Den andra Maj 2014 sjösatte den kinesiska statsägda företaget China National Offshore Oil Corporation (CNOOC) oljeriggen Haiyang Shiyou 981 i det omstridda vattnet nära
Paracelöarna, på vietnamesiskt territorium, som Kina erkänner som sitt egna område. Då bägge länderna gör anspråk på området där oljeriggen stationerades följdes Kinas handling av en motreaktion från Vietnam. Vietnam skickade cirka 30 fartyg till oljeriggen i ett försök att hindra Kina. Dock misslyckades Vietnam då landets båtar mötte motstånd i form av mer än 80 fartyg från kinesiska kustbevakningen, varav sju örlogsfartyg som trakasserar de
vietnamesiska fartygen. Kina använde vattenkanoner och helikoptrar för att störa ovälkomna fartyg under transporten av oljeriggen. Under operationen skadades vietnamesisk personal och fyra fängslades (Enrico & Vu, 2016:534). När Haiyang Shiyou 981 var på plats förklarar Kina en säkerhetsradie runt oljeriggen på tre sjömil, medan Förenta nationernas
havsrättskonvention enbart tillåter 500 meter säkerhetsradie. Kina hävdar att de har rättigheter till vattnet på grund av dess suveränitet över Paracelöarna och då området ligger i deras ekonomiska zon, något som även Vietnam gör anspråk på och motsätter sig (Turcsányi, 2017:49–50).
Vietnam gjorde flera uttalanden som motsatte sig Kinas handling. Landet höll två internationella presskonferenser för att uppmärksamma tvisten, den 7 maj och 6 juni.
hade Vietnam samtalat med kinesiska tjänstemän i både Hanoi och Beijing åtta gånger. Den 6 maj hade Vietnams utrikesminister Pham Binh Minh ett samtal med kinesiska statsrådet Yang Jieshi. Den vietnamesiska sidan hävdade att Kinas handling strider mot UNCLOS 1982, 2002 års deklaration om parternas uppträdande i Sydkinesiska havet, samt principerna och
förståelsen mellan de två parterna. När reportrar sedan frågande huruvida Vietnam skulle överväga att föra Kina till en internationell domstol gav tjänstemän inte klara svar, utan i stället insisterade på att Vietnam skulle använda lagliga och fredliga medel för att lösa tvisten. Vidare uttalade sig den vietnamesiske premiärministern att Kinas agerande var en "extremt farlig handling" som "hotade fred, stabilitet och sjösäkerhet och säkerhet i havet" och uppmanade andra länder och organisationer att stödja Vietnams legitimitet (Bui, 2016:175). Kinas respons till detta var grova verbala attacker och uttalanden mot Vietnam i vad Kina ser som ett försök att ta in externa aktörer såsom USA, Indien och FN för att lösa dispyten (Turcsányi, 2017:50).
Haiyang Shiyou 981 var Kinas första steg mot djuphavsutforskning i Sydkinesiska havet, något som väckte stor oro bland deras grannar i området. Dolma Tsering (2017:95) skriver att fram till 2014 var Kinas djuphavsforskning huvudsakligen begränsad till grunda vatten intill dess sydostkust. Kina ser djuphavsforskning som ett strategiskt vapen för att stödja och utöka sin fysiska närvaro i Sydkinesiska havet, vilket försvårar andra aktörer att utmana Kinas makt i regionen. Vietnam, Filipinerna och Malaysia, länder som länge har kämpat för suveränitet i regionen, ser Kinas utökade djuphavsforskning som ett stort orosmoln då det ökar Kinas kontroll över den omtvistade regionen (Enrico & Vu, 2016:534–535., Tsering, 2017:95, 97). Ny dokumentation som uppkommit visar Kinas synsätt på oljeriggen och situationen. Yilin Wang, ordförande för CNOOC, rapporterade till en publik på företagets huvudkontor i Peking att djuphavsriggar är "vårt mobila nationella territorium och ett strategiskt vapen" (Murphy, 2013:110). Murphy (2013:110-11) menar att uttalandet för CNOOC-ordförande ger Kinas inhemska bild av situationen i regionen och hur landets antas nå sina mål. Yilin Wang insinuerar att placeringen av oljeriggen följer att stationens position blir en del av landets territorium, något som inte stämmer. Havsrätten erkänner inte plattformar eller strukturer som suveränt territorium. Dock har dessa plattformar i allmänhet mycket mer framhållning i det politiska än i det rättsliga området, varav från Wangs uttalande verkar vara det område Kina försöker finna legitimitet. Wangs språk tyder på att Kina avser att använda
CNOOC-plattformar för att bryta kontrollen över offshoreområden genom att skapa en tvetydig politisk-juridisk situation av auktoritet och kontroll.
5.3.1 Analys om Haiyang Shiyou 981
Avsnittet har som syfte att analysera Kinas agerande i och med Haiyang Shiyou 981 sjösättning utifrån uppsatsens valda faktorer.
Även när det kommer till oljeriggen Haiyang Shiyou 981 uppvisar Kina drag av offensiv realism. Kina bröt mot internationella lagar då de sjösatte riggen på vietnamesiskt territorium (Enrico & Vu, 2016:534). Deras agerande sker då landet anser att de kan agera som de vill i regionen, då Kina är den största ekonomin, har störst politiskt inflytande, och störst militär. Detta går inom ramen för teorins diplomatiska aspekt. Kinas politiska agerande sker inte enbart på grund av landets egna erkännande av området, utan även då landet inser vikten av att ha tillgång till regionens naturresurser. Sjösättning på vietnamesiskt territorium kan även ses som ett politiskt drag från Kina att skapa ett ”landområde” och med det få befogenhet att närvara runt oljeriggen.
Kina är landets främsta ekonomiska intresse regionens energiresurser. Mer specifikt,
strävan att säkerställa tillgången, tillgängligheten och överkomligheten av energi, som främst beror på landets allt mer energikonsumerande ekonomi. Mearsheimer argumenterar är det idealiska steget för en supermakt är när den har uppnått en stark ekonomisk tillväxt samtidigt som andra rivaliserande ekonomier antingen har försvagats eller stagnerats (Mearsheimer, 2001: 143–144). Haiyang Shiyou 981 möjliggör för Kina tillgång till regionens naturresurser, något de andra aktörerna är mycket oroliga över (Enrico & Vu, 2016:534–535., Tsering, 2017:95, 97). Utifrån situationen i Sydkinesiska havet skulle den aktör som kontrollerar regionen få enorma fördelar mot andra stater i närheten, och omvärlden. 60 procent av Japans och Taiwans energiförsörjning och 80 procent av Kinas råoljeimport går genom två av
områdets choke-points (Kaplan, 2015., Turcsányi, 2017:34, 162). Den aktör som då kan kontrollera området skulle uppnå en stark ekonomisk tillväxt på grund av områdets
naturresurser, samtidigt som de andra aktörernas ekonomier inte kan hålla samma takt. Om de inte följer den ledande staten. Sjösättningen av Haiyang Shiyou 981 kunde möjliggjort för Kina att bli den aktören, och är den ledande drivkraften för landets agerande. I Kinas fall
skulle en lyckad sjösättning innebära en ökad möjlighet till att skapa dominans, då regionens ekonomiska förutsättningar centreras till landet.
Oljeriggen sågs av regionens andra aktörer som ett stort orosmoln då Kina kan med
djuphavsforskning få tillgång till områdets olja och naturgas, vilket skulle utöka sin fysiska närvaro i Sydkinesiska havet. Men även öka dess ekonomiska position som den ledande ekonomin vid havet. Detta försvårar andra aktörer att utmana Kinas makt i regionen (Enrico & Vu, 2016:534–535., Tsering, 2017:95, 97).
Inom ramen för det militära fanns det inga landytor för Kina att vinna, dock använde sig landet av militära medel vid transporten av Haiyang Shiyou 981. Vid sjösättningen av oljeriggen transporterades den till ett följe av mer än 80 fartyg från kinesiska
kustbevakningen, varav sju örlogsfartyg. Helikoptrar användes för att störa ovälkomna fartyg under transporten. Detta skedde för att säkra transporten och för att tillge att när den
levererades utöka Kinas kontroll i området. Haiyang Shiyou 981 kan ses som ett försökt av Kina att utöka sitt regionala territorium och minska Vietnams.
5.4 Sammanfattning av analys
Analysen av de tre fallen visar att Kina uppvisar ett beteende likt det av en supermakt i alla fall som presenterats. Sammantaget agerade Kina likt en supermakt, utifrån uppsatsens valda faktorer, åtta av nio gånger, en klar majoritet. Vid händelsen i Paracelöarna 1974, samt 2014 med Haiyang Shiyou 981agerar landet inom ramen för det av en supermakt i alla faktorer, diplomati, ekonomi samt militärt. Vid Scarboughrevet agerar Kina likt en supermakt i två av tre fall, diplomati och militärt.
Tabell 2: Sammanfattning av Kinas olika intressen i uppsatsens valda incidenter - Fylld Paracelöarna Scarboroughrevet Haiyang Shiyou 981
Diplomati Ekonomi
Militär