde till makt och trovärdighet jämfört med gruppen lärare och fackförbund. Men utifrån hans argument kan det tolkas som att han försöker övertyga fackförbunden, lärarna och samhället. Slutligen kan man konstatera att journalisten försöker övertyga om att lönerna är viktigt i arbetet med Sveriges skolors resultat men inte lika viktiga som att lärarna måste fortbildas. En fjärde fråga är: I vilket sammanhang sker detta? Svaret är i debatten om skolan. Journalisten följer den genom att höra andras argument och genom att bidra med egna tyckanden. En sista fråga är: Hur man försöker övertyga? I detta fall kan vi tolka det som om journalisten representerar Björklunds ståndpunkter, vilket ger journalisten fördel eftersom Björklund är den som är överordnad de övriga grupperna i debatten. Ekström och Larsson (2010:218) menar vidare att medietexters syfte är att övertyga om en åsikt men samtidigt också styrka avsändarens egenskaper så att han framträder som kunskapsrik och trovärdig inför läsarna.

Mönstret om ”den dåliga läraren” håller sig kvar i debatten. Politikerna är medvetna om den stillastående löneutvecklingen och menar att lösningen för att lärarna skall få högre lön är att göra karriär i till exempel ett visst forskningsområde, vilket i sin tur bidrar till att förstärka diskursen om ”den dåliga läraren”. Debatten speglar bristen på kommunikation mellan politiker och lärare. Den uteblivna kommunikationen kan tolkas som att de vanliga lärarna inte förtjänar högre löner utan det viktiga i debatten är att höja elevernas studieresultat. Vägen dit går genom att lärarna får kompetensutveckling och blir bra lärare.

38