Järnvägsutredningen baseras på ett antal underlagsrapporter, vilka behandlar specifika områden (Banverket, 2006g). I underlagsrapport grundvatten görs en slutlig bedömning där påverkan från tunneln, både i byggskede och driftskede, inte skiljer sig mellan de tre alternativen Korsvägen via Johanneberggatan, Haga-Korsvägen via Älvstranden och Haga- Chalmers via Älvstranden. Detta resultat är baserat på vilka konsekvenser som fås, behov av eventuella skyddsåtgärder samt påverkan på skyddsobjekt. Sättningsriskerna är betydande oavsett sträckning.
I underlagsrapport byggskedet är det fyra av projektmålets delmål som är aktuella; ”påverkan på stadsbilden”, ”trafikstörningar under byggtiden”, ”störningar för näringsidkare under byggtiden” och ” låg risk för skador på liv och egendom” (Banverket, 2006f). Vad gäller ”påverkan på stadsbilden” bedöms alternativ Haga-Chalmers påverka stadsbilden mindre än Haga-Korsvägen och Korsvägen. Vad gäller ”trafikstörningar under byggtiden” kommer alternativ Korsvägen att ge upphov till störst störningar, följt av Haga-Korsvägen och minst störningar Haga-Chalmers ”störningar för näringsidkare under byggtiden blir störst för Korsvägen och Haga-Korsvägen och något mindre för Haga-Chalmers. Beträffande ”låg risk för skador på liv och egendom” i byggskedet bedöms den vara störst för alternativ Haga- Korsvägen, följt av Haga-Chalmers och lägst risk för Korsvägen. De bedömningar som gjorts av störningar i byggskedet har grundats på att cut and cover samt drill and blast används som anläggningsmetoder i jord respektive berg.
I underlagsrapport kulturmiljö fastslås att arbete med anläggande av tunnel i Göteborg överlag kräver arkeologiska utgrävningar samt att viktiga områden som grönområden och grönstråk kommer att påverkas (Banverket, 2006i).För alternativen Haga-Chalmers och Haga-
Korsvägen via Älvstranden är det värdefull bebyggelse på södra Älvstranden samt området kring Hagakyrkan som är mest kritiskt beträffande fornlämningar. För alternativ Korsvägen är det främst allé- och parkmiljö som påverkas men även ett antal byggnader. I det stora hela fastslår underlagsrapport kulturmiljö att sträckningsalternativ Korsvägen är det alternativ som ger minst påverkan på kulturmiljö, mellan sträckningarna Haga-Korsvägen och Haga-
42
9
Remissvar
Under våren 2006 hade 29 instanser möjlighet att svara på remiss angående Trafikverkets järnvägsutredning. Utöver järnvägsutredningen fick instanserna även tillgång till
Stadsbyggnadskontorets detaljplaneprogram (Banverket, 2006m). Av de instanser som förespråkade ett specifikt sträckningsalternativ framhölls i övervägande störst omfattning alternativ Korsvägen och alternativ Haga-Korsvägen som mest intressanta.
Sträckningsalternativ Korsvägen förespråkades explicit av fem instanser;
Riksantikvarieämbetet, Göteborg köpmannaförbund, Järnvägsfrämjandets lokalavdelning, Jernhusen och Hallandstrafiken. Sträckningsalternativ Haga-Korsvägen förespråkades i sin tur explicit av fyra instanser; Västtrafik, Svenska Mässan, Göteborgsregionens kommunalförbund och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Nedan redogörs för en del av de synpunkter som
framkom i remissvaren.
I remissvaren uttalar sig instanserna Statens geotekniska institut, SGI, och Sveriges
geologiska undersökning, SGU, om brister i järnvägsutredningen angående undersökningar av totalstabilitet, särskilt beträffande leran utefter Göta älv, respektive avsaknad av mer utförliga undersökningar i ett tidigt skede (Banverket, 2006m). Även Naturvårdverket framhäver behovet av mer utförliga undersökningar i ett tidigare skede. SGU påpekar även en del felaktigheter angående den geologiska beskrivningen, bland annat krosszonernas riktning i berget. Vidare påpekas även bristande redovisning av geohydrologiska förutsättningar i järnvägsutredningen.
Länsstyrelsen i Västra Götaland påpekar i sitt remissvar att noggrannare utredning av kapaciteten i Mölndalsåns dalgång och det eventuella framtida behovet av att kunna avlasta den behövs (Banverket, 2006m). Kommunstyrelsen i Borås stad poängterar att Västlänkens utformning inte får motverka verkställandet av Götalandsbanan. Även Boverket framhåller att stor vikt bör läggas på långsiktiga faktorer som Götalandsbanan och regional- och lokaltågens täckningsgrad. Enligt instanserna Länsstyrelsen i Västra Götaland och Köpmannaförbundet behandlar järnvägsutredningen i bristande utsträckning de framtida utbyggnadsmöjligheter som respektive granskat sträckningsalternativ innebär. Köpmannaförbundet lägger tonvikt vid att sådana utbyggnadsmöjligheter bör vara av mycket stor vikt i ett så omfattande projekt som Västlänken och att järnvägsutredningen borde kopplas till planer om framtida stadsutveckling. Beträffande stadsutveckling framhäver såväl Länsstyrelsen som Köpmannaförbundet att byggandet av Västlänken inte bör försvåra de visioner som finns för utvecklingen av exempelvis området Gullbergsvass, där en framtida nedsänkt bangård har diskuterats. Köpmannaförbundet påpekar även att Järntorget borde ses som en viktigare strategisk knytpunkt än Haga.
Vikten av och önskemålet om mer tydlig långsiktighet i järnvägsutredningen framhävs av både Länsstyrelsen i Västra Götaland och Köpmannaförbundet (Banverket, 2006m). Båda instanserna påpekar att järnvägsutredningens tidsperspektiv (2020) är för kort för en
infrastruktursatsning av Västlänkens skala. Stadsbyggnadskontorets detaljplaneprogram som granskats i samband med remissvaren har ett längre tidsperspektiv (2050), där
43
framtida möjligheterna till utbyggnad anser instanserna att ett långsiktigt perspektiv saknas i järnvägsutredningen. Göteborgsregionens kommunalförbund framhåller dessutom att en noggrannare undersökning av huruvida Västlänken bör byggas med fyra spår eller planerade två spår för att möta framtidens behov krävs.
Vidare påpekar bland andra Länsstyrelsen i sitt remissvar att med detaljplaneprogrammets tidsperspektiv 2050 blir skillnaden beträffande ökningen av antalet resenärer mellan sträckningsalternativen Haga-Korsvägen och Korsvägen inte alls stora då framtida utbyggnader mot Hisingen och Särö tas i beaktande (Banverket, 2006m). Länsstyrelsen förespråkande av sträckningsalternativ Haga-Korsvägen framför alternativ Korsvägen bygger på det kortsiktiga perspektivets bedömning av störst överflyttning av resenärer för Haga- Korsvägen.
44
10 Samhällsekonomi
Samhällsekonomi, som också brukar benämnas nationalekonomi, inkluderar all ekonomi i ett land och handlar främst om hur resurser ska fördelas och utnyttjas på bästa sätt (Västtrafik). Till skillnad från bland annat privatekonomin och företagsekonomin angår samhällsekonomin både privatpersoner och företag, tillika banker och den offentliga sektorn. Samhällsekonomi omdebatteras ofta i samband med stora infrastrukturprojekt, då de ofta är skattefinansierade till stor del.