Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Självvärdering
Lärosäte: [Lunds universitet] Utvärderingsärende: 411-373-13
Huvudområde: Examen: Röntgensjuksköterskeexamen
Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskriv- ningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan utbildningens resultat, dvs.
måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Universitetskanslersämbetets utvärderingar. Detta bör därför beaktas i självvärderingarna.
Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 90 000 tecken inklusive mellanslag (cirka 30 A4- sidor), exklusive ämbetets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare information om självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014, 2011:4 R samt ämbetets beslut om mål och kriterier för respektive utvärdering.
Inledning
Information om programmets struktur, progression och pedagogiska upplägg samt pågående förändringar presenteras här, då det påverkar beskrivningen av hela utbildningen och den fortsatta läsningen. Vid en intern granskning för att säkra utbildningens fortsatta höga användbarhet i arbetslivet framkom vikten av att byta huvudområde och att programmet behövde frigöras från samläsning, av vissa kurser, med sjuksköterskeprogrammet inom samma fakultet.
Huvudområdet inom röntgensjuksköterskeprogrammet ändrades från Omvårdnad till Radiografi med beslut i Fakultetsstyrelsen den 2011-09-20. Det innebar att en genomgång av samtliga lärandemål
gentemot examensmålen var nödvändig. I detta arbete utvecklades en ny utbildningsplan som infördes hösten 2012 (fastställd 2012-03-06).
Det är antagning en gång om året och beskrivningen av programmet görs utifrån år 2012 (termin 2 våren 2013) då två utbildningsplaner är i bruk. Redovisningen av måluppfyllelse i självvärderingen är från det första året i programmet från utbildningsplanen som fastställdes 2012. Övriga terminer är beskrivna från utbildningsplanen som håller på att fasas ut (utbildningsplan 2007 rev.2011). Det kan innebära en viss obalans i redovisningen, men bedömningen är att det är enda sättet att få tydlighet i föreliggande självvärdering. Implicit finns därmed sedan tidigare ett konstaterat behov av vilket åtgärdats i utbildningsplan fastställd 2012.
Struktur i Röntgensjuksköterskeprogrammet Lunds universitet
Nämnden för omvårdnadsutbildning arbetar systematiskt med de olika kurserna i programmet för att säkerställa kvaliteten. Röntgensjuksköterskeprogrammet utbildar idag röntgensjuksköterskor inom radiografi som är ett tvärvetenskapligt ämnesområde och bygger på kunskaper inom medicin, fysik, teknologi och omvårdnad och har en tydlig klinisk inriktning. Den periradiografiska
processen och de yrkesetiska grunderna har en tydlig progression genom hela utbildningen. Det finns också en tydlig progression avseende professionell utveckling som säkerställs genom kontinuerlig uppföljning varje termin.
Nya programmet utgår från röntgensjuksköterskans sex identifierade kärnkompetenser (Institute of medicin, Quality and Safety Education for Nurses) såsom Personcentrerad vård, Samverkan i team, Evidensbaserad vård, Förbättringskunskap för kvalitetsarbete, Säker vård och Informatik.
Lokala mål är självständigt och systematiskt framställa och utvärdera bilden utifrån patientens hälsa och ohälsa, systematiskt använda vetenskaplig kunskap i samband med den periradiografiska processen, självständigt integrera, organisera och tillämpa radiografins delområden; omvårdnad, strålningsfysik, medicinsk teknik och metodik samt medicin och att självständigt tillämpa teorier och pedagogiska metoder för att handleda studenter på grundnivå.
Den pedagogiska grundsynen i röntgensjuksköterskeprogrammet, liksom övriga utbildningar inom Medicinska fakulteten i Lund, vilar på att studenten tar ett aktivt ansvar för att målinriktat driva sitt lärande och sin kunskapsutveckling. Arbetsformerna strävar till att stärka studentens kompetens och möjlighet att klara sin lärandeprocess så att det egna värdet och självrespekten positivt bevaras och stärks. För att främja vetenskapligt förhållningssätt till kunskap inom både teori och
verksamhetsförlagd utbildning (VfU) tillämpas ett problemorienterat arbetssätt med tillfälle till reflektion. Utbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter skapa förutsättningar för studenten att utveckla förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt identifiera och lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom huvudområdet. Olika pedagogiska arbetsformer tillämpas. I det omarbetade programmet har lagts särskild vikt på tydlighet genom att det till varje kurs finns en utförlig beskrivning av lärandemål, innehåll, läraktiviteter och litteratur till varje avsnitt, beskrivning av pedagogisk form, examinationer och bedömningskriterier vilket allt är samlat i en så kallad kursbok (se exempel i Kursbok RSJD 13 II)
Tabell 1 Programöversikt med examinationer och examinationsformer.
Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 hp, Lunds universitet 2012-2013 (termin 1-2 omfattas av utbildningsplan fastställd 2012-03-06, termin 3-6 omfattas av utbildningsplan fastställd 2007).
Kurser som är markerade med rosa färg samläses med sjuksköterskeprogrammet (se länk Tabell 1 programöversikt med examinationer)
Generellt om examination och bedömning, litteratur och verksamhetsförlagd utbildning Översyn av progressionen av återkommande moment i programmet sker kontinuerligt och alla kursplaner har granskats med utgångspunkt från ”constructive alignment ” med stöd av SOLO- taxonomin dvs. länkningen mellan mål, innehåll och examination. Stor vikt har lagts på
utformningen av lärandemålen dels för att säkra det innehåll som examineras och dels för att säkra en progression av aktiviteter och examination samt att de samordnas mellan terminerna. En stor
variation på examinationsformer finns genom hela programmet. Samtliga examinationer använder betygsgraderingen godkänd eller underkänd. Kvalitativa kriterier för bedömning och gränsen mellan godkänd/underkänd utarbetas fortlöpande och ska finnas med vid alla examinationer. Tentamen med poäng kräver 70 % korrekt svar, där inget annat anges.
Litteraturen är en central del av det pedagogiska genomförandet i programmet. Valet av obligatorisk kurslitteratur är väl genomtänkt för att spegla lärandemålen och ligger till grund för all undervisning, redovisning och examination. Litteraturen finns med i beskrivningen av några kurser men redovisas inte explicit i självvärderingen. Vetenskapliga artiklar finns som en del av obligatorisk litteratur liksom litteratur på engelska.
Verksamhetsförlagd utbildning (VfU) bedrivs inom hela Region Skåne och de somatiska inslagen tränas inom slutenvården. Medicinsk tekniska moment för grundläggande träning inför den verksamhetsförlagda utbildningen finns i termin 1-3. Simulatorträning ingår i flera terminer. Då tränas teamarbete, ledarskap och omhändertagande vid olika tillstånd. Examinationen av VfU sker dels via den bedömning som sker på utbildningsplatsen enligt fastställt formulär som är en
modifierad form av AssCe formuläret (Assessment of Clinical Education av Löfmark, Thorell- Ekstand, 2007) som anpassats för röntgensjuksköterskeprogrammets mål och dels i seminarieform utifrån patientfall, som studenten utifrån ett teoretiskt vetenskapligt resonemang ska kunna hantera i en tänkt klinisk situationen. Patientfallen är hämtade ifrån verkliga situationer.
Redovisningen av måluppfyllelsen är upplagd så att beskrivning och exempel från lärandemål, examinationer och studentsvar. De olika delarna i examensmålet är mer eller mindre tydligt markerade då de flesta delarna i examensmålen lättast kan beskrivas med ett och samma exempel.
Texten under varje examensmål avslutas med en analys och värdering.
Tabell 1 visar vilka examinationer som görs och under varje examensmål redovisas det som är mest relevant till examensmålet.
Inom ramen för Lunds universitets kvalitetsarbete genomförs ”barometerundersökningar” bland studenter och alumner. Den senaste undersökningen är från 2011(rapport 2012:267)
(http://www5.lu.se/upload/Planering_och_utvardering/Rapporter/UtvRapp267MedBaro2011.pdf) Efter varje examensmål relateras i tillämpliga fall dessa resultat.
Examensmål 1
För röntgensjuksköterskeexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Valda mål och kriterier ( bilaga till beslut).
Examensmålet grundläggs i den första kursen där detta mål har stor plats. Studenterna går ut i fältstudier för att förstå yrkets innehåll och har uppgifter kopplat till den erfarenheten.
Termin 1
I första delkursen ”Profession och omvårdnad” examineras studenten individuellt och i grupp (med individuell bedömning) i professionsbegreppet, vårdetik och den periradiografiska processen.
Studenten ska beskriva innebörden av begreppet profession och röntgensjuksköterskans yrkes- och ansvarsområde i relation till relevanta styrdokument.
Kriterier för godkänd är ett väl utfört paper relaterat till professionen med korrekt referering och relevant litteratur. Inom vårdetik bedöms studenten i sin förmåga att knyta teoretiska kunskaper till VfU.
Härutöver väljer studenten ut olika omvårdnadsteorier och jämför innebörden i dessa utifrån begreppen människa, hälsa, miljö och omvårdnad.
I detta moment bedöms studenten utifrån att de har kritiskt granskat en medstudents arbete och ger konstruktiv feedback på
• Begreppen: hälsa, interaktion och personcentrerad vård - behandlas dessa och på vilket sätt, finns det samband mellan dessa begrepp
• Den egna värdegrunden - diskuteras denna och på vilket sätt
• Allmänna vårdetiska principer - diskuteras dessa och på vilket sätt
• Slutsatser och reflektioner - finns de och på vilket sätt
Exempel på läraktiviteter kopplat till professionsbegreppet:
• Inläsning av kurslitteratur (Benner, Berman, Ehrlich)
• Inläsning av artiklar (Ahonen, Andersson, Sim)
• Ta del av föreläsnings innehåll
• Kollaborativt arbete i basgrupp
• beskriv professionsbegreppet och dess innebörd
• Beskriv röntgensjuksköterskans profession, rekommendationer, lagar och författningar
• Kommentera professionen ur ett nationellt och internationellt perspektiv
• Följa en legitimerad röntgensjuksköterska i det dagliga arbetet
• Skriva och publicera ett individuellt paper på 1100-1300 ord om professionen utifrån de diskussioner ni fört i basgruppen, fältstudier och litteraturstudier
I delkursen ”Vetenskapsteori och forskningsmetodik” är lärandemålen:
• jämföra vetenskaplig kunskap, evidensbaserad kunskap och erfarenhetsbaserad kunskap
• argumentera för olika vetenskapsteoretiska synsätt och hur de påverkar forskningsprocessens olika steg
• söka, välja ut och kritiskt värdera och tolka vetenskapliga artiklar
• skriva rapport baserad på vetenskap och med vetenskaplig struktur inklusive källhänvisning
Efter avslutad kurs ska studenterna kunna
Beskriva vad vetenskaplig kunskap, evidensbaserad kunskap och erfarenhetsbaserad kunskap är och relatera dem till varandra
Beskriva skillnader på naturvetenskaplig/positivistisk forskning och hermeneutisk forskning
Beskriva hur kvantitativ forskning vanligtvis genomförs och kunna förklara vanliga begrepp som till exempel randomiserade studier och hypotesprövning
Beskriva vad som är karakteristiskt för kvalitativa metoder och hur datainsamling kan gå till Kunna tolka och förklara vanliga statistiska metoder
Exempel från en hemtentamen i denna kurs:
A. Välj ut 5 av följande 12 begrepp och beskriv kortfattat vad de innebär (med egna ord - visa att du har förstått).
Deduktiv Epistemologi
Evidensbaserad vård (eller evidensbaserad omvårdnad)
Förförståelse Hermeneutik Induktiv
Ontologi
Randomiserade kontrollerade studier (RCT) Positivism
Triangulering
Trovärdighet (kopplat till kvalitativa studier) Vetenskaplig artikel (hur vet man att en
artikel är vetenskaplig?
B. Beskriv viktiga skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ forskning. Ge också exempel på en fråga/ett problem som skulle behöva en kvalitativ metod respektive en kvantitativ metod för att kunna genomföras som forskningsprojekt.
C. Välj ut en av nedanstående kvalitativa metoder och försök beskriva vad som är viktigt vid den metoden du valt.
Innehållsanalys (Content analysis) Fenomenologi (Phenomenology) Grundad teori (Grounded theory)
Hemtentamen innebär även att resonera mer ingående över olika begrepp
”Inledning
Den här hemtentamen tar upp en del begrepp inom vetenskapsteori och forskningsmetodik och beskrivs kortfattat. Viktiga skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ forskning beskrivs där en kvalitativ metod beskrivs djupare.
Begrepp
Deduktion – beskrivs generellt att man går från den generella helheten till delarna. Man utgår från en teori och prövar denna teori med hypoteser. I en studie brukar man testa en hypotes eller teori med hjälp av empirisk data – detta kallas då deduktiv slutledning. Det finns olika sätt att resonera och dra slutsatser, där deduktion är ett av dem och motsatsen till induktion.
Förförståelse – Är ett begrepp som används inom kvalitativa studier och innebär att man har kunskap och erfarenheter inom ett område där exempelvis en studie ska göras. Tidigare kunskap inom ett område kan påverka analysen eftersom forskarens bakgrund kan påverka hur den tolkar resultaten.
Induktiv – beskrivs generellt att man gör olika delar till en helhet. Man utgår från det specifika till det allmänt kända. Man drar ofta en slutsats utifrån egna empiriska erfarenheter. Det finns olika sätt att resonera och dra slutsatser, där induktion är ett av dem och motsatsen till deduktion.– Själva ordet betyder tolka, översätta eller förklara. Det är en teori eller metod för tolkning. I en forskningsstudie försöker forskaren att besvara sin fråga, där själva metoden är tolkningen. Kunskapen och förståelsen ändras ständigt och man får en förförståelse för området och man får ny kunskap och nya erfarenheter.
Positivism – Är en vetenskapsteori där endast det som är säkert påvisat kan ligga till grund för bedömningar för vad som är sant och riktigt d.v.s. att ingenting är säkert förrän det är verifierat. Det är en deduktiv metod som avser att antingen verifiera eller falsifiera där man utgår från en teori och testar den mot empirin.
Utredande frågor
Skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ forskning
Kvalitativa metoder riktar sig in på att analysera och beskriva karaktären eller egenskaperna hos något fenomen (Jakobsson, 2011). Vid en kvalitativ forskning får man ett resultat med en viss kvalité utifrån medverkarnas perspektiv (Kvale & Brinkmann, 2009).
Kvantitativa metoder riktar sig in på att identifiera skillnader och samband mellan olika kvantifierbara resultat (Jakobsson, 2011). Vid en kvantitativ forskning får man ett resultat oftast i form av en siffra.
Vid kvalitativ forskning kan tolkningen av de resultat man får skilja sig åt beroende på hur man som forskare tolkar de resultat man får, till skillnad från kvantitativ forskning där man får ett resultat i form av siffror som är konkret angivna (Kvale & Brinkmann, 2009).
Kvantitativa forskningsstudier görs oftast i form av frågeformulär där man endast vill ha enkla svar som ja/nej, aldrig/ibland/ofta medan kvalitativa forskningsstudier går in mer på djupet och man får resultat som är baserade på medverkarnas uppfattning och från deras perspektiv (Kvale & Brinkmann, 2009).
Exempel på frågeställning som behöver en kvalitativ respektive kvantitativ metod (presenteras ej här) Innehållsanalys
Inom innehållsanalys finns det en kvantitativ och en kvalitativ inriktning. Den kvalitativa analysen är en teknisk metod där man systematiskt kategoriserar innehållet i dokument eller texter. Vad som menas med kategorisering är att man reducerar meningen i långa intervjuuttalanden till enkla kategorier (Kvale &
Brinkmann, 2009). Kvalitativ innehållsanalys finns både i deduktiv och i induktiv form.
Med tekniken kan man enkelt kategorisera och kvantifiera olika teman och frekvensmått som även kan jämföras med andra mått.
Vid kategorisering av en rad intervjuer som utförts kan man enkelt få en stor överblick över stora mängder data vilket underlättar vid jämförelser och hypotesprövningar. En väl genomförd kategorisering av exempelvis en intervjuundersökning ger en god struktur som enkelt kan presenteras i figurer och tabeller vilket gör det enkelt att pröva olika hypoteser och att jämföra skillnader utifrån de resultat man får, samt att det blir relativt enkelt att testa forskarens reliabilitet (Kvale & Brinkmann, 2009).
Vid kategorisering av data och information är det viktigt att kategorierna där resultaten ska placeras är färdiga och omtänkta innan intervjun startar, så att man har lättare att säkra hela historien och inte behöva bearbeta flera saker samtidigt under intervjuns gång.
Ifall det är tänkt att kategoriseringen ska ske efter själva intervjun är färdig, är det viktigt att de deltagare som blir intervjuade uppger djupa beskrivningar av sitt uttalande (Kvale & Brinkmann, 2009).
När man gör en kategorisering av en intervju eller liknande, är det viktigt att lyfta fram resultatet. Det gäller att omvandla information eller data till ett resultat som ses betydelsefullt.
Det är viktigt att man fokuserar på att identifiera och kvantifiera förekomsten av de specifika delar som är av intresse.
Att kunna kategorisera in information i relevant kategori och så att det endast passar in under en specifik kategori är ett av de svårare momenten vid innehållsanalys (Kvale & Brinkmann, 2009).
Referenser
Jakobsson, A (2011). Forskningsbens termer & begrepp – en ordbok (2:a uppl.) Studentlitteratur AB, Lund Kvale, S. Brinkmann, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a uppl.) Studentlitteratur AB, Lund
Bedömningskriterierna på hemtentamen är att studenten ska ha uppnått alla delar från instruktionerna med god kvalitet
I termin 1 skriver studenterna också ett mindre fördjupningsarbete där de ska söka, välja ut och kritiskt värdera och tolka vetenskapliga artiklar samt skriva rapport baserad på vetenskap och med vetenskaplig struktur inklusive källhänvisning. Studenterna får tydliga instruktioner om hur de ska redovisa både skriftligt och muntligt och att de ska opponera på varandra.
Bedömning: Riktlinjer för fördjupningsarbeten och mall för bedömning av rapporter och fördjupningsarbeten och för respondentskap resp. opponentskap finns utförligt beskrivet i Skriftliga uppgifter och examensarbeten
Titel på en sådan litteraturstudie kan vara ”Barn och föräldrar i den perioperativa processen:
metoder för att lindra oro och stress”.
Exempel på sökschema från ovanstående rapport där studenterna får kännedom om aktuell forskning och utveckling.
Sökschema
Sökord Databas Antal träffar Utvalda
Children and preparation and anxiety Pub Med 107 2
Children and anxiety and surgery Cinahl 43 1
Children and treatment and hospital Pub Med 1873 0
Preparation and child and anxiety Cinahl 634 0
Termin 2
Studenterna examineras även i termin 2 i ämnena anatomi och fysiologi, individuellt och i grupp med individuell bedömning. I delkusen ”Radiografi II” bedöms studenterna utifrån ett tre-gradigt bedömningsformulär med elva kriterier där samtliga kriterier ska vara uppfyllda för betyget godkänt. Exempel på kriterier är att "belysa en relevant artikel som är av betydelse och som relaterar till undersökningen".
Termin 3
Kunskaper i vetenskapsteori och forskningsmetodik är en viktig del av områdets vetenskapliga grund. Studenterna presenterar ett fördjupningsarbete där de kritiskt granskat, analyserat och sammanställt aktuella forskningsresultat från vetenskapliga artiklar. Fördjupningsarbetena examineras muntligt och skriftligt i seminarieform. I vetenskapsteori och metod examineras studenterna i en grupptentamen, som bedöms individuellt i samband examination av
fördjupningsarbetet. Statistik beräkning ingår naturligt i vetenskaplig metod och studenterna examineras genom en individuell skriftlig tentamen. Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt
kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, gruppuppgifter, seminarier och föreläsningar.
I termin 3 är många av lärandemålen kopplade till examensmål 1.
Exempel på lärandemål:
• reflektera över och diskutera genomförande av röntgenundersökningar relaterat till vetenskapliga rön
• identifiera vetenskapliga paradigm och dess förutsättningar samt väsentliga vetenskapsteoretiska begrepp
• identifiera vårdforskning ur ett genusperspektiv
• identifiera forskningsetiska principer och riktlinjer
• beskriva grunderna i vetenskaplig metodik med inriktning mot kvantitativ respektive kvalitativ
forskningstradition
• identifiera grundläggande statistiska begrepp
• söka relevant vetenskaplig litteratur manuellt och databaserat utifrån valt omvårdnadsproblem
• analysera, värdera och sammanställa kvantitativt och kvalitativt inriktade vetenskapliga artiklar inom omvårdnadsområdet på ett integrerat sätt utgående från empiriska studier
• ge uttryck för ett utforskande och kritiskt förhållningssätt till forskningsprocessen och vårdvetenskapens utveckling relaterat till vetenskapsteoretiska traditioner
Studenterna examineras också i strålning och teknik, där kunskapen bygger på
strålningsfysikens grundläggande principer och olika mätmetoder med koppling till nationella och internationella vetenskapliga skrifter. Studenternas kunskap examineras vid en individuell skriftlig tentamten. Yrkesverksamma sjukhusfysiker överför fakta till en relevant nivå för studenterna. Det vetenskapliga materialet utesluter egna studier för studenterna, däremot ligger många
vetenskapliga strålskyddsarbeten på en för studenterna rimlig nivå och under termin 4 gör studenterna fördjupningsarbeten i detta ämne.
Utfallet på denna tentamen är att ca 73 % hade godkänt vid ordinarie tentamen.
Termin 4
Studenterna orienterar sig om aktuell forskning inom problemområdet, väljer ut och fördjupar sig i en artikel, t.ex. smärta och obehag relaterat till patienter som genomgår en konventionell
röntgenundersökning. Studenterna beskriver och diskuterar problemområdet, hur smärta och obehag kan reduceras, utifrån vetenskapliga artiklar och relevant litteratur. Studenterna avslutar med frågor om oklarheter och/eller identifierar och lyfter fram behov av ytterligare kunskap.
Studenterna bedöms dels utifrån kunskaper i undersökningsmetodik, omvårdnad, strålning och teknik men också utifrån sin förmåga att identifiera problemområden kopplade till en vetenskaplig grund.
Även en progression av kunskapen i strålning och teknik som bygger på avancerad teknologi inom området sker under denna termin.
Termin 4 och 5
Detta examensmål bedöms i sin helhet i projektplanen och i det självständiga arbetet. I bedömningskriterierna för att bli godkänd står bl.a.
Problemområdet är introducerat och faller inom huvudområdet omvårdnad. Betydelsen är motiverad
För problemområdet är relevant litteratur refererad (t.ex. state of the art, position paper, betydande forskning inom fältet).
Centrala begrepp är valda och sakligt beskrivna för att fördjupa förståelsen för problemområdet.
Förankring i begrepp och teori är tydlig och anknyter till såväl huvudområdet som problemområdet.
Termin 6
Slutligen ingår att studenterna ska beskriva, kritiskt granska och analysera omvårdnads- och informationssituationer i relation till aktuell forskning.
Examination
I mindre grupper om ca 5 studenter får varje student tilldelat sig slumpmässigt utvalda akuta röntgenundersökning som de får redogöra för hur de bör utföras. I redogörelsen ingår även de specifika åtgärder som måste beaktas och vidtas så att inte patienten orsakas ytterligare smärta och lidande. Efter redogörelsen har övriga studenter möjlighet att komplettera och justera det som sagts, varefter en kortare diskussion förs. Detta innebär att examinationstillfället också blir ett inlärningstillfälle.
Bedömningen görs individuellt av examinator utifrån fakta- och förståelsekunskap, litteratur- och vetenskaplig förankring. Dessutom ska studenten ha sökt relevanta vetenskapliga artiklar
relaterade till undersökningar såsom MRT, CT, Angiografier/Interventioner. Studenten examineras i seminarieform utifrån en skriftligt sammanställd hemtentamen och muntlig presentation.
Bedömningskriterierna på hemtentamen är att studenten ska ha uppnått alla delar från instruktionerna med god kvalitet
Enligt ”barometerundersökningen” är röntgensjuksköterskestudenter och alumner (medelvärde på skala 1-5) mycket nöjda med hur deras generella färdigheter har utvecklats under utbildningen
Följa kunskapsutvecklingen inom ämnet studenter 3,9
alumner 4,1
Kritiskt värdera information studenter 3,8
alumner 4,1
Självständigt lösa problem studenter 4,2
alumner 4,1
Analys och värdering av examensmål 1
Examensmål 1 tränas, fördjupas och examineras systematiskt genom hela utbildningen. I de självständiga arbetena kan man identifiera alla delarna av detta grundläggande och
genomgripande examensmål. Det finns genomgående med i allt som examineras och att det redan i termin 1 finns en tydlig vetenskaplig förankring inom ämnet och krav på kunskaper om det vetenskapliga arbetssättet, anser vi vara en styrka i programmet. Vi menar att studenterna efter genomgången utbildning i hög grad uppfyller examensmålet. Studenterna klarar sina
examinationer med goda resultat och ett fåtal studenter får komplettera eller omtentera.
Barometerundersökningen styrker detta med att studenter och alumner är mycket nöjda med utvecklingen av detta examensmåls krav.
Del 1 (forts.)
Examensmål 2
För röntgensjuksköterskeexamen ska studenten visa kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter på bild- och funktionsdiagnostik
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Valda mål och kriterier (bilaga till beslut).
Detta mål utgör till stor del basen i den teoretiska delen i hela röntgensjuksköterskeprogrammet och är synligt i de flesta kurser genom hela utbildningen. De tre delarna i examensmålet
presenteras terminsvis och integrerat med exempel.
Studenterna erhåller teoretisk kunskap om fysikaliska aspekter genom föreläsningar, som ligger till grund för undersökningsmetodiken, strålning och teknik och strålningssäkerhet. Detta tränar studenterna vid olika undersökningar och metodövningar. Dessutom tränar studenten sina teoretiska kunskaper genom praktiska moment i undersökningsmetodik i såväl obligatoriska metodövningar som i VfU.
Studenten förbereds i föreläsningsform med en teoretisk bakgrund om grundläggande biologiska principer. Denna ligger till grund för positionering av patienten inför undersökningar och interventioner liksom för medicinsk bildtagning innefattande röntgen, nuklearmedicin, MR och ultraljud och innefattar strålningsbiologi, dvs. strålningens biologiska effekter både på organism- och vävnadsnivå samt på cellnivå. Kunskaper från anatomi, fysiologi och biomedicin är en förutsättning för att fördjupa sina kunskaper om biologiska aspekter. Studenten tränas i topografisk anatomi som senare i utbildningen appliceras vid praktiska moment i
undersökningsmetodik inom framförallt datortomografi och magnetisk resonanstomografi.
Studenten introduceras i grundläggande tekniker avseende olika undersökningsmetoder och behandlingar/interventioner. I början av utbildningen ingår föreläsning i konventionella undersökningsmetoder och studenten utvecklar sina tidigare kunskaper inom anatomi och sjukdomslära. De teoretiska kunskaperna fördjupas och tränas, genom ”bildgranskning” av den medicinska bilden. Ytterligare tränar studenten praktiska moment och handhavande av teknisk utrustning i en autentisk radiologisk miljö. Senare i utbildningen sker en fördjupning i mer avancerade metoder. Studenterna får genom föreläsningar, seminarier och metodövningar kunskap inom ett brett område av metoder i såväl konventionell radiologi, datortomografi, magnetresonanstomografi, ultraljud, mammografi som angiografi och delvis ultraljud och nuklearmedicin.
Termin 1
Här följer ett exempel hur studenterna presenteras delkursen och hur kursboken är upplagd.
Lärandemål
• systematiskt och med relevant terminologi förklara samband mellan undersökningsmetodik och bildkriterier vid utvalda konventionella röntgenundersökningar
• reflektera över patientens sårbarhet och utsatthet i vårdmiljön i samband med röntgenundersökningar i relation till det korta vårdmötet
• förklara röntgenbildens uppkomst och hur bildkvalitén påverkas när tekniska parametrar förändras Detta innebär att du ska:
• beskriva positionering av patient och utrustning
• beskriva och identifiera bildkriterier
• förklara samband mellan positionering och bildkriterier
• relatera inre och yttre anatomiska strukturer till varandra
• identifiera och namnge anatomiska strukturer
• reflektera över patientens sårbarhet och utsatthet i vårdmiljön i samband med röntgenundersökningar (information, kommunikation, beröring, miljö, religion, makt, kön, integritet)
• reflektera över det korta mötet Läraktiviteter
• Läsa kurslitteratur (Möller/Bontrager, Sand, Vigue-Martin)
• Läsa artiklar (Booth, Jedlinski)
• Ta del av föreläsnings innehåll: pulm, rygg, nedre extremiteter (fot, fotled, knä, bäcken, höft), övre extremiteter (hand, handled, armbåge, axel)
Kollaborativt arbete
• Bildstudier och patientpositionering (se schemat)
• Obligatoriska läraktiviteter Preklinisk övning
• Diskutera och positionera utvalda konventionella röntgenundersökningar. Detta sker på Röntgen 2, SUS Lund kvällstid (se schemat).
Fältstudieveckan
fältstudier på en röntgenklinik.
Examination
Individuell skriftlig salstentamen i undersökningsmetodik 1. För betyget godkänd ska 70 % vara rätt besvarat.
Exempel på tentamensfrågor
Vilken projektion är detta (frontal, inåt roterad, utåt roterad eller sida)?(2p) Motivera ditt svar.
a. Beskriv patientens och armens position då en frontalbild (PA) och en sidobild ska tas på en handled. (2p) b. Ange också vilka projektioner du får på radius och ulna på respektive bild! (2p)
c. Nämn minst två kriterier för en sidobild som tagits så som du beskrivit ovan. (1p)
Termin 2
I kursen ”Den medicinska bilden” ska studenten beskriva sjukdomars patofysiologi utifrån patientens symtom och tecken och reflektera över hur den radiologiska undersöknings- eller behandlingssituationen påverkas av patientens ålder, kön och etnicitet
Detta följs upp med patientfall inom Kol och diabetessjukdomar och Examination i en skriftlig individuell tentamen.
Termin 3
I denna termin ingår relevanta beräkningar inom matematik och fysik med inriktning mot strålningsfysiken, studenterna får kunskap i röntgenstrålningens uppkomst och egenskaper samt hur olika modaliteter är uppbyggda och fungerar samt användningsområden. Studenterna får även kunskap om exponeringsparametrar och den digitala teknikens inverkan på röntgenbilden,
principer för detektering av röntgenstrålning och framställning av röntgenbilder samt strålskydd och strålningsbiologi.
Examinationen är skriftlig individuell salstentamen i strålningsfysik och röntgenteknologi samt i datortomografi. Kriterier för godkänt är 65 %. Härutöver examineras studenterna med en skriftlig individuell inlämningsuppgift i digital teknik, strålningsfysik och röntgenteknologi.
Bedömningskriterierna för godkänt är att studenten uppvisar god kunskap och förståelse
gällande exponeringsparametrar, samt kunskap i grundläggande strålskydd och strålskyddsarbete.
Godkända vid ordinarie examinationstillfälle ligger runt 60%.
Termin 4
Progressionen av detta examensmål fortsätter in i termin fyra. Kursen ”Konventionella röntgenundersökningar” innehåller både teori och VfU och studenterna ska bl.a. överskådligt beskriva undersökningsmetodik i samband med konventionella undersökningar, datortomografi, mammografi och barnradiologi. Val av lämplig diagnostisk utredningsgång diskuteras.
Bedömning av VfU genomförs två gånger under en placering. Studenten får vid första samtalet råd och diskussion om hur de kan utvecklas. Vid bedömningarna är handledare, huvudhandledare/
klinisk lärare och student med för att samtala om och på vilket sätt studenten uppnått målen.
Studenten gör en självskattning.
Måluppfyllelsen bedöms genom följande frågor från AssCe på en skala enligt nedan (AssCe* - Assessment of Clinical Education Version II Aug 2009, alternativt modifierad för
röntgensjuksköterskestudenterna i samarbete med Thorell-Ekstand 2007.). Studenten ska ha alla omdömen mellan god och mycket god för att bli godkänd på sin VfU placering. (denna text gäller för alla VfU bedömningar i hela dokumentet)
Inom radiologisk diagnostik sker fördjupning av de anatomiska kunskaperna och de kopplas till bilden i samband med angiografier, datortomografi och magnetisk resonanstomografi.
Studenterna tränas i att identifiera patologiska tillstånd på röntgen- eller MRT bilder. De ska till exempel kunna ” visa på anatomiska strukturer och vanligt förekommande patologi med
utgångspunkt från röntgen- och MRT-bilder”.
Examination sker i en skriftlig tentamen och i ett bildseminarium. Exempel på tentamensfrågor är:
Märk ut:
1. a subclavia sin 2. .a subclavia dx 3. a. carotis com. Sin 4. a. carotis com. Dx 5. aorta ascendens 6. truncus brachiosephalica
-En intraartikulär armbågsfrakur är ibland svår att se i röntgenbilden. Däremot kan ett indirekt tecken ses på att det finns en fraktur. Förklara var och hur detta tecken ser ut!
-Ange fyra klassiska radiologiska tecken på artros i t ex i en höft eller i ett knä!
Examination i samband med ett bildseminarium (återkommande examinationsform)
Varje student får tilldelat sig ett patientfall. Patientfallet utgår från en röntgenundersökning och studenterna fördjupar sina tidigare kunskaper och förståelse om hur denna undersökning kan genomföras på ett optimalt sätt. Studenten gör jämförelser mellan hur undersökningen utförs kliniskt och aktuell forskning samt kurslitteraturen. Studenterna resonerar om huruvida
bildtagning och kriterier överensstämmer med kurslitteratur referenslitteraturen och vetenskapliga rön. De läser in sig på samtliga patientfall och deltar aktivt i diskussionerna vid
examinationstillfället.
Färdighet och förmåga gällande dokumentation enligt relevanta författningar ska framgå.
Studenterna diskuterar även val av lämpliga tekniska parametrar, olika strålskyddsåtgärder, identifikation av patient och organ, innehåll i vad som bör dokumenteras relaterat till relevanta författningar samt etiska resonemang.
Skriftlig och muntlig redovisning sker utifrån en Power Point presentation med beskrivning och diskussion i grupp likheter och olikheter i undersökningsmetodiken.
Avslutar med eventuella frågor om oklarheter och/eller identifierar och lyfter fram behov av ytterligare kunskap.
Bedömningen görs utifrån ett skriftligt bedömningsunderlag
• angett vilka bilder Du tar vid utvald undersökning och frågeställning
• namngett och pekat ut anatomiska strukturer
• beskrivit hur inställningen till bilderna sker och varför
• angett viktiga kriterier för bilderna och resonerat om kriterierna är uppfyllda på bilder som visats
• resonerat om huruvida bildtagning och kriterier överensstämmer med kurslitteraturen/
föreläsningsmaterial/senaste vetenskapliga rön
• angett något om de tekniska parametrar som används
• lyft fram ev reflektioner om patientomhändertagandet (integritet, bemötande, aseptik) och ev strålskydd
• belyst en relevant artikel
Antal godkända ligger på 95 % på denna examination vid ordinarie tillfälle.
Termin 4
Här fördjupas kunskaperna inom den digitala tekniken. Studenterna tränas i att beskriva principerna för digital fluoroskopi och digital subtraktions angiografi (DSA) samt för dess användningsområde. De ska kunna principerna för de vanligaste digitala systemen inom diagnostisk radiologi och för dosreducerande åtgärder vid datortomografi samt kunna beskriva digital bildbearbetning och dess konsekvenser.
Under kursen görs fördjupade studier av olika parametrars betydelse för CT-bildens kvalitet kopplat till patientstråldosen med bland annat fokus på dosmodulering och bildrekonstruktion generellt och med iterativa rekonstruktioner. Det ges även en introduktion till nya möjligheter inom datortomografin såsom Spektral- CT och Dual Energy CT.
Studenterna ska dessutom överskådligt kunna beskriva MRT-utrustningens uppbyggnad och funktion samt principer och metodik för diagnostik och behandling vid ultraljuds-,
nuklearmedicinska undersökningar och strålbehandling.
Examinationerna är en individuell tentamen, grupparbeten och laborationer.
Exempel på laboration i digital teknik (Nedkortat) Godkänt är 70 % rätt svar 1. Hur byggs den digitala bilden upp på skärmen?
En digital bild är uppdelad i ett begränsat antal bildpunkter. Bildinnehållet representeras av siffervärden, där varje värde motsvarar en viss gråskala. Signalen representeras av stickprov (som tas från den analoga signalen inom ett begränsat område, med begränsat antal möjliga värden samt vid ett begränsat antal tillfällen), vilket är mätvärden som lagras i en tidsföljd. Den digitala bildens överensstämmelse med den verkliga bilden ökar dels med antalet möjliga värden, dels med samplefrekvensen/antalet stickprov.
I en fotomultiplikator omvandlas ljuset till siffervärden, dessa värden omvandlas sedan med en A/D (analog/digital)- omvandlare till digitala värden som motsvarar olika gråskalevärden.
2. Förklara begreppen på de 4 bilderna. Ledtråd, en är referensbild:
A. Referensbild
B. För dålig kontrastupplösning (för lågt antal möjliga grånivåer)
C. För dålig kantupplösning (p.g.a. att man använt ett Medelvärdesfilter )
D. För mycket brus/underexponering (för få röntgenfotoner, åtgärdas genom ökning av mAs- värdet)
3. Två bilder på samma patient tagna vid samma undersökningstidpunkt. Varför togs bilden om?
Diskutera orsaker till att bilden har detta utseende:
4. Flera orsaker kan finnas till att autokollimering misslyckas. Ge förklaring och exempel:
5. När kan kantförstärkning ge positiv respektive negativ information till bilden?
6. Två bilder på L5. Titta också på nästkommande 2 förstoringar. Förklara vad du ser och varför:
7. Förklara vad de olika färgerna visar på histogrammet:
10. Vilka parametrar kontrollerar/ställer du in för en för en röntgenundersökning av axelleden?
Termin 5-6 (studenterna går antingen denna kurs i termin 5 eller 6)
Kurserna består av i huvudsak av VfU där tillämpning av de teoretiska kunskaperna sker.
Studenterna ska i slutet av utbildningen kunna beskriva och diskutera anatomi, fysiologi, diagnostik, fysik och teknik i förhållande till olika undersökningar och modaliteter. De tränas i och ska kunna beskriva och motivera olika metoder och tekniker vid genomförandet av angiografi och interventioner, datortomografi, MRT, akuta röntgenundersökningar och konventionella undersökningar.
Studenterna genomför VfU inom samtliga specialiteter och bedömning sker utifrån ett modifierat AssCeformulär. I VfU sker en koppling mellan teoretisk och praktisk kunskap (Bedömningsform se sid 14)
Studenterna examineras med en skriftlig individuell hemtentamen och med en uppföljande muntlig presentation. (Examinationsform hemtentamen är tidigare beskriven )
Enligt ”barometerundersökningen” 2011 är röntgensjuksköterskestudenter och alumner (skala 1-5) nöjda med hur deras programspecifika färdigheter har utvecklats under utbildningen
Bearbeta och bedöma resultat studenter 4,0
alumner 4,0
Utveckla och kvalitetssäkra metoder och tekniker inom medicinsk diagnostisk radiologi studenter 3,7
alumner 3,7
• Tillämpa sitt kunnande utifrån människors olika behov
studenter 4,2 alumner 4,2
• Göra åtgärdsbedömningar utifrån ett helhetsperspektiv på människan studenter 3,9
alumner 4,1
Analys och värdering av examensmål 2
Detta examensmål utgör en teoretisk bas i hela röntgensjuksköterskeprogrammet och är synligt i de flesta kurser genom hela utbildningen. Stor vikt läggs vid de teoretiska delarna, som
grundläggs i de fyra första terminerna. . Det finns en tydlig progression utifrån examensmålet från termin 1 till termin 6. Examensmålets tre delar bedöms och examineras genomgående och i de självständiga arbetena framkommer detta examensmål tydligt. Studenter och alumner är nöjda med de programspecifika delarna och särskilt nöjda med att tillämpa sitt kunnande utifrån varje individ.
Del 1 (forts.)
Examensmål 5
För röntgensjuksköterskeexamen ska studenten visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Valda mål och kriterier ( bilaga till beslut).
Tidigt i utbildningen presenteras omvårdnadsprocessen för studenterna. Här behandlas även betydelsen av goda möten samt hur dessa skapas och ligger till grund för en optimal
undersökningssituation.
Anatomi, fysiologi, patofysiologi är nödvändig kunskap för att uppnå detta examensmål även beskrivning av funktionskontroll av medicinteknisk utrustning, patientförberedelse och patientomhändertagande.
I termin 1-3 tränar studenterna sina färdigheter i omvårdnadens teknik och metod på ett kliniskt träningscenter (Practicum). Träning i samband med röntgenundersökningar sker på
röntgenavdelningar.
Termin 1
För att kunna arbeta självständigt måste studenten förstå och kunna den periradiografiska
processen ”illustrera processen från remiss till inställning och exponering av röntgenbild” och för att utifrån säker vård ”arbeta utifrån vårdhygieniska principer”. Under handledning, genomför och utvärderar studenten en utvald konventionell röntgenundersökning och hantera digitala
journalsystem för patient- och bilddata, detta tas upp redan i termin 1.
Kurser som omfattar anatomi, fysiologi, patologi, allmän sjukdomslära och omvårdnad under det första och delvis andra året (se tabell 1) ligger till grund för tillämpning av detta examensmål.
Termin 2
Under första året i den somatiska delkursen tränas studenten att planera vården och ska medverka vid planering, organisering och prioritering av det dagliga patientarbetet och kunna
• förklara samband mellan omvårdnadsåtgärder och symtom och tecken hos patienten
• motivera olika vårdhandlingar utifrån relevanta styrdokument och omvårdnadsteorier
• förbereda, genomföra och utvärdera utvalda röntgenundersökningar på ett för patienten säkert sätt
• journalföra omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsmål och omvårdnadsåtgärder med relevans för somatisk vård
• förbereda, genomföra och utvärdera personcentrerade omvårdnadsåtgärder och medicintekniska moment
• reflektera över konsekvenser av planering, organisation och prioritering av det dagliga patientarbetet
• reflektera över hur tillitsfulla relationer inom vården etableras utifrån eget och andras förhållningssätt
• välja ut vårdsituationer och motivera sitt lärande i relation till dessa
Träning av dessa lärandemål i de s.k. somatiska kurserna ligger till grund för att röntgensjuksköterskestudenten ska kunna bedöma omvårdnadsbehov i samband med
röntgenundersökningar. Bedömning görs i VfU utifrån nedanstående frågor i AssCe formuläret.
(se utförligare text sid 14)
Planera och prioritera omvårdnadsåtgärder
• Analysera och reflektera över vad som behöver göras.
• Planera patientens vård i enlighet med problem, risker och resurser tillsammans med patienten
• Förklara varför åtgärder sätts in.
• Planera och diskutera nödvändiga prioriteringar med patienten.
Utföra omvårdnadsåtgärder
• På egen hand utföra planerade åtgärder.
• Ge omvårdnad kunnigt och omtänksamt.
• Omsätta teoretiska kunskaper i praktiska situationer.
• Anpassa vårdåtgärder till patientsituationen.
• Ta egna initiativ till anpassade åtgärder.
• Relatera omvårdnadsåtgärder till både beprövad erfarenhet och forskning.
Följa upp behov/problem och omvårdnadsåtgärder
• Fråga patienten hur det har gått.
• Följa upp omvårdnadsstatus, tecken på förändring eller stabilitet och resultat av utförda åtgärder.
• Ge förslag till ändrad plan vid förändring.
• Systematisk följa upp given omvårdnad genom att fråga patienten hur det har gått och hur det känns och ta initiativ till åtgärder vid behov.
• Reagera snabbt på förändringar.
I termin 3 VfU finns även fokus på kommunikation med patienten och närstående som är avgörande betydelse för att kunna uppnå detta examensmål. Här tränas också självständighet i samband med röntgenundersökningar. Studenterna ska kunna
• redogöra för och diskutera kommunikationens och informationens betydelse vid röntgenundersökningar,
• redogöra för och diskutera omvårdnadsaspekter relaterat till patienter med olika etniska och kulturella bakgrunder,
• redogöra för och diskutera miljöns betydelse i samband med röntgenundersökningar
• självständigt genomföra utvalda röntgenundersökningar och under handledning andra vanligt förekommande röntgenundersökningar
• ge adekvat information till patienter i samband med självständigt genomförda röntgenundersökningar,
Kommunikationen med patienten och närstående bedöms utifrån följande parametrar.
• Kommunicera och bemöta patienter
Engagerat. Lyssnar. Visar respekt och empati
• Kommunicera med och bemöta familj och närstående
• Informera och undervisa patienter och närstående
Bedömer behov och ger individuell information samt instruktion för egenvård.
Ger hälsobefrämjande och förebyggande råd och stöd. Följer upp förståelse
• Självständighet
Argumenterar och motiverar sitt handlande. Är införstådd med det egna ansvarsområdet och dess begränsning. Tar ansvar för egna handlingar.
Termin 4
I kursen ” Konventionella röntgenundersökningar III ” har kraven höjts och studenten ska självständigt och i samverkan med patienten genomföra vanligt förekommande konventionella röntgenundersökningar. De ska registrera patienter och dokumentera patientuppgifter relevanta för aktuell undersökning och självständigt utföra omvårdnadsdokumentation. Studenten ska visa att de på ett adekvat sätt kan kommunicera med och informera patienter i samband med
konventionella undersökningar. Sammanfattningsvis ska de kunna beskriva
patientomhändertagande, undersökningars genomförande, och vanligt förekommande patologi vid konventionella röntgenundersökningar.
Förutom bedömning i VfU enligt tidigare beskrivning, så genomförs en Examination
Studenterna analyserar information till patienter utifrån K Hjelm Karlssons avhandling (1988).
Brister och förtjänster lyfts fram i den befintliga informationen.
Studenterna redogör muntligt och skriftligt bristerna och förtjänsterna i den befintliga informationen och diskuterar detta vid seminarier där kliniska lärare/lektor och handledare medverkar. Studenterna exemplifierar hur brister i den befintliga informationen kan åtgärdas och ger exempel på förtjänster i informationen. Detta görs genom att tillämpa evidensbaserade kunskaper.
Detta följs upp med tentamensfrågor Exempel
1. Urografi
a. Vilka olika typer av information bör ges till en patient i samband med en undersökning enligt forskningen? Exemplifiera dessa 3 typer av information i smb med en urografiundersökning (Konventionell-, Tomocyntes- eller CT.)!
2. Colonröntgen (Konvention eller CT)
a. Vilka olika typer av information bör ges till en patient i samband med en undersökning enl forskningen? Exemplifiera även dessa typer av information i smb med denna undersökning!
Studenterna genomgår också en OSCE (Objectively Structured Clinical Examination) där studenten ska utföra de moment som står i lärandemålen. Studenterna ska kunna genomföra momenten klanderfritt, bedömningsformulär fylls i under examinationen.
Exempel på bedömning vid kateterisering av urinblåsa
Termin 5-6
Sista terminen är i huvudsak VfU då studenten ska visa sin självständighet och förmåga att planera och genomföra undersökningar. Studenten får i de olika kurserna möjlighet att hantera olika undersökningsmöjligheter och situationer. Sammantaget så ska studenterna visa i sista terminen att detta examensmål är uppnått.
Studenterna ska kunna beskriva och visa på åtgärder vid akut omhändertagande av svårt akut sjuka patienter. Självständigt utföra vanligt förekommande undersökningar med datortomograf och akuta röntgenundersökningar. I samband med det ska studenterna informera, kommunicera och omhänderta barn och vuxna patienter och anhöriga på ett professionellt sätt, de ska kunna beskriva omvårdnadsaspekter, inklusive förberedelser och eftervård, i samband med angiografier och tillhörande interventioner samt självständigt dokumentera och utvärdera genomförd
undersökning.
De ska vidare kunna reflektera över omhändertagande och åtgärder för patienter vid smärta och obehag samt kunna beskriva och genomföra hjärt-lungräddning på barn och ungdomar. Slutligen
* = viktiga moment
1. Bemötande U G
Hälsar på patienten och presenterar sig
Kontrollerar ID *
Informerar Patienten 2. Hygien
Handhygien *
Skyddsrock/Plastförkläde *
Handskar *
3. Ergonomi Ur Patientperspektiv Ur Personalperspektiv 4. Teknik
Förberedelse av material
Förberedelse av patienten *
Aseptiskt handhavande av material *
Utförande av kateterisering enligt ren/steril metod * Anslutning av uppsamlingspåse
Avsluta med patienten
Omhändertagande av materialet
Dokumentation *
Godkänt är 11 G av 16 (70%)
ska de efter dessa kurser reflektera över patientens sårbarhet och utsatthet i vårdmiljön i samband med röntgenundersökningar i relation till det korta vårdmötet.
I kurs ”Magnetkameraundersökningar” skriver studenterna en hemtentamen efter följande instruktioner
Teknik
• Sekvenser: GRE, SE, TSE och IR. Beskriv principerna för dem, för- och nackdelar, skillnader och när de används.
• Beskriv de parametrar som framför allt används/ändras för att påverka bl.a. viktningen i bilderna (vilka och hur de påverkar bilderna).
• Vissa typer av artefakter uppstår ibland vid bildtagningen. Välj 2 artefakter och beskriv varför de uppkommer och vad som kan göras för att minska/undvika dem.
Patientfall
Utgå från en typ av undersökning/frågeställning.
Beskriv sjukdomen kortfattat.
Beskriv en undersökning vid den frågeställningen/sjukdom du valt.
beskriv och motivera val av sekvenser, snittval/projektion kontrastmedel (varför, hur? biverkningar?)
vad förväntar man sig att se vid patologiskt tillstånd
Beskriv och motivera avdelningens/sektionens säkerhetsbestämmelser för patienter och personal (t.ex.
förutom frågeformulär, vad gör man för att inte patienten ska komma in i us-rummet med pacemaker, metall i fickorna, hur introduceras ny personal? städning? brand? akut dålig patient?).
Välj en av följande
Intervju – Intervjua en patient
Artikel – Sök en vetenskaplig artikel inom området.
Samspel/bemötande – Fundera över samspelet mellan röntgensjuksköterska och patient.
Muntlig redovisning (10-15 min./person)
Ett exempel från students hemtentamen där ingår att studenten ska intervjua en patient som ska genomgå en undersökning.
”Den patient som jag intervjua genomgick en MR-skalle med kontrast. Hon hade tidigare gjort samma undersökning men trots det var hon ändå nervös inför undersökningen. Det hon var nervös för var just det att det kändes instängt att ligga i maskinen och att huvudspolen kom väldigt nära ansiktet. Vid MR-skalle hamnar ansiktet mitt i hela tunneln och tunneln är inte så bred i diameter så vissa patienter tycker att det känns väldigt jobbigt. Annars tyckte hon att informationen och omhändertagandet var bra. Det som hon fick informerat om var hur undersökningen skulle gå till, vilka moment som skulle göras med kontrast injektion och så, hur lång tid det skulle kunna tänkas ta och att vi kunde höra henne hela tiden om det var något speciellt. Särskilt menade hon att det hjälpte väldigt mycket av att det sades mellan
sekvenserna hur lång nästa sekvens skulle ta och hur lång tid det var kvar. När det gällde omhändertagandet belyste hon även att ett lugnt bemötande av personal och att de visade medkänsla och förståelse för rädslan och nervositeten hjälpte henne att genomgå
undersökningen. Likaså musiken i hörlurarna bidrog med en lugnande effekt och fick tiden att gå snabbare.
Som röntgensjuksköterska är det då viktigt, om man utgår från denna patients mening, att inte stressa utan att ha ett lugnt bemötande. Det kan även vara bra att veta om hur det egentligen känns att ligga i MR-kameran. Under min VFU fick jag faktiskt prova på detta, då de körde in mig i maskinen, och trots att jag inte är klaustrofobisk tyckte jag att det ändå kändes lite obehagligt att ha väggarna så nära en. Man får därför vara införstådd med att vissa patienter faktiskt tycker att det är en obehaglig undersökning och ha förståelse för om en del kanske inte klarar av att genomföra den. Patienten som jag intervjua tyckte det var väldigt bra att man pratade i hörlurarna mellan varje sekvens och berättade hur lång tid det var kvar, men som i
allt annat är detta säkerligen individuellt. Som röntgensjuksköterska får man läsa av varje patient och se vad just denna patient behöver. Någon tycker kanske det är jobbigt att man pratar hela tiden och vill bara få undersökningen överstökad medan andra då tycker att det är bra. Man får vara medveten om att det finns båda sorters patienter. Musiken gav även den en lugnande effekt och det är en enkel åtgärd om det hjälper patienterna att klara av att genomgå undersökningen. En annan enkel åtgärd vid just detta med instängdheten är att sätta en spegel på huvudspolen så att patienterna kan titta ut ur tunneln. Detta kan möjligtvis hjälpa dem att bli lite lugnare.”
Bedömningskriterierna på hemtentamen är att studenten ska ha uppnått alla delar från instuktionerna med god kvalitet
Enligt ”barometerundersökningen” 2011 är röntgensjuksköterskestudenter och alumner (skala 1-5) mycket nöjda med hur deras vård- och program- specifika färdigheter har utvecklats under utbildningen
Förklara för patient/närstående studenter 4,2
alumner 4,0
Förmåga till inlevelse i patientens situation studenter 4,2
alumner 4,1
• Tillämpa sitt kunnande utifrån människors olika behov studenter 4,2
alumner 4,2
• Göra åtgärdsbedömningar utifrån ett helhetsperspektiv på människan studenter 3,9
alumner 4,1
Analys och värdering av examensmål 5
Detta examensmål är ganska osynligt i de självständiga arbetena men ingår generellt i all teori som utgår från personcentrerad vård och den periradiografiska processen. Detta examensmål finns framför allt i VfU där studenten ska visa sin förmåga och färdighet. Självständigheten visas i slutet på utbildningen. Exemplen belyser omvårdnad i en högteknologisk miljö som är en stor del för att nå måluppfyllelse i detta examensmål.
Studenter och alumner är mycket nöjda med hur deras vård- och program- specifika färdigheter har utvecklats under utbildningen
Del 1 (forts.)
Examensmål 6
För röntgensjuksköterskeexamen ska studenten visa förmåga att medverka till att all bestrålning av patienten skall vara optimerad med avseende på stråldoser och att strålskyddsföreskrifter följs i enlighet med relevanta författningar
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Valda mål och kriterier ( bilaga till beslut).
Detta mål är delvis grunden i den teoretiska delen i hela röntgensjuksköterskeprogrammet och finns i de flesta kurser genom hela utbildningen med varierande grad av fokus,
Termin 1
Redan första terminen ska studenten kunna förklara och motivera strålskyddsåtgärder för olika typer av joniserande strålning. I omvårdnaden ingår också att identifiera risker i miljön runt patienten där strålning kan vara en faktor. Studenterna ska också kunna redogöra för skillnaderna mellan olika typer av joniserande strålning och för röntgenstrålningens uppkomst i röntgenröret och passage genom patienten. I detta ingår att studenten måste förstå förändringar i samband med bildtagning vid konventionella röntgenundersökningar genom att kunna beskriva olika fysikaliska och tekniska parametrar (t.ex. kV, mAs, exponeringstid, fokus, fokus-detektoravstånd, bländare, raster). I dessa sammanhang ska studenten också kunna förklara och motivera strålskyddsåtgärder.
Exempel på examinationsfrågor i samband med seminarium utifrån röntgenundersökningar angett viktiga kriterier för bilderna och resonerat
om kriterierna är uppfyllda på bilder som visats resonerat om huruvida bildtagning och
kriterier överensstämmer med kurslitteraturen/
föreläsningsmaterial/senaste vetenskapliga rön lyft fram ev reflektioner om patientomhändertagandet (integritet, bemötande, aseptik) och strålskydd Bedömningskriterier:
För godkänt krävs
en väl förberedd presentation med innehåll enligt anvisningar (ej med här) samt ett aktivt deltagande vid andras presentationer.
Termin 3
I termin 3 fördjupas kunskaper om vilka lagar och författningar som rör strålning samt strålningsbiologi och strålskydd. Koppling mellan exponeringsparametrar, bildkvalitet och patientstråldoser är ett genomgående tema i utbildningen. Studenten examineras i grupparbete med fokus på patientstrålskydd. Vid redovisningen diskuteras praktiska aspekter på
patientstrålskydd med kurskamrater. Diskussion kopplat till VfU och egna erfarenheter utifrån är en del av redovisningen. Studenten examineras också genom individuella inlämningsuppgifter med avseende på strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.
Examination
Exempel på tentamensfrågor med kopplingen bildoptimering-patienstrålskydd
När du genomför en röntgenundersökning kan du ställa in flera olika parametrar beroende på vad som ska undersökas. Beskriv och förklara vad som händer i röntgenröret, i bilden samt hur patientstråldosen påverkas då du ökar
• Rörspänningen, kV
• Rörladdningen, mAs
• Objekt-detektor-avståndet
Då patienten exponeras för röntgenstrålningen, kommer strålningen att växelverka i patienten.
• Beskriv hur strålningen växelverkar i patienten.
• Förklara vad detta ger för effekter i bilden.
• Beskriv och motivera hur du kan påverka det som sker i patienten och effekterna i bilden.
Termin 4
Under termin 4 har studenterna föreläsningar om strålningsbiologiska effekter, personal- och patientstrålskydd. Studenterna får sedan göra dels grupparbeten om patientstrålskydd och dels en individuellt skriftlig tentamen rörande lagstiftning och personalstrålskydd.
Exempel på instuderingsfrågor
• Du finner att en del av personalen på en röntgenavdelning har börjat slarva med strålskyddet. Du får i uppgift att skriva arbetsregler ur personalstrålskydds-synpunkt, samt att motivera dessa regler.
• Vilka dosgränser har vi för personal i verksamhet med joniserande strålning?
• Varför har vi dosgränser och vad är anledningen till att gränserna har de värden de har?
Ange också för vilka individer dessa dosgränser inte gäller.
Grupparbetena inom patientstrålskydd baseras på ICRP-rapporter (International Commission on Radiological Protection) som behandlar patientstrålskydd inom röntgendiagnostiken med avseende på foster, barn och vuxna inom konventionell diagnostik, CT och interventioner (ICRP 84, 120, 121). Dessa rapporter får studenterna arbeta med och sammanfatta skriftligen. Alla läser igenom allas rapporter och vid den muntliga redovisningen av arbetena, diskuteras
patientstrålskyddet och alla grupper ska ha frågor på alla arbeten.
Läraren lägger till separata frågor vid redovisningstillfället om områden som inte kommer upp under diskussionerna. Diskussionerna behandlar även personalstrålskydd och SSM:s (Svensk strålskyddsmyndighet) föreskrifter.
Examinationen utgörs av studenternas redovisning och den diskussion som uppkommer och bedöms utifrån av vad som kommer upp eller vad som saknas i diskussionen.
Efter avslutad kurs ska studenten vara väl insatt och kunna föra ett resonemang runt bestämmelser som rör arbetet vid en röntgenklinik. Utifrån det ska studenten även kunna de etiska aspekterna i relation till patientstrålskydd och bildoptimering samt personalstrålskydd och kunna redogöra för kontraindikationer, försiktighetsåtgärder och biverkningar samt utföra enklare beräkningar i samband med konventionella röntgenundersökningar.
Termin 4-6
I VfU får studenterna visa att de kan värdera vikten av strålskyddsåtgärder och tillämpa adekvat patient- och personalstrålskydd i samband med konventionella röntgenundersökningar
Studenterna får träna att redogöra för stråldoser och strålskyddsåtgärder i samband med
undersökningar på vuxna och barn, reflektera över faktorer som påverkar stråldosen till patienten diskutera strålskyddsåtgärder vid aktuella undersökningar och behandlingar samt tillämpa, beskriva och motivera säkerhetsbestämmelser (T4). Dessutom får studenterna träna på att genomföra säkerhetskontroller av medicinskteknisk utrustning.
Det bedöms om studenten kan tillämpa de aspekter av strålskyddsåtgärder som situationen kräver utifrån AssCe -frågor i samband med slutbedömning i VfU (utförligare beskrivet sid 14).
För bedömning i VfU ställs följande frågor som studenten ska kunna
Modifierad AssCe anpassad för röntgensjuksköterskestudenter och till examensmål 6.
Bedöma patientens behov av omvårdnad Vilka strålskydds åtgärder ska utföras - gonad skydd
- fertil ålder?
- kompression
- bedöma patient storlek?
Redogöra för stråldoser och strålskyddsåtgärder i samband med undersökningar på vuxna och barn. Reflektera över vilka strålskydds åtgärder som kan utföras utifrån patientens behov och risker.
- ev. graviditet,
- avsaknad av gonadskydd - antal rtg.bilder
Planera och prioritera omvårdnadsåtgärder Analysera och reflektera över vad som behöver göras.
Diskutera med patient och medarbetare.
Kan förklara sitt val av - exponeringsparametrar, - strålskydd
- hjälpmedel vid förflyttning Utföra omvårdnadsåtgärder
Ge omvårdnad kunnigt och omtänksamt. Anpassar till patientsituationen Självständigt
- Fråga om graviditet
- Använda hjälpmedel vid förflyttning - Ge gonadskydd
- Komprimera - Blända in
- Utföra exponeringen
Följa upp behov/problem och omvårdnadsåtgärder
Följer upp omvårdnadsstatus, tecken på förändring eller stabilitet och resultat av utförda åtgärder.
Kontrollera - bildkvalité - bild parametrar
- stråldos med hjälp av t.ex. Svärde, REX, lgm, C-värde
Medverkar och genomför undersökningar och behandlingar Bevakar patientens trygghet och välbefinnande.
Hanterar utrustning, material och hjälpmedel med säkerhet och aseptik
Kan självständigt utföra och utvärdera utvalda konventionella rtg.undersökningar - förstå varför något blev fel och sedan kunna rätta till det
Arbetar enligt lagar och författningar.
