• förklara hur man på ett säkert sätt bereder och administrerar läkemedel (delkurs 1 och 3),
• beräkna, förbereda och administrera läkemedel på ett säkert sätt (delkurs 1 och 3).
• förklara samband mellan olika grupper av läkemedel och förväntad effekt i kroppen.
Termin 1
Studenterna ha som uppgift är att genom instuderingsfrågor och handledning av lärare sätta sig in i författningarna SOSFS 2000:1 inkl SOSFS 2012:9
Samma sak gäller att lära sig hantera FASS och läkemedelslitteratur
Exempel på frågor studenterna ska sätta sig in i och sedan redovisa muntligt är:
Vilka yrkeskategorier får iordningsställa och administrera läkemedel?
Hur skall en korrekt läkemedelsordination se ut?
Vad skall iakttagas vid iordningställande och överlämnande av läkemedel till patient?
Vad gäller beträffande tillförsel och uttag av narkotika i läkemedelsförrådet?
Vad menas med ordination enligt generella direktiv?
Legitimerad sjuksköterska har om vissa
förutsättningar uppfylls rätt att rekvirera läkemedel inom hälso- och sjukvården. Vilken författning reglerar detta och vilka kriterier måste uppfyllas?
I ändringsförfattningen SOSFS 2012:9 klargörs att det är läkarens ansvar att läkemedelsgenomgång sker. Ge en kortfattad förklaring vad detta innebär.
Basgruppen väljer ut ett läkemedel ur FASS.
Ange de styrkor som finns gällande detta läkemedel?
Ange indikationer och kontraindikationer?
Vilka läkemedelsformer?
Vilka vanliga biverkningar anges i texten?
Vad gäller beträffande hantering, hållbarhet och förvaring?
Vilka förpackningar finns?
Vad innebär läkemedelsinteraktion ? Vad betyder EF i en preparattext?
Vad betyder ® i en preparattext ? Vad betyder ™ i en preparattext ? Vad innebär symbolen
Bedöms denna interaktion ha klinisk betydelse?
Hur definierar Läkemedelsverket en läkemedelsbiverkning?
Termin 2 Lärandemål
Beräkna och administrera läkemedel enligt ordination och gällande förordningar Termin 2-6
I VfU sker bedömning
Att studenten uppnått målet bedöms i seminarieform och i VfU genom dessa frågor enligt AssCe (beskrivet under examensmål 2 sid 14)
Kommunicera med och bemöta patienter Kommunicera engagerat med patienter.
Lyssna. Visa respekt och empati.
Anpassa kommunikationen efter patientens förutsättningar t ex vid kommunikationssvårigheter.
Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen.
Informera och undervisa patienter och närstående Identifiera individuella behov.
Handha läkemedel
Visa kunnighet och noggrannhet i hantering av läkemedel.
Informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar.
Visa förmåga att systematiskt följa upp och värdera läkemedelsbehandling.
Informera patienter om läkemedlens effekter och biverkningar på ett för patienten adekvat sätt.
Bedömning i VfU för röntgensjuksköterskestudent.
I de kommande VfU kurserna under den sista halvan av utbildningen tränas studenterna att beskriva användningsområden,
kontraindikationer, försiktighetsåtgärder och
biverkningar för kontrastmedel och
andra läkemedel aktuella vid konventionella röntgenundersökningar
Studenterna ska kunna beräkna dosering och beskriva användningsområde, effekter, biverkningar och kontraindikationer för olika kontrastmedel och andra vanligt förekommande läkemedel. Kunna hur kontrastmedel och laxermedel kan påverka patienterna och hur röntgensjuksköterskan kan hantera detta.
Även lära sig att värdera läkemedelsberäkning och rimlighet i förhållande till patientens vikt och ålder.
Under det sista året i utbildningen skärps kraven i läkemedelshantering vid akuta tillstånd,
studenterna ska kunna redogöra för läkemedel som kan vara aktuella vid akut omhändertagande och andra hjälpmedel som måste finnas tillgängliga. Studenterna ska kunna avgöra vilka komplikationer som kan uppstå i samband med angiografier eller interventioner och om det relaterar till
kontrastmedel. Även kunna administrera läkemedel/kontrastmedel på ett för patienterna säkert sätt bedöms.
Exempel om examinationsuppgift gällande kontrastmedel 1. Jodkontrast
a. Vilka är kontraindikationerna till ett jodkontrastmedel (och som du därför måste kontrollera före administrering)?
b. Vad frågar du en patient för att om möjligt förebygga allergoida reaktioner?
c. Förklara varför en patient inte får inta Metformin förrän tidigast 48 tim efter en
jodkontrastundersökning!
d. Vad måste finnas tillgängligt innan det att jodkontrast administreras, enligt Socialstyrelsen (1999:26).
2. Jodkontrast kan ge olika biverkningar; t ex allmänna och allergiska reaktioner samt njur-, cirkulations- och thyroideapåverkan.
a. Vad ska du därför fråga patienter om för att minimera risken för allergiska reaktioner?
b. Vad ska du fråga, och/eller göra, för att minimera risken för njurfuntionspåverkan?
Vad mer kan göras preventivt, innan det att patienten är på röntgen, för att minimera risken för njurfunktionspåverkan?
c. Förklara varför patienter med diabetes inte får inta Metformin 48 timmar efter det att Jodkontrast administrerats?
d. Eftersom allmänna biverkningar är de vanligast förekommande bör du informera
patienten om dessa. Ange sådana biverkningar som du bör informera patienten om före injektionen?
Enligt ”barometerundersökningen” 2011 är röntgensjuksköterskestudenter och alumner (skala 1-5) mycket nöjda med hur deras programspecifika färdigheter har utvecklats under utbildningen
hantera läkemedel på ett adekvat sätt studenter 4,1
alumner 4,2
Analys och värdering av examensmål 7
Detta examensmål är inte synligt i de självständiga arbetena. Det är ett ämne som på olika sätt återkommer i de flesta kurserna. Läkemedelshantering tränas främst i VfU, men kunskapen måste vara central i varje moment av säker vård. I detta tränas och bedöms studenterna genom hela programmet. Barometerundersökningen visar att studenter och alumner är särskilt positiva till sina kunskaper i läkemedelshantering och det indikerar att studenterna uppnår hög måluppfyllelse
Del 1 (forts.)
Examensmål 16
För röntgensjuksköterskeexamen ska studenten visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Valda mål och kriterier ( bilaga till beslut).
Termin 1
Vårdetik och filosofiska grunder är en grundläggande kurs i professionellt förhållningssätt (full version se Vårdetik och filosofiska grunder)
Studenten ska utifrån lärandemålen
• argumentera för egen värdegrund i relation till allmänna vårdetiska principer
• kunna förklara innebörden i begreppen hälsa, interaktion, miljö, människa, omvårdnad och personcentread vård
• kunna reflektera och illustrera relationen mellan begreppen hälsa, interaktion och personcentrerad vård
• kunna reflektera och illustrera över eget fröhållningssätt till begreppen hälsa, interaktion och personcentrerad vård
• kunna diskutera likheter och skillnader i de utvalda omvårdnadsteorierna utifrån begreppen hälsa, människa, miljö och omvårdnad
Hänvisad litteratur
Föreläsning "Mänskliga rättigheter i vården" med Anne Sjögren- sjuksköterska vid Rödakorset Omvårdnadsteorier
Etisk situation:
under fältstudieveckan identifiera en etisk situation tillsammans med handledaren Examinationsseminarium
se länken Bedömningskriterier
• Beskrivit en etisk situation kort och argumentera varför du ansåg att det var en etisk situation
*Reflekterat utifrån den etiska koden och förklara på vilket sätt olika delar i koden blir aktuella att arbeta med utifrån en etisk situation
• Reflekterat utifrån begreppen hälsa, interaktion och personcentrerad vård och försökt att finna samband mellan dessa
• Argumenterat för den egna värdegrunden
• Reflekterat över allmänna vårdetiska principer
• Slutsatser/reflektioner
Relaterat till litteraturen/artiklar
Kritiskt granskat en medstudent arbete med konstruktiv feedback utifrån mallen
• Aktivt deltagande vid seminariet
• Rapporten/PM:et är författad med ett klart och lättläst språk där för området adekvat terminologi används.
• Stavning, grammatik och interpunktion är korrekt.
• Layouten är prydlig med rubriker, indelning av stycken och försättsblad där rapportens titel, författare, kurs, termin och årtal finns angivet.
Arbetet ska omfatta mellan 1100-1300 ord.
• Valt referenssystem hanteras korrekt.
• Rapporten ska, där inget annat anges, präglas av vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt.
• Skriva enligt (se länken) angivna riktlinjer
• Förberett diskussionsfrågor till basgruppens samtliga paper
Första termin grundläggs även kunskaper om tystnadsplikt, sekretess, yrkesetiska riktlinjer, kompetensbeskrivning och patientdatalagen. I samband med VfU har studenten tillgång till ett radiologiskt informationssystem (RIS) och bildhanteringssystem (PACS) där viktig data om
patienten finns lagrad. Hanteringen av data i dessa båda system kräver kunskap om tystnadsplikt och sekretess för att på ett professionellt förhållningssätt skydda patientens identitet.
Examination:
genomförs i grupp såväl skriftligt som muntligt.
Basgruppen tilldelas två olika fall att fördjupa sig i.
Analysera dessa fall utifrån de författningar som gäller om sekretess respektive tystnadsplikt.
Beskriv vad som gäller för sekretess respektive tystnadsplikt enligt författningen, vad som avviker respektive stämmer i de fall ni analyserat.
Sammanfatta vad sjuksköterskorna i de olika fallen borde ha gjort enligt författningen och hur man kan förebygga att brott mot författningen sker.
Jämför det ni har förstått i författningarna om tystnadsplikt respektive sekretess med det som framkom i samtalet med en sjuksköterska under era fältstudier.
Hur informerar ni er om särskilda orättvisor för utsatta grupper?
Sammanfatta en reflektion/diskussion kring situationer där ni ser att möjligheten att göra gott för personer som behöver vård kan påverkas av författningar om sekretess och tystnadsplikt.
Rapporten skrivs enligt generella riktlinjer för formalia. Rapporten presenteras om max 6 sidor exklusive försättsblad och referenser.
Muntlig redovisning sker i seminarium under 20 minuter med kritisk diskussion av medstudenter och lärare.
Bedömningskriterier:
För godkänt av skriftlig rapport gäller generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig rapport.
Det ska finnas en systematisk och strukturerad beskrivning av vad som gäller enligt författningen, avvikelser samt likheter med analyserade fall.
Sammanfattningen av vad sjuksköterskorna borde gjort liksom hur författningsbrott förebyggs ska vara underbyggd med motiveringar och argument som kopplas till relevant litteratur.
Jämförelsen mellan författningar och empiri ska vara strukturerad och systematisk.
Sammanfattningen ska visa på en bredd av situationer där ni argumenterar sammanhängande och med stöd av litteraturen för era möjligheter att göra gott för personer som behöver vård.
Detta är ett exempel från studenters minnesanteckningar som gjordes från den muntliga redovisningen (förkortat).
”Inledning
Tystnadsplikt och sekretess är en del i kursen Sjuksköterskans profession och vetenskap där vi ska undersöka två olika patientfall och se till vilka brister som har begåtts i sjukvården samt diskutera vad som kunde gjorts bättre.
Syfte
Jämföra tystnadsplikt och sekretess utifrån lagar och författningar samt relevant tillämpning.
Resultat (inte redovisat här men finns att tillgå) Fall Margareta
Fall Istvan Diskussion
Vi anser att det också finns mycket etiska och moraliska aspekter som ställer sig emot varandra när det gäller att
”göra gott för patienten”. Ett exempel på detta kan vi se i fallet Istvan när hans nyvunna kompis Per vill att sjuksköterskan ska kolla upp Istvans telefonnummer för att kunna träffas. Vi tycker att det moraliskt rätta vore att som sjuksköterska ringa Istvan och fråga om det är okej att ge ut telefonnumret till Per. Samtidigt är detta inte rätt enligt de lagar som finns att följa.
I Margaretas fall ville personalen egentligen bara göra gott för patienten genom att hålla föredrag tillsammans med anhöriga. Det blev dock fel eftersom kommunikationen brast och Margareta fick aldrig någon information förrän efter att personalen skickat ut brev till både henne och hennes man, som inte visste något om hennes sjukdomstillstånd. Istället för att bara skicka ut en inbjudan hade man kunnat informera Margareta innan och låtit henne avgöra själv huruvida hon ville medverka vid gruppmötena/ föreläsningarna eller inte.
Vi har också diskuterat hur papperslösa blir behandlade och deras rätt i vården. I Sverige ska alla ha rätt till lika vård men trots detta så är möjligheten för papperslösa till primärvård och mödrahälsovård nästintill obefintlig (Värdegrund för omvårdnad).
Vi anser att det är viktigt att man håller sig uppdaterad när det gäller information när det gäller lagar och författningar. Detta gör man genom att ständigt söka information och det kan man göra via Svensk sjuksköterskeförening.
Referenser
Offentlighets och sekretesslagen Patientsäkerhetslagen
Patientdatalagen
Svensk sjuksköterskeförening. (2011) Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Termin 2 Lärandemål
• reflektera över hur tillitsfulla relationer inom vården etableras utifrån eget och andras förhållningssätt”.
Det examineras vid bedömningssamtal med AssCe (beskrivet under examensmål 2).
Termin 3
I kursen ”Konventionella röntgenundersökningar” examineras studenterna i samband med ett bildseminarium och vårdseminarium. Uppgiften är att visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera.
Termin 4
Exempel på en examination. (Bildseminariets form presenteras under examensmål 2.) Vård/bildseminariet
Syftet är att bredda och fördjupa kunskaperna i omvårdnad, metodik, teknik och diagnostik i samband med valda röntgenundersökningar och patologiska tillstånd. Seminariet ska utgå i ifrån ett patientfall.
Vårdseminarium
Muntlig redovisning i grupp.
Studenten redogör och diskuterar omvårdnadsrelationen och tryggheten för patienten utifrån inläst vetenskapligt material med fokus på informationens, kommunikationens och miljöns betydelse i samband med undersökningar och behandlingar. Olika kommunikationsstrategier belyses utifrån kulturella aspekter. Målet är att får en trygg, välinformerad och lugn patienten samt en optimal röntgenundersökning.
Bedömningskriterier för godkänt
• relevant innehåll utifrån instruktionerna och kursens mål
• ett professionellt språk
• ett kritiskt förhållningssätt till undersökningens utförande inkl omvårdnaden relaterat till vetenskaplig litteratur och evidens
• aktivt deltagande och vara insatt i de undersökningar som presenteras.
För att förstå hur man ska bemöta en patient måste studenten kunna diskutera och reflektera över patientens situation och utsatthet i samband med röntgenundersökningar. Inom somatiska VfU där studenterna tränar allmän omvårdnad ingår att träna att etablera tillitsfulla relationer med människor oavsett genus, etnisk och kulturell bakgrund.
Studenterna tränas i att arbeta utifrån yrkesetiska riktlinjer och principer med respekt för
vårdtagarens integritet och självbestämmande med hänsyn till individen, familjen och samhället.
Studenterna får också titta på sig själv för att förstå andra genom att resonera över sitt eget samt andras omvårdnads- och behandlingsarbete. Allt detta följs upp i VfU vid slutbedömningen.
Examensmålet kommer igen senare när studenten är på röntgenavdelningarna de ska reflektera över hur röntgensjuksköterskan kan arbeta utifrån yrkesetiska riktlinjer och principer med respekt för individens identitet, integritet och autonomi. Det kan handla om kommunikation och information om tex att på ett professionellt sätt ge adekvat patientinformation angående joniserande strålning.
Termin 5-6
I sista terminen då studenten är i VfU så sätts detta mål i fokus genom att studenten i akuta
situationer ska beskriva och förklara omhändertagandet i samband med akuta röntgenundersökningar
där speciell försiktighet måste vidtas för att inte ytterligare skada patienten. Studenterna ska kunna föra etiska resonemang runt omvårdnadssituationer i samband med röntgenundersökningar.
Vidare ska studenten kunna informera, kommunicera och omhänderta patienter och anhöriga på ett professionellt sätt. Studenten ska också kunna se på sitt eget handlande och sin förmåga till planering och genomförande av akuta röntgenundersökningar. Studenten ska också på ett professionellt sätt observera patientens fysiska och psykiska reaktion under undersökning.
Studenterna ska även kunna den specifika omvårdnaden som krävs vid undersökningar av barn.
Utveckling av professionen, etik, det egna lärandet och den egna reflektionsträningen sker (enl den nya utbildningsplanen) i en kurs som startar termin 1 med skriftliga veckoreflektioner om etik och den egna inlärningen och det ges feedback från en och samma lärare. Kursen planeras med olika pedagogiska inslag och litteratur, som följer övriga kurser som läses parallellt under alla sex terminerna, varje termin avslutas med en metareflektion av hela den gångna terminen. Kursen kommer även leda till handledarkompetens (se länken Kursbok RSJD 13 T1)
Omvårdnadshandledning enligt den äldre utbildningsplanen där en och samma studentgrupp träffas och diskuterar autentiska fall som studenten mött inom VfU. Dessa bearbetas och kopplas till den kommande professionen. Omvårdnadshandledningsgruppen träffas två gånger/termin från termin 4 till och med termin 6. Kriterierna är obligatorisk närvaro och aktivt deltagande.
Bedömningen i VfU (se beskrivningen sid 14) sker utifrån den fulla version med det tidigare bitvis refererade AssCe formuläret (AssCe* - Assessment of Clinical Education), där alla punkterna ska vara godkända för att studenten ska bli godkänd på VfU.
Enligt ”barometerundersökningen” 2011 är röntgensjuksköterskestudenter och alumner
(medelvärde på skala 1-5) mycket nöjda med hur deras programspecifika färdigheter har utvecklats under utbildningen
Självständigt planera genomföra undersökningar och behandlingar studenter 4,2
alumner 4,1
Bearbeta och bedöma resultat studenter 4,0
alumner 4,0
• Tillämpa sitt kunnande utifrån människors olika behov studenter 4,2
alumner 4,2
• Göra åtgärdsbedömningar utifrån ett helhetsperspektiv på människan studenter 3,9
alumner 4,1
Självständigt lösa problem studenter 4,2
alumner 4,1
• Göra etiska ställningstaganden studenter 4,0
alumner 4,2
Analys och värdering av examensmål 16
Detta examensmål utgör programmets kärna och i alla situationer tränas studenten att ha ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående. Redovisade fragment i utbildningens olika kurser varje termin får stå som en beskrivning av detta. Det är ett förhållningssätt och det bedöms och examineras på olika sätt och utifrån barometerundersökningen är studenter och alumner mycket nöjda med hur deras programspecifika färdigheter har utvecklats under utbildningen.
Studenterna visar god måluppfyllelse på examensmål 16.
Del 2
Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om
lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal studenter och de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.
Del 2
Lärarkompetens och lärarkapacitet
Av regeringens uppdrag till Högskoleverket (U2009/427/UH) framgår att:
"Lärarnas kompetens och tillgången på lärare är förutsättningar som normalt har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Det ska därför ingå som en del i utvärderingarna. Det är dock viktigt att poängtera att lärarkompetensen ska bedömas i relation till de mål som finns för respektive examen. Därför ska lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på lärare och analysera dessa uppgifter i relation till resultaten."
Analysera lärarkompetens och lärarkapacitet i relation till antalet studenter och de utvalda målen. Här bör även lärarnas yrkeskompetens analyseras i relation till målen.
Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform.
Tabellen ligger sist i självvärderingen.
Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) ansvarar för röntgensjuksköterskeprogrammet under Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Nämnden är en ekonomisk enhet med resultatansvar och ansvarar för utveckling, planering och ledning av kurser och utbildningsprogram och att utbildningen bedrivs med hög kvalitet och i enlighet med gällande regelverk.
Till programmen anlitas lärare från olika institutioner inom Medicinska fakulteten, från Region Skåne medicinsk strålningsfysik på naturvetenskapliga fakulteten samt andra aktörer. Representanter för Region Skåne, Skånes Universitetssjukhus (SUS Lund/Malmö) och Skånes Kommunförbund finns representerade i utbildningsnämnden NOU och är viktiga samarbetspartners i utbildningsfrågor.
I varje kurs finns kursansvarig och examinator (disputerad). Utöver dessa tillkommer det resurser i form av docenter, lektorer, adjunkter inom vårdvetenskap/omvårdnad som redovisas i tabellen.
Flera lärare har genom externa medel en fortsatt pågående forskning och även en hög andel
doktorander undervisar. Detta bidrar till en hög vetenskaplig kompetens i lärargruppen vilket bidrar till hög nivå på kunskapen om områdets vetenskapliga grund och stor kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsarbeten. Några har sin grundanställning i vården men är genom sin
forskning knutna till universitetet. Det bidrar till en god koppling mellan vetenskap och praxis. Flera lärare har vårdlärarutbildningen och samtliga lärare har högskolepedagogisk utbildning omfattande minst 5 veckor. Denna utbildning arrangeras av Medicinska fakultetens Centrum för Undervisning och Lärande. MedCUL erbjuder kompetensutveckling inom undervisning och lärande och verkar för att utformning av, beslut om och genomförande av utbildning ska vila på aktuellt internationellt kunskapsläge inom utbildningsområdet.
Målet för programmet är att kliniska lärare anställda på universitetet ska leda lärandet ute på VfU platsen. Lärare finns att tillgå för studenten, men en naturlig koppling till den speciella kliniken saknas fortfarande på några ställen p.g.a. att lärarresurser saknas.
För röntgensjuksköterskestudenterna finns en mindre grupp lärare med den speciella kompetens det kräver. I flera ämnen används de lärare som finns i de andra programmen som har rätt kompetens för ämnet i den kurs studenterna läser, det finns stor kunskap inom omvårdnad och omvårdnadens grunder på en vetenskaplig hög nivå. Av åtta disputerade röntgensjuksköterskor i Sverige har två sin tjänst i Lund. Två doktorander undervisar i programmet. Lärarförutsättningarna bidrar till den höga genomströmningen och goda resultat.
Antal helårsstudenter
Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska
Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska