eller fasta bosättningar. Några av de ställen som människorna valde att besöka, och bland annat bosätta sig på är mina tio undersökningsplatser, vilka kan följas i tabellen ovan.
Hur anpassade människan sig till de nya landskapen och råmaterialen?
Som diskuterats på flera ställen i min uppsats, har det varit nödvändigt för människan att anpassa sig till det landskap man mötte, och dess resurser av flora och fauna. Strategiska val av boplatser nämner jag ovan, men jag tror även att människan i sin nyfikenhet och sin instinkt för överlevnad provade nya örter, växter och jagade nytt vilt. Man kan se att flinta har transporterats med på dessa vandringar norrut. Man har flitigt använt flintmaterialet, men även varit tvungen att pröva nya råmaterial, då flintan inte räckte förevigt. Kvarts var ett av de material som kom att användas istället för flintan, speciellt på de nordligaste platserna jag undersökt.
Jag anser att mina frågeställningar får svar genom hela min uppsats, men det är tolkningar från min och andras sida, då en total sanning och vetskap om hur det var aldrig kommer att uppnås. Men ju mer forskning, desto större inblick kan vi få i den mesolitiska människans liv.
7. SAMMANFATTNING
Min uppsats handlar om spåren efter mesolitikum, där jag försöker tolka tio olika platser, utifrån tre olika frågeställningar. Arbetet tar upp boplatsstrategier, var man valt att bo, utifrån anpassandet till ett landskap. Hur förändringar leder till val av nya råmaterial och bytesdjur. Min undersökning börjar vid Årup i nordöstra Skåne, och fortsätter sedan till Blekinge, där jag analyserat de mesolitiska boplatserna vid Mörrum. Jag går sedan vidare in i Kalmar län där jag tar upp de mesolitiska platserna i Söderåkra, Påboda, Tingby, Lofta och Järnsjön. Undersökningen slutar i Östergötland vid boplatserna i Storlyckan, Högby och Mörby.
Målsättningen med min D-uppsats var att studera kolonisationsprocessen under mesolitikum i sydöstra Sverige. De frågeställningar jag arbetat efter är;
- Varför flyttade människan norrut? - Var bosatte de sig och varför?
- Hur anpassade människan sig till de nya landskapen och råmaterialen?
Jag har i mitt artbete haft fokus på människans anpassande till en ny miljö. Eftersom det finns många fyndplatser med dateringar till mesolitikum i sydöstra Sverige valde jag att undersöka några av de platser som blivit mest undersökta längs sydöstra Sveriges kust. Det material jag har använt mig mest av i min undersökning är de arkeologiska rapporter som skrivits efter de arkeologiska undersökningarna. I dessa har jag fått bra information om hyddkonstruktioner, fyndposter och stenmaterial.
I min uppsats går det även att läsa om mesolitisk forskningshistorik, teorier kring etnicitet, anpassandet till landskap och material, samt teorier om kolonisationsprocessen i sydöstra Sverige, och hur människan skapar sig en identitet. Jag har använt mig av Sian Jones (Jones 1997) och Knut Andreas Bergsviks (Bergsvik 2003) teorier om arkeologi och etnicitet. Vidare har jag använt mig av Tim Ingolds (Ingold 2000) teorier om människans förhållande till landskapet, samt Tom Carlssons, Göran Grubers, Fredrik Molins och Roger Wiksells teorier om människan och den materiella världen (Carlsson et al 2003).
REFERENSER
Alexandersson, K. 2001. Möre i Centrum – Mesolitikum i sydöstra Kalmar län. I: Magnusson, G. (red), Möre – historien om ett Småland. Kalmar läns museum. Kalmar. Sverige.
Alexandersson, K. et al 2001. Söderåkra – ett boplatsområde från sten- och järnålder.
Fornlämning 284, 285 och 315, Söderåkra socken, Småland. E22-projektet. Rapport 2001:8. Kalmar läns museum. Kalmar.
Andersson, M., Karsten, P., Knarrström, B. & Svensson, M. 2004. Stone Age Scania –
Significant places dug and read by contract archaeology. Riksantikvarieämbetets förlag, skrifter NO 52, Malmö, Sverige.
Appelgren, K. 1995. Lilla Åby: arkeologisk undersökning Lilla Åby 3:2 m.fl. RAÄ 49 och del
av RAÄ 50, Slaka socken, Östergötland. RAÄ, Rapport 1995:19, UV Öst. Linköping.
Baehrendtz, F. 1907. Kalmar läns forntid. Meddelande från Kalmar läns fornminnesförening. Kalmar.
Bagge, A. & Kjellmark, K. 1940. Siretorpsboplatserna vid Siretorp i Blekinge. KVHAA. Stockholm.
Bergsvik, K.A. 2003. Mesolithic Ethnicity – Too Hard to Handle?. I: Larsson, L., Kindgren, H., Knutsson, K., Loeffer, D., & Åkerlund, A. (red). Mesolithic on the move. Oxbow books Oxford.
Boaz, J. 1999. Pioneers in the Mesolithic. The Initial Occupation of the Interior of Eastern Norway. In: Boaz, J. (ed.) The Mesolithic of Central Scandinavia. Universitetets Oldsaksamlings Skrifter. Ny Rekke 22, 125-153. Oslo.
Browall, H. 1999. Mesolitiska mellanhavanden i västra Götaland. (Mesolithic goings-on in western Östergötland). I: Gustafsson, A. & Karlsson, H. (red), Glyfer och arkeologiska rum –
en vänbok till Jarl Nordbladh. Stockholm
Burenhult, G. (red). 1999. Arkeologi i Norden. Stockholm. Sverige.
Börjesson, K., Marz, S. & Åberg, G. 1997. Det nära förflutna – om arkeologi i Jönköpings
län. Småländska kulturbilder 1997. Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund och stiftelsen Jönköpings läns museum LXVII. Jönköping. Sverige.
Carlie, A. 2003. Berättelser längs Vætland – En arkeologisk resa längs E22 i Skåne. Riksantikvarieämbetet. Trelleborg, Sverige.
Carlsson, T., Gruber, G., Molin, F. & Wiksell, R. 2003. Between Quartz and Flint. Material culture and social interaction. I: Larsson, L., Kindgren, H., Knutsson, K., Loeffer, D., & Åkerlund, A. (red). Mesolithic on the move. Oxbow books Oxford.
Carlsson, T. 2004. Mötesplats Motala – de första 8 000 åren. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst. Linköping.
Dahlin, M. 2005. Mellan åsar och vattendrag – en studie av sten- och bronsålderns
bosättningsmönster med utgångspunkt från specialinventeringen av Kristdala församling i Oskarshamns kommun. FOK Rapport 2005:1. Seward, P. (red.).
Emanuelsson, U., Bergendorff, C., Billqvist, M., Carlsson, B. & Lewan, N. 2002. Det
Skånska Kulturlandskapet. Naturskyddsföreningen i Skåne. Lund.
Gruber, G. (red.). 2005. Identities in Transition – Mesolithic Strategies in The Swedish
Province of Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar, Skrifter 64 1:1. Linköping.
Gustafsson, M. & Petersson, M. 2002. Riksväg 35, en stensättning och en stenåldersboplats
vid Fästad, Lofta sn, Småland. Arkeologisk undersökning, Rapport 2002:4. Kalmar läns museum. Kalmar.
Gustawsson, K.A. 1925. Stenåldersboplatser i Kalmar län. Meddelanden från Kalmar läns fornminnesförening. Kalmar.
Hagberg, U.E. 1979. Den förhistoriska Kalmarbygden. I: Kalmar stads historia I. Kalmar. Hanlon, C. 2003. Årup – boplats och bebyggelselämningar från senpaleolitikum,
tidigmesolitikum och yngre bronsålder. Skåne, Ivetofta socken, Väg E22 Gualöv – Bromölla, Årup 1:1. UV SYD. Dokumentation av fältarbetsfasen Rapport 2003:6. Arkeologisk slutundersökning. Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne Rapport 2003:35. Hansson, M. 1999. Från renjägare till viking. En arkeologisk historia om södra Småland. I: Johansson, L. (red.) Landen kring sjöarna. En historia om Kronobergs län i mångtusenårigt
perspektiv. Kronobergsboken 1999-2000.
Hedgren, S. 1983. Värt att se i Sveriges natur – en reseguide. Bonnier fakta Bokförlag AB. Stockholm.
Hjorth, I. 1992. Naturen på Småländska höglandets hjässa. I: Rydén, J. (red) Et al Småländska kulturbilder 1986-87. Jönköpings Läns Historia. Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund och stiftelsen Jönköpings läns museum LVIII. Värnamo.
Ingold, T. 2000. The Perception of The Environment. Essays in livelihood, dwelling and skill. New York. USA.
Jones, S. 1997. The Archaeology of Ethnicity . Constructing identities in the past and present. New York. USA.
Kaliff, A. Et al 1997. Mörby – Östergötlands äldsta boplats. Arkeologisk slutundersökning. RAÄ 168, Hogstads socken, Mjölby kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1997:38. Linköping. Karsten, P. & Knarrström, B. 2003. The Tågerup Excavations. Skånska Spår. Arkeologi längs Västkustbanan. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Syd. Lund.
Karsten, P. & Nilsson, B. 2006. In the wake of a women – stone age pioneering of north-
eastern Scania, Sweden, 10 000-5 000 BC, The Årup settlements. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter NO 63. Lund, Sweden.
Larsson, M. 1996. Arkeologisk slutundersökning. Högby – mesolitiska och senneolitiska
boplatser vid Högby i Östergötland. Bosättningsmönster och materiell kultur. Rapport UV Linköping 1996:35. Linköping.
Larsson, M. 2003. Storlyckan – investigations of an Early Mesolithic Settlement Site in Östergötland, Eastern Middle Sweden. I: Larsson, L., Kindgren, H., Knutsson, K., Loeffer, D., & Åkerlund, A. (red). Mesolithic on the move. Oxbow books Oxford.
Larsson, M. & Molin, F. 1999. Mesolitikum vid storlyckan – hyddlämning och fyndmaterial. Arkeologisk slutundersökning RAÄ 275, Storlyckan, Väderstads socken, Mjölby kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1999:1. Linköping.
Larsson, M. & Molin, F. 1999. BILAGOR. Mesolitikum vid storlyckan – hyddlämning och
fyndmaterial. Arkeologisk slutundersökning RAÄ 275, Storlyckan, Väderstads socken, Mjölby kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1999:1. Linköping.
Larsson, M. & Molin, F. 2000. A New World: Cultural Links and Spatial Disposition – The Early Mesolithic Landscape in Östergötland on the Basis of the Storlyckan Investigations.
Lund Archaeological Review 6. Institute of Archaeology, University of Lund. Ödman, A. (red). Lund.
Magnusson, G. (red.) et al. 2001. Möre, historien om ett Småland. E22-projektet. Kalmar läns museum. Kalmar.
Nilsson, B. 1997. Förhistorisk bebyggelse invid Mörrumsån – resultaten av arkeologiska
utgrävningar vid Lönebostället. Rapport över arkeologisk undersökning inom fastigheten Hästaryd 5:17, Mörrums sn, Blekinge. Blekinge läns museum. Blekinge.
Nilsson, B. 2003. Tingens och tankarnas landskap – försök i naturumgängets arkeologi med
exempel ur Blekinges och Smålands förflutna. Lund.
Nilsson, P. Et al 2002. Tingby 4:1 – En kustboplats från mesolitikum, Dörby socken, Småland. Arkeologisk undersökning, Rapport 2002:7. Kalmar läns museum. Kalmar.
Nordqvist, B. 1999. Tidiga kustbosättningar i Västsverige. I: Burenhult, G. (red). Arkeologi i
Norden I. Stockholm. Sverige.
Nordqvist, T. 2002. Berggrunden. I:Fredén, C. (red.). Berg och jord. Sveriges National Atlas. Italien.
Pajusi, A. 2000. Tingby – rekonstruktion av stenåldershus beläget i Tingby, Dörby sn, Kalmar
Persson, H. 1993. Stenåldersboplatsen i Brod, Söderåkra sn. Kalmar län Årsbok för kulturhistoria och hembygdsgård. Forsberg-Warringer, G. (red).
Petersson, M. 2001. Påboda - En svallad stenåldersboplats Söderåkra socken, Småland.E22- Projektet, Rapport 2001: 5. Kalmar läns museum. Kalmar.
Rajala, E. & Westergren, E. 1990. The Mesolithic of Southern Scandinavia.
Rosberg, A. 1993. Jägarstenålder vid järnsjön – en populär redogörelse av de arkeologiska
undersökningarna 1992. Kalmar läns museum. Kalmar.
Rosberg, A. 1994a. Mesolitiska boplatser vid Järnsjön fornlämning nr 165 Järeda sn
Småland. Rapport 1994:12. Arkeologisk undersökning 1992. Kalmar läns museum. Kalmar Rosberg, A. 1994b. En jägarstenåldersboplats vid Järnsjön – del av fornlämning nr 148
Järeda sn, Hultsfreds kn, Småland. Rapport 1994:5. Arkeologisk förundersökning och undersökning 1992. Kalmar läns museum. Kalmar.
Stale, H. 1939. Om Kalmar läns forntid. Särtryck ur Kalmar läns fornminnesförenings meddelande. Kalmar.
Svensson, N-O. 2001. Strandlinjer och strandförskjutning i Möre. I: Magnusson, G. (red),
Möre – historien om ett Småland. Kalmar läns museum. Kalmar. Sverige.
Westergren, E. 1986. Dags att omarbeta stenålderns historia i Kalmar län? Om inventeringen av förhistoriska lösfynd. Kalmar län Årsbok för kulturhistoria och hembygdsgård. Forsberg-Warringer, G. (red).
Westergren, E. 1988. Nordens äldsta hus utanför Kalmar, Tingby, Västra Smedby. Meddelande från Kalmar läns fornminnes- och hembygdsförbund och stiftelsen Kalmar läns museum. Kalmar.
Westergren, E. 1995. The Mesolithic settlement of the Kalmar area. Oxbow books. Oxford. Worsaaes, J. A. A. 1846. Blekingske Mindesmærker fra Hedenold, betragtade i deras Forhold
til de övrige skandinaviske og europeiske Oldtisminder. Kjøbenhavn.
Wyszomirska, B. et al 1999. Bildkompendium – Stenåldern. University of Lund. Institute of Archaeology.
Åberg, N. 1913. Kalmar läns stenålder. Meddelanden från Kalmar läns fornminnesförening. Kalmar.
BILAGA
Från: Mikael Henriksson <Mikael.Henriksson@karlskrona.se> Skickat: den 16 mars 2007 12:44:32
Till: "Rebecca Hjorth"
Ämne: SV: Mesolitikum i Blekinge
Hej igen,
För mesolitikum gäller att det snarare handlar om lösfyndsindikationer än undersökta boplatser. Fyndplatserna förefaller främst ligga längs kusten, i den västra hälften av länet samt i de N-S löpande ådalarna. Det är främst i Sölvesborgs och Karlshamns kommuner som de tydligaste spåren påträffats. Bland annat Siretorpskomplexet ute på Listerlandet har vissa inslag av Ertebölle, och detsamma gäller området kring den utdikade sjön Vesan, vilket har en stor mesolitisk, vetenskaplig potential. Vid Valje genomfördes grävningar av UV Syd under 1990-talets mitt, och då framkom en boplats vars äldsta delar kunder kol-14-dateras till ca 7800 BP. Själv grävde jag en boplats i närheten av Pukavik förra året. Förutom ett artefaktbestånd som talar om en överlappning mellan senmesolitikum och neolitikum daterades träkol till ca 6900 BP. De äldsta, daterade flintfynden i Blekinge kommer från en grävning av en boplats vid Mörrum 1996-1997. Här rör det sig om mikrospån, lancetter etc, och verksamheten på platsen kunde således beläggas från ca 9000 BP. Det äldsta daterade, organiska föremålet i Blekinge är en harpun av kronhjortshorn. Denna påträffades på 1990- talet vid trålning utanför Utklippan, och den kol-14-daterades till ca 8300 BP.
Mvh,