7.2.1 Geologi och geografi
Sträckningen Haga-Korsvägen via Älvstranden går en kort sträcka i berg under Skansen Lejonet för att sedan fortsätta i lera till Göteborgs Central och vidare norr om Nordstan (Banverket, 2006g). Tunneln fortsätter i lera förbi Lilla Bommen och fram till Kvarnberget där den övergår från lera till berg. Efter en kortare sträcka övergår sträckningen från berg till lera i höjd med Packhuskajen. Efter att tunneln passerat Stora Hamnkanalen sker ytterligare en övergång till berg och tunneln fortsätter i berg ända tills Otterhälla och Kungshöjd passerats. Därifrån går tunneln i lera under Rosenlundskanalen och Nya Allén för att strax före Hagakyrkan övergå i berg. Det är även här, i övergången mellan lera och berg under Hagakyrkan, som stationen Haga ska ligga. På den ovan beskrivna sträckan ska sträckningen passera Götatunneln, Götatunnelns arbetstunnel samt ledningstunnlar, se figur 14.
Från stationen i Haga fortsätter sträckningen på stort djup genom berg fram till Södra vägen och stationsläget vid Korsvägen (Banverket, 2006l). Tunneln passerar under denna sträcka genom fyra sprickzoner i berget. Genom Mölndalsåns dalgång går tunneln i lera utom en kort sträcka i berg, se figur 15. Efter Mölndalsåns dalgång följer en sträcka i berg före det att tunneln går upp till marknivå och fortsätter ovan mark fram till Almedal (Banverket, 2006g). Sträckningen Haga-Korsvägen via Älvstranden är totalt 9715 meter lång varav 5093 meter utgörs av tunnel i jord och 3520 meter utgörs av tunnel i berg (Banverket, 2006l). Totalt sker 10 bergpåslag (Banverket, 2006g). I figur 13-15 visas profilbild för sträckningsalternativ Haga-Korsvägen via Älvstranden.
Figur 13 Passage under Skansen Lejonet, profilbild för sträckningsalternativ Haga-Korsvägen via Älvstranden och Haga-Chalmers via Älvstranden. Bilden visar tunnelns vertikala läge i profil samt ger information om markförhållanden och grundvattenmagasin. Skapad utifrån (Banverket, 2006g)
32
Figur 14 Mellan Göteborg C och Haga, profilbild för sträckningsalternativ Haga-Korsvägen via Älvstranden och Haga-Chalmers via Älvstranden. Bilden visar tunnelns vertikala läge i profil samt ger information om
markförhållanden och grundvattenmagasin. Skapad utifrån (Banverket, 2006g)
Figur 15 Mellan Haga och Almedal, profilbild för sträckningsalternativ Haga-Korsvägen via Älvstranden. Bilden visar tunnelns vertikala läge i profil samt ger information om markförhållanden och grundvattenmagasin. Skapad utifrån (Banverket, 2006g)
33 7.2.2 Grundvatten
Från Skansen lejonet till Haga, sträckan utefter Älvstranden Från Skansen Lejonet till Haga går tunneln genom
lerområden där grundvattnet i nuläget är starkt påverkat (Banverket, 2006g). Grundvattenbalansen är störd både i det undre och i det övre
grundvattenmagasinet och skyddsinfiltration finns redan för att sättningsskador ska begränsas. Trots skyddsinfiltration finns en grundvattensänka vid Rosenlundskanalen vilken sträckningen går genom. Jordlagren i detta område bedöms vara mycket känsliga för påverkan och en sänkning kan förväntas få stor utspridning på stort avstånd. Det finns ett flertal byggnader som är känsliga för grundvattenpåverkan i det övre magasinet;
Nordstans parkeringshus, kvarteren öster och väster om Hagakyrkan, Packhusplatsen, Västra Nordstaden som ligger ovanför ett av tunnelns
bergpåslag, Kungsgatan samt kvarteren norr och söder om Stora Hamnkanalen (Banverket, 2006g). Ovanstående beskrivning gäller även alternativet Haga-Chalmers via Älvstranden för sträckan mellan Skansen Lejonet och Haga.
Från Haga till Almedal
Byggnader med sättningskänsliga grundläggningar beträffande övre grundvattenmagasin finns även öster och väster om Hagakyrkan, vid Vasagatan, kring Korsvägen och i Mölndalsåns dalgång (Banverket, 2006g). Byggnader med sättningskänsliga grundläggningar beträffande undre grundvattenmagasin finns bland annat söder om Vasagatan, där det finns en försänkning i berget och möjligen även en sprickzon. De dalgångar som är högt belägna vid
Aschebergsgatan och Berzeliigatan har troligen god vattentillgång och är därför inte lika känsliga för grundvattenpåverkan. För delen från Haga till Almedal är det främst sträckan i Mölndalsåns dalgång som är kritisk ur grundvattensynpunkt på samma sätt som för alternativ Korsvägen. Speciellt känsliga byggnader för grundvattensänkning finns framför allt i
dalgångarna vid Södra vägen och Mölndalsån.
7.2.3 Stationslägen
Stationsläget vid Göteborgs Central placeras norr om Nils Ericsson Terminalen, i övrigt gäller problematiken beskriven i kapitel 7.1.3(Banverket, 2006k). Stationen i Haga, vars läge blir i höjd med Haga kyrkoplan, anläggs delvis i berg, delvis i lera (Banverket, 2006e). Tunneln ska övergå från betongtunnel till bergtunnel precis när den går in i Hagaområdet och på så sätt bevaras viktiga kulturminnen i området. Stationen vid Korsvägen anläggs för denna sträckning vid Örgrytevägen (Banverket, 2006d). Stationen byggs som en kombination av
Figur 16 Influensområde för
grundvattenpåverkan för sträckningsalternativ Haga-Korsvägen visas innanför grön markering. Skapad utifrån (Banverket, 2006g)
34
berg- och betongstation med möjlighet till en sekundär entré vid Götaplatsen via en lång underjordisk gång.
7.2.4 Anläggningsmetod och tekniskt genomförande
Sträckan innehåller flertalet övergångar mellan berg och lera vilket ställer krav på
utformandet av tunneln samt noggranna undersökningar av förutsättningarna som råder vid bergpåslagen (Banverket, 2006l). Delar av tunneln som byggs i lera utgörs av betongtunnel och byggs med cut and cover teknik, detta sker framförallt i tunnelns början fram till
Götatunneln där den delvis går in i berg och delvis i lera. Bergtunneln kommer att genomföras med drill and blast. TBM är inte aktuellt vare sig i berg eller i jord i och med att respektive material endast återfinns i korta sammanhängande sträckor. Svårigheten kommer framförallt att ligga i övergångar mellan jord och berg, bland annat i och med sättnings- och
grundvattenproblematik tidigare beskrivet i kapitel 5.3 respektive kapitel 4.2.1.2.
7.2.5 Konflikter med befintlig bebyggelse och kulturmiljö Göteborg blev under 1600-talet en
handelsstad med ett starkt
befästningsstråk för att skydda Sverige mot mäktiga fiender i väst (Banverket, 2006e). Idag har delar av
befästningsstråket skymts undan av nya byggnader inom vallgraven, men mycket finns idag kvar både över och under mark. Det är därför mycket viktigt att all jord som schaktas bort längs vallgraven och hamnkanalen granskas av arkeologer för att säkerhetsställa att inga
fornlämningar går förlorade. Det är även viktigt att säkerhetsställa att värdefull kulturmiljö inte tar skada vid anläggandet av Västlänken så som Skansen Lejonet (ett viktigt landmärke sedan 1600-talet), före detta Bergslagsbanans station,
hamnstråket med Stora Bommen och Haga kyrkoplan. Samtliga områden antas innehålla lämningar, framförallt de områden som ligger med anslutning till befästningsstråket och Stora Hamnkanalen. Vid Haga kyrkoplan finns idag även mycket gamla träd som anses vara
värdefulla kulturminnen. Byggnader vid Otterhälla och Kungshöjd står idag på träpålar och riskeras att ta skada om tunneln inte går i berg aktuell sträcka. Norr ut i området ligger ett flertal byggnader av stort kulturminnesintresse som inte får ta skada på grund av sättningar. Då Västlänken går under Johannebergs landeris byggnad och under en del av parken som är historiskt värdefull kan de stora träden i parken påverkas (Banverket, 2006e). Dessa står öster
Figur 17 1700-talets befästningsmurs läge, delar i gult är de äldsta från 1620-tal och framåt. Hela detta område är klassat som riksintresse (Banverket, 2006i)
35
om byggnaden och ersätts då med nya. Vidare österut passerar Västlänken under Mölndalsån där hänsyn till naturmiljön krävs i byggskedet. Även vid Södra vägen finns ett antal stora träd som tillhör Johannebergs landeri vilka kan skadas av sänkta grundvattennivåer under
anläggningstiden.
De åtgärdsposter för befintlig bebyggelse som enligt järnvägsutredningen bedöms vara de största, presenteras nedan i ordning längs sträckningen från norr till söder (Banverket, 2006h):
- Göta älvbrons östra ramp
- Avväxling av Nils Ericsson-terminalen
- Grundförstärkning av parkeringshuset Östra Nordstan - Rivning och återställning av ramp från parkeringshuset - Grundförstärkning av kasinot
- Rivning och återställning av Packhusbron och Rosenlundsbron - Avväxling av skattehuset
- Rivning och återställning av kajer i Stora Hamnkanalen och Rosenlundskanalen - Grundförstärkning av Lyckholms
- Grundförstärkning av Rondo och Lisebergshallen - Rivning av parkeringshuset vid Liseberg
- Rivning och återställande av broar och påldäck för E6 inklusive ramper och riksväg 40
7.2.6 Möjlighet till framtida utbyggnad Stationsläget norr om Göteborgs Central gynnar framtida utbyggnader över älven och mot Hisingen (Banverket, 2002a). En station i väst- ostlig riktning gör det möjligt att enkelt korsa Göta älv runt Tingstad för vidare sträckning mot Torslanda via Ringön och Lindholmen.
Möjligheter finns även att bygga ut järnvägsnätet för att koppla samman Torslanda med
Askim/Särö. Utbyggnaden mot Askim/Särö kan åstadkommas via bergtunnel från station Haga och ansluter därmed inte till den viktiga knytpunkten Korsvägen. Utbyggnaden skulle mynna i fem ytterligare stationer: Frihamnen/ Hjalmar Brantingsplatsen, Lindholmen, Chalmers, Sahlgrenska samtenstation vid Ringön, se figur 18. Sträckningen Haga-
Korsvägen innebär ingen möjlighet att vid framtida byggande av Götalandsbanan avlasta Mölndalsåns dalgång (Banverket, 2007b). Detta eftersom anslutning från Korsvägen till en eventuell tunnel genom Safjället rent spårgeometriskt inte anses vara möjlig.
Figur 18 Svart linje visar utbyggnadsmöjlighet mellan Hisingen och Askim/Särö, ringar markerar möjliga stationslägen. Skapad utifrån (Banverket, 2002a)
36