Ägaren till Långnäs 3:2 ställer en del frågor som de vill ha besvarade:
5. De framför att fastigheten Långnäs 3:2 skall behandlas som övriga fastigheter på udden i frågan om att upphäva tomtservituten. Han frågar om detta också är detaljplaneförslagets mening.
6. De motsätter sig småbåtshamnen söder/väster om röda Ladan.
7. De motsätter sig den parkeringsplats som tillskapats väster om röda Ladan.
8. I planförslaget ges gården möjlighet tillskapa sig en båtplats för det egna behovet.
I yttrande över samrådsmaterialet frågade de sig hur tillfartsfrågan till området skulle lösas men fick inget svar på detta.
Kommentarer och förslag:
5. Frågan kring de olika servitut som finns mellan fastighetsägaren på Långnäs 5:1 och fastig-hetsägarna inom planområdet kommer att prövas vid en lantmäteriförrättning.
Ägaren till Långnäs 3:2 får bevaka sina intressen vid denna förrättning.
6. Småbåtshamnen som i detaljplanen givits beteckningen WV1 är en småbåtshamn endast för Långnäs 5:1 och befintliga fastigheter inom gamla Långnäsområdet som inte har strand-tomt. Hamnen har kommit till för att lösa det behov som finns och som en åtgärd för att klara ut de olika detaljer som finns reglerade i tomtservituten mellan gården och de olika fastighe-ter inom Långnäsområdet.
7. Se bemötande under yttrande 3
8. Tillfart till båtplats får ske över Långnäs 5:1 s mark. Inom NATUR-mark får fordonstrafik en-dast ske av arbetsfordon som har att utföra arbeten inom området.
De synpunkter som framförs föreslås inte medföra någon ändring av planförslaget.
7. Mats Friberg Långnäs 3:14
Ägaren till Långnäs 3:14 framför synpunkter över totalhöjden för sjöbodar och båthus och för-slaget till utökning av kvartersmarken på Långnäs 3:39. Han skriver i sitt yttrande:
Avlämnar härmed synpunkter på detaljplan för del av Långnäs 5:1 (Långnäsudd).
Enligt det utställda planförslaget har ingen ändring skett av nockhöjd för båthus. Det är fortfarande max 5,5 m trots att flertal boende haft synpunkter på detta, inklusive jag. Ni kommenterar detta med att ett båthus som byggs med byggnadshöjd på 2,5 m ej behöver högre nockhöjd än 5,5 m över medelvatten-ytan.
Enligt planen får man bygga sjöbodar och båthus med en byggnadshöjd på 3 m och med 30 graders tak-lutning. Gör man detta på en brygga som står 1 m över medelvattenytan, (vilket i sig är lite lågt då hög-vatten kan som senast gå upp till ca 1,10 över medelhög-vattenytan) och med 30 graders taklutning så blir nockhöjden 5,80 m över medelvattenytan. Överstigande det mått som ni begränsar nockhöjden till med 30 cm.
Ni måste ändra i planen till antingen 6 m, helst 6,5 m över medelvattenytan eller helt ta bort begränsning-en då dbegränsning-en begränsar sig själv gbegränsning-enom 3 m byggnadshöjd och 30 graders taklutning. Ändras inte dbegränsning-enna ologik kommer planen med all säkerhet att överklagas.
Det är vidare förvånande att marken som Långnäs 3:37 och 3:39 avser att köpa av 5:1 först ej presente-rades i planen, sedan läggs in i planen och ni skriver att den föreslagits som tomtmark utan bebyggelse-rätt. När ni sedan ändrat planen har ni markerat den som område för byggnation av sjöbodar och båthus.
I det förra förslaget på plan som ej vann laga kraft från den 22 mars 2002 var marken markerad som prickad, får ej bebyggas, vilket jag tror ni nu också menar men ritat in fel.
Trosa 2007-04-09
Mats Friberg
Kommentarer och förslag:
Totalhöjden för sjöbodar och båthus är föreslagen till 5,5 meter. De angivna måtten för bygg-nadshöjd och takvinkeln är enbart högsta höjd resp. takvinkel som kan användas.
I övrigt i frågan om byggnadshöjd för sjöbodar och båthus se bemötande under yttrande 1.
Det planförslag som varit utställt redovisar marken som Långnäs 3:39 avser att köpa av Långnäs 5:1 som ”mark inom vilket sjöbodar och båthus får uppföras”.
De synpunkter som framförs föreslås inte medföra någon ändring av planförslaget.
8. Sune G Jansson & Kerstin Staber Jansson Långnäs 3:23
Ägarna till Långnäs 3:23 har inkommit med yttrande där de godkänner utställt planförslag.
De vädjar dock till att tidigare framförda krav och synpunkter införs i planen.
De frågor som tas upp i skrivelsen är höjden på båthus och sjöbodar, genomförandetiden och vissa kompletteringar av texten i detaljplanehandlingen under punkten
”Tidigare ställningstaganden, bakgrund”.
De skriver:
Vi vill först uttrycka vår stora uppskattning för allt nerlagt arbete från Dig och kontorets sida med detaljplanen för Långnäsudd.
Vi godkänner utställt planförslag för Långnäs 5:1 m.fl (Långnäsudd), Trosa, dock vädjar vi att tidigare krav och nedanstående synpunkter införs i planen.
Avsikten med planen borde väl vara att den praktiskt skall fungera och fastighetsägarnas intresse är att den skall leva under lång tid framöver utan förändringar.
Byggnadsrelaterade bestämmelser
Under hela arbetet med planen sedan starten har samtliga partier varit överens om att i denna skär-gårdsmiljö skall det finnas möjlighet till uppförande av båthus och sjöbodar.
I planen som KF antog 2002 angavs byggnadshöjden till 3,0 meter. I samband med det fortsatta arbetet med planen antog SBN beslut om rampunkter och samtidigt med detta beslut ändrades planbestämmel-ser till att byggnadshöjden skulle vara 4,0 meter över medelvattenytan, detta skulle korrelera med 3,0 meter över högvattenytan eller normal brygg/markhöjd.
Därefter har man önskat sätta nockhöjd istället för byggnadshöjd. Då borde nockhöjden vara 6,0 meter eller mer för att korrelera med bygghöjden 4,0 meter över medelvattenytan.
I ett båthus förvarar man inte endast båt i vatten utan båthuset skall även kunna användas för att förvara båten upphissad från vattenytan under vintern. Om detta skall vara möjligt även med en liten täckt båt är nockhöjden helt avgörande.
Genomförandetid
Fastighetsägarna på Långnäsudd fick redan 1968 beslut om byggnadsförbud enl byggnadsstadgan ut-färdade av dåvarande Trosa kommun. Detta generella förbud förlängdes av Nyköpings kommun och upp-hörde inte förrän 1987 i och med PBL.
Under hela 80-talet bombarderades fastighetsägarna från olika enheter inom Nyköpings kommun med flera enkäter och kommunens tänkta förslag till lösning av ny plan. Allt drogs i långbänk trots ett aktivt arbete från dåvarande styrelsen i fastighetsägareföreningen, var själv ordförande i början av 80-talet.
Nuvarande Trosa kommun påmindes i mitten av 90-talet av fastighetsägarna om en VA-lösning för ud-den. Sedan dess har i princip detta nuvarande planarbete pågått. Sedan starten med byggförbudet 1968 har det snart gått 40 år och sedan kontakterna med nuvarande Trosa kommun togs har det gått över 10 år.
Med detta sagt, borde det finnas förståelse för att fastighetsägarna nu önskar långsiktiga spelreg-ler som bibehålspelreg-ler uddens unika karaktär under överskådlig tid. I denna fråga finns ej helspelreg-ler något annat allmän intresse varför genomförandetiden borde kunna sättas till 15 år enligt tidigare öns-kemål och i enlighet med nämndens tidigare beslut om rampunkter.
Vi är övertygade om att mer än 80 % av fastighetsägarna står bakom ovanstående vädjan.
Det finns skäl och tro att även denna detaljplan kan komma att överklagas, det bör då klart framgå i planhandlingen under ”Tidigare ställningstagande, bakgrund” dels att:
1) Planarbetet påbörjades redan 1999, Dnr 1999-00336, genom möten med fastighetsägarna samt upprättande av avtal 2000-04-06.
2) Kommunfullmäktiges beslut att anta denna detaljplan upphävdes av länsstyrelsen 2004-02-23 efter regeringsbeslut M2002/3147/F/M daterat 2003-06-12.
3) Samhällsbyggnadskontoret fick enligt beslut i samhällsbyggnadsnämnden 2004-02-23 i uppdrag att fortsätta detaljplanearbetet samt 2006-02-27 att anpassa planen till tidigare regeringsbeslut med bl.a. en genomförandetid på 15 år, upprättande av marköverföringsavtal av allmän mark eller ansöka till länsstyrelsen om förordnande att marken utan ersättning skall avstås till kommunen enl. PBL 6:19.
Detta är speciellt viktig information då möjligheten att på nytt överklaga samma detaljplan till regeringen sannolikt är begränsad.
Trosa 2007-04-09
Sune G Jansson Kerstin Staberg Jansson
Box 87 Box 87
619 22 Trosa 619 22 Trosa
Långnäs 3:23 Långnäs 3:23
Kommentarer och förslag:
Totalhöjd för sjöbodar och båthus
Frågan om totalhöjden för sjöbodar och båthus har behandlats av Samhällsbyggnadsnämnden i samband med beslut om att skicka ut planen för samråd. Därefter vid behandling av den upp-rättade samrådsredogörelsen där ägarna till fastigheterna Långnäs 3:14 och 3:23 har ansett att de föreslagna höjderna är för låga och ägarna till Långnäs 3:12, 3;13 och 3:38 har ansett mot-satsen. Vid vägning av dessa synpunkter har planförfattaren hävdat sin syn över vilka höjder som bör läggas fast för båthus och sjöbodar och de olika synpunkterna som framförts har be-mötts med följande förslag:
En nockhöjd av 5,5 meter över medelvatten som en högsta höjd för båthus och sjöbodar är till-räcklig. Denna höjd fås när man räknar med bryggans höjd motsvarande en maximal havsvattennivå av ca 1 meter över medelvatten, en byggnadshöjd för sjöboden på 2,5 meter och en 30 graders taklutning. Med en byggnad på 6,0 meters bredd så kommer inte nocken då att få en större höjd än föreslagna 5,5 meter.
Se även bemötande under yttrande 1
Planförslaget föreslås inte ändras i denna del.
Genomförandetiden
Frågan har framförts i samrådsvarvet av bl.a Långnäs Fastighetsägareförening och förslaget har avvisats med motiveringen att i vissa områden där förändringar kan förväntas kan kortare tid än 10 år bli aktuellt men normalt har genomförandetiden för bebyggelse i Trosa satts till 10 år.
Ingen detaljplan i Trosa har på senare tid givits längre genomförandetid än de 10 åren.
Det finns därför inte skäl att ändra den föreslagna genomförandetiden på 10 år.
Forts. 8. Sune G Jansson & Kerstin Staber Jansson Långnäs 3:23
”Tidigare ställningstaganden, bakgrund”.
Plandokumentets text föreslås kompletteras med
1) Planarbetet påbörjades redan 1999, Dnr 1999-00336, genom möten med fastighetsägarna samt upprättande av avtal 2000-04-06.
2) Kommunfullmäktiges beslut att anta denna detaljplan upphävdes av länsstyrelsen 2004-02-23 efter regeringsbeslut M2002/3147/F/M daterat 2003-06-12.
3) Samhällsbyggnadskontoret fick enligt beslut i samhällsbyggnadsnämnden 2004-02-23 i uppdrag att fortsätta detaljplanearbetet samt 2006-02-27 beslutade nämnden att godkänna ett förslag till rampunkter som underlag för den fortsatta planläggningen.