UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen
Företagsekonomi D Magisteruppsats VT-09 2009-06-02
Korruptionsfritt agerande
– En studie om hur svenska företag hanterar marknader där korruption och mutor förekommer
Författare:
David Eriksson Pontus Finnström
Handledare:
James Sallis
Sammandrag
Uppsatsen syftar till att utreda hur svenska företag agerar på marknader där korruption förekommer utan att själva engagera sig i korrupt verksamhet. Studien bygger på intervjuer med nio respondenter som har god kunskap och lång erfarenhet av arbete på korrupta marknader samt en enkätundersökning utförd på 28 företag från fyra marknader med olika korruptionsgrad. Studien åskådliggör att det inte är lätt för företag att ha full insikt i alla aspekter av korruption. Marknaderna kan i vissa fall anpassa sig efter företagens agerande och hitta nya vägar för korrupt beteende. Studien visar dock att det går att agera korruptionsfritt.
Korruptionsfritt agerande handlar mycket om att ha kontroll på företagets aktiviteter, att inte ta saker för givet, samt att ha tydliga policydokument och utbilda sina anställda i ämnet.
Författarnas tack
Då vi behandlat ett ämne som är relativt känsligt hade vi föraningar om att det skulle uppstå svårigheter vid genomförandet av studien. Våra föraningar besannades tidigt men vi fick uppmuntrande synpunkter som gjorde att vi arbetade vidare. Resan har varit lärorik, spännande, rolig och kaosartad.
Vi vill tacka alla de företag och respondenter som deltagit i studien. Utan deras engagemang och vilja att dela med sig av sina erfarenheter hade inte detta arbete varit möjligt att genomföra. Ett stort tack ska även riktas till vår seminariegrupp samt vår handledare James Sallis som med skarpa, uppmuntrade samt roliga kommentarer och berättelser stimulerat oss och hjälpt oss framåt.
Ett stort tack!
David Eriksson och Pontus Finnström
NÅGRA MINNESREGLER
När Du vill visa gästfrihet – kan det vara bestickning!
När Du vill vara generös – kan det vara bestickning!
När Du vill vara hygglig – kan det vara bestickning!
När Du erbjuder en studie- eller PR-resa – kan det vara bestickning!
När Du vidtar säljfrämjande åtgärder – kan det vara korruptiv marknadsföring!
och att
När Du låter Dig bjudas – kan det vara en muta!
När Du tar emot en present eller vinst – kan det vara en muta!
När Du tar emot ett fördelaktigt lån eller rabatter – kan det vara en muta!
När Du låter en leverantör utföra tjänster till Dig privat – kan det vara en muta!
När Du tackar ja till en resa – kan det vara en muta!
(Institutet mot mutor, 2009)
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 2
1.2 Disposition ... 2
2 Korruption och mutor ... 3
2.1 Korruption ... 3
2.2 Mutor... 4
2.3 Kulturella skillnader av korruption och mutor... 4
3 Korruption och dess påverkan på företag ... 6
3.1 Två dimensioner av korruption ... 6
3.2 Problem som uppstår vid mutor, ur ett företagsperspektiv ... 7
3.3 Företagstrategisk hantering av korruption... 8
4 Metod... 12
4.1 Empirisk insamling ... 12
4.2 Semistrukturerade intervjuer ... 12
4.3 Val av respondenter för intervjuer ... 14
4.4 Enkätundersökning... 15
5 Empiri... 17
5.1 Korruption ur ett svenskt perspektiv ... 17
5.2 Företagares åsikter och tankar om korruption och mutor ... 18
5.3 Agerandet på korrupta marknader... 20
5.4 Enkäten... 26
6 Analys ... 27
6.1 Bilden av korruption och mutor ... 27
6.2 Hantering av korruption ... 28
7 Slutsats... 32
Referenser ... 34 Bilaga 1 – Intervjuguide
Bilaga 2 – Enkät Bilaga 3 – Intervjuer
Bilaga 4 – Resultatanalys enkätundersökning
1 Inledning
Nyligen övervägde IKEA att införa investeringsstopp i Ryssland på grund av de problem de stött på i Samara vid öppnandet av sitt nya multivaruhus. I ett brev från de lokala myndigheterna stod det att en anhörig till en offentlig tjänsteman kunde hjälpa IKEA att lösa deras problem. IKEA misstänkte korruption medan tjänstemannen nekade (SVT Rapport, 2009). IKEA:s situation är en del av vardagen i många länder. Många fler exempel finns och detta i en värld där många svenska företag ser affärsmöjligheter utomlands. SVT:s Korrespondenterna ägnade ett helt program åt korruption och mutor där olika sorters problem belystes (SVT Korrespondenterna, 2009). Korruption skadar företagandet då företag inte kan eller vill investera på korrupta marknader på grund av de risker som det medför. Färre investeringar leder i sin tur till att samhället blir missgynnat. Det som gör ämnet komplicerat för företagen är att korruption och mutor accepteras olika världen över. Hur ska företag veta på vilket sätt de ska handskas med korrupta marknader där stora affärsmöjligheter finns?
Mutor av olika slag har funnits i årtusenden. Kautilya, premiärministern för ett tidigt indiskt kungarike, skrev om problemet redan för över två tusen år sedan. Det tidiga föraktet för mutor avspeglas i till exempel Dantes verk där han placerar mutor i helvetets avgrund. Även Shakespeare gav korruption och mutor en prominent roll i flera av sina verk. Att korruption och mutor är ett problem som fördöms uttrycks tydligt i den amerikanska konstitutionen där mutor nämns som ett av de två explicita exempel på brott som kan ställa en president inför riksrätt (McKinney & Moore, 2008). Trots detta förekommer mutor världen över och på vissa marknader är det snarare regel än undantag att betala mutor för att bedriva verksamhet.
Sverige, tillsammans med de andra nordiska länderna, rankas som de minst korrupta länderna i världen (Transparency International, 2009) men även Sverige har haft en del mutskandaler som till exempel Systembolaget, 2003. I jämförelse med andra företagsetiska frågor, Corporate Social Responsibility (CSR), har skandalerna kring mutor dock varit få. Sällan framkommer det i media, rapporter om mutanklagelser av svenska företag på utländska marknader. Trots detta uppger var femte företagsledare på större internationella företag att de upplevt korruption och mutor under den senaste tvåårsperioden. Var tredje företagsledare menar att de upplever att korruption och mutor ökar inom deras respektive bransch (Ernst &
Young, 2008).
I en rapport som PricewaterhouseCoopers gav ut i början av 2008 framgår det att 45 % av företagen avstår från att etablera sig på kända korrupta marknader med intressanta
affärsmöjligheter på grund av riskerna det medför (PwhC, 2008). Trots detta agerar många svenska företag på dessa marknader där risker finns. Under den senaste tioårsperioden har till exempel den svenska exporten till Afrika ökat med 234 %, med en tjugotvå procentig ökning bara förra året (Svensktnäringsliv, 2009). Trots att korruptionsnivån är hög så är det tydligt att svenska företag klarar av att agera och verka på dessa marknader.
Det finns idag god kunskap om de risker och problem som gör att företagen avstår från att etablera sig på korrupta marknader. Otaliga artiklar finns skrivna om hur korruption och mutor påverkar samhället och företag från olika perspektiv (Dikova & van Witteloostuiju, 2007; Hodgson & Shuxia Jiang, 2007; Lin & Wei, 2009; Martin et al., 2007). Däremot finns det lite litteratur som i ett helhetsperspektiv beskriver hur företag faktiskt gör för att verka framgångsrikt på dessa marknader och hur de navigerar för att klara detta.
Enligt ”internationell lag”, som Sverige skrivit under, får inte svenska företag anpassa sig till den rådande lokala marknaden där korruption är en del i det vardagliga företagandet. Trots detta lyckas många svenska företag agera framgångsrikt på sådana marknader. Målet med uppsatsen är att försöka få en bild av hur svenska företag gör för att kunna agera på korrupta marknader. Detta gäller marknader där det, i förhållande till Sverige, råder stora skillnader på synsätten kring korruption och mutor.
1.1 Syfte
Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska företag etablerar sig och agerar på marknader där korruption förekommer utan att själva engagera sig i korrupt verksamhet.
1.2 Disposition
Arbetet är indelat i sju större avsnitt. Teoriavsnittet är indelat i två delar där första delen är mer generell och behandlar korruption och mutor ur ett brett perspektiv. Andra delen av teorin går in på djupet och fokuserar på specifik teori kring korruption och hantering av densamma.
Genom att intervjua personer som själva har direkt erfarenhet av korrupta marknader är vår förhoppning att skapa en klarare bild över hur företagen faktiskt hanterar marknader där korruption kan förekomma. Andra delen av teorin, empirin och analysen är uppbyggda på liknande sätt.
2 Korruption och mutor
Avsnittet inleds med att beskriva och definiera korruption och mutor. Både ekonomiska och kulturella faktorer är viktiga för att förklara korruption och mutors förekomst.
2.1 Korruption
Korruption är ett fenomen som finns på alla marknader världen över. Enligt Transparency International (2009) definieras korruption som ”missbruk av anförtrodd makt för egen vinning”. Det är dock stora skillnader på hur korruption ser ut på olika marknader och i olika kulturer (Rodriguez, Uhlenbruck & Eden, 2005). Enligt Dunfee (1999) är korruption ett oacceptabelt fenomen inom de större moraliska och religiösa koderna och är klassat som olagligt handlande i alla länder. Personer som Adam Smith och Mao Tse-tung samt texter i kristendomen, buddismen, konfucianismen, hinduismen, islam, judendomen och shia fördömer korruption (Dunfee, 1999). Trots detta finns det kulturer där korruption är så gott som accepterat och där korruption är en väsentlig och högst närvarande del i internationellt företagande (Napal, 2005).
De största negativa effekterna med korruption är att det är en fara för demokratiska och moraliska värden vilket hämmar ekonomisk utveckling i samhället. Befolkningen i korrupta länder kan förlora respekten för rådande lagar och regler. I förlängningen kan det leda till att samhällsstrukturen och stabiliteten i landet hotas (Sanyal, 2005). Korruption ses som speciellt skadlig för de fattiga människorna då korruption tenderar att kanalisera resurser till mer kapitalintensiva projekt där möjligheterna att få mutor är stora (McKinney & Moore, 2008;
Shlefier, 1993). Det är speciellt i de fattiga länderna som korruptionen är som mest utbredd (Transparency International, 2009).
Dock finns det vissa forskare som menar att korruption och mutor i form av svart marknadsföring, smuggling, sidobetalningar m.m. kan öka välfärden i länder där den existerande politiska strukturen hämmar och förstör marknadsekonomisk utveckling (Pranad, 1997). Den allmänna synen är trots det att korruption generellt leder till en minskad ”Return On Investments” för företag som i sin tur leder till lägre ekonomisk utveckling (Hill, 2007;
Ehrlich & Lui, 1999; Shlefier, 1993).
2.2 Mutor
Mutor faller under korruptionsbegreppet och definieras som missbruk där offentliga tjänstemän eller privat anställda för egen vinning, missbrukar sin förtroendeposition. När en offentlig tjänsteman blir erbjuden något av värde för att påverka ett beslut eller en policy i favör till den betalande så är detta en muta. När tjänstemän kräver något av värde för att utföra sitt jobb klassas det som utpressning (McKinney & Moore, 2008; Sanyal, 2005, Shlefier, 1993; Transparency International, 2009).
Ur ett svenskt juridiskt perspektiv gör sig en mottagare av mutor skyldig till mutbrott medan en givare av mutor gör sig skyldig till bestickning. För att det skall räknas som brott behöver inte en muta ges eller tas emot utan det räcker med att erbjuda eller kräva en muta för att det ska räknas som ett brott. Själva gåvan, förmånen eller belöningen behöver inte vara en muta och på så sätt vara olaglig utan det är omständigheterna kring dessa som avgör om det är en muta (Wästerfors, 2004). Olika länders regelverk och policys för vad som är en muta kan skilja sig åt. Sverige stödjer till exempel inte det undantag som Organization for Economic Cooperation and Development (OECD) konvention har, där små summor kan ges till lägre tjänstemän för att de ska utföra deras officiella arbete (Utrikesdepartementet, 2005; Hill, 2007).
Världsbanken uppskattar att 5 % av exporten till utvecklingsländer går till korrupta tjänstemän. Genom åren har det skett en stegvis ökning i omfattningen av mutor. Vid en tidpunkt var det 5 % av ett kontraktspris som var standard för mutor vid upphandlingar, idag ligger den mellan 20-30 % (Sanyal, 2005).
2.3 Kulturella skillnader av korruption och mutor
Som tidigare nämnts fördöms korruption ur juridisk synpunkt i alla länder världen över. Det råder dock skillnader över vad som är accepterat och hur olika länder och kulturer definierar korruption och mutor. Transparency International (2009) menar att korruption i vissa länder kan ses som en del av dess kultur. Napal (2005) säger att korruption är en integrerad del i vissa samhällen och att orden korruption och mutor samt idén bakom orden är främmande begrepp för människor i dessa samhällen. Mutor ses där som vanliga gåvor och tjänster. Vissa kulturer tenderar att även uppmuntra korrupt beteende då individens lojalitet ligger hos dennes nära släktingar och vänner. Företagen, institutionerna samt samhällets lagar och regler kommer således oftast i andra hand och förbises till förmån för släkten (Napal, 2005). I dessa
samhällen är det nödvändigtvis inte en överträdelse av tjänstemannens plikter när denna favoriserar en vän utan snarare något som förväntas (Dunfee et al., 1999). Företag kan i dessa länder se mutor som en nödvändighet för att avsluta normala affärstransaktioner och ett sätt för dem att anpassa sig till de rådande normerna på de lokala marknaderna (Sanyal, 2005).
Att ge presenter kan också ses som ett icke utbytbart artighetsbeteende och ett normalt sätt att göra affärer på, ett tecken på uppskattning i vissa kulturer (Napal, 2005). Det här ger Transparency International uttryck för då de menar att presenter i en del kulturer ses som en del av att förhandla och skapa kontakter. Gåvor kan vara ett sätt att skapa framtida skyldigheter till varandra (Dunfee et al., 1999; Sanyal, 2005). Själva problemet uppstår när presenterna blir stora och orimliga (Transparency International, 2009).
Offentligt anställda i utvecklingsländer kan ha ett jobb med hög social status men ändå låga löner och får på så sätt svårt att leva upp till sin sociala status och sitt familjeansvar. Behovet av att upprätthålla en social status och tyngden av de traditionella kraven uppmuntrar till korrupt beteende (Sanyal, 2005). Anställda på olika myndigheter såsom polis, domstolar, tull m.m. förväntar sig mutor för att de skall göra sitt jobb och alltså sätta sig över regelverk och favorisera de personer som ger mutor. Kulturskillnader syns också i vissa afrikanska stater där utredningar om korruption betraktas som trakasserier mot människor (Napal, 2005).
Dunfee et al. (1999) menar att västerländska affärsmän måste försöka förstå den lokala kontexten i affärsverksamheten först och sedan se över de legala, etiska och kulturellt lämpliga vägarna att handla för att möta de lokala parternas förväntningar. Ett exempel på det ges av Fadiman (1986) då en västerländsk affärsman missförstår situationen när han blir tillfrågad om att ge Chai och Zawadi (vilket är swahiliord för bland annat mutor) när han gör affärer i Östafrika på grund av att han tolkar detta som en mutförfrågan. I själva verket var pengarna tänkta till en måltid till hans ära, helt i linje med rådande tradition. Måltidens syfte var att introducera honom för den östafrikanska affärspartnerns sociala och affärsmässiga kontakter samt stärka deras förtroendeband. Fadiman (1986) ger fler exempel på hur missförstånd och feltolkningar kan uppstå. I andra fall kan ageranden som västerländska företag gör på hemmaplan ses som mutor placerad i kontexten i utvecklingsländer.
Korruption och mutor är från början en komplicerad fråga som majoriteten av internationella företag någon gång kommer att behöva behandla. De kulturella skillnaderna över hur människor världen över ser på korruption är stora, vilket gör det ännu mer komplicerat för företagen att hantera frågan.
3 Korruption och dess påverkan på företag
Avsnittet behandlar anledningar till varför företag eventuellt engagerar sig i korruption och teori om vad företag kan göra för att navigera runt korruptionen och motverka den.
3.1 Två dimensioner av korruption
Pervasiveness (genomtränglighet) och arbitrariness (egenmäktighet) är två dimensioner som omnämns i litteratur om korruption (Doh et al., 2003; Rodriguez et al., 2005; Lee & Oh, 2007). Pervasiveness är den dimension som beskriver hur vanligt det är med korruption och mutor på en marknad. Arbitrariness beskriver om korruptionen följer vissa linjer eller om den är oförutsägbar och föränderlig. Dessa två dimensioner är oberoende av varandra och beskriver korruption ur två olika perspektiv men de bör användas tillsammans för att få förståelse för hur korruptionen på en marknad ser ut.
Pervasiveness är en fråga om frekvens när det kommer till korruption. Ju högre frekvens av korruption desto högre blir både de direkta och de indirekta kostnaderna för företagen. En hög frekvens av korruption går att hantera av ett företag om korruptionen är organiserad och förutsägbar. Det går då att beräkna de kostnader som kommer att uppstå för företaget (Doh et al., 2003; Rodriguez et al., 2005; Lee & Oh, 2007).
Arbitrariness är dimensionen som beskriver osäkerheten kring korruption och mutor. Om osäkerheten är stor så blir det mer problematiskt för ett företag att beräkna kostnader för korruptionen och den blir mer svårhanterlig. Det blir svårt att veta vem som behöver mutas och hur stora summor som behövs. Det går heller inte att veta om mutorna leder till det som mutan var till för, muttagaren kanske inte alls kan eller genomför den tjänst som var meningen (Doh et al., 2003; Rodriguez et al., 2005; Lee & Oh, 2007).
Doh et al. (2003) delar in ett antal länder under de nämnda dimensionerna. För att illustrera detta på bästa sätt används en figur där hög och låg grad av de beskrivna dimensionerna används (Figur 1). De understrukna länderna är föremål för en del av den empiriska insamlingen.
Figur 1 Doh et al., 2003
Argentina Kina Mexiko Nigeria Venezuela
Egypten Indien Indonesien Pakistan Ryssland Brasilien
Chile Italien Sydafrika Syd Korea
Malaysia Namibia Polen Tjeckien Ungern
Pervasiveness
Arbitrariness Låg
Låg Hög
Hög
3.2 Problem som uppstår vid mutor, ur ett företagsperspektiv
Det finns en mängd olika problem som uppstår när korruption och mutor är en del av marknaden som ett företag verkar på. Doh et al. (2003) skriver om att direkta kostnader och indirekta kostnader uppstår vid korruption.
De direkta kostnaderna uppkommer som en följd av mutor, byråkratisk tröghet, undvikande, direkt oproduktivt beteende, korrupta institutioner och inblandning i organiserad brottslighet.
Direkta kostnaderna uppkommer när företag betalar mutor för att påskynda den byråkratiska trögheten. Tiden för behandling av ärenden går då fortare och företaget spar på så vis pengar.
Direkta kostnader uppstår också när företag inte kan vända sig till institutioner som till exempel domstolar då dessa stödjer det rådande företagsklimatet på den gällande marknaden trots att företagsklimatet kanske inte är helt legitimt. Även betalningar för att garantera säkerhet mot brottslighet kostar pengar för företagen. Många gånger är det den organiserade brottsligheten som kräver säkerhetsavgifter för att de själva inte ska ge sig på företaget. Alla dessa orsaker kan tillföra företag på korrupta marknader direkta kostnader (Doh et al. 2003).
Att undvika en marknad som är korrupt kostar också pengar för företagen. Dels så kostar det att lämna en marknad som är korrupt och inte går att verka på utan att betala mutor och dels kostar det företagen möjligheten att göra affärer på just den marknaden. Om det går att undvika mutor så kostar detta också pengar då företaget i sådana fall måste gå omvägar för att få affärerna att fungera. Företag kan även bli tvingade att lägga pengar på och engagera sig i aktiviteter som inte direkt gynnar företaget. I vissa områden i Kina måste till exempel företag utföra tjänster till anställdas släktingar eller dela vinster med nyckelpersoner i regionen (Doh et al., 2003).
De indirekta kostnaderna är kostnader som är svåra att spåra. De uppkommer genom en undermåligt uppbyggd offentlig sektor där det saknas institutioner eller där regeringar misslyckas att använda offentliga resurser och har policys som hindrar ekonomin i landet att växa. Det bidrar till att företag får indirekta kostnader genom bland annat färre investeringar, minskade och snedvridna offentliga utgifter, instabil makroekonomi, dålig infrastruktur, missriktat entreprenörskap och socioekonomiskt misslyckande (Doh et al., 2003).
Korruption leder till minskade investeringar som i sin tur drabbar marknaden och landets ekonomi. Likaså bidrar korruption och mutor till minskade skatteintäkter för regeringen då affärer genomförs utanför den offentliga ekonomin i landet. Minskade skatteintäkter leder i sin tur till ett fattigare samhälle som är svårare att göra affärer i, då regeringen inte har några pengar att investera för att förbättra ekonomin och samhället. Korruption leder också till en instabil makroekonomi. En icke fungerande infrastuktur i landet, där ett företag vill göra affärer, leder till indirekta kostnader då en fungerande infrastrukturen är viktig för företag.
Korruption leder till en svag infrastruktur där el, telefon och andra nödvändigheter inte fungerar som de ska. Detta leder även till direkta kostnader för företag eftersom de kan bli tvungna att betala små mutor för att få en bättre fungerande infrastruktur där företaget till exempel slipper strömavbrott (Doh et al., 2003).
Slutligen blir marknaden lidande av ett missriktat entreprenörskap som inte kan utvecklas på ett bra sätt. Marknaden kan på så vis inte utvecklas vilket leder, tillsammans med de ovanstående kostnaderna, till fattigdom och misär i de länder som har korrupta marknader (Doh et al. 2003).
3.3 Företagstrategisk hantering av korruption
Företag måste förstå och hantera korrupta marknader för att framgångsrikt kunna agera där korruption förekommer (Dunfee et al., 1999; Sanyal, 2005). Ett strategiskt val för att hantera en korrupt marknad kan vara att själva engagera sig i korrupt verksamhet. Företag som uppfattar att konkurrenter använder sig av mutor kan själva känna sig tvingade att använda denna metod även om det strider mot företagets principer. Företag kan bli indraget i korruption på grund av respekt för företagskulturen i det rådande landet, press att uppvisa resultat, utpressning eller svårigheter att övervaka enskilda anställda som engagerar sig i korruption på eget bevåg (Sanyal, 2005). Doh et al. (2003) skriver att det finns andra, bättre, strategiska val för att hantera korruption utan att bli indragen i detta. Han beskriver sex olika varianter av val:
Undvikande - Den första av de strategier som Doh et al. (2003) skriver om är att undvika de problematiska marknaderna och på så sätt också slippa problemen och riskerna som kan uppstå vid hantering av korrupta marknader (Habib & Zurawicki, 2002). Det är en enkel väg att gå men kanske inte alltid den väg ett företag vill gå om de ser stor potential i en marknad.
Det behöver inte bara vara korruption som avgör om ett företag avstår en marknad utan det kan vara en blandning av att marknaden inte har potential nog, för stora kulturella skillnader och att den är korrupt (Robertson & Watson, 2004). Ett problem som uppstår om företag väljer att undvika marknader som är korrupta är att det inte investeras i marknaden och i landet. Utvecklingen av ekonomin kan stanna upp eller upphöra helt vilket i sin tur leder till fortsatt fattigdom och fortsatt korruption. Det blir en ond cirkel då fortsatt fattigdom och korruption minskar viljan ytterligare från företagens sida att investera i landet. Både företagen och marknaderna blir således missgynnade. Ett annat problem med att undvika korrupta marknader är att företagen då kan gå miste om affärsmöjligheter som finns på dessa utvecklingsbara marknader (Doh et al., 2003).
Uppförandekoder - Upprättande av tydliga riktlinjer för hur anställda ska hantera korrupta marknader kan göra att företag inte engagerar sig i korrupt verksamhet. Det innebär att företag kan ha policys och normer för hur de ska agera på olika marknader och hantera korruption.
Det kan minska både direkta och indirekta kostnader för ett företag. Vissa företag använder sig av egna koder medan andra företag nyttjar koder som är internationellt vedertagna. De regler som finns och kan tillämpas vid korruption kan vara ICC (International Chamber of Commerce) och TRACE (Transparent Agents Against Contracting Entities) (Doh et al., 2003). Utifrån dessa regler, koder och normer kan företag sedan utbilda sina anställda och förhoppningsvis påverka regeringar att förstå varför korruption missgynnar alla.
Utbildning och utveckling - Anställda kan genom utbildning få en bättre förståelse för vad korruption är och hur korruption kan hanteras. Genom att företag utbildar sin personal och ger dem verkliga exempel på situationer där korruption har förekommit och kan förekomma kan de anställda på ett bättre sätt bemöta dagliga problem. Genom att anpassa utbildningarna till de lokala marknaderna kan företag få de anställda att komma närmare och få en förståelse för de specifika problem som finns. Problemet med utbildning och utveckling är att det kan skapa skillnader mellan hur olika delar av företaget hanterar korruption. Genom att många företag är utspridda över hela världen måste företaget skapa regler för utbildningen så alla som verkar inom företaget kan få samma utbildning och kunskap om hantering av korruption (Doh et al., 2003).
Ingångsstrategier - Doh et al. (2003) beskriver flera olika ingångsstrategier som företag kan tillämpa för att hantera problem och kostnader som kan uppstå på en korrupt marknad. En hög korruptionsrisk leder till att företag bör använda sig av olika strategier för att hantera lokala marknaden (Robertson & Watson, 2004). En strategi är att ingå i ett joint venture istället för att öppna en helt egen filial. Exempel visar att företag som valt att etablera sig i bland annat Ryssland använder sig av joint venture som strategi i större utsträckning när korruptionen på marknaden ökar (Doh et al., 2003). Fördelen med ett joint venture är att det kan vara lättare att ta sig in på marknaden då partnern redan har de kontakter som behövs för att kunna verka där. Nackdelen kan vara att företaget inte har samma rättigheter till sin produkt vilket kan leda till att utländska investerare blir utnyttjade av de inhemska partnerna. Olika typer av joint venture tenderar att användas vid olika typer av korruption. Vid hög frekvens av korruption (pervasiveness) ökar sannolikheten att företag använder sig av ett mixat joint venture som består av ett samarbete med en lokal aktör på marknaden. Vid hög osäkerhet kring korruptionen (arbitrariness) ökar sannolikheten för användandet av ett internationellt joint venture där samarbetet sker mellan två eller flera utländska företag (Doh et al., 2003).
Rodriguez et al. (2005) menar att ju osäkrare former av korruption som råder i landet där ett företag väljer att etablera sig desto större sannolikhet att företaget väljer att expandera med hjälp av en partner än att öppna ett eget bolag. Även frekvens av korruption kan påverka menar Rodriguez et al. (2005). Då frekvensen av korruption stiger blir sannolikheten större att företag väljer att expandera med hjälp av ett eget bolag än att ingå ett partnerskap med en lokal aktör. Ett företag, vars hemland har strikta antikorruptionslagar, normer och värderingar, väljer i större utsträckning en expanderingsstrategi på avstånd genom att begränsa sig till export till länder där korruptionsfrekvensen är hög. En nackdel med att anpassa ingångsstrategi för att hantera korruption är att företag får mindre ingångsalternativ till en marknad vilket gör att de blir begränsade i sina strategiska val (Doh et al., 2003).
Goodwill - Den näst sista strategin som Doh et al. (2003) skriver om är satsningar på samhällsbidragande åtgärder genom bidrag och/eller donationer som hjälp till att bygga upp institutioner, regeringar eller lokala biståndsprojekt. Detta lyfter Fadiman (1999) fram som ett bra alternativ för att hantera korrupta marknader. Sådana donationer kan riktas mot sjukhus, skolor, tempel, jobb, tjänster eller andra samhällsnyttiga projekt. Genom dylika donationer kan de lokala parterna nå en prestige som kan tilltala dem och ge dem status (Fadiman, 1999).
Det är dock viktigt att det sker öppet och på rätt sätt så att osäkerhet om pengatransaktioner undviks (Fadiman, 1999; Doh et al., 2003).
Figur 2
Undvikande Utbildning &
Utveckling Ingångsstrategier Uppförandekoder Goodwill Lagar Hantering av korrup=on
och mutor
Lagar – Sist men inte minst är lagar betydelsefulla för att motarbeta korruption. FCPA (Foreign Corrupt Practices Act) är en lag om hur korruption ska hanteras. Det är USA:s lag mot korruption i andra länder som har blivit en norm som följs av många företag världen över (Ernst & Young, 2008; Doh et al., 2003). Den ligger till grund för OECD:s konvention mot korruption. OECD är en organisation som har tagit fram en konvention som är spridd över hela världen (Doh et al., 2003). Genom att företag har antikorruptionslagar i hemlandet som styr deras agerande på utländska marknader kan de hänvisa till dessa i sitt arbete på marknader där korruption kan förekomma. De lokala aktörerna kan då bli tvungna att ändra sitt beteende för att kunna göra affärer med de utländska företagen (Kwok & Tadesse, 2006).
Problemet är att det inte finns någon lag som reglerar alla företag på samma sätt. Detta gör det än svårare att hantera den gråzon som finns kring korruption.
Sammanfattning
Figur 2 sammanfattar de variabler som kommer att användas för att operationalisera och svara på uppsatsens syfte. Diskussioner kring de kulturella skillnaderna, olika grader av korruption och de kostnader som korruption medför är även väsentliga för företag som agerar på marknader där korruption förekommer.
4 Metod
Metodavsnittet beskriver de datainsamlingsmetoder som använts samt valet av respondenter.
I metodavsnittet diskuterar vi också fördelar och nackdelar med de metodologiska valen som har gjorts.
4.1 Empirisk insamling
Vi valde att angripa vårt ämne och samla information från två håll för att uppnå både bredd och djup i uppsatsen. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att uppnå ett djup och enkätintervjuer för att uppnå bredd. Vi anser att detta är en stor fördel då datainsamlingen till vår uppsats blir flerdimensionell. Bryman & Bell (2007) beskriver detta fenomen som
”facilitation”. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes med personer från olika branscher och intervjuenkäterna genomfördes på företag från fyra förutbestämda marknader med olika dimensioner av korruption enligt bland annat Doh et al. (2003).
4.2 Semistrukturerade intervjuer
De semistrukturerade intervjuerna genomfördes med personer som varit i kontakt med och arbetat på marknader där korruption förekommer (Transparency International, 2009; Doh et al., 2003) och som har god kunskap i ämnet. Anledningen till att vi använde oss av semistrukturerade intervjuer var för att det ger respondenterna tillräcklig frihet att prata om ämnet och ger en djupare bild av de intervjuade personernas kunskap (Bryman & Bell, 2007).
Samtidigt öppnar det möjligheten att anpassa intervjuerna efter hur de fortlöper.
Vi använde oss av en intervjuguide (Bilaga 1) som vi formade utifrån teorin där vi hade förberett ett antal frågor så vi kunde styra intervjun till mer specifika frågor som vi ville ha svar på. Intervjuguiden skickades till respondenterna i förväg så de kunde förbereda sig inför intervjun. Exempel på hur guiden hjälpte oss att styra intervjun till specifika ämnen är frågorna 6 – 8 (Bilaga 1) som behandlar begrepp och strategier från teorin som vi använde oss av. Vi ställde också några generella frågor för att säkerställa att de intervjuade personerna hade den kunskap och erfarenhet vi sökte så att de kunde ge oss information som var relevant för uppsatsen. Exempel på sådana frågor var fråga 1 där vi frågade efter hur lång erfarenhet respondenterna hade av utlandsarbete och korruption (Bilaga 1).
Frågorna i intervjuguiden var noga uttänkta för att ge svar på vårt syfte. Vi valde öppna frågor i intervjuguiden för att inte styra respondenterna. Vi hade klart fokus på vad vi vill få ut av intervjuerna vilket talade för att använda semistrukturerade intervjuer (Bryman & Bell, 2007).
Den sista frågan var en rent metodologisk fråga som blev relevant då vi behandle ett känsligt område. Personerna som medverkade i studien fick välja att vara anonyma. (Fråga 8, Bilaga 1). Vad gäller inspelning av intervjun så valde vi att inte spela in intervjuerna. Ämnets känsliga natur ligger till grund för det valet då respondenterna skulle kunna bli mer eftertänksamma och återhållsamma i sina svar om intervjun blev inspelad. Vi ville att respondenterna skulle känna sig så bekväma som möjligt för att få fram så mycket och relevant information som möjligt (Bryman & Bell, 2007). Bryman & Bell (2007) råder dock uppsatsförfattare att spela in. Utan inspelning riskeras att återgivningen av intervjun inte blir lika heltäckande men i vårt fall ansåg vi att fördelarna med att inte spela in intervjuerna övervägde nackdelarna. Vi hade även tillåtelse att återkomma med följdfrågor till respondenterna om det uppstod oklarheter. Det gjorde att vi fick det djup och den bredd på informationen som vi behövde.
Eftersom vi inte använde oss av inspelning valde vi istället att använda oss av anteckningar.
Anteckningar skrevs av båda författarna enskilt för att i största möjliga mån kompensera för avsaknaden av inspelning. Direkt efter intervjuerna diskuterade vi dem i detalj och renskrev, detta för att inte glömma bort viktiga delar som kunde vara relevanta för uppsatsen. Att skapa sig en gemensam bild över intervjun höjer den interna reliabiliteten på uppsatsen (Bryman &
Bell, 2007). Vi var också väldigt noga med att försöka notera om respondenterna tvekade i sina svar eller på annat sätt via kroppsspråk förmedlade signaler som inte gick ihop med vad som sades för att svara på frågorna. Detta gjorde vi för att det kan ge viktiga signaler som kan hjälpa till att höja kvaliteten på uppsatsen (Bryman & Bell, 2007). Respondenterna kan försöka ge en förskönad bild av verkligheten. Vi tror dock att infallsvinkeln som uppsatsen har gör att respondenterna kunde vara öppna och inte behövde hålla tillbak alltför mycket.
Intervjuerna genomfördes på platser som var lugna och fria från andra personer som kunde störa. Bryman & Bell (2007) menar att det kan vara väldigt störande med distraherande ljud och samtal som pågår samtidigt som intervjun. För att kunna utföra intervjuerna på ett så smidigt sätt som möjligt tog intervjuerna plats enligt respondenternas villkor. Oftast skedde detta på deras kontor. Intervjuerna gjordes i ett avskilt rum där vi inte stördes av de vanliga kontorssysslorna.
4.3 Val av respondenter för intervjuer
Uppsatsen grundas på nio intervjuer varav sju med representanter för svenska företag samt två ansvariga för korruptionsfrågor på Utrikesdepartementet och Exportrådet (Bilaga 3). Antalet intervjuer som genomfördes bestämdes inte från början utan bestämdes när det uppstod en mättnad av information. Trots att de som intervjuades kommer från olika företag och har olika erfarenheter så går det att utläsa många likheter i deras svar. Det gör att en mättnad uppstår och lite ny information uppkommer vid varje nytt intervjutillfälle.
Endast en av respondenterna begärde att få vara anonym och att även företaget som respondenten företrädde skulle vara anonymt. På grund av branschens utformning som företaget verkar inom avstår vi från att specificera vilken bransch det rör sig om. De andra företagen kommer från branscher som konsultverksamhet, verkstadsteknik, metallbearbetning, ägande av mark och fastigheter samt infrastruktursförbättring. Alla företag är grundade i Sverige.
De intervjuade hade mellan 10 och 25 års erfarenheter av att arbeta på marknader där korruption förekommer. Alla hade kommit i kontakt med korruption på ett eller annat sätt.
Urvalsprocessen av respondenter började med några personliga kontakter som sedan ledde till kontakter med personer och företag som hade den kunskap som vi sökte. Då vi varit hänvisade till respondenternas goda vilja att delta i studien använde vi ett bekvämlighetsurval bland de personer som hade rätt kunskap men också tid att delta i studien. Att respondenterna tog sig tillräckligt med tid för studien medförde att intervjuerna kunde genomföras i ett lugnt tempo vilket i sin tur ledde till hög noggrannhet från oss och en mindre stressad miljö. Det är viktigt vid en kvalitativ studie att respondenterna har god kunskap om ämnet, viktigare än att urvalet sker slumpvis (Holme & Solvang, 1997). De som deltog i studien kommer från olika branscher vilket gör att datainsamlingen får ett stort omfång. Då detta arbete syftar till att ge en bild av hur svenska företag agerar på marknader där korruption förekommer har vi fått det informationsinnehåll vi var ute efter (Holme & Solvang, 1997).
Ämnets känsliga natur kan ha påverkat vilka som kunde och ville ställa upp på intervjuerna.
Vi försökte vara tydliga när vi kontaktade respondenterna om att vi inte var ute efter att svartmåla någon utan ta reda på hur korruption kan hanteras på ett vinnande sätt. Vi använde formuleringar så som att ”vi utför en studie för att få en förståelse för hur svenska företag kan agera framgångsrikt på korrupta marknader”.
4.4 Enkätundersökning
För att få bredd på materialet vid insamlingen av empirisk data till uppsatsen genomfördes en enkätundersökning hos företag som agerar på marknader där korruption förekommer. Genom en anonym kontaktperson med goda förbindelser till affärsvärlden fick vi tillgång till kontaktuppgifter till ca 100 företag på fyra olika marknader som vi sedan skickade ut enkäten till. Vi vände oss bara till företag som har ett institutionaliserat tillvägagångssätt när det gäller att göra affärer i utlandet. På detta sätt kom vi ifrån de idiosynkratiska metoder som små familjeföretag kan använda sig av. Företagen var antingen grundade i Sverige eller filialer till svenska företag.
För att kunna rikta frågeställningarna och minimera antalet frågor gjorde vi, redan innan enkäten skickades ut, ett urval av företag. Vi riktade oss bara till företag som verkar i länder med korruption, då endast dessa är intressanta för vår studie. Länderna som vi valde ut Kina, Indien, Sydafrika och Tjeckien, representerar de fyra olika korruptionsvarianterna som behandlas i teorin. På detta sätt försäkrade vi oss om att de företag som medverkade i studien exponeras för olika sorters korruption vilket medför den nödvändiga kopplingen mellan teori och empiri. Genom att vår kontaktperson, som gav oss kontaktuppgifterna till de aktuella företagen, visste syftet med vår uppsats kunde vi välja relevanta företag för enkäten.
Från de ca 100 företag som kontaktades fick vi 28 svar som var uppdelade i enligt följande;
tio från Sydafrika, åtta från Tjeckien, sex från Indien och fyra från Kina. Detta gav en svarsfrekvens på 28 procent. Svarsfrekvensen var något låg men det var positivt att vi fick svar från alla fyra länderna.
Det var viktigt att enkäten blev kort och koncis för att vi skulle få så många svar som möjligt.
Vi var limiterade av vår kontakt person i utformningen av enkätundersökningen till att enbart använda flervalsfrågor. Enkäten skickads till vår professor samt till kontaktpersonen vid flera tillfällen under utformningsfasen för kommentarer och synpunkter tills att alla parter var nöjda med enkäten. Det är en fördel vid enkätundersökningar om det är bekvämt att svara på frågorna. För att försöka höja svarsfrekvensen skickade vi ut påminnelser till dem som inte svarade vid första tillfället (Bryman & Bell, 2007).
Enkäten (Bilaga 2) bestod dels av en inledande text som förklarade studiens syfte och dels av nio flervalsfrågor med en sjugradig skala där respondenterna skulle ta ställning till hur väl de höll med om ett beskrivet påstående. Frågorna utformades utifrån den teori som uppsatsen
bygger på. Genom att strikt använda teorin försäkrade vi oss återigen om att vi skulle få svar på det som vi ämnade undersöka. En svårighet med enkätundersökningar kan annars vara att designa frågor som ger svar på det vi ville undersöka (Bryman & Bell, 2007).
Svaren från enkäten sammanställde vi i SPSS (Bilaga 4) och med hjälp av diagram för att tydliggöra resultatet av undersökningen. I SPSS gjorde vi ett Mann-Whitney test för att ta reda på om undersökningen hade statistisk signifikans (Bryman & Bell, 2007). Vi jämförde Sydafrika, som ansågs vara den minst korrupta marknaden av de fyra utvalda, mot de andra länderna. Testet visade att undersökningen inte hade statistisk signifikans men trots att resultatet inte gav oss möjligheten att generalisera så ger det oss viktig data att visa indikationer i uppsatsen. Resultatet tillsammans med svaren från de semistrukturerade intervjuerna gav oss en god empirisk grund att arbeta med.
5 Empiri
Avsnittet redogör för intervjuer med Utrikesdepartementet, Exportrådet och de företag som deltar i studien. Resultatet från den enkät som besvarades av ett antal företag på fyra olika marknader redovisas också här.
5.1 Korruption ur ett svenskt perspektiv
Företag i Sverige har generellt kommit långt de senaste 15-20 åren när det gäller arbete med CSR där korruption och frågor kring mutor ingår, menar Birgitta Nygren som är ansvarig för korruptionsfrågor på Utrikesdepartementet (UD). Det finns dock mycket kvar att göra. UD uppmuntrar företag att följa OECD:s riktlinjer och att vara medlemmar i Global Compact som är en sammanslutning för att främja socialt och miljömedvetet ansvarstagande hos internationella företag. UD avråder inte svenska företag från att etablera sig i länder där korruption kan förekomma. Däremot kan UD hjälpa till att uppmärksamma svenska företag på eventuella problem som kan uppkomma i samband vid etablering och verksamhet på dessa marknader. Utlandsmyndigheter så som ambassader kan ge råd och tips även om det inte är vanligt, utan det ansvaret ligger på Exportrådets lokala kontor. Svenska utlandsmyndigheter kan ta kontakt med landets myndigheter om de misstänker att korruption har förekommit i och vid en upphandling eller om ett företag meddelar att de blivit tillsagda att betala mutor. Detta gäller när offentlig myndighet är inblandad och inte när det handlar om privata företag.
Nygren tror att en av anledningarna till att företag idag arbetar mer aktivt kring korruptionsfrågor är att det har blivit alltför kostsamt för företag att riskera att bli kopplad samman med korruption. Hon nämner som exempel att både Volvo och Statoil har upptäckt att korruption kan skada företaget hårt genom att ertappas med att vara engagerade på något vis i korruption. De flesta företag har policydokument, uppförandekoder, utbildningar och kontroller som behandlar korruption idag.
”Anti-Corruption Business Portal” är ett verktyg för företag som agerar på marknader där korruption kan förkomma, informerade både Nygren och Anders Wenström på Exportrådet om. Portalen tillhandahålls och ägs av bland annat Sverige, Norge och Danmark. På Anti-Corruption Business
0 5 10 15
1 2 3 4 5 6 7
Svarsfrekvens Antal
SvarsalternaLv
1=Instämmer inte alls 7=Instämmer helt
We have good knowledge about Business AnL‐
CorrupLon Portal
Diagram 1
Portal kan företag få landsprofiler över hur korruptionen ser ut i de olika länderna samt köpa kurser i korruptions hantering. Informationen på Anti-Corruption Business Portal bygger på olika former av offentligt material som sätts samman till de olika landprofilerna. I dagsläget finns ca 50 landprofiler i systemet. I enkätundersökningen framkom att kunskapen om portalen är låg, något som illustreras i diagram 1 där 11 av de 28 företagen uppger att de inte har någon kunskap alls om portalen.
Sverige har inte, som till exempel USA, ett undantag mot små mutor till lägre tjänstemän för att de ska utföra sitt jobb, så kallade ”Facilitament payments”. Nygren menar att hon arbetar för att ta bort ett sådant undantag men att det är svårt eftersom amerikaner anser att det är ett bra system.
5.2 Företagares åsikter och tankar om korruption och mutor
Alla respondenterna uttryckte ett avståndstagande till korruption som grundsyn. De menade att en av de största nackdelarna för dem är att korruption och mutor inte garanterar att det bästa erbjudandet vinner när det kommer till upphandlingar (Resp. 1, 3, 4 & 6). Då de ser sig själva som ickekorrupta finns risken att de utestängs och missgynnas på marknader. Företag med nolltolerans för korruption förlorar ett av de konkurrensmedel som finns till förfogande på en korrupt marknad (Resp. 1, 3, 4, 6 & 7). En respondent uttrycker att Sverige kanske har en något naiv syn när det kommer till förståelse av vardagskorruption i vissa länder och förståelse för att tjänstemän och lokala aktörer försöker kräva ut extra medel (Resp. 7).
Respondenterna skiljer sig i åsikterna om hur de tycker det är att agera på korrupta marknader. Några respondenter tycker inte att det skiljer sig mycket när det kommer till affärsuppgörelser på marknader där korruption kan förekomma i jämförelse med liknande uppgörelser i Sverige (Resp. 2, 6 & 7). Andra uttrycker att det är generellt svårare att agera på dessa marknader (Resp. 1 & 3). Oavsett om de tycker att det är svårare eller ej att agera på dessa marknader ger flera respondenter uttryck för att de alltid måste vara på sin vakt och tänka på att korruption och mutor kan förekomma (Resp. 3, 4 & 6).
Konsulter som jobbar utomlands upplever att deras partners och affärskontakter ofta avundas de höga arvodena som konsulterna har vilket kan leda till missnöje. En respondent uttrycker att han kan förstår att de lokala affärsmännen tycker att de svenska konsulterna ska dela med sig av de höga arvodena (Resp. 1). De lokala aktörerna har ingen förståelse för kostnadsstrukturen bakom arvodena som oftast skiljer sig mellan olika länder. I Sverige går stora delar av arvodena till skatter och arbetsgivaravgifter vilket inte är fallet i alla länder. På
0 2 4 6 8 10
1 2 3 4 5 6 7
Svarsfrekvens Antal
SvarsalternaLv
1=Instämmer inte alls 7=Instämmer helt
We think that there is a "grey‐zone" when dealing with corrupLon
and bribery which can make it harder to act in an appropriate way
Diagram 2
grund av detta kan, i den lokala kontexten, summorna ses som stora (Resp. 1 & 3). Det kan också uppstå problem då det skiljer sig mellan hur de lokala upphandlarna och de svenska konsulterna upplever projekten. När det kommer till affärer och biståndsprojekt till exempel, ser svenska företag sig som en aktör som vill hjälpa och utveckla medan de lokala aktörerna ser det som en affär som alla andra affärer och behandlar den därefter (Resp. 3).
Flera respondenter uttrycker att det är svårt och jobbigt med dagens regelverk kring korruption och mutor (Resp. 1, 3, 6 & 7). Många av respondenterna blir också mer eftertänksamma och är noga med formuleringarna när vi kommer in på känsliga och mer svårtolkade områden under intervjuerna. Respondenterna upplever att det finns en gråzon där de inte riktigt vet vad de får göra och hur de ska agera (Resp. 1, 3, 6 & 7). En respondent uttrycker att osäkerheten kan leda till att företagen drar in på representationsmiddagar eller andra aktiviteter som å ena sidan kan ses som relationsbyggande men å andra sidan kan ses som mutor i vissa sammanhang (Resp. 1). Det kan ibland vara en hårfin gräns mellan att arbeta med relationsskapande affärer och att arbeta med mutor. Gränsen blir speciellt svårt att dra i länder där företag måste bygga upp relationer och skapa förtroende för att överhuvudtaget ha möjlighet att göra affärer. Det handlar mer om affärstraditioner i dessa länder än om mutor (Resp. 3, 4 & 7). Detta är inte helt skilt från affärer i västvärlden då företag har relationer till andra företag som de litar på och som de vet kan utföra ett bra arbete (Resp. 1). En respondent uttrycker, samtidigt som han håller med om att en gråzon finns, att det alltid slutligen handlar om magkänslan. Respondenten utvecklar detta vidare då han menar att han alltid i grunden vet vilka intentioner han har med olika relationsskapande events och samtidigt har en känsla av hur dessa kan uppfattas av affärspartners. Det är bara att använda sig av försiktighetsprincipen om det finns risk för missuppfattning och då inte engagera sig i aktiviteten (Resp. 4).
I enkäten som genomfördes framkom det divergerande åsikter om det finns en gråzon eller inte, detta illustreras i diagram 2. Vissa företag tycker inte alls att det finns en gråzon medan andra företag känner att det finns svårigheter att veta vad som är och inte är korruption.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2 3 4 5 6 7
Svarsfrekvens Antal
SvarsalternaLv
1=Instämmer inte alls 7=Instämmer helt
We have lost contracts/jobs due to corrupLon
Diagram 4
Att korruption inte alltid är lätt att hantera kom även det fram i intervjuerna då flera respondenter menar att marknaden anpassar sig till arbetet mot korruption (Resp. 3, 5 & 7).
En respondent menar att korruption stimulerar människor att vara kreativa och hitta nya vägar att agera korrupt då det kan handla om stora stora pengar (Resp. 7).
Diagram 3 åskådliggör även att vissa företag i enkätundersökningen anser att korruption hittar nya vägar och nya former för att anpassa sig till hur företagen hanterar korruption. Samtidigt som utveckling sker i arbetet mot korruption så utvecklas även korruptionen (Resp. 3).
5.3 Agerandet på korrupta marknader
Företagen i studien har alla nolltolerans för korruption och har tillsammans mött hela spektret av korruptionspåtryckningar. Allt ifrån fall där de fått ett schweiziskt bankkontonummer med krav på stora belopp för att få kontraktet de lagt anbud på till mindre vardagskorruption såsom krav på extra betalning vid postande av brev. En vanlig form som flertalet av respondenterna fått krav på är att anlita externa lokala konsulter de blivit rekommenderade från lokala aktörer eller offentlig sektor (Resp. 1, 3 & 4).
Undvikande - Ingen av respondenterna från intervjuerna uppger att de undviker marknader där korruption kan förekomma. Flera respondenter uppger dock att de misstänker att företagen har förlorat flera jobb på grund av korruption (Resp. 3, 4, 5 & 7). I enkätundersökningen, diagram 4, uppger majoriteten att de har förlorat jobb eller uppdrag på grund av korruption. 8 av 28 företag har svarat att de helt håller med om detta påstående.
0 2 4 6 8 10 12 14
1 2 3 4 5 6 7
Svarsfrekvens Antal
SvarsalternaLv
1=Instämmer inte alls 7=Instämmer helt
We suspect that the local market adapts to anL‐
corrupLon work and find new ways to exist
Diagram 3
0 5 10 15 20 25
1 2 3 4 5 6 7 Svarsfrekvens Antal
SvarsalternaLv
1=Instämmer inte alls 7=Instämmer helt
We use our own codes of conduct as guidelines in our work on markets where corrupLon can be a problem
Diagram 5
Två av de intervjuade nämner att deras företag har en egen intern ”svart lista” med länder och aktörer där de behöver vara särskilt varsamma. Denna lista bygger på företagens egna erfarenheter som de fått när de har gjort affärer i dessa länder eller med dessa aktörer tidigare.
Andra företag uppger att de oftast gör en individuell riskbedömning för de enskilda projekten innan de engagerar sig eller lämnar in offerter på uppdrag. Företag tar alltid en risk då det kostar pengar att förbereda anbud innan det säkerställs att de får jobben. Om korruption kommer in som en extra variabel blir riskerna större (Resp. 1, 3 & 4).
Att undvika eller dra sig ur är en strategi, nämner Nygren, som ett stort svenskt företag använt sig av vid flera tillfällen då det funnits misstankar om att korruption använts som ett konkurrensverktyg av andra aktörer. Ett problem med detta, som företag med undvikande strategi kritiseras för, är att marknaderna kan bli ännu mera korrupta då de mest korrupta företagen drar sig till marknader där korruption förekommer. Detta understryks av en respondent.
”Genom att inte direkt kliva ur projekt där vi misstänker korruption utan istället delta så har vi chans att påverka genom att uppmärksamma och rapportera när tveksamheter förekommer”
Respondent 4
En annan respondent uppger att företaget valt att dra sig ur upphandlingar då de misstänkt korruption. Företaget har vid andra tillfällen, där de misstänkt korruption, valt att gå in med en tredje part som sköter upphandlingen då det rört sig om större och mer betydande kontrakt (Resp. 6).
Uppförandekod och utbildning - Alla företagen har någon form av policydokument som styr deras arbete om de skulle komma i kontakt med korruption. Enligt enkätundersökningen har de flesta företagen någon form av uppförandekod (diagram 5).
Omfattningen av dessa koder varierar dock mellan företagen. Flera respondenter uttrycker att de utbildar sina anställda och partners om sina policydokument (Resp. 3, 4, 6 & 7). I hälften av
0 5 10 15 20
1 2 3 4 5 6 7
Svarsfrekvens Antal
SvarsalternaLv
1=Instämmer inte alls 7=Instämmer helt
We educate our personnel regarding issues around corrupLon and bribery
Diagram 6
de intervjuade företagens ”nyanställningspaket”
ingår utbildning om etiska koder där korruption är en del av dem. I enkätundersökning framgår att nästan alla företag som deltar i studien utbildar personalen i korruptionsfrågor (diagram 6). Det är ett fåtal av de företag som deltagit i studien som motsäger sig påståendet att de utbildar sin personal i korruptionsfrågor.
Det verkar dock som om de respondenter som blivit intervjuade menar att utbildningen och
införandet av korruptionsfrågor i företagens policydokument är relativt nytt för flera av företagen (Resp. 4, 6 & 7).
Nygren bekräftar även att flera svenska företag har utbildning av personal och policydokument. Exempel på ett utbildningsprogram som Birgitta Nygren berättar om är ett där de anställdas datorer låser sig om inte personalen utför den obligatoriska databaserade korruptionsutbildningen. Två av företagen uppger att det skall ske kontinuerlig vidareutbildning men att detta ännu inte skett (Resp. 4 & 6). Ett av dessa företag presenterar, i utbildningen, tydliga rejäla exempel på gråzoner och hur de anställda ska agera (Resp. 6). Att använda sig av faktiska fall berättar Birgitta Nygren att ett annat större svenskt företag använder sig av. De använder sig av tidigare korruptionsfall i sitt policydokument och i sin utbildning för att konkret belysa händelser som deras personal kan råka ut för (Resp. 6).
Ingångsstrategier och hantering av marknaderna - Svenska företag anställer ofta lokala konsulter då det ger språkliga och kulturella fördelar som underlättar det vardagliga arbetet (Resp. 1, 3, 4, 5, 6 & 7). På marknader där det saknas lokal kännedom kan det vara bra att få rekommendationer om vem de ska anställa samtidigt som de måste vara vaksamma över vilka personer de anställer. Anställer de fel personer kan det anses som ett sätt att tillfredställa upphandlarna och därmed korruption. Oftast löses detta genom att skriva tidsbegränsade och avgränsade kontrakt för att först testa personer som de anställer för att kunna få en tydlig bild över personernas kompetens. En respondent nämner att det en gång hänt att de fått en okvalificerad person där det sedan kommit krav på fortsatt anställning från lokala aktörer. Då de avstod från att förnya kontraktet med denna person blockerades deras arbete och de kommer förmodligen aldrig att få ett nytt jobb av den aktören (Resp. 3).
Även om de lokala konsulterna har den rätta kompetensen är det svårt att avgöra om det finns korruption inbyggd i relationen. I vissa fall har respondenterna misstänkt att stora delar av lönen till de lokala konsulterna som de anlitat gått till de personer som rekommenderat dem i början. Detta är svårt att göra något åt då de bara har misstankar och inga direkta bevis för att så sker. Ett sätt att undgå detta är att inte anlita några lokala konsulter men då förloras de språkliga och kulturella fördelarna och kanske förtroendet då det mer eller mindre är ett krav att anlita eller ta hjälp av lokala aktörer för att överhuvudtaget agera på marknaderna. Inget företag kan agera på dessa marknader utan att anställa lokala konsulter (Resp. 1). Enda sättet som företag kan skydda sig mot det ovan nämnda eller annan korrupt verksamhet som de lokala konsulterna eventuellt kan engagera sig i är enligt en respondent att de ser till att använda sig av marknadsmässiga löner på den aktuella marknaden (Resp. 4).
Ett företag använder sig av lokala partners även på marknader där de har egna lokala kontor.
De arbetar långsiktigt med de lokala partnerna och har över 20 års långa relationer med majoriteten av dem. Dessa partners ska enligt överenskommelse följa företagets etiska koder men de har inget bindande avtal om det. Respondenten menar att det borde ha uppdagats om deras partners ägnar sig åt korrupt verksamhet då de har ett långt och nära samarbete.
Respondenter medger att de förlorar en del av kontrollen när det blir är en tredje part inblandad (Resp. 6).
I enkätundersökningen framgår det att det råder en stor spridning på om företag använder sig av olika sorters samarbeten som joint venture. Åtta företag svarar att de inte instämmer i påståendet att de använder sig av samarbeten medan de resterande 20 företagen är jämnt utspridda över resterande skala där ett företag instämmer helt med påståendet.
De flesta av intervju respondenterna menar dock att de använder sig av någon form av samarbete. Några av företagen använder sig av agenter. De menar att detta kan vara en bra resurs för att komma in på marknader och skaffa de nödvändiga kontakterna. Agenterna har den lokala kännedom som företagen saknar. Problemet med agenter, menar flera av respondenterna, är att agenterna i flera fall kan vara mellanhänder till beslutsfattare, där stora
0 2 4 6 8 10
1 2 3 4 5 6 7
Svarsfrekvens Antal
SvarsalternaLv
1=Instämmer inte alls 7=Instämmer helt
We use joint venture or other cooperaLon?s to reduce risks in
markets where we believe corrupLon can be a problem
Diagram 7
delar av agenternas ekonomiska ersättning går till beslutsfattarna. Varje mellanhand skapar tillfällen för förekomsten av korruption. Om agenten inte är korrupt är de till nytta för att minimera risker och få den förståelse som krävs på marknaderna (Resp. 1, 3, 4, 5 & 7).
Tre respondenter uttrycker att de uteslutande använder sig av agenter på vissa marknader.
Agenterna arbetar helt självständigt och företagen skriver inga kontrakt om att agenterna ska följa deras etiska koder. En av dessa respondenter säger att de inte har någon större kontroll över sina agenter och att de kanske inte heller vill ha det (Resp. 6). Det andra företaget som använder sig uteslutande av agenter har en lönestruktur där agenten får betalt för den dagliga verksamheten och sedan en procentuell bonus på de uppdrag agenten skapar åt företaget.
Respondenten menar att denna bonus eventuellt skulle kunna ses som oproportionerlig i förhållande till det arbete som utförs men de kan inte kontrollera om bonusen används till mutor eller om de eventuellt stimulerar ett sådant beteende (Resp. 4). Det tredje företaget uppger att även de använder sig av agenter men när det kommer till själva kontraktskrivandet så tar företaget över förhandlingarna. Agenterna används bara av praktiska skäl för den dagliga marknadsföringen och att skaffa kunder (Resp. 7).
En annan strategi är att gå ihop i konsortium vid upphandlingar. Genom att göra det kan företaget minska riskerna och skydda sig från korruptionen. Om det förekommer korruption och mutor vid upphandling är det företaget som är huvudansvarig för kontraktet som utsätts för påtryckningar och inte de andra deltagande företagen. De företagen som inte är huvudansvariga behöver då inte skaffa sig den lokala kunskapen på marknaderna då de inte kommer i direkt kontakt med marknaden i samma utsträckning (Resp. 1).
Två av respondenterna uppger att de använt sig av rabatter på tjänster i vissa länder. En av dessa respondenter menar att de använder sig av rabatt när de gör affärer med myndigheter där det är extremt trögarbetat. De har en övre gräns för hur stora dessa rabatter får vara och ser inte rabatterna som mutor utan som regelrätta rabatter som redovisas (Resp. 4). Den andra respondenten som uppger att de använder sig av rabatter säger att företaget gör det genom att lägga ett högre initialpris för att sedan komma ner till deras normala pris i förhandlingarna med kunden (Resp. 2)
Goodwill – Två av respondenterna under intervjuerna anger att företaget arbetar med samhällsstödjande projekt i flera av de länder de verkar, detta främst för att skapa ren goodwill. Projekt som de engagerar sig i sträcker sig från lokala samhällsprojekt i de regioner som de är aktiva i till att hjälpa kvinnors situation eller att stödja större multinationella
