Genom studien kan det understrykas att det finns en hel del olika strategiska element som används. Vissa av strategierna används mer frekvent och ses som bättre än andra av företagen.
En del av de metoder som används av företagen i studien finns inte med i den litteratur som behandlats inom detta område. En del av de strategier som företagen använder sig av för att hålla sig korruptionsfria kan ses som mer tveksamma än andra. Att använda sig av en tredje part är en sådan strategi som gör att företagen håller ryggen fri men samtidigt kan ha viss vetskap om att korruption förekommer.
Undvikande – Både inom litteratur och bland de studerade företagen används undvikande strategi för att hantera korruption. I litteraturen nämns detta som en strategi där företag går miste om affärsmöjligheter om de undviker marknader som är korrupta. Det är tydligt att företag använder sig av undvikande om de anser att riskerna är för stora vid etablering i ett land med hög korruption. Samtidigt är det väldigt få marknader som företag håller sig helt borta ifrån. Respondenterna menar att de gör individuella bedömningar för olika affärsmöjligheter på dessa marknader snarare än att negligera marknaderna helt. Det är också tydligt att olika företag agerar olika där vissa är mer försiktiga än andra. Vissa företag verkar på marknader som andra företag aldrig skulle välja att verka på. Strategin att undvika marknader kan också ses som feg vilket medför, tillsammans med de missade affärsmöjligheterna som uppstår vid undvikande, att strategin inte är den som föredras. De flesta företag försöker i största möjliga mån hantera korruptionen med andra strategier. Det framkommer i vår studie att företag kan vara väl medvetna om att korruption förekommer men väljer ändå att delta då de anser att de kan hantera korruptionsproblemen. I en sådan situation väljer de bort det strategiska alternativet att undvika.
Uppförandekoder och utbildning – Uppförandekoder och policys i någon form som behandlar korruption har majoriteten av företagen som deltagit i studien. Fördelen med dessa
är att det finns nedskrivet vad som gäller i situationer som kan vara svåra att hantera. Företag använder sig av denna strategi mer än andra men för en del företag verkar det dock vara svårt att kontrollera om deras policy verkligen efterföljs. Att ha koder är en sak men att se till att de verkligen efterföljs är en annan. Agenter och samarbetspartners har inte alltid kunskap om företagets policy och behöver inte följa dessa vilket kan ses som dubbelmoral. En respondent uttrycker till och med att de kanske inte vill veta eller ha kontroll över vad agenterna gör.
Det är viktigt att medarbetarna vet vad som gäller och vad som ska göras om de kommer i kontakt med korruption. Här har utbildning och kunskap om uppförandekoder en viktig roll att fylla. Precis som litteraturen föreskriver använder sig de flesta företag av utbildning i någon form. Vissa företag använder utbildning mer än andra precis som med uppförandekoderna. Alla företag utbildar sin personal till viss grad men det verkar som att flera av företagen bara gör det i samband med lanseringen av nya koder eller vid nyanställningar. Genom att utveckla hur korruption ska hanteras kan företagen bli bättre och mer framgångsrika men bara om medarbetarna får ta del av denna utveckling. Det finns företag som föregår med gott exempel då de konsekvent vidareutbildar sin personal.
Verktyget Business Anti-Corruption Portal är en tjänst som svenska myndigheter tillhandahåller med utbildning och information om korrupta länder men som det enligt studien finns lite kunskap om bland företagen.
Ingångsstrategier och hantering av marknaderna – För företag som har bestämt sig för att etablera sig på en marknad där de vet att korruption förekommer finns ett antal olika ställningstaganden att göra inför själva etableringen. Precis som litteraturen beskriver så uppstår kostnader och problem på marknader med hög korruptionsgrad. Kostnader och problem som inte uppstår på marknader som har lägre korruptiongrad. Det är tydligt att företag använder sig av olika strategier för att klara av att arbeta på korrupta marknader. Att företag blandar olika strategier är vanligt, framgår i vår studie, men framhålls inte tydligt i litteraturen. Att använda sig av samarbeten ses nästan som ett måste av flera företag när de vill etablera sig och arbeta på utländska marknader. Att agera helt utan samarbeten verkar nästan vara en omöjlighet. En anledning är de kulturella och språkliga fördelarna som ett samarbete kan ge företagen. Företag använder sig av olika former av samarbeten där agenter, lokal arbetskraft och lokala företag är några exempel som nämns i studien. Att använda sig av lokal kompetens i form av lokala konsulter ser majoriteten av respondenterna som självklart.
Några av respondenterna menar även att detta förväntas av den lokala marknaden och att de skulle vara svårt att verka på marknaderna utan dessa. Det är en del av spelets regler.
Det finns en viss skillnad mellan svaren från intervjuerna och svaren från enkäten vad gäller användandet av samarbeten. I enkäten framstår samarbeten som en inte alls lika vanlig strategi i jämförelse med svaren från respondenterna i intervjuerna där det framgår att mer eller mindre alla företag använder sig av någon form av samarbete. Det går alltså inte att säga att samarbeten används av alla och att det alltid är ett bra sätt att hantera korruption. Att använda sig av samarbeten kan till och med försvåra arbetet. Några av respondenterna menar att det enda sättet för dem att vara helt säkra på att några oegentligheter inte förekommer är att själva direkt göra affärer utan mellanhänder. Varje mellanhand och varje förhandlingssituation är en möjlig risk för att det ska förekomma mutor i affären.
Enligt studien går det inte att påvisa om samarbeten är vanligare på någon specifik marknad.
Från de intervjuer som gjorts framkom det att samarbeten förekommer på marknader världen över. Enkäten visar inte heller några indikationer på att samarbeten är vanligare på vissa marknader. Om skillnader finns mellan marknader kan det istället bero på andra faktorer.
En alternativ strategi, för att hantera korrupta marknader, som en respondent framförde var användandet av rabatter. Genom att höja grundpriset innan förhandling skapas ett utrymme för att ge rabatter vilket kan minska risken att bli utsatt för mutkrav. Denna strategi omnämns inte i den litteratur som behandlats vilket kan bero på att den är väldigt specifik för vissa produkter eller branscher. Den är kanske inte applicerbar på många företag och har därför inte nämnts.
Goodwill – Att skapa goodwill genom att stödja samhällsprojekt är enligt litteraturen ett bra sätt för att skaffa sig vänner på utländska marknader. Goodwill strategin verkar inte användas av allt för många företag i studien. En del företag tar ansvar på de marknader som de agerar på men inte alla. Vissa av de företag som tar ansvar har som affärsidé att hjälpa de länder som de verkar i men då i affärssyfte och inte för att skaffa sig goodwill. För de företag som engagerar sig i samhällsprojekt är det inte alltid, som i litteraturen, för att skaffa prestige och status utan det kan vara för att de anställda i företaget anser det som väldigt positivt. Det kan vara värt att notera att de som stödjer samhällsprojekt är mer förekommande bland de större företagen som deltog i studien, medan de mindre aktörerna inte engagerar sig i lika hög grad.
Lagar – Litteraturen nämner att lagar kan vara ett stöd i att hantera korruption. Troligen finns det en viss sanning i det men lagar är inget som nämns frekvent av de företag som deltog i studien. Företagen är väl medvetna om de lagar som finns och att de måste följas men att använda sig av lagar som strategi för att hantera korrupta marknader är inget som framkommit
i studien. Lagarna finns där och måste följas men de används inte aktivt för att hantera korrupta marknader. Däremot kan lagarna ge vissa fördelar för företag som kommer från länder med stränga lagar om korruption och mutor.
Övrigt – Lagar kan hjälpa företagen att skapa sig ett rykte. Respondenterna nämner att ryktet om att vara ett svenskt företag, där korruption ses som något oacceptabelt, är av mycket stor betydelse. Genom att alla vet vilken attityd som svenska företag generellt sett har till korruption så uppstår inte svårhanterliga situationer lika ofta. Detta kan naturligtvis kopplas samman med lagar om korruption men då det finns lagar över hela världen som förbjuder korruption kan ingen tydlig korrelation mellan rykte och lag göras.
Ett sätt för företagen att vara konkurrenskraftiga utan att engagera sig i korruption är att erbjuda den bästa produkten. Kvaliteten på produkten omnämns av flera respondenter som betydelsefull. Genom att hålla hög kvalitet på produkten uppkommer ett automatiskt system för att hålla sig borta från korruption och mutor. Att engagera sig i korruption kostar pengar, som då måste tas från den budget som används för att hålla hög kvalitet på en produkt.
Genom att erbjuda högsta möjliga kvalitet så kan mutor bli överflödiga. Ett företag vars produkt är överlägsen sina konkurrenters produkt behöver inte engagera sig i korruption för att få kunder. Kvalitén omnämns inte i litteraturen men flera av respondenterna menar att det är ett mycket bra sätt att hålla sig ifrån korruption. Självklart är detta en strategi som inte passar alla typer av företag eller produkter. Om konkurrensfördelen snarare är att hålla ett lågt pris blir det svårt att samtidigt försöka konkurrera med bästa möjliga kvalitet. Ett företag som försöker hålla lägsta pris har inte heller möjligheten att engagera sig i korruption eftersom korruption medför högre kostnader. Korruptionen kommer i slutändan påverka priset, som konkurrensfördel, på ett negativt sätt.
7 Slutsats
Uppsatsen syftade till att utreda hur svenska företag etablerar sig och agerar på marknader där korruption förekommer utan att själva engagera sig i korrupt verksamhet.
Det har tydligt framkommit att de strategier och metoder som beskrivs i litteraturen används av de företag som har deltagit i uppsatsens studie. Det har dock varit svårt att bestämma vilka strategier som används vid de olika dimensionerna av korruption, pervasiveness och arbitrariness, som beskrivs i litteraturen. Studien visar att det inte går att göra distinkta skillnader mellan vilka strategier som används på de olika marknaderna där korruptionen skiljer sig åt.
I arbetet för att kunna verka korruptionsfritt på korrupta marknader är uppförandekoder och utbildning av personal utifrån dessa koder viktigt. Nästan alla företag i studien menar att både uppförandekoder och utbildning är en del av deras verksamhet. Det finns dock utrymme för företagen att utveckla och förnya sina koder samt att prioritera utbildning i högre grad än vad som är fallet idag. Uppföljning av dels hur koderna efterföljs och dels av utbildning lyser med sin frånvaro och borde få större utrymme på agendan när företag strävar efter att bli framgångsrika utan att vara korrupta.
Studien visar att det inte finns ett enskilt mirakelrecept som passar alla situationer när det kommer till hur korruption ska hanteras. Företagen måste göra analyser och riskbedömningar inför varje affär som de ämnar genomföra. Efter analys måste företagen göra ett första val om de ska genomföra eller undvika affären eller uppdraget. Att uteslutande undvika affärer där korruption misstänks är inte alltid en strategi att föredra men det är en strategi som kan användas då det bedöms att företaget inte kan hantera, påverka eller belysa de korruptionsproblem som finns. När det finns möjlighet att påverka genom att delta är detta att föredra. Det är även att föredra att göra affärer med minimal inblandning av mellanhänder då dessa skapar möjligheter för korrupt beteende. Vid de situationer där mellanhänder ej kan undvikas bör dessa arbeta under de företagsetiska koder som det svenska företaget har. Att inte kräva detta är att blunda för möjlig korruption.
En faktor som har visat sig vara betydelsefull för svenska företag och som bör lyftas fram är ryktet. Att svenska företag har ett rykte om sig att de inte engagerar sig i korruption verkar enligt studien ha stor betydelse. Ryktet kan underlätta för alla parter i en affärsuppgörelse då de vet att oegentligheter inte förekommer. Flera respondenter har framhållit ryktet som
väldigt viktigt, kanske en av de viktigaste faktorerna för ett framgångsrikt agerande på korrupta marknader. I litteraturen får frågan om ryktet däremot lite plats och skulle kunna vara föremål för en framtida studie.
Uppsatsens syfte var att lyfta fram den positiva sidan av korruptionshanteringen trots det fanns det en begränsad vilja hos företagen att delta i studien. Det här påvisar att korruption är ett ämne som är svårbehandlat både för forskare och för företagare. Trots denna svårighet har 35 företag på olika sätt deltagit i studien och hjälpt oss att visa hur företag kan agerar korruptionsfritt.
Uppsatsen har försökt skapa en bred bild av hur svenska företag verkar på korrupta marknader. För att ytterligare belysa ämnet krävs fler och mer ingående studier om hur korruption kan hanteras. Vi föreslår att vidare forskning bedrivs med fokus på specifika marknader eller branscher för att se om agerandet skiljer sig åt mellan dessa. En ingående studie i hur arbetet med goodwill och samhällsstödjande projekt kan hjälpa företag att vara framgångsrika på korrupta marknader kan också vara intressant att göra. Speciellt då goodwill kan ha positiva effekter för både företag och samhället. En sådan studie skulle dels kunna hjälpa företag att hantera korrupta marknader bättre men också skapa möjligheter för att förbättra för de länder där korruption är en stor del av samhället. Även en större kvantitativ studie skulle kunna bidra med mer kunskap om hur korruption kan hanteras.
Referenser
Bryman, A. & Bell, E. (2007). Business research methods. 2:a uppl. Oxford: Oxford University Press.
Dikova, D. & van Witteloostuiju, A. (2007). Foreign Direct Investment Mode Choice: Entry and Establishment Modes in Transition Economies, Academy of International Business, Vol.
38, nr 4: 1013-1033.
Doh, J. P., Rodriguez, P., Uhlenbruck, K., Collins, J. & Eden, L. (2003). Coping with corruption in foreign markets, Academy of Management Executive, Vol. 17, nr 3: 114-127.
Dunfee, T. E, Smith, N.C. & Ross Jr, W. T. (1999). Social contracts and marketing ethics.
Journal of Marketing, Vol. 63, 14-32.
Ernst & Young. (2008). Corruption or compliance – weighing the costs, 10th global fraud survey.
Ehrlich, I. & Lui, F. (1999). Bureaucratic corruption and endogenous economic growth.
Journal of Political Economy, Vol. 107, nr 6: 270-293.
Fadiman, J. A. (1986). A traveler’s guide to gifts and bribes. Harvard Business Review, Vol.
64, nr 4: 122-136.
Habib, M. & Zurawicki, L. (2002). Corruption and Foreign Direct Investment, Journal of International Business Studies, Vol. 33, nr 2: 291-307.
Hill, C. W. L (2007). International Business: Competing in the global marketplace 6. Ed, McGraw-Hill/Irwin, Boston.
Hodgson, G. M. & Shuxia Jiang. (2007). The Economics of Corruption and the Corruption of Economics: An Institutionalist Perspective. Journal of Economic, Vol. 41, nr 4: 1043-1061.
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Institutet mot mutor (2009) Några minnesregler. Hämtad 2009-04-08, från http://www.institutetmotmutor.se/imm/startsida/MINNESREGLER/
Kwok, C. C. Y. & Tadesse, S. (2006). The MNC as an Agent of Change for Host-Country Institutions: FDI and Corruption, Journal of International Business Studies, Vol. 37, nr 6:
767-785.
Lee, S. H. & Oh, K. (2007). Corruption in Asia: Pervasiveness and arbitrariness, Asia Pacific Journal of Management, Mar2007, Vol. 24, nr 1: 97-114.
Lin, S. & Wei, Z. (2009). The effect of corruption on capital accumulation. Journal of Economics 97, nr 1: 67-93.
Martin, K. D., Cullen, J. B., Johnson, J. L. & Parboteeah, K. P. (2007). Deciding To Bribe: A Cross-Level Analysis of Firm and Home Country Influences on Bribery Activity." Academy of Management Journal 50, nr. 6: 1401-1422.
McKinney, J. A. & C. W. Moore (2008). International bribery: Does a written code of ethics make a difference. Journal of Business Ethics, Vol. 79: 103-111.
Napal, G. (2005). Is bribery a culturally acceptable practice in Mauritius?. Business Ethics: A European Review, Vol. 14: 231-249.
Pranab, B. (1997). Curruption and Development, Journal of Economic Literature, Vol. 36:
1320-1346.
PricewaterhouseCoopers International. (2008). Confronting corruption - The business case for an effective anti-corruption programme.
Robertson, C. J. & Watson, A. (2004). Curruption and Change: The Impact of Foreign Direct Investment, Strategic Management Journal, Vol. 25, nr 4: 385-396
Rodriguez, P., Uhlenbruck, K. & Eden, L. (2005). Government corruption and the entry strategies of multinational, Academy of Management Review, Vol. 30, nr 2: 383-396.
Sanyal, R. (2005). Determinants of Bribery in International Business: The Cultural and Economic Factors, Journal of Business Ethics, Vol. 59: 139-145.
Shlefier, A. & R. W. Vishny (1993). Corruption, Quarterly journal of economics, August, 599-617.
Svenskt Näringsliv (2009) Afrika växande marknad för svenska företag. Hämtad 2009-04-08, från http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/globalisering/article55948.ece
SVT Korrespondenterna (2009) Korrespondenterna del 3 av 10. Hämtad 2009-04-22, från http://svtplay.se/v/1522591/korrespondenterna/del_3_av_10?sb,p103501,2,f,-1
SVT Rapport (2009) Rapport. Hämtad 2009-04-16, från
http://svtplay.se/v/1522259/rapport/ikea_kan_stoppa_rysk_satsning_pa_grund_av_mutor Transparency International (2009) Transparency International webpage. Hämtad 2009-04-22, från http://www.transparency.org/
Wästerfors, D. (2004). Berättelser om mutor: Det korruptas betydelse bland svenska affärsmän i öst- och Centraleuropa, Brutus Östlings Bokförlag, Stockholm.
Bilaga 1 – Intervjuguide
Intervjuguide
1. Hur lång erfarenhet av arbete på korrupta marknader har ni?
2. Hur skulle ni beskriva de största skillnaderna i att göra affärer på dessa marknader jämfört med i Sverige?
3. Har ni stött på korruption? Om ja, vilka former av korruption har ni stött på?
4. På vilket sätt har detta påverkat er verksamhet i utlandet?
5. Skulle du påstå att ni har förlorat arbete pga. att ni avstått från att anpassa er till de rådande marknadsförhållandena där korruption förekommer.
6. Har ert företag någon policy när det kommer till dessa frågor?
7. Vilka strategier använder ert företag sig av för att ta sig in och verka på korrupta marknader?
8. Hur arbetar ni runt korruption utan att engagera er i densamma?
9. Vill ni vara anonym?
Bilaga 2 – Enkät
Hello,
We are writing to you as students at Uppsala University in Sweden. Right now we are working on our master thesis in business and administration. The thesis topic is cultural differences that companies come across when they operate abroad. This questionnaire is sent to you because your company is owned by or is a subsidiary to a Swedish company and acts on a market where corruption can be a problem (according to Transparency International). Our focus is to study how companies handle corruption in a good way.
We have designed a questionnaire that will take no more than 3 minutes to answer. We are grateful to you if you can take 3 minutes of your time to answer the questionnaire below. The answers will be treated anonymous. In doing this you will contribute a lot and help us in our ambition to write an interesting master thesis.
You answer the questionnaire by either highlighting or writing a number from 1-7 that best correspond to how your company operates. Please reply this mail with your answer back to us. Feel free to leave comments! We are grateful for your contribution.
1. We use our own codes of conduct as guidelines in our work on markets where corruption can be a problem Do not agree 1 2 3 4 5 6 7 Totally agree
2. We use transnational codes, as for example the OECD convention, as guidelines in our work on markets where corruption can be a problem
Do not agree 1 2 3 4 5 6 7 Totally agree
3. We educate our personnel regarding issues around corruption and bribery Do not agree 1 2 3 4 5 6 7 Totally agree
4. We use joint venture or other cooperation’s to reduce risks in markets where we believe corruption can be a problem
Do not agree 1 2 3 4 5 6 7 Totally agree
5. We support projects that strengthen the community, where corruption can be a problem, as a way to create goodwill
Do not agree 1 2 3 4 5 6 7 Totally agree
6. We have good knowledge about Business Anti-Corruption Portal Do not agree 1 2 3 4 5 6 7 Totally agree
7. We suspect that the local market adapts to anti-corruption work and find new ways to exist
7. We suspect that the local market adapts to anti-corruption work and find new ways to exist