Hegemoni och den sammanlänkande staten

Malmö stad och Malmö FF har haft partnerskap i många år och trots att det existerar friktion och finns utmaningar så är relationen god. Dessutom finns det en hög grad av tillit. De motiv som kom fram under intervjuerna och av kodningen av materialet är att Malmö FF ser partnerskapet som ett sätt att ha större kontroll över vad som sker inom

arbetsmarknadsområdet och hos kommunen. Det togs upp saker som att få sin röst hörd, att vara delaktig och få ta del av information som de annars inte nås av. Gramsci argumenterar för att det inom tvång-samtyckeskonceptet finns administrativ dominans. Detta går att tolka som en form av byråkratisk kontroll, där information medvetet hålls “innanför”, för att aktörer inom civilsamhället ska vilja ha ett partnerskap. Malmö FF anser också att det finns för få samverkansverktyg för idéburna aktörer. Detta kan ses som ett strategiskt val av staten och kommunerna, för att styra in samarbetet på IOP. Under några av intervjuerna framkom det att politikerna inom Malmö stad är väldigt positiva till IOP. Detta kan då ses som en form av hegemonisk styrning för att få sina samarbeten inriktade mot IOP. Gramsci menar ju att statsapparaten använder sig av olika teoretiska och praktiska aktiviteter för att legitimera sin dominans och sin världsbild. Genom dessa aktiviteter får de även samtycke från dem de styr över. Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att Malmö FF är en stor och resursstark organisation med fler möjlighet än många andra aktörer inom civilsamhället. Detta här kan

tolkas som att den hegemoniska världsbilden, den ideologi som styr, tycker att IOP som samverkansform bör vara den samverkansform som bör finnas mellan kommun och civilsamhälle. Då många andra alternativ försvunnit kan det tolkas som en av statens

tvångsmetoder, då det inte finns något annat att välja på. Det kan även utifrån samtycke, ses en viktig trend och hela konceptet ses som någonting bra för civilsamhälle. Detta leder till frågor om varför civilsamhällets aktörer ska medverka i välfärdsarbetet. Det pratas om att det skapas mervärde av det och att det är demokratiskt. Genom att förmedla den hegemoniska världsbilden, där det ses som någonting bra och viktigt att civilsamhället sköter välfärden så ses också denna samverkansmodellen som någonting bra, som i längden kommer hjälpa fler medborgare. Den hegemoni som råder ser IOP som är effektivt medel för att kunna använda sig av civilsamhället. Utifrån dessa teorier är civilsamhället inte en egen sfär, utan en del av staten, som legitimerar statens makt. Den hegemoniska bild som finns just nu är att IOP är något bra. Bilden visar IOP som en samverkansmodell som är demokratisk och som hjälper civilsamhället att få igenom sina idéer och åsikter, kring samhällsfrågor och välfärd. Det är inte bara staten och kommuner som vill detta, utan även de starka aktörerna inom

civilsamhället, dit Malmö FF räknas. Civilsamhället är ju en del av den hegemoniska ordningen där de starka aktörerna gynnas och är en del av det historiska block som styr samhället. Malmö FF är dels en del av civilsamhället som legitimerar statens makt men även en del av det hegemoniska ledarskapet.

Den dominerande klassen värderingar ifrågasätts inte då det ses som sunt förnuft och rimliga spelregler. Utifrån begreppet hegemoni, kan idéburet offentligt partnerskap ses som en del av detta. För att förstå detta utifrån konceptet den sammanlänkande staten så består

civilsamhället av starka organisationer som legitimerar statens makt. Malmö FF kan absolut ses som en stor och resursstark organisation. Min uppfattning under intervjun med

informanten från Malmö FF var att det blivit mer byråkratiskt och att tjänstepersonerna från kommunen styr mycket mer än vad de bör. Vilket leder till den stora frågan, varför har de då partnerskap? Det kan ses som att de hegemoniska styrmetoderna har fungerat. Att det

hegemoniska ledarskapet vill få in civilsamhällets aktörer i välfärdsarbetet, då det gynnar dem själva. Då tvång inte alltid är ett möjligt instrument i ett modernt demokratiskt land så måste det hegemoniska ledarskapet få det att uppfattas som att det tjänar ett allmänt intresse och är bra för alla. Samtidigt är Malmö FF en stark aktör, som snarare är med i det

Resultatet från intervjustudierna och dokumenstudien visar på att det finns ett tryck på att få in civilsamhället i arbetet med välfärdsservice. Om vi börjar kolla på nationell nivå så går det att urskilja en stark uppfattning om att samverkan med civilsamhället ger många positiva utfall, bland annat att det stärker demokratin, ökar innovationen och att det stärker samhället i stort. Det har gjorts många utredningar och skrivits rapporter om samverkan mellan

civilsamhället och staten/kommunen där alla tar upp samma positiva effekter om det. Utifrån dokumentstudierna på nationell nivå och den tidigare forskningen om governance samt den förändring som skett senaste årtiondena så går det att föra en diskussion kring om det skulle vara en del av de värderingar det hegemoniska blocket har och förmedlar ut till samhället. Detta blir dock för svårt att svara ja eller nej på, enbart utifrån regeringens utredningar och propositioner. Hegemoni är som jag nämnt i tidigare kapitel svår att uppnå i “ren” form, utan det är snarare en konstant kamp. Jag skulle ändå, utifrån dokumenstudien säga att det finns någon form av konsensus kring att idéburet offentligt partnerskap ses som något positivt och att denna bild återspeglas både i civilsamhället och på lokala nivåer. Men återigen blir det svårt att svara på då det krävs en djupare analys. Men en av formerna av hegemonisk kontroll handlar om att institutionerna inom civilsamhället legitimerar och utvidgar statens makt. Ett exempel på detta kan vara Malmö FF.

6.2 Tjänstemannastyre

Tjänstemannastyre syftar till att den offentliga parten och dess tjänstemän styr ett partnerskap med civilsamhället men än vad de borde göra. Det kan handla om att den idéburna

organisationen tvingas efterlikna formella och byråkratiska former eller att den lokala staten styr partnerskapet i sån stor utsträckning att den idéburna organisationen hamnar helt utanför. I partnerskapet mellan Malmö FF och Malmö stad finns det tendenser till tjänstemannastyre, dock finns det inga belägg på att de skulle vara så extrema att Malmö FF hamnar helt utanför partnerskapets styrning. I detta fallet handlar det snarare om en mjukare form av

tjänstemannastyre. Det jag anser tillhöra tjänstemannastyre är att bland annat att kommunen ställde krav på en omformulering av målgruppen. Detta kan också ha rört sig om en öppen dialog men ena informanten uppfattade omformuleringen mer som ett “krav”, vilket även jag uppfattade det som under intervjuerna med informanterna från kommunen.

Det finns en friktion mellan parterna, som till stor del grundar sig i att den ena är kommunal och den andra inte, där Malmö stad inte bara är en partner utan också kontrollerar och granskar det Malmö FF ska leverera. Detta menade en informant har lett till en

byråkratisering av partnerskapet. Detta trots att partnerskapet ska vara grundad i samverkan och inte styrning. Ett exempel på hur det blivit mer byråkratiskt är att MFF tvingas in i att efterlikna en mer byråkratisk och professionell stil. En invändning är dock att Malmö FF är en stor och resursstark organisation som har möjligheter att leva upp till denna professionella stil, jämfört med vad många andra föreningar kan. Avslutningsvis vill jag påpeka att det är svårt att vara säker utifrån enbart fyra intervjuer. Dock anser jag att det att säkerställa att det finns tendenser till att Malmö stad styr partnerskapet mer än vad de bör och mer än vad det sägs i praktiken.

7. Slutsatser

Utifrån resultatet och analysen går det att dra slutsatser om att partnerskapet mellan Malmö FF och Malmö stad är ett exempel på “harmonisk” hegemoni där de hegemoniska

styrpraktikerna fungerar. Denna fallstudie visar på hur det ser ut när civilsamhället är följsam och inordnar sig efter de värderingar som det hegemoniska blocket har och förmedlar ut. Samtidigt visar studien att IOP som samverkansform inte är helt oproblematisk när det kommer till relationen mellan den offentliga parten och den idéburna aktören. Tidigare studier och regeringens utredningar lyfter fram att tillit är viktigt för att det ska fungera. I denna studie ser vi att det finns tillit och att relationen överlag fungerar bra men ändå finns det en friktion i samarbetet. Denna friktion grundar sig i inbäddade maktstrukturer och ett tjänstemannstyre som är svårt att bli av med, enligt tjänstepersonerna inom kommunen själva. Detta väcker intressanta frågor om tjänstemannastyre är någonting som går att bli av med och isåfall hur. Det finns mycket mer att undersöka om denna relation och framtida forskning bör göra detta. Detta genom att studera fler IOP-avtal, både när det kommer till resursstarka idéburna aktörer som är en del av det hegemoniska blocket men också de mindre

resursstarka, som kanske är aktörer som gör motstånd mot den rådande hegemonin. För att få djupare förståelse för relationen inom ett IOP kan framtida forskning studera den

Källförteckning

Amnå, Erik (2006) Still a trustworthy ally? Civil society and the transformation of Scandinavian democracy, Journal of Civil Society, 2:1, 1-20.

DOI: 10.1080/17448680600730884

Beckman, Ludvig; Mörkenstam, Ulf (2013) Politisk teori, uppl 1:3, Malmö: Liber AB Bode, Ingo; Brandsen, Taco (2014) State-third sector partnerships: A short overview of key issues in the debate, Public Management Review, 16:8, 1055-1066.

DOI: 10.1080/14719037.2014.957344

Davies, Jonathan (2011) Challenging governance theory: From network to hegemony. Bristol: The Policy Press.

https://eds.a.ebscohost.com/eds/detail/detail?vid=2&sid=3e967798-94c1-4bd1-8737-b352345 bee87%40sessionmgr4008&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZSZzY29wZT1zaX Rl#AN=malmo.b2187207&db=cat05074a(hämtad 2021-04-03)

Davies, Jonathan (2014) Coercive cities: reflections on the dark Side of urban power in the 21St century, Journal of Urban Affairs, 36:2, 590-599, DOI: 10.1111/ juaf.12147

Davies, Jonathan (2006) Local governance and the dialectics of hierarchy, market and network, Policy Studies, 26:3-4, 311-335. DOI: 10.1080/01442870500198379

Davies, Jonathan (2012) Network governance theory: a Gramscian critique, Environment and Planning A, 44, 2687-2704. DOI: doi:10.1068/a4585

Davies, Jonathan (2013) Rethinking urban power and the local state: hegemony, domination and resistance in neoliberal cities, Urban Studies, 1-18. DOI: 10.1177/0042098013505158 Davies, Jonathan (2007) The limits of partnership: an exit-action strategy for local

democratic inclusion, Political Studies, 55, 779-800. DOI: 10.1111/j.1467-9248.2007.00677.x Forum, Idéburet offentligt partnerskap

https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/(hämtad 2021-05-16) Guarneros-Meza, Valeria; Geddes, Mike (2010) Local governance and participation under neoliberalism: comparative perspectives, International Journal of Urban and Regional Research, 34:1, 115-29. DOI:10.1111/j.1468-2427.2010.00952.x

Hjerm, Mikael; Lindgren, Simon; Nilsson, Marco (2014) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, 2a uppl. Malmö: Gleerups

Karriärakademin, Verksamhetsbeskrivning,

https://motenmedborgarportal.malmo.se/welcome-sv/namnder-styrelser/arbetsmarknads-och- socialnamnden/mote-2020-12-17/agenda/verksamhetsbeskrivning-karriarakademinpdf?downl oadMode=open(hämtad 2021-04-20)

Malmö stad (2015) Direktiv om utredning kring idéburet offentligt partnerskaps avtal med föreningar som utför arbetsmarknadsinsatser, Gymnasie- och

vuxenutbildningsförvaltningen Malmö

Malmö stad (2020) Överenskommelse om förlängning av idéburet offentligt partnerskap, Malmö Fotbollförening och arbetsmarknads- och socialförvaltningen

Montin, Stig; Granberg, Mikael (2013) Moderna kommuner, 4 uppl. Stockholm: Liber AB Muukkonen, Martti (2009) Framing the field of civil society and related concepts, Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, 38:4, 684-700. DOI: 10.1177/0899764009333245

Pollitt, Christopher; Bouckaert, Geert (2017) Public management reform: A comparative analysis - into the age of austerity, 4. uppl. Oxford: Oxford Press

Proposition 2009/10:55, En politik för det civila samhället

Skr. 2008/09:207 (2008) Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting

SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden, betänkande av välfärdsutredningen SOU 2019:56, Idéburen välfärd, betänkande om idéburna aktörer i välfärden

Tahvilzadeh, Nazem; Kings, Lisa (2018) Att göra kaos: om förortspolitiken som urban styrregim och demokratiskt spel. Platskamp, specialnummer av Arkiv, Tidskrift för samhällsanalys, 9, 103-128. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.4

Bilaga 1: Intervjumanual