Har framsteg skett jämfört med tidigare forskning?

Gemensamt för all tidigare forskning är en manlig dominans inom idrottsnyheter, både i tv- sänd, tryckt och digital media och denna studie är inget undantag. Den påvisar att

idrottsmedia fortfarande inte är en jämställd plattform.

Då övriga svenska studier gjorts inom andra medier kan man inte dra några slutsatser om att medierapporteringen har blivit mera jämställd. I jämförelse med studien kring tv-sända sportnyheter i Sverige i slutet av 90-talet då mindre än 10% av sportnyheterna handlade om kvinnor (Koivula, 1999), ser det ändå ut som att medierapporteringen har nått en del framsteg med tanke på att Sportbladets rapportering innehållande kvinnliga idrottare uppgick till 25%. Det bör dock tilläggas att siffrorna var betydligt med jämställda under OS-rapporteringen 2012 (Hedenborg, 2013) vilket var ett trendbrott gällande rapporteringen kring idrottande kvinnor sen 1990 talet. Men, som tidigare nämns har sportnyhetsrapporteringen ofta varit

27

klart mer jämställd under OS än innan och efter, vilket tyder på att media gör ett tillfälligt uppsving för att sedan sjunka till samma nivå som tidigare.

I jämförelse med de utländska studier där man har fokuserat på visuell framställning av idrottare ser man ändå en stor skillnad i denna studies resultat. I flera tidigare studier har minst 90% av bilderna föreställt män (Armentrout et al, 2014; Koivula, 1999; Romney & Johnson, 2019) till skillnad från 75% i vår studie. Det har också påvisats att kvinnor oftare än män framställs poserande, i civila kläder och utanför idrottsplanen. Även i vår studie fanns sådana skillnader, dock så pass små att inga slutsatser kan dras.

Fördelningen mellan respektive kön inom lag och individuell idrott skiljde sig inte nämnvärt i vår studie jämfört med tidigare forskning. Lagidrott är fortsättningsvis den typ av idrott som får störst synlighet i media för både män och kvinnor. En väldigt stor del av männen (77%) handlade om lagidrott medan det för kvinnorna var en mera jämn fördelning mellan lag (57%) och individuell idrott (43%). Det bör också nämnas att de största lagidrotterna är manligt kodade och de lite mindre är neutrala. Den enda kvinnligt kodade lagidrotten är cheerleading. De trycka medier som tidigare forskning analyserats har till större del varit reportage och intervjuer till skillnad från Sportbladet, som till största delen enbart haft artiklar kopplade till tävling och prestation. Därför tror vi att skillnaden i hur män och kvinnor framställs inte blev lika tydlig i denna studie eftersom möjligheten till att framställa kvinnor utanför en

idrottskontext och som mer civila än män helt enkelt inte fanns.

Som tidigare nämnts, har framställningen av idrottsmän och kvinnor i media varit relativt jämställd under Olympiska spel, då även fler idrotter som det normalt sett inte rapporteras om, fått synlighet. Samtliga bilder vi kodade var publicerade år 2019, vilket inte var ett OS-år, det innebär att resultatet inte har påverkats av ett mästerskap där rapporteringen tillfälligt är mer jämställd.

Eftersom det under OS har varit en mer jämställd media-rapportering, mycket på grund av att flera idrotter har fått synlighet, bör man också nämna att då vi endast kodat bilder från var femte vecka under ett år, kan ha missat eventuella mästerskap och stora tävlingar som skulle ha gett flera idrotter större synlighet.

Då vi i vår studie endast fokuserade på bilder, kunde vi utifrån dessa inte på ett fullvärdigt sätt avgöra om någon av personerna definierade sig som icke-binär eller hbtq-person, utan

28

Studien hade för avsikt att även ta icke-binära personer i beaktning, men för att detta ska kunna göras på ett så etiskt och korrekt sätt som möjligt bör man analysera bild och bildtext tillsammans. Det skulle även vara mer gångbart att låta det teoretiska resonemanget

domineras starkare av till exempel queer-teori i kombination med denna studies

poststrukturalistiska ansats vilket fungerar som ett effektivt verktyg när det kommer till att kringgå klassifikationen av kön (Hunter, 2018). I en bildtext nämndes det att personen på bilden i fråga var transperson, och hen framställdes på en bild som kvinna och på en annan bild som man, och blev därför inte avvikande i kodningen.

Då nästan all idrott är könsuppdelad har vi i kodningen helt enkelt kunnat utgå från att

idrottarna tävlar i herr- eller damklass, på grund av att det från en bild inte alltid går att avgöra kön. En vidare reflektion gällande den omfattande binära könsuppdelningen inom all form av idrott är att det dels bidrar till homogena grupperingar inom idrottsamhället vilket leder till att pojkar och flickor tävlar om, istället för att samsas om resurser och utvecklingsmöjligheter (Svender & Nordensky, 2020). Det bidrar även till att förankra uttrycket damidrottytterligare, vilket föreslår att idrottande kvinnor på något sätt har en särställning inom idrottandet. Ett poststrukturalistiskt perspektiv hade bistått med en inkluderande funktion i både media och inom idrott (Markula, 2018).

Sportbladet hade en vecka med Pride-tema, man valde att framställa detta genom svenska manliga hockeyspelare. Inom ishockeyn i Sverige är heteronormativitet djupt förankrad i kulturen och det finns ännu ingen öppet manlig ishockeyspelare som inte är heterosexuell. Det är inte problematiskt i sig att SHL tar ställning i HBTQ-frågor, snarare är det definitivt

nödvändigt och välbehövligt. Att däremot enbart ge utrymme till personer vars identiteter inte inkluderas i HBTQ-spektrumet och låta heteronormativa personer driva narrativet i media gällande dessa frågor är däremot kränkande och destruktivt för de personer inom

idrottsvärldens som faktiskt lever och identifierar sig utanför normen. En trolig bakgrund till att det trots allt får utrymme är att hockeyn är en sport dominerad av cis-män, där det

efterfrågas förbättring ur ett inkluderingsperspektiv.

För att utveckla detta inkluderingsarbete bör man som en stor organisation med mycket makt istället amplifiera marginaliserade personer som inte tidigare inkluderats och jobba för att säkerställa en hållbar framtid för alla inom ishockeyn i Sverige.

29

6.2 Spelar media en central roll i riksidrottsförbundets och samhällets strävan

mot jämställdhet?

Resultaten visar tydligt på att media spelar en central roll i skapandet och upprätthållandet av könsstereotyper samt marginaliserar kvinnliga idrottare genom ett flertal faktorer såsom medieutrymme och placering i tidningen. Detta blir en direkt kontrast till det som Plan of Action konstaterar, att media är skyldiga till att ta ansvar gällande att främja en balanserad och icke-stereotypisk bild av kvinnliga idrottare i media (UN Women, 2014). Med underlaget av att manliga idrottare erhåller en majoritet av medieutrymmet (75%) så skapas och dikteras den idrottsliga diskursen i media därefter. En diskurs som också marginaliserar idrotter som anses vara kvinnligt kodade till förmån för idrotter som är manligt kodade och neutrala. Avsaknaden av kvinnligt kodade idrotter i kombination med att 97% av kvinnorna utövade en manligt kodad idrott är ett tecken på den smala normen som tycks upprätthållas inom

idrottsmedia. Är du man och deltar i en manlig idrott får du mest utrymme, är du man och deltar i en neutral idrott får du näst mest utrymme. Är du kvinna och deltar i en neutralt kodad idrott får du tredje mest utrymme, efter de 99% av totala antalet män i manligt och neutralt kodade idrotter. Är du kvinna och deltar i en manligt kodad idrott får du fjärde mest utrymme. Är du kvinna och deltar i en kvinnligt kodad idrott får du totalt 0,002% av utrymmet i media. Till sist, är du man och deltar i en kvinnligt kodad idrott får du 0,0006% av utrymmet i media. Vad säger den här rangordningen oss? En analys är att män i manligt kodade idrotter är vinnarna i kampen om medieutrymme och resterande grupper har på något sätt fått sin

representation villkorad. Mot bakgrund av citatet ”mål och handlingsplaner som sätts upp och de verksamheter som bedrivs måste, enligt vår mening, sättas i relation till idrottens

samhällsfunktion. Studier av kvinnans situation inom idrotten måste vidare relateras till kvinnans roll i samhället” (Olofsson, 1989). Idrotten som samhällsfunktion är, som tidigare nämnts, en folkrörelse och engagerar i dagsläget 32% av den svenska befolkningen. Av dessa 3 343 000 är 44% kvinnor, vilket är den mest jämställda siffran sedan man började registrera kön i medlemsregisterna 1993 (Riksidrottsförbundet, 2020). Kvinnliga idrottare är med andra ord även underrepresenterade i media sett till antalet medlemmar i RF. Detta sätter både den kvinnliga idrottaren på bänken, och samhället; som mer sällan får chansen att upptäcka, följa och hylla de prestationer och sörja de nederlag som kvinnliga idrottare de facto åstadkommer samt drabbas av varje dag. Istället reproduceras samma typ av idrottsnyheter med samma narrativ och idrottsmedias diskurs blir snarare starkare och normerna smalare för vad som accepteras, och anses vara önskvärt hos respektive kön, i enlighet med vad både Beal (2018)

30

och Gauntlett (2008) tidigare konstaterat. Idrottare som deltar i en diskurs där hen inte uppfattas som normen tenderar dessutom att själv förstärka stereotypa beteenden i stor utsträckning för att få fortsätta existera i den (Treadway, 2018). Därför är det extra viktigt för media att var medveten om den roll i konstruktionen av kön som dom har, samt hur en mer allsidig porträttering av alla idrottare och idrotter, oavsett kön; kan bidra till direkt påverkan på attityden hos konsumenten gällande kvinnor inom idrott.

6.3 Utvärdering

Det fanns en del förbättringsområden gällande utförandet av innehållsanalysen som framkom efter att studien var genomförd. Som tidigare påtalat i inledningen av metoden, är utmaningen med en innehållsanalys att upprätthålla en hög grad av objektivitet, eftersom huvudprincipen av analysen vilar på mänskliga bedömningar (Bryman, 2016). Med tanke på att vi var två personer som genomförde analysen krävdes det en noggrannhet i kodningen och hur pass objektivt definitionen uppfattades för att kodningen skulle överensstämma till så hög grad som möjligt. Det kan också ses som en eventuell styrka att vara två personer som kodar samma bilder, förutsatt att man kan diskutera med varandra vid eventuella

meningsskiljaktigheter. Detta på grund av att kodningen per automatik blir mindre subjektiv och mer objektiv när det inte bara är en person som kodar bilderna. Utformningen av

kodningsschemat hade behövt bli betydligt mer detaljerat och begrepp som ”idrottskontext” och ”kläder” hade på förhand behövt definieras mer i detalj. Dessa två kategorier var alldeles för breda för att urskilja intressanta gestaltningar av idrottare som är mer komplicerade än att en idrottare enbart är framställd i eller utanför en idrottskontext. I Sportbladet framställdes 90 procent av både män och kvinnor i en idrottskontext och därför blev den kategorin något intetsägande i relation till den hypotes där studien antog att kvinnliga idrottare skulle framställas utanför en idrottskontext i en större omfattning. Även om resultatet i sig var statistiskt signifikant hade det varit mer intressant för slutsatsen om någon annan tidning med en annan ansats och bildkultur hade analyserats. Dessutom kan den kvantitativa ansatsen i studier som undersöker jämställdhet innebära en begränsning, eftersom kodningen innebär strikta kategoriseringar, vilket i sin tur kan vara exkluderande mot marginaliserade personer eftersom det kan vara svårt att konkretisera koder för olika typer av attribut. Detta innebär att uppgifter som inte kan kvantifieras såsom personliga berättelser, känslor, semantiska

31

innehållsanalys hade varit optimal för att helt fånga den samlade bilden av hur kvinnliga och manliga idrottare framställs i media.

Vidare så hade det varit mer optimalt om båda författarna hade kodat samma bilder istället för att koda hälften var, men det var inte möjligt på grund av tidsbrist. Pilottestningen gjordes även den på ett mindre urval (n=21) bilder och även om överenstämmelsen mellan bedömarna här var hög, hade det varit önskvärt att ha genomfört testningen på ett större urval på ca 100- 200 bilder. Detta för att dels få en ännu mer tillförlitlig överenstämmelse, dels möjligheten att vidare diskutera och utveckla kodningsschemat så att definitionerna av kodningskategorierna hade blivit mer tydliga. Till exempel så påvisade interbedömarreliabiliteten av kategorin kontext en 100 procentig överenstämmelse, men när vi kom längre in i analysen var det denna kategori som väckte mest diskussion.

Studien producerar även en rad styrkor där storleken på urvalet är den första. Att analysen gjordes på över 3000 bilder innebär att resultaten mer troligt går att generalisera till ett ännu större urval än det som presenteras i studien och resultaten blir mer verklighetsförankrade. Det återfanns även inga typ II fel i den statistiska analysen vilket innebär att studien har lyckats att förkasta den nollhypotes där resultatet har varit statistiskt signifikant. Studien har även svarat på samtliga frågeställningar genom ett välkonstruerat kodningsschema samt en systematik i analysen av bilder som möjliggjorde ett omfattande analysunderlag. En

ytterligare styrka med studien är de konkreta resultat som studien genererat för svensk media att ta del av för sin fortsatta utveckling. Resultaten innehar en hög grad av samtida social relevans.

6.4 Slutsats

Slutligen, för att återkoppla till riksidrottsförbundets jämställdhetsmål för 2025 som lyder: ”Det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva och leda idrott samt kvinnors och mäns, flickors och pojkars idrottsutövning värderas lika och prioriteras på ett likvärdigt sätt” (Riksidrottsförbundet, 2020), samt regeringens (2019) uttalade definition av

jämställdhet: ”Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet”, kan man konstatera att media spelar en central roll i strävan mot dessa mål. Efter genomförd analys indikerar resultaten på att bilder i Sportbladet inte bidrar till en nyanserad och allsidig bild av idrott och kvinnliga idrottare då

32

av kvinnliga idrottare och idrott som anses vara kvinnligt kodad kan man dra slutsatsen att media i nuläget inte utnyttjar möjligheten att främja jämställdhet vilket i sin tur har

konsekvenser för att riksidrottsförbundet ska nå jämställdhetsmålen för 2025.

Det finns en del intressanta idéer för vidare forskning inom samma ämne. För att få ut ännu mer ur frågeställningarna kan, som tidigare nämnts, en blandad metod av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys vara att föredra. Att analysera bild och brödtext i kombination med bilder på idrottare kan komma att ge en djupare förståelse av hur kvinnliga och manliga idrottare porträtteras i media. Dessutom kan valet av mediehus/plattform vara av största vikt, då Sportbladet generellt enbart rapporterade om renodlade sportnyheter. Istället så kan till exempel en blandad innehållsanalys av en idrottstidning, som främst riktar in sig på reportage, ge fler och tydligare parametrar i framställandet av kvinnliga och manliga idrottare.

33

7. Referenser

Altman, G. D. (1990). Practical Statistics for Medical Research. Chapman and Hall/CRC. Armentrout, S. M., Kamphoff, C., & Thomae, J. (2014). Photographic Images in Sports Illustrated for Kids: An Analysis of Sport Coverage and Gender Representation. Women in Sport & Physical Activity Journal, 22(1), 37-46.

Borg, E., &Westerlund, J. (2014). Statistik för beteendevetare. (3 uppl.). Liber.

Beal, B. (2018). Feminist Ethnographies in Sport and Leisure. Mansfield, L. (Red.), The Palgrave Handbook on Feminism and Sport, Leisure and Physical Education. (s. 227-255). Bryman, A. (2016) Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Liber.

Förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet. (SFS 1999:1177). Kulturdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/forordning-19991177-om-statsbidrag-till_sfs-1999-1177

Gauntlett, D. (2008). Media, Gender and Identity: An introduction. (Upplaga 2). Routledge. Godoy-Pressland, A., & Griggs, G. (2014). The photographic representation of female athletes in the British print media during the London 2012 Olympic Games. Sport in Society, 17(6), 808-823.

Hedenborg, S. (2013). The Olympic Games in London 2012 from a Swedish Media Perspective. International Journal of the History of Sport, 30(7), 789-804.

Hargreaves, J. (1994). Sporting Females: critical issue in the history and sociology of women’s sports. Routledge.

Hirdman, Y. (1988). Genussystemet. Reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift. 1998:3. 49-63.

Hogg, A. M., & Vaughan, M. G. (2010). Essentials of Social Psychology. Pearson Educational Limited.

Hunter, L. (2018). PE: Pedagogy, Feminism, Sexualities and Queer Theory. Mansfield, L., et al. (Red.), The Palgrave Handbook on Feminism and Sport, Leisure and Physical Education. (s. 427-445).

34

Internetstiftelsen. (2019). Svenskarna och Internet 2019.

https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf Jämställdhetsmyndigheten. (24 maj 2019). Vad är jämställdhet?

https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/vad-ar-jamstalldhet

Knoppers, A., & McLachlan, F. (2018). Reflecting on the Use of Feminist Theories in Sport Management Research. Mansfield, L., et al. (Red.), The Palgrave Handbook on Feminism and Sport, Leisure and Physical Education. (s. 163-179).

Koivula, N. (1999). Gender stereotyping in televised media sport coverage. Sex Roles, 41(7/8), 589-604.

Larsson, H. (2001). Icensättningen av kön i idrott. En nutidshistoria om idrottsmannen och idrottskvinnan. [Doktorsavhandling, Lärarhögskolan Stockholm].

Lindroth, (2011). Idrott under 5000 år. SISU Idrottsböcker.

Mansfield, L., Caudwell, J., Wheaton, B., Watson, B. (2018). The Palgrave handbook of feminism and sport, leisure and physical education. Palgrave Macmillan.

Markula, P. (2018). Poststructuralist Feminism in Sport and Leisure Studies. Mansfield, L., et al. (Red.), The Palgrave Handbook on Feminism and Sport, Leisure and Physical Education. (s. 393-408).

Myndigheten för press, radio och tv. (2020). Mediekonsumption 2020. (1404-2819)

https://www.mprt.se/globalassets/dokument/publikationer/medieutveckling/mediekonsumtion /mediekonsumtion-2020.pdf

Norberg. R. J., Ljunglöf, Susanne. (2003). Idrott, kön och genus - en kunskapsöversikt. Riksidrottsförbundet. https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/forskning-fou/jamstalldhet/fou2003_1-idrott-kon-och-genus---en-

kunskapsoversikt.pdf?w=900&h=900.

Olofsson, E. (1989). Har kvinnor en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och

kvinnorna under 1900-talet. [Doktorsavhandling, Umeå Universitet]. Umeå Universitet DiVA öppen databas. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:145284/FULLTEXT03.pdf

35

Orvesto (2020). Räckviddsrapport Orvesto Konsument (2020:2). Kantar Sifo.

https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrapport_orvesto_kon sument_2020_2_2.pdf

Petca, A. R., Bivolaru, E., & Graf, T. A. (2013). Gender stereotypes in the Olympic Games media? A cross-cultural panel study of online visuals from Brazil, Germany and the United States. Sport in Society, 16(5), 611-630.

Riksidrottsförbundet. (2019). Idrottsrörelsen i siffror.

https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-

dokumentbanken/idrottsrorelsen-i-siffror/2019-idrotten-i-siffror---rf.pdf?w=900&h=900 Riksidrottsförbundet. (24 juni 2019). Jämställdhetsmål.

https://www.rf.se/RFarbetarmed/jamstalldhet/jamstalldhetsmal/

Romney, M., & Johnson, R. G. (2020). The Ball Game Is for the Boys: The Visual Framing of Female Athletes on National Sports Networks’ Instagram Accounts. Communication & Sport, 8(6), 738-756.

Schibsted Annonswebb. (25 oktober 2020). Annonsera hos Aftonbladet. https://annonswebb.schibsted.se/sv-se/brands/aftonbladet-20

Svender, J., & Nordensky, J. (2020). ”Jämställdhet är en självklarhet”- Hur idrottsföreningar förhåller sig till jämställdhet. (FOU 2020:1). Riksidrottsförbundet.

https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-

dokumentbanken/forskning-fou/jamstalldhet/fou2020_1-jamstalldhet-ar-en-sjalvklarhet.pdf Thomas R. J., Nelson K. J., Silverman J. S. (2015). Research Methods in Physical Acticity. (7e uppl). Human Kinetics Publishers.

Treadway, K. (2018). Judith Butler, Feminism, and the Sociology of Sport. Mansfield, L., et al. (Red.), The Palgrave Handbook on Feminism and Sport, Leisure and Physical Education. (s. 409-425).

UN Women (2014). Bejing Declaration and Platform for Action. (ISBN: 978-1-936291-93-9) United Nations.

https://beijing20.unwomen.org/~/media/headquarters/attachments/sections/csw/pfa_e_final_w eb.pdf#page=155

36

Villalon, C., & Weiller-Abels, K. (2018). NBC’s televised media portrayal of female athletes in the 2016 Rio Summer Olympic Games: a critical feminist view. Sport in Society, 21(8), 1137-1157.

Watson, B. (2018). Thinking Intersectionally and Why Difference (Still) Matters in Feminist Leisure and Sport Research. Mansfield, L., et al. (Red.), The Palgrave Handbook on

37

8. Bilagor

Bilaga 1. Sökordsbilaga.

Syftet med vår kandidatexamensuppsats är att belysa skillnaden mellan hur kvinnliga och

manliga idrottare framställs i media genom fotografier och hur det påverkar konstruktionen och/eller förstärkningen av könstereotyper och könsroller, vilket i sin tur försvårar arbetet för en jämställd idrott; utifrån RF:s jämställdhetsmål för 2025.

Frågeställningar:

1) Förekommer manliga idrottare i större omfattning än kvinnliga idrottare i media? 2) Blir kvinnliga idrottare marginaliserade i media genom att placeras senare i tidningen och på färre första sidor än manliga idrottare?

3) Porträtteras kvinnliga idrottare oftare på bilder i mindre storlek än manliga idrottare? 4) Framställs kvinnor på ett könsstereotypiskt sätt i media som begränsar möjligheter för en jämställd idrott?

5) Förekommer manligt kodade idrotter i större omfattning än kvinnligt kodade idrotter i media?

6) I vilken utsträckning får kvinnligt kodade idrotter utrymme i media och vilket kön representeras mest i respektive kodad idrott?

Vilka sökord har du använt? Var och hur har du sökt?

Ämnesord och synonymer svenska Ämnesord och synonymer engelska Kvinnlig idrottare, visuell representation,

social media, stereotyp, ojämställdhet, orättvisa, media porträttering, feminism, genus

Female Athlete, Visual Representation, Social Media, Stereotype, Inequality, media portrayal, Feminism, Gender

Databaser och andra källor Sökkombination

Discovery Woman or Women or Female or Females Portrayal or Depiction or Representation or Stereotype

Athletes or Sports or Athletics

Media or Television or Internet or Social Media