Instämmer helt Instämmer nästan helt Instämmer delvis Instämmer inte Har inte förändrats Vet ej
38 Essäfråga del 2
Likt föregående essäfråga i del 1 kommer jag nedan att presentera stickprov ur den bank med svar som inkommit. I likhet med förra essäfrågan så har eleverna givits möjlighet att utveckla sina svar på flervalsfrågorna om de vill förtydliga något eller lyfta fram aspekter som de anser vara relevanta som de inte kunnat lyfta i flervalsfrågorna.
”Idrottslektionerna är sjukt bra, man får testa många olika sporter och verkligen ta ut sig ibland det gör att jag mår bra i kroppen”
”På lektionerna får man ofta välja bland olika aktiviteter. Ibland kan man gymma, ibland kan man lira badminton och så vidare det gör att det blir kul att röra på sig eftersom det oftast finns något för alla.
”Jag tycker det är fett skönt med idrott på morgonen, då tvingas man liksom komma igång och blir pigg under hela dagen”
”Jag tränar inte så ofta, så när vi har idrott blir jag alltid trött efteråt och skulle kunna gå och lägga mig, det är inte så roligt”
”Jag hade ju idrott som första lektion på onsdagar i tvåan, det var sjukt jobbigt att gå från sängen till att springa tex men när man hade gjort det kom man igång för resten av dagen liksom”
”Jag deltog i ett projekt vi hade på skolan när jag gick i ettan där man kunde ha extra idrott varje morgon, jag blev mycket piggare på dagen men jag var trött på kvällen, men jag mådde väldigt bra under dagen!”
”Vi har mycket teori tycker jag, problemet är att jag redan kan mycket av det vi pratar om när det handlar om anatomin och så”
”Kunskapen vi får på lektionerna är bra, men ibland kunde man få lite mer, alltså gå mer på djupet i de intressanta sakerna”
”Vi får mycket kunskap under lektionerna, ofta får vi häften med papper man kan läsa om man är intresserad av att lära sig mer om typ löpning eller mat exempelvis, det är bra!”
Svaren vi ser här på essäfrågan i del 2 är av väldigt blandad karaktär. Vi kan exempelvis se att en som inte tränar så ofta upplever en ökad trötthet i samband med lektionerna i idrott och hälsa. Samtidigt som vi ser en elev som deltog i ett projekt på skolan där man idrottade varje
39
morgon och upplevde en ökad energi under dagen men trötthet på kvällen. Av dessa svar att döma så verkar det som om eleverna tycker att teorin och kunskapen de får ta del av är
relevant och att de får ta del av mycket men att de skulle vilja gå in på djupet i vissa delar som de finner intressanta.
Sammanställning av resultatet
Vi kan från det presenterade resultatet med utgångspunkt i flervalsfrågorna se att eleverna har ganska splittrad syn på ämnet idrott och hälsa. Vi kan dock inte se att resultatet skulle kunna tala för att lektionerna är negativa eller påverkar eleverna generellt sett på ett negativt sätt.
Vi kan se att i del 1 på flervalsfrågorna så är majoriteten av eleverna positiva till påståendet att lektionerna i idrott och hälsa skulle ha någon slags positiv påverkan på deras psykiska och mentala hälsa. Vi kan urskilja en minoritet som menar att idrotten i skolan skulle påverka deras mentala och psykiska hälsa negativt men det är som sagt en minoritet.
I del två kan vi urskilja en positiv attityd kring faktumet att idrott och hälsa ska ha en positiv påverkan på elevernas fysiska hälsa. Det finns dock en fråga där svaren delar sig ganska kraftigt, det är frågan som handlar om eleverna anser att de får mer energi under dagen i samband med ämnet idrott och hälsa. Här menar ungefär hälften att så är fallet och ungefär den andra hälften menar att de inte får någon energi av idrott och hälsa i skolan.
Vi kan se från exempelvis essäfrågorna som eleverna fått svara på att de flesta anser att ämnet idrott och hälsa är väldigt viktigt för deras hälsa. Vi kan dock se skillnad i hur de svarat när vi jämför del 1 och del 2 i enkäten. Det ter sig som om de flesta tillfrågade eleverna menar att ämnet idrott och hälsa har en större positiv påverkan på deras fysiska hälsa än deras mentala hälsa. Detta skulle kunna förklaras genom att undervisningen ser ut på ett sätt som snarare främjar den fysiska hälsan över den mentala och psykiska hälsan, det betyder dock inte att vi kan dra slutsatsen att ämnet idrott och hälsa generellt sett skulle vara dåligt för den mentala och psykiska hälsan.
Vi kan urskilja från svaren på enkäterna att det verkar som om eleverna anser att ämnet idrott och hälsa framför allt främjar den fysiska hälsan snarare än den mentala och psykiska hälsan, skillnaderna är inte enorma men vi kan trotts allt se en tendens i det insamlande materialet.
Detta innebär att vi kan se att ämnet idrott och hälsa har en positiv påverkan på elevernas mentala och psykiska hälsa men framför allt den fysiska hälsan.
41
Diskussion
Resultatdiskussion och Slutsats
Majoriteten av den insamlade datan när den sammanställts pekade på att ämnet idrott och
hälsa har en positiv påverkan på elevernas mentala och psykiska hälsa men framför allt den fysiska hälsan. Detta skulle kunna bero på att mental och psykisk hälsa är relativt nytt i
förhållande till fysisk hälsa när vi talar om ämnet idrott och hälsa. Redan i exempelvis GY-65 skriver man att målet med undervisningen i gymnastik som ämnet idrott och hälsa hette då är:
”Undervisningen i gymnastik har till uppgift att ge rekreation, god kondition och allsidig träning av rörelseapparaten, att ge kunskap om och färdighet i arbetsteknik, att skapa förståelse samt intresse för fysisk aktivitet samt främja arbetsvilja och
organisationsförmåga.” (Gy-65, s. 762).
Man nämner inte hälsa, varken fysisk eller mental och psykisk, men man kan trotts detta se att det är snarare en fysisk fostran man är intresserad av att uppnå än att arbeta med elevernas mentala och psykiska välbefinnande. Man vill helt enkelt skapa människor som kan arbeta och bidra i samhället.
Vi ser i undersökningen i del 1 att eleverna menar att ämnet idrott och hälsa har en positiv inverkan på deras mentala och psykiska hälsa. En majoritet av eleverna menar att deras mentala och psykiska välmående, acceptans av den egna kroppen samt att deras
självförtroende har ökat som en följd av ämnet idrott och hälsa. Detta är resultat som
naturligtvis är positivt att få, vad vi dock inte får glömma är de elever som inte tillhör denna majoritet som ser på ämnet som positivt för deras mentala och psykiska hälsa. Det är otroligt viktigt att vi i vår roll som lärare arbetar med dessa elever och försöker finna strategier som gör att även dessa elever ser på ämnet som något mentalt och psykiskt stärkande, som bidrar till ett ökat självförtroende och ett psykiskt och mentalt välmående. Wästlund (1999) menar som sagt att skolan ska vara en plats där eleverna ska få möjligheten att utvecklas dels på ett plan som förbereder dem med kunskap inför framtiden men även utvecklas på ett mentalt och psykiskt plan.
En utmaning vi står inför idag och har gjort under några års tid är sociala medier och den roll som dessa spelar i ungdomars liv. Dessa sociala medier kan vara en källa till att vi har en
42
elevgrupp som känner att de inte accepterar sina kroppar, att dessa elever ser bilder och läser om hur man bör se ut problematiken vi står inför är det faktum att vi ännu inte vet hur detta ökande användande av sociala medier kommer påverka de unga ur ett långsiktigt perspektiv (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Vi ser också i resultatet att 37% av eleverna menar att de blir piggare under dagen och att 35% av eleverna menar att de inte blir piggare under dagen. En elev skrev i sitt essäsvar att då denne inte idrottar regelbundet så blir denne väldigt trött i samband med fysisk aktivitet och tycker att ämnet är tråkigt. Frågan är om denna trötthet i samband med ämnet handlar om inställningen denne elev har till fysisk aktivitet eller om det rör sig om något annat då som sagt 37% menar att de får mer energi under dagen i samband med undervisningen i idrott och hälsa. De 35% av eleverna som menar att de inte får mer energi skulle också kunna tolka frågan som om de får mer fysisk energi under dagen.
Habitus skulle kunna förklara de svar som inkommit, det vill säga att de elever som har erfarenheter av ämnet idrott och hälsa som inte genererat en positiv bild av ämnet kommer att bära med sig dessa erfarenheter från högstadiet vidare in i gymnasiet. Samtidigt så kommer de elever med positiva upplevelser från ämnet idrott och hälsa att bära med sig dessa upplevelser till gymnasiet och deras bild av ämnet kommer då påverkas av dessa tidigare gjorda
erfarenheter (Bourdieu, 1999).
Då eleverna som deltagit i undersökningen är över 18 år gamla så har de redan skaffat sig ett habitus som är relativt cementerat. Detta betyder att det blir svårt att förändra deras åsikter och tankar som de redan skaffat sig. Engström (2014) skriver att det krävs exempelvis utbildning eller en drastisk förändring av sin livssituation för att kunna ändra på detta djupt rotade habitus.
Vi kan på vissa frågor se exempelvis två väldigt stora grupper en sådan fråga är fråga 6 i del 2 av enkäten. Det skulle kunna vara så att vi ser grupphabitus bland de tillfrågade, de som menar att de helt instämmer skulle kunna tillhöra en gemensam social grupp som sträcker sig bortom klassen, kanske en idrottsförening eller något annat som gör att dessa individer får liknande smak och liknande habitus (Bourdieu, 1977 & Bourdieu 1993).
Vårt habitus kan som sagt fungera som kapital beroende på vilken social situation vi befinner oss i kan detta fungera bättre eller sämre. Kan det då vara så att när eleverna börjar gymnasiet
43
kommer de från högstadiet med ett visst habitus som sedan kan komma att förändras av det grupphabitus som uppstår i den nya klassen? Smak är en aspekt som Bourdieu (1993) menar påverkar ett grupphabitus. Denna smak börjar på individnivå och blir sedan en slags
socialmarkör som delas av de som tillhör gruppen vi befinner oss i, denna smak är också något som är speciellt för varje grupp.
Resultatet av denna undersökning kan ha en positiv påverkan på framtida undervisning. Då vi kan se ett samband mellan idrottslektionerna och fysisk och mentalt välmående så kan vi även dra slutsatsen att om eleverna mår bra av att idrotta och skaffa ny kunskap för att främja deras hälsa så kan detta i förlängningen leda till bättre skolresultat som Fox, Barr-Anderson,
Neumark-Sztainer & Wall (2010) skriver om i sin text.
Studien som genomförts visar som sagt ett samband mellan lektionerna i idrott och hälsa samt välmående hos eleverna. Detta gör att vi kan dra slutsatsen att om vi kan ha en undervisning i ämnet idrott och hälsa som passar alla elever och gör att alla elever blir intresserade av att vara fysiskt aktiva samt får kunskap kring hur dessa elever kan förbättra sin hälsa så kan vi med stöd av Fox, Barr-Anderson, Neumark-Sztainer & Wall dra slutsatsen att detta skulle leda till bättre resultat i skolan för eleverna (Fox, Barr-Anderson, Neumark-Sztainer & Wall, 2010).
Identitetsutveckling hos unga är viktigt för framtiden (Nilsson, 2000). Vi kan se att bland annat Londos (2010) lyfter begreppet ”idrottshabitus” (Londos, 2010, s. 49). Då
föreningsidrotten påverkar idrotten i skolan via lärares och elevers habitus de för med sig när föreningsidrottens fält korsas med skolans fält, leder detta till att de elever som saknar detta gemensamma kroppsliga kapital kan hamna utanför vilket också skulle kunna förklara de upplevelser som vissa av essäsvaren genererade (Peterson, 2007). Där fanns bland annat ett svar som löd:
”Jag tycker att idrotten är jobbig, jag har komplex över vissa delar av min kropp och jag känner mig ganska utsatt när man springer och så”.
Eleven anser att idrotten är jobbig, det skulle kunna vara så att det beror på just val av aktiviteter i undervisningen då eleven i fråga nämner löpning som ett moment denne ogillar. Eftersom det just är löpningen som benämns och inte simningen exempelvis som annars för många kan vara en aspekt i undervisningen som är exponerande kan man göra antagandet att läraren som undervisar har ett habitus som gör att löpning blivit en stor del av undervisningen.
44
Detta leder också till att ett slags grupphabitus bildas med lärare och en del elever som har en liknande smak. Detta kan leda till att denna grupp som delar smak och habitus tillsammans påverkar innehållet av undervisningen otroligt mycket (Londos, 2010).
Metoddiskussion
Studien som genomfördes var ingen studie som kan ses som representativ för hela Sverige och inte heller Lunds Kommun. Skulle studien kunna ses som representativ för regionen eller landet hade det krävts ett deltagande från fler elever. En sådan studie hade varit relevant att genomföra men det hade krävts mer tid och mer resurser för att genomföra studien. Istället genomfördes studien som sagt på en skola i Lunds Kommun. Detta gör att studien kan ses som representativ för just denna skola men inte mer. Studien inkluderade inte heller elever under 18 år då skolan ville ha målsmans tillstånd för att låta dessa yngre elever delta. Det hade kunnat vara intressant att inkludera dessa yngre elever i studien också. Detta hade gjort att en större mängd data potentiellt kunnat samlas in vilket hade kunnat leda till en högre reabilitet i studien.
En pilotstudie genomfördes på skolan, här deltog 15 elever. Syftet med denna studie var att samla in feedback på enkäten och på så vis höja undersökningens reabilitet samt se till att det inte fanns några frågetecken när den riktiga studien skulle genomföras.
En frågeställning som väcktes innan studien skulle genomföras var frågan om eleverna skulle få träffa mig eller inte. Jag känner redan de flesta elever sedan tidigare då jag träffat dem under min verksamhetsförlagda utbildning. Faktumet att jag känner dem sedan tidigare kan vara både positivt och negativt för undersökningen. Positivet i den mån att vissa elever kanske blir mer välvilligt inställda till att svara på enkäten och skriva svar som är genomtänkta. Jag kan också om jag träffar eleverna hjälpa till med eventuella frågor kring enkäten som kan uppkomma när eleverna ska besvara den, är jag inte närvarande när eleverna besvarar enkäten kan jag inte hjälpa till om oklarheter uppstår. Negativt i den mån att elever som av någon anledning inte tycker om mig antingen inte vill svara på enkäten eller svarar på ett osant vis vilket leder till att datan som jag samlar in inte stämmer och gör att undersökningen tappar reabilitet (Denscombes, 2018).
”De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem” (Vetenskapsrådet, s. 10).
45
Detta är ännu ett skäl till att jag övervägde att vara anonym när eleverna fyllde i enkäterna, då det kan finnas de elever som fått uppfattning att deras vägran att medverka skulle kunna medföra konsekvenser för dessa elever vilket naturligtvis inte var fallet.
Ett problem med denna studie är faktumet att jag bara tittat på en gymnasieskola. Detta gör att studien knappast kan ses som representativ för alla gymnasieelever i Sverige eller ens i Lunds Kommun. Skälet till att jag valde att arbeta med en gymnasieskola och inte fler är det faktum att jag haft begränsat med tid. Skolan jag valde att utföra studien på hade jag sedan tidigare under min verksamhetsförlagda utbildning redan besökt. Detta gjorde att jag lyckats bygga upp relationer med lärare och rektorer vilket gjorde att det inte krävdes en mängd möten eller en lång period av mailkontakt för att få tillstånd att genomföra undersökningen. Jag gjorde dock så som Denscombes (2018) förespråkar också kontaktade skolan innan undersökningen inleddes. Det krävdes två samtal, ett samtal till min före detta handledare där jag ställde frågan om det var okej att jag kom och genomförde min undersökning, samt ett samtal till rektorn där inhämtades samma ”ok” som från min före detta handledare.
Kritik samt försvar mot den teoretiska utgångspunkten
Det finns kritik som lyfts fram mot Bourdieu och hans teorier kring habitus, smak och kapital. Broady (2012) menar bland annat att eftersom Bourdieu är fransman och har framförallt tittat på det franska samhället när han skapat sina olika teorier så skulle kanske dessa begrepp inte vara användbara i andra länder då exempelvis det svenska samhället är annorlunda från det franska på samma sätt som att det ryska samhället skiljer sig från det tyska samhället osv.
En motvikt till att Bourdieus begrepp och tankar inte skulle kunna fungera i det svenska samhället och utifrån de förutsättningar vi har är att hans tankar och teorier används flitigt av bland annat Engström (2014) samt Londos (2010).
Arbetets frågeställning och syfte
Arbetets syfte har varit att undersöka betydelsen för elevers fysiska och psykiska hälsa i förhållande till ämnet idrott och hälsa. Frågeställningen jag arbetat utifrån har varit ”Anser
gymnasieelever att ämnet idrott och hälsa har en positiv effekt på deras fysiska och mentala hälsa?”. Målet var att genom en kvantitativ studie använda en kvalitativ och kvantitativ
analysmodell få fram ett resultat som stöttas av tidigare forskning. Syftet med undersökningen har uppnåtts genom att granska och analysera tidigare forskning och litteratur för att sedan applicera detta i en enkätundersökning där 115 gymnasieelever har deltagit. I resultatet kan vi
46
utläsa att trots att det varit en del spridning i svaren så kan vi fastslå att ämnet idrott och hälsa har en stor roll för elevernas fysiska hälsa och en något mindre roll för elevernas psykiska och mentala välmående.
Förslag på framtida forskning
Inför ett framtida projekt vore det intressant i min mening att göra framförallt två saker. Dels att lyckas inkludera de elever som valde att inte delta i undersökningen då jag misstänker att deras deltagande hade givit ett helt annat resultat än det som denna undersökning genererade. Det vore också i samband med detta intressant att utöka undersökningen och genomföra en undersökning som skulle kunna ses som representativ för gymnasieelever i hela Sverige eller åtminstone en del av Sverige.
47