Helhetssyn och trygghet

Resultatet i studien visade att upplevelsen av den mobila vården är att den ger goda förutsättningar för att vården kan bedrivas med en helhetssyn av patienten. Det är en fördel att se patienten i sin hemmiljö eftersom människan sätts i den kontext som

den normalt lever i. Vårdpersonalen har lättare att utföra bedömningar och att sätta in åtgärder som kan öka patientsäkerheten. Tiberg, Hallström, Jönsson och Carlsson (2014) visade att det är fördelaktigt att se patienten i sin hemmiljö då

vårdpersonalen kunde hantera riskfaktorer och hantera problem som uppstod i vardagen hos patienten. Studien undersökte barn med nyupptäckt diabetes och jämförde två grupper där ena gruppen vårdades på sjukhus och den andra i patientens hem. Resultatet i studien visade att patienter upplever trygghet med att vården bedrivs i hemmet. Resultatet stärks av studien av Lee, Pickstone, Facultad och Titchener (2017) där KOL-patienter som vårdades i hemmet ansåg det viktigt för deras trygghet att vara i sin hemmiljö. En grupp som vårdades på sjukhus jämfördes med en grupp som vårdades i hemmet där man inte såg någon skillnad i upplevd trygghet med vården mellan grupperna (Tiberg, Hallström, Jönsson, & Carlsson. 2014).

Rutiner, vanor och fysiska saker som patienten känner igen skapar en tillvaro av trygghet. Öresland, Määttä, Norberg och Lützen (2009) visar att stor andel av patienterna i studien kände sig tryggare i sitt eget hem än att vara på sjukhus. Samtidigt upplevde vissa av patienterna att vården på sjukhus var säkrare eftersom de har bättre utrustning och en högre kompetens. Att ha begränsad tillgång till utrustning är något som deltagarna i denna studie tog upp. Det var då begränsade möjligheter till övervakning som uppgavs. Resultatet i studien visade att vårdens tillgänglighet och mänsklig närvaro var något som ökade tryggheten för patienterna som vårdas i hemmet. Resultatet stärks av Larsson-Kihlgren, Nilsson, Skovdahl, Palmblad och Wimo, (2004) som menar att mänsklig närvaro hänger samman med patientens känsla av trygghet. Undersökningen visade att patienter på en

akutmottagning var rädda att bli lämnade ensamma. På en akutmottagning är sjukvårdspersonalen inte alltid närvarande vilket kan leda till en känsla av otrygghet.

Författarna menar att mänsklig närvaro är av stor vikt för att en patient ska uppleva trygghet. Oavsett om patienter befinner sig i hemmet eller på ett sjukhus är

vårdpersonalens närvaro inte alltid garanterad. Huruvida det är graden av tillgänglig mänsklig närvaro som är avgörande för att patienten ska känna trygghet tolkas som individuellt. Vissa människor vill specifikt ha vårdpersonal närvarande och för andra räcker det med mänsklig närvaro utan krav på yrkestitel. Således kan det räcka med en anhörig eller en vän som skapar en känsla av trygghet hos patienten. Författarna tolkar även behovet av geografisk tillgänglighet som individuell. Det kan räcka med att vården är tillgänglig i form av ett telefonsamtal eller att kravet om tillgänglighet är högre och kräver en vårdinrättning där vårdpersonalen befinner sig bara några meter bort.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) innebär kraven på god vård att den ska tillgodose patientens behov av trygghet och att den ska vara lättillgänglig och bygga på patientens självbestämmande. Studiens resultat visade att den mobila vården är ett vårdalternativ där patienter känner trygghet samt att det är viktigt att utgå ifrån varje enskild individ och att se dennes behov. Alla känner sig inte trygga med att vårdas i hemmet vid plötsligt påkommen sjukdom och det måste respekteras av vården. Dahlberg och Segesten (2010) menar att det är viktigt att lyssna till patientens behov och önskningar för att undvika eller minska vårdlidande. Breiholtz, Snellman och Fagerberg (2013) beskriver att äldre människor har svårt att påverka

beslut som redan fattats på en organisatoriskt hög nivå kring deras egen vård och hindras då från att få sina önskningar och behov uppfyllda. Ett minskat

självbestämmande kan då orsaka stress för de äldre och skapa ett onödigt lidande. Författarna ser det som en brist i vårdandet och kan orsaka ett vårdlidande som kan lindras genom en god mellanmänsklig relation. Den vårdande relationen

kännetecknas av ett professionellt engagemang från vårdgivarens sida som innebär att fokus är på patientens behov av vård (Dahlberg & Segesten, 2010). Författarnas tolkning är att den mobila vården utgör ett tryggt vårdalternativ om vården bedrivs i samhörighet med patienten. Det vill säga att patienten är delaktig i beslut som rör var och hur vården ska bedrivas.

Att ge information till både patient och anhöriga framkom i studien vara av stor vikt för att skapa en trygghet runtomkring patienten. När ett mobilt team tog sig an en patient kunde anhöriga initialt vara måna om att patienten istället skulle åka till sjukhuset för att bli bedömd eller få behandling på grund av en ovetskap om möjligheterna kring mobila vårdenheter. Likväl som det framkom i studien att all vårdpersonal inte vet vilka möjligheter det finns till att behandla patienten utanför sjukhus så vet inte alla patienten eller anhöriga det. Det är vårdens ansvar att ge information om vilka behandlingsalternativ och undersökningar som finns (SFS 2017:30). Författarna menar att det är av stor vikt när det gäller den mobila vården eftersom den inte är lika vedertagen som sjukhusvård. Dahlberg och Segesten (2010) menar att när patienten inte förstår helheten av situationen skapas ett onödigt lidande. Lidandet kan lindras genom att ge information om varför och hur länge patienten har ont och förklara hur planen ser ut för att lindra patientens lidande. Det kan tolkas som att ge information till patient och anhörig skapar trygghet och minskar lidande.

Med den medicintekniska utvecklingen finns möjlighet att ge avancerad sjukvård i hemmet. Resultatet i studien visade att denna utveckling kan leda till att fler patienter som annars skulle behöva sjukhusvård kan vårdas i hemmet. Det är en positiv utveckling för både sjukhuset som avlastas och för patienten som får vistas i sin hemmiljö. Samtidigt visade resultatet att patienten och anhöriga får ett större ansvar för vårdsituationen. Ett ansvar som kan handla om att larma vid försämring, observera och hantera medicinteknisk apparatur. Munck, Fridlund och Mårtensson (2008) menar att anhöriga kan ta ansvar med att vårda patienten men att

vårdpersonalen har ansvaret att ge de anhöriga den stöttning de behöver. För stort ansvar kan leda till att anhöriga blir för uppgiftsorienterade och inte orkar att ta ett emotionellt ansvar som att bara finnas där eller att trösta patienten.

9 Slutsats

Studien beskriver erfarenheter av den mobila vården och bidrar med ökad kunskap om vad den mobila vården innebär och hur den kan användas för att skapa nya möjligheter att använda vårdens resurser närmare patienten.

Denna studie antyder att den mobila vården ses som en rörlig vård som kommer till den vårdsökande och inte tvärtom. Resurserna fördelas där de gör mest nytta, det vill säga närmast individen. Den mobila vården ses även som ett komplement till den traditionella sjukhusvården. Det innebär ett annorlunda arbetssätt som kräver ett

tätt samarbete mellan olika personalkategorier och organisationer, där det inte pratas om gränser utan om patientens behov och situation. Den mobila vården är ett vårdsätt där man måste samarbeta över gränserna och hjälpa varandra, för att få en bättre helhetssyn där man vårdar hela patienten.

När vårdpersonalen sätter patientens behov i fokus och patienten känner delaktighet, kan patienten få likvärdig vård i sin hemmiljö med bibehållen trygghet. Genom att undersöka och behandla patienten i sitt hem istället för vid en vårdinrättning undviker patienten långa transporter, risken för vårdskador minskar och patienten kan vid behov läggas in direkt till en vårdavdelning för att slippa besök på en akutmottagning.

Den mobila vården bidrar med fördelar för patienten men också en avlastning för både akutmottagning och slutenvården. En avlastning som kan leda till minskad väntetid på akutmottagningen att vårdplatser inom slutenvården används till de patienter som verkligen behöver slutenvård.

Ytterligare forskning behövs för att definiera eller förklara begreppet “den mobila vården”. För att jämföra olika mobila team och deras arbetssätt behövs en

kartläggning över vilka enheter som finns i Sverige. En intervjustudie eller en enkätstudie om hur patienter upplever den mobila vården är ett forskningsområde som kan bidra med utvärdering och utveckling av den mobila vården som vårdform.

10 Referenser

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.8-16). Stockholm: Liber

Breitholtz, A., Snellman, I., & Fagerberg, I. (2013). Older people's dependence on caregivers' help in their own homes and their lived experiences of their opportunity to make independent decisions. International Journal of Older People Nursing, 8(2), 139-148. doi:http://dx.doi.org/10.1111/j.1748-3743.2012.00338.x

Brody, A., Arbaje, A., DeCherrie, L., Federman, A., Leff., B., & Siu, A. (2019). Starting Up a Hospital at Home Program: Facilitators and Barriers to

Implementation. Journal of the American Geriatrics Society, 67(3), 588-595. doi: http://dx.doi.org/10.1111/jgs.15782

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber

Burström, M., Boman, K., Strandberg, G., & Brulin, C. (2007). Male patients with heart failure and their experience of being safe and unsafe. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical studies, 27(3), 24–28. doi:

https://doi.org/10.1177/010740830702700306

Castor, C., Landgren, K., Hansson, H., & Kristensson Hallström, I. (2018). A possibility for strengthening family life and health: Family members’ lived

experience when a sick child receives home care in Sweden. Health & Social Care in the Community, 26(2), 224–231. doi: 10.1111/hsc.12512

Cox, K., Macleod, S. C., Sim, C. J., Jones, A. W., & Trueman, J. (2017). Avoiding hospital admission in COPD: impact of a specialist nursing team. Brittish Journal of Nursing, 3(26), 152–158. doi: 10.12968/bjon.2017.26.3.152.

Dahlberg, K. (2002). Vårdlidande. Det onödiga lidandet. Nordic Journal of Nursing Research, 63(22) 4–8. doi: https://doi.org/10.1177/010740830202200101

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B.O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson.

(Red.). Vetenskaplig teori och metod, Från idé till examination inom omvårdnad (s.143–154). Lund: Studentlitteratur

Dowell, S., Moss, G., & Oderdra, K. (2018). Rapid respons: A multiprofessional approach to hospital at home. Brittish Journal of Nursing, 27(1), 24–30. doi: 10.12968/bjon.2018.27.1.24.

Edmond C.Y., Glyn, A.P., & Martyn J.P. (2017). Hospital at home – a review of our experience. SICOT-J, official journal of the Société Internationale de Chirurgie Orthopédique et de Traumatologie, 3(60), 1-6. doi:10.1051/sicotj/2017047

Elmqvist, C., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2012). Trapped between doing and being: First provider´s experience of ”front line” work. International Emergency Nursing, 20(3), 113-119. doi:10.1016/j.ienj.2011.07.007

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB Eriksson, K., & Bergbom, I. (2017) Begrepp och begreppsbildning inom vårdvetenskap som disciplin. I L, Wiklund Gustin & I, Bergbom (Red.),

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s.33-47). Lund: Studentlitteratur Eriksson, J., Gellerstedt, L., Hillerås, P., & Craftman, Å. G. (2018). Registered nurses’ perceptions of safe care in overcrowded emergency departments. Journal of Clinical Nursing, 27(5-6), 1061–1067. doi: 10.1111/jocn.14143.

Eriksson, U., & Svedlund, M. (2007). Struggling for confirmation –

patients`experiences of dissatisfaction with hospital care. Journal of Clinical Nursing, 16(3), 438-446. doi: 10.1111/j.1365-2702.2005.01544.x

Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber

Etik Kommittén sydost (2019). Hämtad 2019-01-16 från https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/samarbeta-med-oss/Projekt-och-natverk/etikkommitten-sydost/ Falck Sverige (2019). Hämtad 2019-05-22 från

https://www.falcksverige.se/emergency/

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse educating today, 24(2). 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.

Göransson, K., De Waern, M., & Lindmarker, P. (2013). Patients’ pathway to emergency care: is the emergency department their first choice of care? European Journal of Emergency Medicine , 20(1), 45–50.

doi:10.1097/MEJ.0b013e3283509d3e

Hwang, U., Shah, M., Han, J., Carpenter, C., Siu, A, & Adams, J. (2013).

Transforming emergency care for older adults. Health Aff (Millwood), 32(12), 2116-2121. doi: 10.1377/hlthaff.2013.0670

Helsingforsdeklarationen. (2017). WMA Declaration of Helsinki- Ethical principles of medical research involving human subjects. Hämtad 2019-02-07 från

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-formedical-research-involving-human-subjects/

Hirshon, J. M., Risko, N., Calvello, E., Stewart de Ramirez, S., Narayan, M., Theodosis, C., & O’Neill, J. (2013). Health systems and services: the role of acute care. Bulletin of the World Health Organization, 91(5), 313-388.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, P., Oléni, M., & Fridlund, B. (2002). Patient satisfaction with nursing care in the context of health care: a literature study. Scandinavian Journal of Caring Science, 16(4), 337–344. doi: https://doi.org/10.1046/j.1471-6712.2002.00094.x Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur AB Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med

specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård. (2017). Hämtad 2019-01-30 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/legitimerad_sjukskoterska_med_specialistsjukskoterskeexamen_med_ inriktning_mot_akutsjukvard.pdf

Larsson-Kihlgren, A., Nilsson, M., Skovdahl, K., Palmblad, B., & Wimo, A. (2004). Older patients awaiting emergency department treatment. Scandinavian Journal of Caring and Science, 18(2), 169-176. doi 10.1111/j.1471-6712.2004.00266.x

Lee, G., Pickstone, N., Facultad, J., & Titchener, K. (2017). The future of

community nursing: Hospital in the Home. British Journal of Community Nursing, 20(4), 174–180. doi: 10.12968/bjcn.2017.22.4.174

Linnéuniversitet. (2019). Hämtad 2019-05-22 från https://lnu.se/forskning/sok- forskning/centrum-for-interprofessionell-samverkan-och-sambruk-inom-akut-vard-cisa/

Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 224-231). Lund: Studentlitteratur

Magid, D.J., Sullivan, A.F., Cleary, P.D., Rao, S.R., Gordon, J.A., Kaushal, R., …Blumenthal, D. (2009). The Safety of Emergency Care Systems: Results of a Survey of Clinicians in 65 US Emergency Departments. Annals of emergency medicine, 53(6), 715–723. doi: 10.1016/j.annemergmed.2008.10.007

Malmö stad. (2019). Mobilt vårdteam i Malmö. Hämtad 2019-01-14 från https://malmo.se/Omsorg-vard--stod/Halso--och-sjukvard/Mobilt-vardteam-Malmo.html.

McCarthy, G., Cornally, N., O´Mahoney, C., White, G., & Weathers, E. (2012). Emergency nurses: Procedures performed and competence in practice. International Emergency Nursing, 21(1), 50-57. doi: 10.1016/j.ienj.2012.01.003

Montalto, M., Lui, B., Mullins, A., & Woodmason, K. (2010). Medically-managed Hospital in the Home: 7 year study of mortality and unplanned interruption. Australian Health Review, 34(3), 269-275. doi: 10.1071/AH09771.

Munck, B., Fridlund, B., & Mårtensson J. (2008). Next-of-kin caregivers in palliative home care – from control to loss of control. Journal of advanced

Nursing,64(6), 578-586. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2648.2008.04819.x Muntlin, A., Gunningberg, L. & Carlsson, M. (2006). Patient´s perceptions of quality of care at an emergency department and identifications of areas for quality improvement. Journal of Clinical Nursing 15(8), 1045-1056. doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01368.x

Nationalencyklopedin (2019). Hämtad 2019-01-16 från https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/trygg

Nyström, M., Nydén, K., & Petersson, M. (2003). Being a non-urgent patient in an emergency care unit – a strive to maintain personal integrity. Accident and

Emergency Nursing, 11(1), 22-26. doi: https://doi.org/10.1016/S0965-2302(02)00135-2

Nyström, M., Dahlberg, K., & Carlsson, G. (2003). Non-caring encounters at an emergency unit-a live-world hermeneutic analysis of an efficiency-driven organization. International Journal of Nursing Studies, 40(7), 761-769. doi: https://doi.org/10.1016/S0020-7489(03)00053-1

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer

Projekt Hälsostaden. (2018). Hälsostadens mobila akutteam och Närsjukvårdsteam. Hämtad 2019-02-10 från

https://vardgivare.skane.se/siteassets/2.- patientadministration/remisshantering-och-rutiner-for-vantande-patienter/lokala-tillagg/mobila-team-och-narsjukvard-version-2016-09-16-002.pdf

Rosberg. S. (2008). Fenomenologi. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s.127-150). Lund: Studentlitteratur.

Seitz, S. (2015). Pixilated partnerships, overcoming obstacles in qualitative interviews via skype: a research note. Qualitative research, 16(2), 229-235. doi: http://dx.doi.org/10.1177/1468794115577011

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm. Socialdepartementet. Hämtad 2019-03-09 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Slettebø, Å. (2008). Safe but lonely: Living in a Nursing home. Nordic Journal of nursing research & Clinical Studies, 28(1), 22-25. doi:

https://doi.org/10.1177/010740830802800106

Socialstyrelsen. (2011). Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar. Hämtad 2019-02-19 från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18284/2011-3-36.pdf

Socialstyrelsen. (2013). Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar. Hämtad den 2019-03-08 från

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19259/2013-12-2.pdf Socialstyrelsen. (2014). Väntetid vid sjukhusbundna akutmottagningar. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2019-02-19 från

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19259/2013-12-2.pdf Socialstyrelsen. (2017). Väntetider och patientflöden på akutmottagningar. Hämtad 2019-02-06 från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20493/2017 SOU 2010:659. Patientsäkerhetslagen. (2010). Sveriges Riksdag. Hämtad 2019-05-22 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

SOU 2016:02. Statens offentliga utredningar. (2016). Effektiv vård: Slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Stockholm. Hämtad 2019-02-06 från http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/SOU-2016_2_Hela4.pdf

SOU 2018:39. Statens offentliga utredningar. (2018). God och nära vård. En primärvårdsreform: Delbetänkande av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Stockholm. Hämtad 2019-02-06 från

https://www.regeringen.se/49c941/contentassets/85abf6c8cfdb401ea6fbd3d17a18c9 8e/god-och-nara-vard--en-primarvardsreform_sou-2018_39.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Sjuksköterskans kompetensbeskrivning. Hämtad 2019-01-06 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Sveriges kommuner och landsting. (2017). Patientsäkerhet. Hämtad 2019-01-14 från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-565-3.pdf?issuusl=ignore Tiberg, I., Hallström, I., Jönsson, L., & Carlsson,A. (2014). Comparison of home-based and hospital-home-based home care at diabetes onset in children. European Diabetes nursing, 11(3). 70-74. http://dx.doi.org/10.1002/edn.253

Tighe, C., Woloshynowych, M., Brown, R., Wears, B., & Vincent, C. (2005). Incident reporting in one UK accident and emergency department. Accident and emergency nursing, 14(1), 27–37.

https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.aaen.2005.10.001

Vårdsamverkan i Västra Götaland. (2018). Mobil Närvård. Hämtad 2019-01-14 rån http://www.vardsamverkan.se/samverkanteman/aldre/mobilnarvard/

Wikström, J. (2012) Akutsjukvård: omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur

Öresland, S., Määttä, S., Norberg, A., & Lützén, K. (2009). Patients as 'safeguard' and nurses as 'substitute' in home health care. Nursing Ethics, 16(2), 219-230. doi:10.1177/0969733008100081

Bilaga A