Handledning som sker inom verksamheten

I vår studie ville vi utforska om begreppet handledning, vad det innebär samt om olika former av handledning som finns inom Fontänhusets verksamhet. Alla sex informanter har varit överens med att det kan se olika ut inom verksamheten. Handledningen som sker på Fontänhuset kan definieras på många olika sätt och varje intervjuperson har eget definition om begreppet handledning, vilket visar att det inte är något entydigt begrepp. Vi har kommit fram till att handledaren har personliga definitioner av handledning som sker på Fontänhuset och detta ske genom motivation, stöd, vägledning, vara närvarande och vara förstående. Det gäller att handledarna ger hjälp eller bara finns till utan att vara anklagande, för att tillsammans med medlemmarna fokusera på lösningar, ta fram förslag och tänka framåt. Det kan även innebära att kunna ge råd, vara en god lyssnare och att vara bollplank för medlemmarna där man utbyter tankar och idéer. Handledarna ska vara pedagogiska i sitt arbetssätt i förhållande till medlemmarna på Fontänhuset.

Vad vi har kommit fram till är att alla handledarna inom verksamheten är överens om att vägledning och rådgivning är en handledningsform som dominerar i deras dagliga arbete med medlemmarna. Genom vägledning och rådgivning menas att hjälpa och sysselsätta

medlemmarna, även att kunna motivera/engagera medlemmarna att hitta och vara aktiva inom sina intressen. Handledarna kan även se som stöttande och rådgivande när det gäller

medlemmens juridiska ekonomiska, hyres-och boende frågor eller när det gäller att hävda sina rättigheter hos olika myndigheter.

När det gäller konsultation har vi fått två olika svar, där tre av handledarna tycker att

konsultation är en handledning som man använder inom verksamheten och de resterande tre handledare anser att konsultation inte används inom verksamheten. Vi tycker att detta kan bero på att eftersom det sker olika aktiviteter inom varje enhet och beroende på vilken enhet man jobbar i förekommer olika form handledning, utifrån dessa kan tolkas begreppet

36

att begreppen rådgivning och konsultation är en handlednings form, som har olika

användningsområde. De menar att rådgivning bygger på att stödja människor att förstärka sitt självförtroende och även hjälpa de att lösa sina problem. Vi uppfattar att begreppet

konsultation innebär att handledarna har inget krav på medlemmen och att medlemmen följer handledarens rekommendationer.

Vi fick även veta att allt inom handledning inte handlar om att bedriva verksamheten, dessutom har handledaren även skyldighet att verksamheten är en säkert och trivsamt arbetsplats för handledarna och medlemmarna. Vi har tidigare tagit upp Larsson (2005) definition där handledningen utgår utifrån medlemmarnas behov och förmåga där

handledarens uppgift är att komma underfund med problemet och utifrån problemet finna bästa lösnings alternativet. Enligt Rohlin & Nilsson (2003) anser vi att handledarnas mål är att stimulera medlemmarna genom att ge stöd när det uppstår ett problem och att försöka hitta lösningar kring problemet. Det kan även ses som en viktig del inom handledningen att kunna bistå med rätt kunskap och ge medlemmarna feedback baserat på deras aktiviteter.

Handledarna och medlemmarna har olika möten som sker under det dagliga arbetet. Genom enhetsmötena kan handledarna och medlemmarna komma överens om hur arbetet ska delas upp och vem som ska göra vad. När det gäller husmötet tycker vi att det är positiv för där kan medlemmarna diskutera frågor som beror verksamhetens aktiviteter och allt viktigt omkring verksamheten. Vi tycker också att det är positivt att handledarna har en veckoplanering där de diskuterar om de olika aktiviteterna som kommer att ske under veckan och där de gemensamt fördelar arbetsuppgifterna.

Vi anser att ett viktigt verktyg för handledarna är att genom samtal ge medlemmarna möjligheter att uttrycka sina känslor, mående eller behov. Det som verkar vara bra är att handledarna är målinriktade och medvetna om sina handlingar. Svensson m.fl. menar att samtalet mellan handledaren och medlemmen är den viktigaste inom kommunikationen i deras relation och handledarens förmåga spelar stor roll genom att lyssna och visa intresse. Handledaren ska se medlemmen som en enskild person och försöka stödja medlemmen att utföra sitt arbete. Handledarna menar att bygga upp tillit med medlemmarna spelar stor roll, detta skapar en trygghet och en tillitsfull relation samt gör det lättare för medlemmarna att kunna våga tala om sina bekymmer med handledarna. Eftersom handledarna har skapat en god relation till medlemmarna vågar medlemmarna söka stöd av handledarna. Svensson m.fl (2008) tar även upp att om medlemmarna inte har skapat tillit till handledarna är risken stor att medlemmarna kan uppleva negativa känslor som rädsla eller fara, därför är det viktigt att skapa goda relationer som handledare på Fontänhuset.

8.3. Handledarens roll

Handledarens roll kan definieras på olika sätt och detta beror på varsamhetens aktiviteter och medlemmarnas behov. Vi ser att det finns tydlighet i handledarens roll där deras uppgift är att motivera och hjälpa medlemmarna att utföra det dagliga arbetet i verksamheten. Vi uppfattar även att deras roll bygger på tillit och förståelse för varandra, som ska leda till att

medlemmarna känner sig trygga i kontakten med handledaren och vågar berätta om sina bekymmer och sina problem. Vår studie visar att handledarens roll bygger på att hjälpa

medlemmarna att rehabilitera sig utifrån de olika aktiviteterna och kunna i fortsättning leva ett normalt liv. Handledares roll handlar även om att kunna lyfta fram medlemmarnas positiva egenskaper och hitta sysselsättning för medlemmarna utifrån deras egenskaper. Vi tycker också det har varit intressant att se hur mycket handledarna skiljer sig åt sinsemellan, både vad gäller hur de ser på sin handledarroll och hur de drar gränser till relationer. Det är handledaren som har det slutgiltiga ansvaret att vara närvarande och se till att medlemmarna utför det dagliga arbetet. Handledaren ska vara pedagogisk som en projektledare i sin

37

arbetsroll och handledarens mål ska vara att stimulera, inspirera och även pusha medlemmen. Goffman (2004) berättar att handledarna skapar sin roll utifrån olika situationer, vad de gör och beroende på vilka förväntningar som ställs på dem.

Handledaren roll påverkas utifrån handledarens personlighet, det styr i sin tur hur personliga dom kan vara i relationen med medlemmen. Vi tycker att det kan finnas både fördel och nackdel om man har en nära relation till en medlem. Fördelen med en nära relation kan leda till en öppen kommunikation där man pratar om allt, men nackdelen blir att man inte har en professionell roll i sitt arbete dvs. att man inte kan vara neutral i sin roll med medlemmen. Vi anser att handledarnas roll utgår från verksamhetens befattningsbeskrivning och i rollen finns skyldigheter och ansvar som handledarna har mot medlemmarna.

Vi tycker att med en befattningsbeskrivning blir arbetsuppgifterna tydliga och det är lätt för handledaren att utföra sitt arbete. Med stöd av befattningsbeskriven kan man minska risker för konflikter. Vi har kommit fram till att arbetet på Fontänhuset kan vara flexibel beroende på hur medlemmarna mår och hur deras vilja och förmåga är. Vi anser att beroende på vilken enhet som handledaren är aktiv i avgör om tiden räcker till eller inte. De sex handledarna tycker olika om att arbetstiden räcker till när det gäller att klara av det dagliga arbetet. Utifrån det som vi fick höra av handledarna tycker vi att deras arbetstid kan variera eftersom

aktiviteterna skiljer sig från varandra och man kan inte jämföra arbetssättet. Detta leder till att visa handledare kanske behöver mer tid än den andra.