En helhetsanalys av kurser bör bidra till kvalitetsarbetet vid lärosätet

Kursvärdering kan och bör kompletteras med annan information om kursen för att få en helhetsanalys av kursen och, om man så vill, ett bidrag till lärosätets kvalitet på och utveckling av utbildning. Jag har i min undersökning inte på något sätt tagit ställning till om det är möjligt att genomföra detta i befintlig organisation. Jag har endast fört fram de slutsatser som

framkommit i min undersökning. Det finns redan idag goda exempel på kursutvärdering, kursanalys osv. som skulle kunna lyftas fram. Det skulle även vara värdefullt att utveckla helt nya sätt att få fram vägar att analysera kurser på ett metodiskt och genomförbart sätt med redan existerande information om kursen, utan att behöva göra större och mer komplicerade insatser. Här finns det ett behov av utveckling. Jag ser alltså att det skulle vara värdefullt att fördjupa sig i hur denna ”helhetsbild” skulle kunna se ut och genomföras på ett användbart sätt för

9 Referenser

Appelqvist, Rolf & Arvidsson, Iréne (2004). Kursvärdering – ett meningsfullt verktyg för delaktighet. S. Heldt-Cassel & J. Palestro (red.), Kursvärdering för studentinflytande och

kvalitetsutveckling. En antologi med exempel från elva lärosäten. Högskoleverkets rapportserie

2004:23 R. (s. 23-34). Falköping: Högskoleverket.

Bowden, John & Marton, Ference (1998). The University of Learning: Beyond Quality and

Competence.London: Routledge.

Bryman, Alan (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Carlström, Inge & Carlström Hagman, Lena-Pia (2006). Metodik för utvecklingsarbete och

utvärdering (5:e uppl). Danmark: Studentlitteratur.

Denscombe, Martyn (2010). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 13 – 37). Stockholm: Liber.

Fisher, Ron & Miller, Dale (2007). Responding to student expectations: a partnership to course evaluation. Assessment and Evaluation in Higher Education, 33(2), 191 - 202. London:

Routledge.

Forss, Kim (2007). Utvärdering som hantverk. Bortom mallar och manualer. Polen: Studentlitteratur.

Franke, Sigbrit & Nitzler, Ragnhild (2008). Att kvalitetssäkra högre utbildning. En

utvecklingsresa från Umeå till Bologna. Polen: Studentlitteratur.

Franke–Wikberg, Sigbrit & Lundgren, Ulf P. (1980). Att utvärdera utbildning. Del 1. En

introduktion till pedagogisk utvärdering. Helsingborg: Wahlström & Widstrand.

Giles, Anna; Martin, Sylvia C.; Bryce; Deborah & Hendry, Graham D. (2004). Students as a partner in evaluation: student and teacher perspective. Assessment & Evaluation in Higher

Education, 29(6), 681 - 685. Sydney: Carfax Publishing.

Gillham, Bill (2008). Forskningsintervjun. Tekniker och genomförande. Studentlitteratur: Malmö.

Gustafsson, Bengt; Hermerén, Göran & Petersson, Bo (2005). Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådets rapportserie. Rapport 2005:1. Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Gustafsson, Christina; Fransson, Göran; Morberg, Åsa & Nordqvist, Ingrid (2006). Att arbeta i

högskolan – utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Heldt-Cassel, Susanna & Palestro, Joakim (2004). Kursvärdering för studentinflytande och kvalitetsutveckling. S. Heldt-Cassel & J. Palestro (red.), Kursvärdering för studentinflytande

och kvalitetsutveckling - en antologi med exempel från elva lärosäten. Högskoleverkets

rapportserie 2004:23 R. (s. 11-19). Falköping: Högskoleverket.

Hjort, Anna (2007). Kvalitetsverktyg eller hyllvärmare? Kursansvariga lärares uppfattningar

om kursutvärderingar på Lärarutbildningen. Kalmar: Högskolan i Kalmar.

Holme, Magne Idar & Krohn Solvang, Bernt (1991). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Högskoleförordning 2006:1053; kap. 6, 13 §.

Högskoleverket (2001). 20 åtgärder för att stärka studenternas rättssäkerhet. Högskoleverkets

redovisning av ett regeringsuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:27 R. Kalmar:

Högskoleverket.

Högskoleverket (2007). Nationellt kvalitetssäkringssystem för perioden 2007-2012. Högskoleverkets rapportserie 2007:59 R. Stockholm: Högskoleverket.

Högskoleverket (2010). Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011–2014. Högskoleverkets rapportserie 2010:22 R. Stockholm: Högskoleverket.

Högskoleverket (2011). Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för

kvalitetsutvärdering 2011 – 2014. Högskoleverkets rapportserie 2011:4 R. Stockholm:

Högskoleverket.

Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne. (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber.

Karlsson, Ove (1999). Utvärdering - mer än en metod. Tankar och synsätt i

utvärderingsforskning. Ajour - En serie kunskapöversikter från Svenska kommunförbundet, nr

Linköpings universitet (2002). Kursvärderingspolicy för Linköpings universitet. (Dnr LiU 856/02-40) Hämtat den 5:e november 2008 från Linköpings universitets hemsida:

http://www.liu.se/om-liu/strategi/policies/start/1.24850/kursvarderingspolicy.pdf

Linköpings universitet (2006). Gemensamma föreskrifter rörande elektroniska kursvärderingar. (Dnr LiU 780/06-40) Hämtat den 12:e november 2008 från Linköpings universitets hemsida:

http://regelverk.liu.se/visa_dokument/Lokala%20regelsamlingen/Grundl%E4ggande%20h%F6 gskoleutbildning/Allm%E4nna%20best%E4mmelser/?dokumentid=1789

Linköpings universitet (2008). Kvalitetsutvecklingsprogram för utbildning. (Dnr: LiU-2008- 02058) Hämtat den 30:e januari 2009 från Linköpings universitet hemsida:

http://www.liu.se/om-liu/strategi/policies/start/1.24849/kval-utv-program.pdf

Linköpings universitet (2010). Centralaktivering av KURT. (Dnr LiU-2009-01593) Hämtat den 28:e oktober 2010 från Linköpings universitet hemsida:

http://www.liu.se/uv/omuv/grundutb/protokoll2010/2010-06- 03/1.205995/Protokollmedallabeslutpdf.pdf

Linköpings universitet (2010). Kvalitetsutvecklingsprogram för utbildning 2011. (Dnr LiU- 2010-01613) Hämtat den 29:e november 2010 från Linköpings universitet hemsida:

http://www.liu.se/om-

liu/strategi/kvalitet/kvalitetsarbetet/1.242580/Kvalitetsutvecklingsprogram2011.pdf

Moss, Jaclyn & Hendry, Graham, (2002). Use of electronics surveys in course evaluation.

British Journal of Educational Technology, 33(5), 583 - 592. Oxford: Blackwell Publisher Ltd.

Nihlfors, Elisabeth & Wingård, Britta (2005). Våga värdera! En handbok om utvärdering och

kvalitet i förskola och skola. Falköping: Ekelunds förlag AB.

Nilsson, Karl-Axel (1998).Kursutvärdering - för studenternas medverkan i kvalitetsarbetet. Rapport nr 98:202. Lund: Utvärderingsenheten, Lunds universitet.

Pettersen, Roar, C. (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning. Introduktion till problem- och

praktikbaserad didaktik. Polen: Studentlitteratur.

Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber.

Sandberg, Bo & Faugert, Sven (2007). Perspektiv på utvärdering. Polen: Studentlitteratur.

Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2008). Kunskapens former: Vetenskapsteori och

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer (3:e uppl). Lund: Studentlitteratur.

Warfvinge, Per; Andersson, Karim & Bordell, Jonas (2004). System för rapporterande utvärdering av kurser vid Lunds tekniska högskola. S. Heldt-Cassel & J. Palestro (red.),

Kursvärdering för studentinflytande och kvalitetsutveckling. En antologi med exempel från elva lärosäten. Högskoleverkets rapportserie 2004:23 R. (s. 23-34). Falköping: Högskoleverket.

Intervjuguide.