P10- 6 Långnäs 5_1 m. fl, Långnäsudd

(1)

(2)

Detaljplan för del av Långnäs 5:1 m.fl., ( Långnäsudd ),Trosa, Trosa kommun

BARRY WIDELUND ARKITEKTKONTOR AB

Planområde

PL2006-xx-xx LAGAKRAFTHANDLING

(3)

Detaljplan för del av Långnäs 5:1 m.fl.,( Långnäsudd ), Trosa, Trosa kommun

Upprättad av BARRY WIDELUND ARKITEKTKONTOR AB 2006-10-27

Rev. 2006-11-13

Rev. 2007-03-08

Rev. 2010-06-03

PLANBESKRIVNING PL 2006-XX-XX

HANDLINGAR

Planförslaget består av plankarta i skala 1:2000 med bestämmelser.

Till förslaget hör också denna beskrivning, genomförandebeskrivning, miljökonsekvensbeskriv- ning och fastighetsförteckning.

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Planens syfte är att genom detaljplaneläggning reglera mark- och vattenanvändningen inom området.

PLANDATA Lägesbestämning

Planområdet är beläget öster om Trosa tätort, med den närmaste delen av området ca 1,5 km.

från Trosa centrum. Området är en ca 1 km lång halvö, Långnäsudd, som skjuter ut i havet på ömse sidor om Långnäsviken och Stadsfjärden. I området finns ingen utbyggd service. Servicen erbjuds i Trosa tätort eller längs Stensundsvägen ca 1,5 km från områdets nordligaste del. I Trosa erbjuds butiker, vårdcentral, folktandvård, försäkringskassa, sjukhem mm, idrottsplats och andra idrottsanläggningar samt LM-skola och högstadieskola.

Areal

Området omfattar totalt ca 28 hektar fördelat på ca 8 ha vatten och resterande på land.

Området i anslutning till Stora Kronskär ingår ej i detaljplaneområdet.

Markägoförhållanden

Den ursprungliga ägaren för området är Långnäs 5:1. Övriga fastigheter som styckats av från Långnäs 5:1 ägs av privatpersoner. Den mark i området som i dag inte är enskilda fastigheter är Långnäs 5:1 ägare till. Trosa kommun äger Långnäs 6:1.

(4)

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE

Bakgrund

Kommunen påbörjade 2001 ett planarbete över området. Efter ett omfattande arbete där olika intressen inom området vägdes mot varandra så antogs detaljplaneförslaget av kommunfull- mäktige.

Planförslaget innebar bl.a. att nya byggnadstomter föreslogs på mark som i tidigare avstyckningsplan redovisats som ”park”. Denna förändring motsatte sig de flesta boende i området.

Även länsstyrelsen var emot detta och vid framställning från kommunen var de inte beredda att upphäva strandskyddet för dessa tomter. Då detaljplanen förutsatte att strandskyddet upphäv- des så beslutade länsstyrelsen 2003-11-27 att även upphäva kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för Långnäsudd.

Samhällsbyggnadsnämnden i kommunen har erhållit en begäran från fastighetsägare på Lång- näsudd om att återuppta arbetet med detaljplan för Långnäsudd.

Samhällsbyggnadsnämnden har till följd av detta 2004-02-23 § 32 beslutat

att uppdra till samhällsbyggnadskontoret ta fram förslag till detaljplan för del av Långnäs 5:1 ( Långnäsudd )

Detta förslag till detaljplan är en bearbetning av det tidigare planförslaget och en anpassning till de förhållanden som råder idag

De förändringar som bl.a. sker från det tidigare förslaget är

 planen anpassas till det beslut som länsstyrelsens fattade vid behandling av kommunens begäran om upphävande av strandskyddet.

 planen förändrats så att en liten del av ängen i norr närmast vattnet föreslås utgå ur detaljplanen. Denna del behålles av markägaren så att denne kan anlägga en brygga för sina bå- tar och få ett tillräcklig djup. Den bef. vattenledningen över mot Krymla-Stenund begränsar djupet längre in i viken.

Översiktliga planer

Området är ej behandlat i översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige i Trosa den 6 maj 1992 eller i översiktsplan 2000 som antogs av kommunfullmäktige 2001-03-21.

I översiktsplanen 2005 som antogs juni 2006 så markeras området som ett befintligt bostads- område.

Detaljplaner och förordnanden

Inom merparten av detaljplaneområdet gäller avstyckningsplan

 Förslag till styckningsplan för del av Långnäs 2:1 och av samf. till Långnäs 2:1, Stockvik 2:1 och Lutebol 1:6 uti Trosa-Vagnhärad socken av Södermanlands län, fastställd 6 juni 1947.

Övriga delar av området är ej planlagda .

Inom hela området råder strandskydd enligt Miljöbalken.

(5)

Program för planområdet

Under en följd av år har det i området funnits ett bebyggelsetryck. Det ursprungliga fritidsområ- det har efter hand blivit ett område för permanentboende, i dagens läge ca 50 %.

Detta har fått till följd att det dykt upp ett antal frågor av gemensam karaktär som behöver lösas.

Bebyggelse: Den avstyckningsplan som gäller som detaljplan ger ej den detaljeringsgrad som erfordras för att klarlägga områdets framtida miljö. Det finns många berörda och därför ett behov av att närmare belysa störningar och andra omgivningseffekter.

Avstyckning: Förfrågningar har framförts från olika ägare att genom avstyckningar bilda nya fastigheter. Konsekvenser av att medge sådana kräver en samlad helhetslösning så att områdets karaktär ej störes, en okontrollerad bebyggelse kan innebära stör- ningar inom miljöområdet, konsekvenser för VA-, el- och vägfrågan.

VA: Kommunen har hösten 2003 påbörjat utbyggnad av VA-nätet inom området. Detta arbete har färdigställts under 2004. Innan utbyggnaden påbörjades tog den över- vägande delen av fastigheterna vatten från egna djupborrade brunnar eller delade den med någon annan i området. För en tredjedel av de boende var vattentill- gången dålig eller av låg kvalitet.

Avloppssidan var löst med en rad olika lösningar. Huvuddelen av de boende an- vände sig av någon form av infiltration för BD-vattnet och av tank för toalettvattnet.

En del hade tankar i slutet system eller torrtoaletter.

Vägfrågan: Den befintliga vägkvalitén bedöms tillräcklig och täcker nuvarande förhållanden.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade därför att upprätta ny detaljplan för området.

För att få ett grepp på området och hur de boende såg på planläggning, va- och vägfrågorna genomförde Trosa kommun en enkätundersökning. Totalt har 38 svar inkommit till kommunen vilket motsvarar en svarsprocent på 72 %.

Av de inkomna svaren kunde avläsas att merparten av de boende ansåg att en detaljplan bör tas fram. Frågan att tillskapa nya bebyggelsetomter genom avstyckningar delade de boende i två grupper där flertalet ej vill se någon möjlighet att dela fastigheterna. I VA-frågan var merparten po- sitiva till ett kommunalt engagemang i vattenfrågan medan variationen var större när det gällde synen på den framtida avloppshanteringen.

Beträffande vägfrågan så var majoriteten nöjda med den standard som finns i dag.

Den enkät som gjordes gav en god vägledning hur de boende såg på området och utgjorde bra planeringsförutsättningar för området. Det nu aktuella förslaget bygger vidare på de erfarenheter som framkom vid tidigare planarbete.

Behovsbedömning om miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Enligt 5 kap. 18 § PBL skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, om en detaljplan medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark vatten och andra resurser. En miljöre- dovisning har upprättats som tar upp de viktigaste miljöfrågorna som är aktuella med anledning av förhållandena på platsen och planens innehåll. Miljöredovisningen ligger även till grund för kommunens ställningstagande huruvida miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning be- hövs enligt PBL 5 kap 18 § och MB 6 kap.

Planförslaget som helhet innebär ytterst marginella förändringar ur miljösynpunkt. Mot denna bakgrund bedömer kommunen att planändringen inte kan antas medföra en betydande miljöpå- verkan, och att miljökonsekvensbeskrivning därmed inte behöver upprättas. En enklare miljöbe- dömning kommer dock att ingå som en egen del.

(6)

Kommunala beslut

Efter det att enkäten bland de boende kommit in till kommunen uppdrog Samhällsbyggnadskon- toret i Trosa till Sweco att göra en VA-utredning och redovisa tekniska lösningar med ekonomiska konsekvenser vid en anslutning till kommunens VA-nät. Förslaget redovisades för fastig- hetsägarna vid ett möte 2000-02-26.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade då att en ny detaljplan skulle upprättas för området.

Undertecknat företag erhöll uppdraget.

Vad som hände efter detta redovisas på sid. 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE under rubriken Bakgrund.

BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN

 Mark och vegetation

Långnäsudd är uppbyggd av sedimentgnejser genomskurna av diabasgångar och har en tall- dominerad blandskog. I öppna gläntor och på hällmarker växer bl.a. orkidén Adam och Eva.

Stora Kronskär längst söder ut, belägen utanför planområdet, har samma uppbyggnad men saknar högre vegetation. Den är ett värdefullt inslag i landskapsbilden och ett utflyktsmål för båtburna.

 Geotekniska förhållanden

Inga geotekniska undersökningar har utförts inom området. Med hänsyn till områdets topografi och stora omfattning av berg och sten bedöms marken ha hög bärighet. Risk för större block eller berg finns i de högre partierna. Inom området nere vid vattnet nedanför moränkanten kan man räkna med att man hittar lerjordar med ringa bärighet. För bebyggelse i det området behö- ver geoteknisk undersökning utföras för att klargöra lämpligt grundläggningssätt.

Området bedöms utgöras av normalradonmark

 Bebyggelse

Inom området finns idag totalt 34 st. bostadstomter jämnt fördelade mellan fritids- och per- manent boende. Bebyggelsen på tomterna är av hög kvalité och andelen permanenthus för- väntas öka de närmaste åren. Byggnaderna är envåningsbyggnader med eller utan källare, sluttningshus med souterrängvåning med fasader i huvudsak av trä. Takbeläggningen varierar inom området. Tomterna inom området varierar från drygt 2000 m²till över 5000 m²:s markareal, till detta kommer ca 2500 m²vattenområde. På många av tomterna har man upp- fört sjöbodar nere vid vattnet.

 Friytor

I avstyckningsplanen har vissa områden avsatts som friytor. Dessa områden är belastade med nyttjandeservitut till förmån för fastighetsägarna på Långnäsudd. Anordnade ytor finns enbart i anslutning till den anlagda båtplatsen mellan Långnäs 3:31 och 3:32. Där finns ock- så en anlagd badplats.

(7)

 Vattenområden

På ömse sidor om planområdet finns Långnäsviken och Stadsfjärden som båda är havsvikar av Östersjön.

 Gator och trafik

Med bil når man området från Stensundsvägen och Långnäsvägen eller via Trosa stadskärna och Sjölundavägen. Den befintliga vägen inom området är en ca 4 meter bred grusväg som slingrar sig fram i naturen. Trafiken inom området är enbart den som alstras av bebyggelsen.

Under sommarhalvåret kan man dock räkna med att ett antal nyfikna turister använder vägen.

 Teknisk försörjning

Kommunen har hösten 2003 påbörjat utbyggnad av VA-nätet inom området.

Detta arbete har färdigställts under 2004.

Över området passerar kommunala VA-ledningar som fortsätter till planområdet vid Sten- sund.

 Avfall

Källsortering och återvinning av avfall sker i kommunen.

 El

El finns utbyggd inom planområdet och har kapacitet för ytterligare ca 15 byggnader utan elvärme.

PLANFÖRSLAG

Allmänt

Planområdet har utökats mot norr ca 120 meter och 180 meter i förhållande till den avstyckningsplan som fastställts 1947. Detta för att norrut reglera den befintliga bebyggelsen i området samt avgränsa den mot lantbruket som fortfarande pågår norr om planområdet. I övrigt lägger planförslaget fast användningen av allmänna platser, kvartersmark och vattenområden.

I förslaget preciseras mark- och vattenanvändningen, bebyggelsens omfattning, placering och utformning samt genomförandefrågorna.

Natur

 Mark och vegetation

Området i anslutning till den gemensamma båt- och badplatsen liksom övriga friytor föreslås skötas genom att slyvegetationen avlägsnas.

(8)

Bebyggelseområde

 Bostäder

Förslaget innebär att den tillkommande bebyggelsen i området anpassas till den befintliga.

De tillkommande byggnaderna skall utföras i en våning med tillåten vindsinredning och med trä- fasad. De ges en byggrätt på 10 % av fastighetens landareal. Byggnaderna får en fri placering på tomten men med bestämmelser om minsta avstånd till fastighetsgräns. Förrådsbyggnader och gara- ge byggs i ett plan. I anslutning till vattnet ges möjlighet att uppföra sjöbodar och båthus med en sammanlagd byggnadsyta av 80 m²

I samband med att avstyckning sker av nya tomter skall tillfartsväg liksom tillträde till stranden prövas för den nya fastigheten. De nya tomterna ges en minsta landareal av ca 2000 m².

Tillkommande bebyggelse prövas i bygglov efter planens bestämmelser samt de generella bestäm- melserna som finns i 3 kap. § 1-3 PBL. Nya byggnader placeras på sådant sätt att de anpassas till bebyggelsen på angränsande fastigheter. Planen möjliggör att 8 st. nya tomter kan tillkomma inom området.

På en del ställen har mindre områden av i avstyckningsplanen avsatt ”PARK”-mark föreslagits över- föras till de närliggande tomterna.

 Tillgänglighet

Byggnader utformas så att god tillgänglighet åstadkommes.

 Byggnadskultur och gestaltning

Kommunens ambition är att skapa vackra bebyggelseområden och därigenom åstadkomma goda bostadsområden. Genom att låta den äldre, variationsrika träbebyggelsen i området få tjäna som förebild för ny bebyggelse kan området få den gestaltning som eftersträvas. Moti- vet med trähus i den varierande skogsmiljön eftersträvas. Byggnaderna anpassas till miljön utan större ingrepp i naturen.

Friytor

Delar som i avstyckningsplanen redovisats som ”PARK” avsätts som allmän platsmark (NATUR). Inom friytan i områdets södra del finns servitutsrätt avseende brygg och parker- ingsplats mm för Daggungarna 1:2-3.

Naturmark

I förslaget har en liten del av ängen i norr närmast vattnet som utnyttjas som beteshage fö- reslagits utgå ur detaljplanen. Området är i avstyckningsplanen avsatt som parkmark och är belastat med nyttjandeservitut. Genom avtal mellan Långnäs Fastighetsägarförening och ägaren till Långnäs 5:1 så har området varit använt som beteshage ända sedan avstyckningsplanen tillkom.

Denna del föreslås behållas av markägaren så att denne kan anlägga en brygga för sina båtar och få ett tillräcklig djup. Den bef. vattenledningen över mot Krymla-Stenund begrän- sar djupet längre in i viken.

(9)

Vattenområden

Inom vattenområdet föreslås att mindre bryggor liksom badplats får iordningställas inom eller för den intilliggande fastigheten. WV-området har tillskapats för att de nuvarande servitutsinnehavarna på fastigheten Långnäs 5:1 och tillkommande fastigheter inom detaljplaneområdet som saknar eget bryggområde skall få ett sådant.

I förslaget har de vattenområden på Långnäs 5:1 som är belägna utanför detaljplanegrän- sen och som ingår i avstyckningsplanen föreslagits upphävas.

Gator och trafik

 Gatunät, gång-, och cykeltrafik

Den befintliga vägen inom området är en ca 4 meter bred grusväg som hastighetsregleras till 30 km/h för att uppnå en god trafiksäkerhet i området.

Vägkvalitén bedöms tillräcklig och täcker även den föreslagna utökade bebyggelsen.

Teknisk försörjning

 Vatten och avlopp

Bebyggelsen ansluts till det kommunala VA-nät som utbyggts i Långnäsvägen med servis- ledningar till respektive tomtgräns och med kommunen som huvudman. Ledningarna förläg- ges i gatumark. Över fastigheten Långnäs 3:11 utlägges u-område för att säkra den allmän- na ledningen till fastigheten Långnäs 3:10.

Det VA-system som är utbyggt är ett tryckavloppssystem, s.k. LPS-system med en pump- station placerad inom varje särskild fastighet. Tillsammans med tryckavloppsledningen har förlagts en vattenledning. Båda ledningarna är förlagda i en isolerlåda som är försedd med en termostatreglerad frostskyddskabel. I områdets norra del passerar den s.k. Krymla- Stensunds ledningen.

 El

Befintliga transformatorstationer har kapacitet för att ansluta den tillkommande bebyggelsen.

 Avfall

Plats för återvinningsstation anordnas utanför planområdet.

Hälsa och säkerhet

 Energisnåla och miljövänliga byggnadsmaterial skall eftersträvas.

(10)

Administrativa frågor

 Genomförandetid

Genomförandetiden föreslås bli tio år räknat från den dag beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft.

 Upphävande av avstyckningsplan

I styckningsplan för del av Långnäs 2:1 och av samf. till Långnäs 2:1, Stockvik 2:1 och Lute- bol 1:6 fastställd 6 juni 1947 omfattar även vattenområde inom Långnäs 5:1 till annan gräns möter.

Vattenområdet inom avstyckningsplanen som ej innefattas av nu aktuell detaljplan fö- reslås upphävas i samband med att detaljplan vinner laga kraft.

 Upphävande av strandskydd

Kommunen skall hos Länsstyrelsen initiera

att strandskyddet upphävs inom hela planområdet innan detaljplanen antages.

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

Vid planarbetet har samråd skett med samhällsbyggnadschef Björn Wieslander, planchef Mats Gustafsson, kommunarkitekt Peter Hermelin och ingenjör Lars Haglund, Trotab

Hållsta 2006-10-27 2006-11-13 2007-03-08

2010-06-03

Barry Widelund

BESLUTSDATUM: SBN 2008-06-10 § 84 ANTAGANDE: KFM 2008-10-22 § 65

LAGA KRAFT: Regeringen 2010-06-03 § 13

(11)

Detaljplan för del av Långnäs 5:1 m.fl.,( Långnäsudd ), Trosa, Trosa kommun

Rev. 2006-11-13

Rev. 2007-03-08

Rev 2010-06-03

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING PL 2006-XX-XX

ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan

Planförslaget handlägges enl. reglerna för normalt planförfarande och efter följande tidplan.

Samråd/underrättelse november 2006

Behandling i Samhällsbyggnadsnämnden 27 februari 2007

Utställning v12-v15 2007

Behandling i Samhällsbyggnadsnämnden 8 maj 2007 Antagande i Kommunfullmäktige 20 juni 2007

Genomförandetid

Genomförandetiden föreslås bli tio år räknat från den dag beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft.

Ansvarsfördelning, Huvudmannaskap

Trosa kommun är huvudman för allmänna platser (gator, naturmark och parker) i Plan och bygglagens mening. Trosa kommun svarar för utbyggnaden av VA i området.

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

Trosa kommun skall ta initiativ till markregleringar och avtal för de i planen föreslagna föränd- ringarna inom allmän platsmarken.

Villaservituten på kvartersmark och servituten på mark som tidigare utgjort allmän plats, men nu övergår till kvartersmark, måste upphävas för att byggnation och användning av kvartersmarken enligt planen skall kunna ske. Ansvaret för att upprätta dessa avtal/ eller ansökningar åvilar respektive fastighetsägare.

(12)

EKONOMISKA FRÅGOR

Trosa kommun tar ansvaret för kostnaderna för den ändring av detaljplanen som föreslås.

Ägarna till de enskilda bostadsfastigheterna har genom planavtal med kommunen tagit sin del av plankostnaderna.

Trosa kommun skall genom avtal med ägaren till Långnäs 5:1 komma överens om ersättning m.m. om allmänplats marken och gator i detaljplanen. Inga kostnader är avsedda att påföras fastighetsägarna för detta. Nuvarande vägstandard har preciserats i detaljplanen.

Ev. framtida standardförbättringar kräver planändring. I samband med denna får även gatukost- nader prövas.

Trosa kommun kommer att genom avtal komma överens med de olika fastighetsägarna om kostnaderna för anslutning till VA-nätet.

TEKNISKA FRÅGOR

Vid genomförandet av planen behöver kompletterande geotekniska utredningar utföras för att mer i detalj klargöra lämplig grundläggning och andra åtgärder som behöver vidtas.

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

Vid planarbetet har samråd skett med samhällsbyggnadschef Björn Wieslander, planchef Mats Gustafsson, kommunarkitekt Peter Hermelin och ingenjör Lars Haglund, Trotab

Hållsta 2006-10-27 2006-11-13 2007-03-08

2010-06-03

Barry Widelund

(13)

Detaljplan för del av Långnäs 5:1 m.fl.,( Långnäsudd ), Trosa, Trosa kommun

Rev. 2006-11-13

Rev. 2007-03-08

Rev 2010-06-03

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PL 2006-XX-XX

1. Innehåll

Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, begränsas till att gälla markförutsättningar, ersättnings- mark för grönområde samt gestaltningsfrågor.

2. Syfte

Att översiktligt bedöma områdets förutsättningar att bebyggas med bostäder och att belysa eventuell ersättningsmark för grönområden som föreslås bebyggas samt att fördjupa gestaltningsfrågorna.

3. Markförhållanden

Inga geotekniska undersökningar har utförts inom området. Med hänsyn till områdets topografi och stora omfattning av berg och sten bedöms marken ha hög bärighet. Risk för större block eller berg finns i de högre partierna. Inom området nere vid vattnet nedanför moränkanten kan man räkna med att man hittar lerjordar med ringa bärighet. För bebyggelse i det området behöver geoteknisk undersökning utföras för att klargöra lämpligt grundläggningssätt.

4. Ersättningsmark för grönområde

Den mark som tagits i anspråk för bostadsbebyggelse har ersatts med mark i anslutning till gemen- samhetslokalen ”Ladan”. Även om denna i dag är sank och svår att använda så kommer den att i en snar framtid bli fastare och mer attraktiv. Inom det området tillskapas även en möjlighet att tillskapa en ny båthamn. Ett viktigt tillskott till naturmiljön är strandområdena vid Stora Kronskär, som är ett värdefullt inslag i landskapsbilden och ett utflyktsmål för de båtburna.

Området är beläget omedelbart utanför detaljplanen.

5. Gestaltning

Genom att låta den äldre, variationsrika träbebyggelsen i området få tjäna som förebild för ny bebyggelse kan området få den gestaltning som eftersträvas. Motivet med trähus i den varierande skogs- miljön eftersträvas. Byggnaderna anpassas till miljön utan större ingrepp i naturen.

6. Slutsats

Den måttliga utökningen av tomter inom det stora området innebär inte något större ingrepp i naturen varför något hinder för ny bostadsbebyggelse med den inriktning som detaljplan föreslår ej föreligger.

Hållsta 2006-10-27 2006-11-13 2007-03-08

2010-06-03 BARRY WIDELUND ARKITEKTKONTOR AB

Barry Widelund BESLUTSDATUM: SBN 2008-06-10 § 84

ANTAGANDE: KFM 2008-10-22 § 65

(14)

Detaljplan för del av Långnäs 5:1 m.fl.,( Långnäsudd ), Trosa, Trosa kommun

Rev. 2006-11-13

SAMRÅDSREDOGÖRELSE PL 2006-XX-XX

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2006-11-13 § 142 att sända ut detaljplanen på samråd enligt PBL, kap 5 § 23.

Kompletta detaljplanehandlingar sändes ut till berörda enligt fastighetsförteckning 2006-11-17 och sändlista 2006-11-23

Samråd har skett från 2006-11-23 t.o.m. 2006-12-15.

Under samrådstiden har följande skrivelser inkommit:

Nr Datum Fastighetsägare Fastighet Synpunkter

1. 2006-11-29 Vägverket Synpunkter

2. 2006-11-30 Mät & Kart, Nyköping Ingen erinran 3. 2006-12-01 Britt-Marie Olsson Långnäs 3:16 Synpunkter 4. 2006-12-04 Sune G o Kerstin Staberg Jansson Långnäs 3:23 Synpunkter 2006-12-12 Sune G o Kerstin Staberg Jansson Långnäs 3:23 Synpunkter 2007-01-04 Sune G o Kerstin Staberg Jansson Långnäs 3:23 Synpunkter 5. 2006-12-04 Bo o Christina Haraldsson Långnäs 3:25 Synpunkter 6. 2006-12-04 Marie Blommark o Kjell Siggesson Långnäs 3:28 Synpunkter 7. 2006-12-05 Åke och Inger Söderberg Långnäs 3:11 Synpunkter 8. 2006-12-07 Peter Ehnemark Långnäs 3:37 o 3:39 Synpunkter

9. 2006-12-11 Vattenfall Synpunkter

10. 2006-12-11 Ulla och Per Grehag Långnäs 3:20 Synpunkter 2006-12-14 Per o Ulla Grehag Långnäs 3:20 Synpunkter 11. 2006-12-11 Stefan Kalmsäter Långnäs 3:33 Synpunkter 12. 2006-12-11 Yvonne H-Almfeldt, Hans Palmqvist Långnäs 4:15 Synpunkter 13. 2006-12-12 Långnäs Fastighetsägarförening Synpunkter 14. 2006-12-12 Mats Friberg Långnäs 3:14 Synpunkter 15. 2006-12-12 Marianne o Peter Haraldsson Långnäs 3:30 Synpunkter 16. 2006-12-13 Mats och Corazon Surber Långnäs 3:22 Synpunkter 17. 2006-12-13 Heidi Rocco Långnäs 3:21 Synpunkter 18. 2006-12-13 Hans Wahlström gm Charlotte W Långnäs 3:2 Synpunkter 19. 2006-12-13 Hans Wahlström gm Stefan W Långnäs 3:2 Synpunkter

20. 2006-12-14 Eva Tetzell Långnäs 3:32 Synpunkter

21. 2006-12-15 Arrendator Kråmö Skärgårdsby, Håkan Jäderberg Synpunkter 22. 2006-12-15 Lisa o David Mobrand/Per Åke Mobrand Långnäs 3:18 Synpunkter 23. 2006-12-15 Lars Henriksson Långnäs 3:13 Synpunkter 24. 2006-12-15 Anders och Annika Rosswall Långnäs 3:12 Synpunkter 25. 2006-12-15 Susanne Glemme Långnäs 3:38 Synpunkter

26. 2006-12-15 Länsstyrelsen Synpunkter

27. 2006-12-15 Lisbeth Nilsson, Ingemar Andersson Långnäs 5:1 Synpunkter Karin Lännkvist och Birgith Gustavsson

28. 2006-12-18 Kerstin Berg, Daggungarna 1:2 o Synpunkter Daggungarna 1:3

29. 2006-12-20 Pär Landegren o Sofia Lindgren Långnäs 3:24 Synpunkter

(15)

SYNPUNKTER:

1. Vägverket

Vägverket noterar att detaljplanen medger 8 nya bostadstomter som har tillfart via den ca 4 m breda tillfartsväg. Planen föreslår hastighetsbegränsning till 30 km/h vilket medger blandad trafik inom planområdet. Från trafiksäkerhetssynpunkt är det viktigt att samma princip tillämpas på tillfartsvägen även utanför planområdet så långt tillfartsvägen har samma standard.

Kommentarer och förslag:

De synpunkter som framförs och kommer att framföras till Tekniska kontoret ansvariga för denna typ av frågor inom Trosa kommun.

De synpunkter som framförs föreslås ej medföra någon ändring av planförslaget.

3. Britt-Marie Olsson Långnäs 3:16

Ägaren till Långnäs 3:16 instämmer i de synpunkter som Långnäs Fastighetsägarförening fram- för i sitt yttrande. (Se yttrande 13).

Kommentarer och förslag:

Se bemötande under yttrande 13.

De synpunkter som framförs föreslås medföra en ändring av detaljplaneförslaget på sätt som redovisas under yttrande 13.

4. Sune G Jansson & Kerstin Staber Jansson Långnäs 3:23

Ägarna till Långnäs 3:23 har inkommit med yttrande vid tre olika tillfällen. De synpunkter som framförs behandlas samlat under denna punkt.

Yttrande 1.

1. Ägarna till Långnäs 3:16 instämmer i de synpunkter som Långnäs Fastighetsägarförening framför i sitt yttrande. (Se yttrande 13).

2. Utöver detta anser de att fastigheter som delas/styckas skall få begränsningen i att byggnader skall placeras minst 6,0 meter från fastighetsgräns utan grannemedgivande. Detta skall gälla vid uppförande av nya byggnader på såväl stamfastighet som avstyckad fastighet.

3. Nockhöjd av 5,5 meter över medelvatten är infört som en högsta höjd för båthus och sjöbod.

Denna höjd är för låg beroende på att maximal havsvattennivå är ca 1 meter över medelvatten så borde nockhöjden justeras till 6,0 meter för att överensstämma med höjden för en ekonomibyggnad på 3,0 meter och en 30 graders taklutning.

(16)

Yttrande 2.

På fastigheten Långnäs 3:28 har uppförts ett hus i 2 våningar nära vattnet och på en hög berg- klack. Denna byggnad är dåligt anpassad till platsen och därför finns det anledning

att ändra vissa planbestämmelser som föreslås.

I sitt yttrande skriver ägaren till Långnäs 3:23.

4. att högsta antal våningar, största taklutning och ”v” tas bort ur planen.

5. att högsta byggnadshöjd ersätts med en högsta total nockhöjd på byggnaden av

7,5 resp. 4,5 meter, samt för sjöbodar och båthus 6,0 eller helst 6,5 meter från medelvatten.

6. att byggnader generellt skall placeras minst 6,0 meter från fastighetsgräns, uthus 4,5 meter från fastighetsgräns. Bestämmelsen skall gälla om inte grannemedgivande finns från närmast gränsande fastighet.

7. att utförande ändras till: Bebyggelsen skall utformas med hänsyn till området och ges en ljus karaktär.

8. att WV1 småbåtshamn gäller för fastigheter inom planområdet utan egen möjlighet att anläg- ga brygga inom den egna fastigheten.

Yttrande 3

Yttrandet berör frågan kring högsta totalhöjd för båthus och vidareutvecklar orsaken till varför höjden bör vara större. I sitt yttrande skriver ägaren till Långnäs 3:23.

9. ”Vill endast förklara varför nockhöjd på minst 5,5 eller 6,0 meter måste gälla i plan.

Enligt SMHI har vattennivån varit ca 90 cm över och ca 50 cm under medelvatten de senas- te 40 åren.

Om man dessutom tar hänsyn till forskningsresultat och flera utredningar kommer sannolikt havsnivån att kunna stiga ca 20 cm på 25 år och upp emot 40 cm på 50 år.

Se bl.a bif. diagram fr Naturvårdsverket.

Vid nybyggnation och med kännedom om ovanstående så bör grundläggning till dessa byggnader(borde för övrigt gälla hela Trosa) placeras minst 1,5 m över medelvatten och därmed är en rimlig nockhöjd 6,0 m.

Använd våra båthus som referens som anses vara små och låga enligt många bedömmare.

Våra båthus nockhöjd är ca 4,3 m, sjöboden ca 25 cm lägre, från grundläggningens under- sida, viket då skulle motsvara 5,8 m från medelvatten. Kommentaren är möjligen att vi inte har varit försiktiga i vår etablering utan byggt endast 1,0 meter över medelvatten och endast 42 kvm stort båthus samt med en takvinkel på 26 grader och plåttak. Ett större båthus med en bredd av 6,0 - 6,5 m måste dessutom gå ner väsentligt i takvinkel, taktegel är då helt uteslutet”.

(17)

Kommentarer och förslag:

Yttrande 1.

1. Se yttrande 13.

2. I planbeskrivningen sägs att avsikten med planen är att nya byggnader skall placeras på sådant sätt att de anpassas till bebyggelsen på angränsande fastigheter. Det finns därför skäl att föra in en generell bestämmelse om

att huvudbyggnader skall placeras minst 6,0 meter från fastighetsgräns.

Om granne medgiver att byggnad placeras närmare gräns än 6,0 meter så kan Samhällsbyggnadsnämnden efter prövning medge detta.

Denna höjd är beräknad med en maximal havsvattennivå av ca 1 meter över medelvatten och en byggnadshöjd för sjöboden på 2,5 meter och en 30 graders taklutning. Med en byggnad på 6,0 meter så behöver inte nocken ha en större höjd än föreslagna 5,5 meter.

Förslaget föreslås därför inte ändras.

Yttrande 2.

Den byggnad som redovisas till är prövad mot nu gällande avstyckningsplan från 1947.

I denna finns inga detaljerade planbestämmelser utan enbart att bostäder får uppföras.

Den utformning som medgetts har således inte prövats med de nu aktuella planbestämmelser- na.

4. det finns därför inte skäl att ändra planens bestämmelser så att högsta antal våningar, störs- ta taklutning och ”v” tas bort ur planen. Förslaget föreslås därför inte ändras.

5. att högsta byggnadshöjd ersätts med en högsta total nockhöjd på byggnaden av

7,5 resp. 4,5 meter, samt för sjöbodar och båthus 6,0 eller helst 6,5 meter från medelvatten.

6. Betr. frågan om att huvudbyggnad generellt skall placeras minst 6,0 meter från fastighets- gräns mm Se förslag under 2

7. att bestämmelsen under Utförande ändras.

I planförslaget anges: ”Bebyggelsen skall utformas med hänsyn till området och ges en ljus karaktär, fasader utförs av trä”. Den föreslagna bestämmelsen ”Fasader utförs av trä” före- slås bibehållas. Förslaget föreslås därför inte ändras.

8. Som framgår av planförslaget så är det under Vattenområden redovisat att det WV- område som har tillskapats i norr är till för att de nuvarande servitutsinnehavarna på fastigheten Långnäs 5:1 och tillkommande fastigheter inom detaljplaneområdet som saknar eget bryggområde skall få ett sådant.

Yttrande 3.

9. Frågan kring nockhöjd har redovisats under 3 och 5 ovan.

De synpunkter som framförs föreslås medföra ändring av detaljplaneförslaget med

en planbestämmelse som medger att huvudbyggnader skall placeras minst 6,0

meter från fastighetsgräns. Om granne medgiver att byggnad placeras närmare

gräns än 6,0 meter så kan nämnden efter prövning medge detta.

(18)

5. Bo och Christina Haraldsson Långnäs 3:25

Ägarna till Långnäs 3:25 instämmer i de synpunkter som Långnäs Fastighetsägarförening fram- för i sitt yttrande. (Se yttrande 13).

Kommentarer och förslag:

De synpunkter som framförs föreslås medföra en ändring av detaljplaneförslaget på sätt som redovisas under yttrande 13.

6. Marie Blommark och Kjell Siggesson Långnäs 3:28

Ägarna till Långnäs 3:28 delar inte den uppgift som redovisas i planbeskrivningen om att vägen till Långnäsudd håller hög kvalité. De förordar en asfaltering fram till korsningen Sjölundavä- gen/Långnäsvägen.

Kommentarer och förslag:

I de samråd som föregått planförslaget så har det från de boende framförts att de bedömt väg- kvalitén vara tillräcklig och att någon förbättring inte behövs för den föreslagna utökade bebyggelsen.

De synpunkter som framförs föreslås ej medföra någon ändring av planförslaget.

7. Inger och Åke Söderberg Långnäs 3:11

De påpekar vidare att det ser ut som det

u

-område som belastar deras fastighet är redovisat under deras sjöbodar och brygga.

Kommentarer och förslag:

Betr. det redovisade

u

-området så överensstämmer det med det ledningsrättsområdet som bil- dats. Förslaget föreslås därför inte ändras i denna del.

De synpunkter som framförs föreslås medföra en ändring av detaljplaneförslaget

på sätt som redovisas under yttrande 13.

(19)

8. Peter Ehnemark Långnäs 3:37 och 3:39

Ägaren till Långnäs 3:37 och 3:39 har med stor förvåning konstaterat att i det nya förslaget så har det område på ca 400 m² vid södra tomtgränsen som han kommit överens med ägarna till Långnäs 5:1 om att få köpa tagits bort. Orsaken till att han vill köpa den är att han vill sköta marken med ägarintresse och inte att marken skall nyttjas som dumpningsplats för trädgårdsav- fall.

Kommentarer och förslag:

Området har i tidigare planförslaget föreslagits som tomtmark utan bebyggelserätt.

Planen föreslås ändras till detta inför utställningen.

De synpunkter som framförs föreslås medföra en ändring av detaljplaneförslaget på sätt som redovisas ovan. Kvartersmarken utökas med ca 400

m^2.

9. Vattenfall

Vattenfall skriver i sitt yttrande att de vill ha en justering av beskrivningstexten vad avser El Då de planerar förändringar av elnätet. De önskar att texten ändras till:

” El finns utbyggd inom planorådet. Vattenfall Distribution AB kommer inom en 10-årsperiod att bygga om mellanspänningsnätet (10 kV-ledning) i planområdets norra del. I samband med detta kan det bli aktuellt att ny ledning förläggs i mark men det är också möjligt att den byggs om i luftledningsutförande.

Lämplig sträcka för denna åtgärd fastställes i samband med att åtgärdens planering sker vid senare tidpunkt”.

Kommentarer och förslag:

Planen föreslås ändras på sätt som Vattenfall önskar.

De synpunkter som framförs föreslås därför en ändring av detaljplaneförslaget på sätt som redovisas ovan.

10 Ulla och Per Grehag Långnäs 3:20

Kommentarer och förslag:

De synpunkter som framförs föreslås medföra en ändring av detaljplaneförslaget

på sätt som redovisas under yttrande 13.

(20)

11 Stefan Kalmsäter Långnäs 3:33

Ägaren till Långnäs 3:33 skriver att han inte vill att det bad som redovisas mellan fastigheterna Långnäs 3:31 och 3:32 på plankartan inte skall vara ett ”kommunalt” bad liknade Komöte.

Kommentarer och förslag:

Avsikten med badet är att det skall användas på liknade sätt som det gjort på senare tid.

De synpunkter som framförs föreslås ej medföra någon ändring av planförslaget.

12 Yvonne Haglund-Almfeldt, Hans Palmqvist Långnäs 4:15

Kommentarer och förslag:

De synpunkter som framförs föreslås medföra en ändring av detaljplaneförslaget på sätt som redovisas under yttrande 13.

13 Långnäs Fastighetsägarförening

Långnäs Fastighetsägareförening skriver i sitt yttrande:

Långnäs Fastighetsägareförening välkomnar att Trosa kommun nu tagit ett nytt initiativ för att få till stånd en detaljplan för Långnäs udd. Diskussionerna om planen har pågått under lång tid och det är nu angeläget att den kan antas. Föreningen bedömer att förslaget är realistiskt och att det i stort sett bör kunna godtas av berörda parter. Vi har dock några synpunkter.

1. Föreningen äger sedan början av 1950-talet den s.k. Röda Ladan vid avstyckningsområdets norra gräns. Det anges inte klart i planen vad avsikten är med marken på vilken

Ladan står. Föreningen förordar att marken kring Ladan inklusive den äng där föreningen sedan lång tid tillbaka ordnar midsommarfirande ingår i samma fastighet som Ladan. Före- ningen är öppen för alternativa lösningar, men anser att det är viktigt att föreningens och därmed fastighetsägarnas tillgång till Ladan och den omgivande marken säkerställs genom förrättning eller avtal i samband med att detaljplanen träder i kraft. –

Föreningen ställer sig frågande till om angivandet av den högsta byggnadshöjden inom ru- tan överensstämmer med Ladans faktiska mått. En ytterligare kommentar är att enligt be- teckningen ”f” ska bebyggelsen ges en ljus karaktär. Den faluröda färg som Ladan och flera andra fastigheter har är väl snarast att betrakta som mörk. Föreningen förutsätter att befint- liga byggnader inte ska ges en annan färg.

(21)

2. Under förutsättning att samtliga områden markerade som natur samt vägarna inom planom- rådet övertas av kommunen är det föreningens uppfattning att villa- och vägservituten som rör fastigheterna inom detaljplanen och Långnäs 5:1 kan upphävas i samband med att pla- nen vinner laga kraft. Föreningen har träffat en preliminär överenskommelse med Långnäs 5:1 om detta och inhämtar nu fastighetsägarnas besked om de godkänner en sådan över- enskommelse. Föreningen hemställer att kommunen svarar för de förrättningskostnader som uppkommer i detta sammanhang.

3. Vid naturområdet mellan fastigheterna 3:31 och 3:32 finns en brygga (Kalkbryggan) vars båtplatser enligt ett avtal med föreningen disponeras av fem fastigheter inom området som inte har strandtomt. Föreningen förutsätter att kommunen när den övertar naturmarken inte ändrar dispositionsrätten till bryggan. Detta kan behöva säkerställas genom förrättning eller avtal.

4. Det bör vidare anges att området WV1 i Stadsfjärden söder om den nya fastigheten utgör en småbåtshamn endast för denna fastighet samt befintliga fastigheter inom gamla Långnäs- området som inte har strandtomt och vars ägare själva är beredda bekosta ”hamnen”. Anta- let platser kan behöva begränsas för att ”hamnen” inte ska bli för stor. Vore inte benämning- en ”båtbrygga” bättre än ”småbåtshamn”? Brygga markerar tydligare att det endast ska vara fråga om en mindre anläggning.

5. Området markerat med ”x” mellan fastigheterna 3:20 och 3:21 har inte använts av allmänhe- ten under en lång följd av år och uppfattas som tomtmark. Markområdet bör därför kunna förvärvas av ägaren till den angränsande fastigheten 3:20 i enlighet önskemål från denna, vilket också tillstyrkts av ägaren till 3:21.

6. Ägaren till fastigheten 3:31 bör ges möjlighet att förvärva den markremsa som ligger mellan fastigheten och nedfarten till den under punkt 3 nämnda båtbryggan. Marken uppfattas re- dan idag som en del av fastigheten.

7. Föreningen har inget att erinra mot att även andra fastighetsägare, som framför sådana önskemål, får göra mindre kompletterande markförvärv om det inte strider mot andra enskil- da eller allmänna intressen.

8. Föreningen noterar att användningsgränsen är dragen med ett mycket varierande avstånd till planområdets gräns och till strandkanten och vill framföra att det kan övervägas att grän- sen dras på ett visst avstånd från t.ex. strandkanten.

9. I kartan används två (tre) benämningar på en byggnads höjd både totalhöjd (nockhöjd) och byggnadshöjd. Det bör övervägas att ha samma benämning på höjden för såväl huvud- byggnad som sjöbodar och båthus.

10. Genomförandetiden måste sättas till 15 år i linje med tidigare önskemål och nämndbeslut.

Föreningen vill också understryka vikten av att alla fastigheter ges en likvärdig behandling i olika planärenden.

Med vänlig hälsning

Tomas Tetzell Ordförande

Långnäs Fastighetsägareförening

(22)

Kommentarer och förslag:

Föreningen välkomnar detaljplaneförslaget för Långnäsudd. Planarbetet har pågått under lång tid och det är nu angeläget att den kan antas. De bedömer att förslaget är realistiskt och att det i stort sett bör kunna godtas av berörda parter men de har dock några synpunkter som bemöts nedan:

1. Avsikten med planförslaget är att byggnaden kan vara en gemensamhetslokal för de boende i området. Runt byggnaden föreslås en mindre tomt. Marken i övrigt utanför Ladan har lagts som NATUR-mark. Avsikten är att den marken skall användas på samma sätt som fö- reningen beskriver med midsommarfirande mm.

2. Påpekandet om byggnadens byggnadshöjd inte överensstämmer med Ladans faktiska mått är riktig och att den faluröda färg som Ladan har skall behållas. Dessa felaktigheter föreslås rättas till innan utställning.

3. Föreningen hemställer att kommunen svarar för de förrättningskostnader som uppkommer när villa- och vägservituten som rör fastigheterna inom detaljplanen och Långnäs 5:1 upp- hävs. Detta är inte en direkt en fråga som berör kommunen men i samband med genomfö- randet av detaljplanen så kommer ett flertal fastighetsbildningsåtgärder att bli aktuella.

Överenskommelser mellan de inblandade och fördelning av kostnaderna för markregleringar mm får då träffas vid förrättningen.

4. Nyttjandet av bryggan (Kalkbryggan) vars båtplatser disponeras av fem fastigheter inom området som inte har strandtomt säkerställes genom förrättning eller avtal

5. Det är riktigt att området WV1 i Stadsfjärden som föreslås i norra delen av planområdet endast utgör en småbåtshamn för Långnäs 5:1 samt befintliga fastigheter inom gamla Lång- näsområdet som inte har strandtomt och vars ägare själva är beredda bekosta ”hamnen”.

Området är tilltaget större än vad som troligen behövs för ändamålet men genom den utbredning som ges i planen så ges möjlighet att lokalisera den eller de till den plats/er som är tekniskt bäst lämpad/e.

Planen föreslås inte ändras

6. Området markerat med ”x” mellan fastigheterna 3:20 och 3:21 föreslås tas bort och området ändras till kvartersmark utan denna restriktion. Området kan då övergå till intresserad köpa- re.

7. Ägaren till fastigheten 3:31 ges möjlighet att förvärva den markremsa som ligger mellan fastigheten och nedfarten till den under punkt 3 nämnda båtbryggan. Kvartersmarken föreslås utökas på sätt som föreslås.

De mindre kompletterande markförvärv som föreslås prövas mot enskilda eller allmänna intressen.

8. Användningsgränsen är förlagd på ett sådant sätt så att bryggor kan utföras.

Planen föreslås inte ändras beroende på de synpunkter som framförs.

9. Byggnader regleras normalt med byggnadshöjd och så har även gjorts i denna plan.

Denna reglering av höjd på byggnader fungerar normalt tillfredsställande.

P.g.a. synpunkter på att sjöbodar och båthus har blivit väl höga och i vissa fall siktskym- mande så har totalhöjd (nockhöjd) valts som begränsning av höjden.

Planen föreslås inte ändras beroende på de synpunkter som framförs

(23)

10. I vissa områden där förändringar kan förväntas har kortare tid än 10 år satts men normalt har genomförandetiden för bebyggelse i Trosa satts till 10 år.

Det finns därför inte skäl att ändra på den föreslagna genomförandetiden på 10 år.

De synpunkter som framförs föreslås medföra ändring av detaljplaneförslaget på sätt som redovisas ovan.

14. Mats Friberg Långnäs 3:14

Han framför även synpunkter över totalhöjden för sjöbodar och båthus och skriver i sitt yttrande:

Jag har följande invändning på förslaget till detaljplan;

- Skrivningen om sjöbodar och båthus måste ändras. en högsta totalhöjd (nockhöjd) på byggnaden av 5,5 m över medelvattenytan. Detta är inte genomförbart med bestämmelsen om sammanlagd area av 80 kvm samt de praktiska konsekvenser som blir vid byggnation på en brygga.

Variationen mellan låg- och högvatten är ca 1,40 m. Under vintern 2004/05 var det som mest +72 cm över

medelvattennivå. En brygga måste ligga, för att med säkerhet inte bli blöt, mellan 1 - 1,3 m över medel- vattennivå,utan att ta hänsyn till kommande klimatförändringar och ökad vattennivå. Byggar man ett båt- hus på 80 kvm, somfaktiskt står byggt på en brygga, och med 30 graders taklutning, så räcker inte en nockhöjd på 5,5 m över medelvattenytan till! Om nockhöjden skall sättas ut i detaljplanen så borde den kunna uppgå till ca 7 m.

Man borde kunna ta bort skrivningen helt då höjden redan begränsas av en begränsning av area samt taklutning på 30 grader. Skriv i stället in att höjden, 3 m, för en byggnad på en brygga, alltså sjöbod eller båthus skall mätas från överkant på bryggdäcket. Medelvattenytan kommer ju att förändras med tiden.

Jag ser fram emot att ändring av detta sker och att planen snabbt kan ställas ut och antas. Jag förbehål- ler migdock att återkomma med ytterligare synpunkter om förändringar sker i planen som påverkar de boende negativt.

Med vänliga hälsningar

Mats Friberg Långnäsvägen 36 Fastighet; Långnäs 3:14

Kommentarer och förslag:

Se bemötande under yttrande 13 samt 4.

De synpunkter som framförs föreslås medföra en ändring av detaljplaneförslaget

på sätt som redovisas under yttrande 13.

(24)

15 Marianne och Peter Haraldsson Långnäs 3:30

Kommentarer och förslag:

De synpunkter som framförs föreslås medföra en ändring av detaljplaneförslaget på sätt som redovisas under yttrande 13.

16 Mats och Corazon Surber Långnäs 3:22

Kommentarer och förslag:

De synpunkter som framförs föreslås medföra en ändring av detaljplaneförslaget på sätt som redovisas under yttrande 13.

17 Heidi Rocco Långnäs 3:21

Ägarna till Långnäs 3:21 instämmer i de synpunkter som Långnäs Fastighetsägarförening fram- för i sitt yttrande avseende punkt 6. (Se yttrande 13).

Kommentarer och förslag:

De synpunkter som framförs föreslås medföra en ändring av detaljplaneförslaget på sätt som redovisas under yttrande 13.

18 Hans Wahlström gm Charlotte Wahlström Långnäs 3:2

Ägaren till Långnäs 3:2 har observerat att en del av ängen som nyttjas beteshage föreslås utgå ur planförslaget. Om det innebär att de därigenom förlorar rätten att påverka i vilken omfattning man kommer att anlägga bryggor där så menar de att denna rätt tas med i den här planen.

De vänder sig mot den föreslagna småbåtshamnen vid röda ladan. De menar att ett bättre för- slag är att ha fler mindre bryggor inom Långnäsområdet för intilliggande fastigheter och även behålla den på udden där Daggungarna har sin båtplats. De befarar att en småbåtshamn i sin förlängning kan innebära att även bilparkering kommer att iordningsställas i anslutning till denna.

Enda utrymmet för en sådan är i skogskanten där midsommarfirandet sker.

(25)

Kommentarer och förslag:

Avsikten med att ta undan del av ängen är att därigenom skapas en möjlighet för gården att tillskapa sig en båtplats för det egna behovet. Någon större anläggning är inte aktuell.

Skulle så bli fallet så får det prövas i ny detaljplan.

Det är riktigt att området WV1 i Stadsfjärden som föreslås i norra delen av planområdet endast utgör en småbåtshamn för Långnäs 5:1 samt befintliga fastigheter inom gamla Långnäsområdet som inte har strandtomt. Området är tilltaget större än vad som troligen behövs för ändamålet men genom den utbredning som ges i planen så ges möjlighet att lokalisera den eller de till den plats/er som är tekniskt bäst lämpad/e. Förslaget föreslås inte ändras.

Det är riktigt att det kan uppkomma behov av parkeringsplatser vid en brygganläggning. Detta behov kan bli aktuellt redan vid enbart en bryggplats. För att styra dessa parkeringsplatser före- slås att del av det fri området väster om ladan redovisas som bilparkering.

De synpunkter som framförs föreslås inte medföra någon ändring av VW

1

–området Förslaget kompletteras med ett mindre parkeringsområde väster Ladan.

19 Hans Wahlström gm Stefan Wahlström Långnäs 3:2

1. Ägaren till Långnäs 3:2 hänvisar till det yttrande som avgivits av Långnäs Fastighets- ägarförening och meniningen där det anges ”föreningens uppfattning är att alla servitut kan upp- hävas i samband med att planen vinner laga ”I den förteckning över servitut för fastigheter på detalj- planeområdet, som Thomas Holm på Lantmäterimyndigheten upprättat ingår inte fastigheten 3:2, dvs vår fastighet. Vårt krav är naturligtvis att så ska vara fallet. Vi ingår i detaljplaneområdet och ser ing- en anledning till att vi undantas från att få vårt servitut upphävt”.

2. Vidare framför de liknande synpunkter på småbåtshamnen och undantagsområdet som i skrivelse 18.

3. De ställer sig frågan hur de ”NATUR-områden” som ska övertas av Trosa kommun kommer att skötas. De vill ha inskrivet i planen vem som ska ha ansvaret för att göra detta och att Långnäs fastighetsägarförening tilldelas detta ansvar.

4. De skriver ”I förslaget har de vattenområden på Långnäs 5:1 som är belägna utanför detaljplane- gränsen och som ingår i avstyckningsplanen föreslagits upphävas.”

Vad betyder detta? Denna mening bör kunna uttryckas på ett mera lättförståeligt sätt.

Kommentarer och förslag:

1. Frågan kring de olika servitut som finns mellan fastighetsägaren på Långnäs 5:1 och fastig- hetsägarna inom planområdet kommer att prövas vid en lantmäteriförrättning.

Ägaren till Långnäs 3:2 får bevaka sina intressen vid denna förrättning.

2. Se kommentarer under yttrande 18

3. Kommun blir huvudman för allmän platsmark när planen vinner laga kraft. Ingenting hindrar dock att kommunen tar hjälp av Långnäs fastighetsägarförening för detta.

4. Denna skrivning betyder att det vattenområde som är beläget utanför detaljplanegränsen kommer att upphävas. För det området kommer ingen detaljplan att finnas.

De synpunkter som framförs föreslås inte medföra någon ändring av VW

1

–området

Förslaget kompletteras med ett mindre parkeringsområde väster Ladan.

(26)

20 Eva Tetzell Långnäs 3:32

Utöver detta framför hon att hon vill att det bad som ligger inom naturområdet norr om deras fastighet, bör bevara sin karaktär som ett litet, naturligt strandbad.

Kommentarer och förslag:

Avsikten med badet är att det skall användas på liknade sätt som det gjort på senare tid.

De synpunkter som framförs föreslås medföra en ändring av detaljplaneförslaget på sätt som redovisas under yttrande 13.

21 Håkan Jäderberg, Arrendator Kråmö Skärgårdsby

Håkan Jäderberg skriver

”Min arbetsplats är skärgården med arbetsresor och från Långnäs udd samt Trosa hamn. Be- lysningen stör sjöfarten med dess starka belysning som är riktad mot sjön.

...Sjötrafiken blir bländad !!!!

Kommentarer och förslag:

Dessa frågor kan inte behandlas i detaljplanen utan får framföras på annat sätt till de boende.

De synpunkter som framförs föreslås ej medföra någon ändring av planförslaget.

22 Lisa och David Mobrand Långnäs 3:18

I övrigt framför de:

EN GRUNDREGEL SKALL VARA ATT FÖR ALLA FASTIGHETER INOM DETALJPLANEOMRÅDET SKALL GÄLLA SÅ LIKA VILLKOR SOM MÖJLIGT.

BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE

1. Med planförslagets vingliga dragning av ANVÄNDNINGSGRÄNSEN varierar avståndet från c.a 100 meter innanför till c:a 50 meter utanför(?) fastighetsgränserna.

Den skissade ANVÄNDNINGSGRÄNSEN bör ersättas med ett mått på hur långt utanför fastighetens ursprungliga landområde, enligt 1947 års avstyckningsplan, som fastighetens vattenområde får be- byggas med sjöbodar och båthus. Ett exakt avstånd, LIKA FÖR ALLA, krävs.

Det är klart vettigast att utgå från den 1947 utstakade och på såväl kartor som i verkligheten marke- rade linjen.

(27)

2. 80 m² ”höghus” med en totalhöjd på 5,5 m på varje fastighets strand verkar något överdrivet. Det motsvarar 8 tvåvånings ”Friggebodar” per fastighet. Det blir inte mycket sjöutsikt kvar. Vill vi verkligen ha det så?

PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE

Placering

3. Särbehandling av delningsbara tomter accepteras inte.

Utformning

4. Byggnadens högsta totalhöjd bör ersätta det luddiga fackuttrycket högsta byggnadshöjd, som inte säger någonting om byggnadens totala höjd utan bara skapar förvirring.

Största taklutning kan då utgå eftersom det primära skall vara att begränsa den totala byggnadshöj- den, vilken i sin tur kan begränsa grannars utsikt.

Utförande

5. Bebyggelsen skall utformas med hänsyn till området.

och ges en ljus karaktär, fasader utförs av trä.

Eftersom en stor del av befintlig bebyggelse har mörka, naturnära färger och fasader i t.ex. Eternit fö- rekommer, bör andra delen av meningen utgå. Det finns knappast något vettigt skäl att på dessa sto- ra tomter förbjuda fortsatt användning av olika fasadbeklädnader, även om Eternit naturligtvis inte är aktuellt längre. Vad är det för fel på t.ex. tegel?

Trosa 2006-12-15

Lisa och David Mobrand / Per-Åke Mobrand

Kommentarer och förslag:

1. Användningsgränsen är förlagd på ett sådant sätt så att bryggor kan utföras.

Planen föreslås inte ändras beroende på de synpunkter som framförs.

Denna höjd är beräknad med en maximal havsvattennivå av ca 1 meter över medelvatten och en byggnadshöjd för sjöboden på 2,5 meter och en 30 graders taklutning. Med en byggnad på 6,0 meter så behöver inte nocken ha en större höjd än föreslagna 5,5 meter.

3. I planen har fastlagts att de som har stora tomter får möjlighet att dela dessa. Bestämmel- sen för detta är dock att ”De nya tomterna skall ges en minsta landareal av ca 2000 m^2”.

4. Byggnader regleras normalt med byggnadshöjd och så har även gjorts i denna plan.

Denna reglering av höjd på byggnader fungerar normalt tillfredsställande.

P.g.a. synpunkter på att sjöbodar och båthus har blivit väl höga och i vissa fall siktskym- mande så har totalhöjd (nockhöjd) valts som begränsning av höjden.

Planen föreslås inte ändras beroende på de synpunkter som framförs

5. I planförslaget anges: ”Bebyggelsen skall utformas med hänsyn till området och ges en ljus karaktär, fasader utförs av trä”. Den föreslagna bestämmelsen ”Fasader utförs av trä” före- slås bibehållas. Förslaget föreslås därför inte ändras.

De synpunkter som framförs föreslås medföra en ändring av detaljplaneförslaget

på sätt som redovisas under yttrande 13. I övrigt ändring av förslaget.

(28)

23 Lars Henriksson Långnäs 3:13

Ägaren till Långnäs 3:13 framför i sitt yttrande synpunkter över totalhöjden för sjöbodar och båt- hus. Han anser att totalhöjden skall vara 4,5 meter d.v.s. lägre än de 5,5 meter som planen fö- reskriver.

Kommentarer och förslag:

Nockhöjd av 5,5 meter över medelvatten är infört som en högsta höjd för båthus och sjöbod.

Denna höjd är beräknad med en maximal havsvattennivå av ca 1 meter över medelvatten och en byggnadshöjd för sjöboden på 2,5 meter och en 30 graders taklutning. Med en byggnad på 6,0 meter så behöver inte nocken ha en större höjd än föreslagna 5,5 meter. Förslaget föreslås därför inte ändras.

De synpunkter som framförs föreslås ej medföra någon ändring av planförslaget.

24 Anders och Annika Rosswall Långnäs 3:12

Ägarna till Långnäs 3:12 framför liknade synpunkter som framförs i skrivelse 23.

Kommentarer och förslag:

De synpunkter som framförs föreslås ej medföra någon ändring av planförslaget.

25 Susanne Glemme Långnäs 3:38

Ägarna till Långnäs 3:12 framför liknade synpunkter som framförs i skrivelse 23.

Kommentarer och förslag:

De synpunkter som framförs föreslås ej medföra någon ändring av planförslaget.

26 Länsstyrelsen

Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande att de är beredd att upphäva strandskyddet för kvartersmark, lokalgata samt WV₁ och WB₁-områden i enlighet med länsstyrelsens beslut från 2002-08-29.

Länsstyrelsen upplyser om att det numera krävs att kommunen tar ställning till om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå vid genomförandet av detaljplanen

Kommentarer och förslag:

Kommunen kommer att som separat beslut ta ställning till om betydande miljöpåverkan kan an- tas uppstå vid genomförandet av detaljplanen

De synpunkter som framförs föreslås ej medföra någon ändring av planförslaget.

(29)

27 Lisbeth Nilsson, Ingemar Andersson, Långnäs 5:1 Karin Lännkvist och Birgit Gustavsson

Ägarna till Långnäs 5:1 har i ett 3 sidor långt yttrande utvecklat sin syn på planförslaget.

1. Under Markägoförhållanden i planbeskrivningen framgår det inte att de avstyckningar som ursprungligen gjorts i området har styckats från Långnäs 5:1. Den mark i området som inte är enskilda fastigheter är Långnäs 5:1 ägare till.

2. De skriver vidare att det ursprungliga syftet var att tillse att vatten- och avloppsfrågan löstes i området. I och med att detaljplanen inte kom till stånd reglerades frågan med hjälp av led- ningsrätt. Syftet med planen har således ändrats till att avse reglering av mark- och vatten- användningen i området. Enligt 1 kap. 5 § Plan- och bygglagen skall vid prövning av frågor enligt denna lag både allmänna och enskilda intressen beaktas.

De upplever att det planförslag som nu presenteras har tagit stor hänsyn till de boende inom området. Förslaget ger de boende möjlighet att utöka sina fastigheter, bygga om och bygga till samt i vissa fall även dela sina fastigheter. För var och en av de avstyckade fastigheterna finns ett gällande servitutsavtal som innebär att ägarna till stamfastigheten Långnäs 5:1, har möjlighet att påverka vad som får göras och inte göras på fastigheterna. Exempelvis regleras hur många bostadshus som får uppföras på tomten.

De är inte emot detaljplanen utan ser fördelar i att en modern reglering i området. De avstyckade fastigheterna har givits större fördelar än vad de som ägare har fått.

Det viktigaste för dem är att få behålla den hage de idag använder och alltid har använt som beteshage.

3. Naturmark.

De framför att det är oaccetabelt för dem att avstå från nyttjandet och ägandet av den hage de idag använder och alltid har använt som beteshage. I de diskussioner de haft med enskilda har de framkommit att många är måna om att beteshagen även fortsättningsvis kan nyttjas för bete.

4. Detaljplanegräns och användningsgräns

De undrar varför detaljplanegränsen ligger utanför användningsgränsen.

5. Miljökonsekvensbeskrivning

I planen avses utföras en småbåtshamn och för att kunna utföra detta krävs omfattande muddringsarbeten. I planområde som är beläget väster om detta har krävts en omfattande miljökonsekvensbeskrivning. Varför behandlas områdena olika.

6. Bebyggelse

I planen föreslås en byggnadsrätt på 10 % av fastighetens landareal. Vidare tillåts att sjöbo- dar och båthus med en sammanlagd byggnadsyta av 80 m². Med hänsyn till områdets ka- raktär bör byggnadsytan maximeras till 200 m²ovavsett tomtstorlek.

7. Strandskydd

De vill att strandskyddet inte skall upphävas innan detaljplanen vinner laga kraft.

(30)

Kommentarer och förslag:

1. De synpunkter som framförs om att det inte under Markägoförhållanden i planbeskrivningen framgår det inte att de avstyckningar som ursprungligen gjorts i området har styckats från Långnäs 5:1. Den mark i området som inte är enskilda fastigheter är Långnäs 5:1 ägare till föreslås införas i den reviderade planbeskrivning som tas fram inför utställandet.

2. Planens syfte är att genom detaljplaneläggning reglera mark- och vattenanvändningen inom området.

Enligt 1 kap. 5 § Plan- och bygglagen skall vid prövning av frågor enligt denna lag både all- männa och enskilda intressen beaktas.

Det förslag som presenteras har varit föremål för många olika hänsynstaganden men slutli- gen har det utmynnat i att ha den gamla avstyckningsplanen som grund.

I denna är det tvistiga området, beteshagen, redovisad som parkmark i planen och därför har nu området fått motsvarande användning NATUR i planen.

Hagen som i alla år nyttjats som beteshage bör efter prövning i Samhällsbyggnadsnämnden kunna nyttjas på liknade sätt om de närboende, berörda kan acceptera en sådan lösning.

3. Naturmark.

Se kommentarer under 2

Detaljplanegräns och användningsgräns

4. Detaljplanegränsen överenstämmer med användningsgränsen. Det är att observera att för tydlighets skull så är gränslinjen redovisad 3 meter utanför plangränsen

Miljökonsekvensbeskrivning

5. Orsaken till denna avvikelse är att den här aktuella båtplatsen är planerad för färre båtplat- ser. Innan man kan anlägga båtplatsen krävs dock en prövning av länsstyrelsen om hur byggnationen kan utföras och vilka tillstånd som erfordras.

Bebyggelse

6. Denna fråga har behandlats både av Samhällsbyggnadsnämnden, enskilda fastighetsägare och Länsstyrelsen under den tid som detaljplanearbete pågått.

det finns i dag inte skäl att frångå de byggnadsrätter som föreslås.

Strandskydd

7. Länsstyrelsens beslut brukar normalt innehålla att upphävandet förutsätter att detaljplanen vinner laga kraft.

De synpunkter som framförs föreslås ej medföra någon ändring av planförslaget.

(31)

28 Karin Berg Daggungarna 1:2 och 1:3

Ägarna till Daggungarna 1:2 och 1:3 redovisar att de har servitutsrätt på brygga.

De vill få det säkerställt att de har den rätten i planen

Kommentarer och förslag:

Förslaget föreslås ändras så att framgår de rättigheter till båthamn som ägarna till Daggungarna 1:2 och 1:3 har.

De synpunkter som framförs föreslås medföra en ändring av detaljplaneförslaget på sätt som redovisas ovan

29 Pär Landegren och Sofia Lindgren Långnäs 3:24

Ägarna till Långnäs 3:241 instämmer framför att de all tider haft en tillfartsväg till deras fastighet som snöröjts och underhållits av vagsamfundet. När den blir kommunal förutsätter de att samma ordning skall gälla även i framtiden.

Kommentarer och förslag:

Förslaget innebär att fastigheten ges rätt att ta väg över NATUR-området. Snöröjning och un- derhåll kommer dock att ske genom fastighetsägarens försorg.

De synpunkter som framförs föreslås ej medföra någon ändring av planförslaget

Hållsta 2007-02-01

Barry Widelund

Godkännes:

Trosa 2007-02-01

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET, TROSA

Mats Gustavsson