I tabell 6 redovisas resultatet för självskattningsformulären HHIE samt Grit för hela undersökningsgruppen (N=15).
Tabell 6. HHIE samt GRIT (N=15)
Minimum Maximum Medel Standardavvikelse HHIE
social
,00 30,00 10,66 ,83
HHIE emotionell
,00 23,10 6,97 ,68
GRIT 3,30 4,90 4,11 ,52
Resultatet för självskattningsformuläret HHIE redovisas för social (HHIEs) samt emotionell del (HHIEe). Den sociala delen av HHIE visade ett medelvärde för hela gruppen på 10,7 poäng, spridningsmåttet var mellan 0 och 30 poäng. För den emotionella delen av HHIE var medelvärdet för hela gruppen 7 poäng, med ett spridningsmått mellan 0 och 23 poäng.
Självskattningsformuläret Grit visade ett medelvärde på 4,1 för hela gruppen med ett spridningsmått mellan 3,3 och 4,9.
Sambandsanalys
Sambandsanalys med Spearmans rangkorrelation för alla deltagare (N=15) gjordes mellan ålder och hörsel. Upplevd begränsning, frustration och bakgrundsljud. Samt mellan HHIE och upplevelse av begränsning. Dessa samband analyserades för att undersöka EMA-enkätens validitet och reliabilitet utifrån studiens syfte att utvärdera svensk EMA-enkät.
Resultat av analys med Spearmans rangkorrelation visade en signifikant korrelation (ρ (15) = ,550, p = ,05) mellan ålder och hörsel, TMV4 i undersökningsgruppen. Detta illustreras med ett sambandsdiagram (figur 8).
Figur 8. Sambandsdiagram som visar signifikant korrelation mellan ålder och TMV4 i undersökningsgruppen.
Spearmans sambandskorrelation visade en stark korrelation (ρ (15) = ,900, p = ,01) mellan EMA frågorna 13 och 14, hur deltagarna skattade sin begräsning och frustration i
lyssningssituationen. Analysen visade att mellan deltagarnas upplevelse av begräsning och frustration fanns ett statistiskt samband. Sambandsanalys mellan EMA fråga 12 och 13, med Spearmans korrelationsanalys mellan styrkan på bakgrundsljudet och känslan av begränsning i lyssningssituationen korrelerar (ρ (15) = ,564 p =,05). Dessa statistiskt signifikanta
korrelationer är listade i tabell 7.
I tabell 7 framgår att skattningen av hur tillfreds man kände sig vid mättillfället, EMA fråga 1, visade sig inte ha något signifikant samband med deltagarnas upplevelse av begränsning, EMA fråga 13, eller frustration, EMA fråga 14, i vald ljudmiljö. Styrkan på bakgrundsljudet, EMA fråga 12, hade i korrelationsanalysen inget signifikant samband med, EMA fråga 14, hur stor frustration man upplevde i lyssningssituationen.
Tabell 7. Resultat från Spearmann´s interkorrelationer mellan EMA frågorna 1,12,13,14, (N = 15)
EMA 12 EMA 13 EMA 14
EMA 1 ,224 ,361 ,187
EMA 12 ,564* ,404
EMA 13 ,900**
Den signifikanta korrelationen mellan EMA fråga 13 och 14 i undersökningen illustreras med ett sambandsdiagram, figur 9. Här ses sambandet mellan deltagarnas skattning av upplevelse av begränsning och frustration i lyssningssituationen.
Figur 9. Sambandsdiagram som visar korrelationen mellan EMA fråga 13 och 14.
Sambandsanalys gjordes med Spearmans korrelationsanalys för fråga EMA 13, hur begränsad man kände sig i lyssningssituationen, och HHIE social samt emotionell del. Det fanns ett signifikant samband (ρ (15) = ,872, p =,01) mellan hur begränsad man kände sig i
lyssningssituationen och HHIE social. Även ett signifikant samband (ρ (15) = ,866, p =,01)
fanns mellan känslan av begränsning, EMA fråga 13 och HHIE emotionell. Dessa korrelationskoefficienter för hela undersökningsgruppen (N 15) redovisas i tabell 8.
Tabell 8. Resultat från Spearmans interkorrelationer mellan EMA fråga 13 och HHIE social + emotionell, (N = 15)
HHIE social HHIE emotionell
EMA 13 ,872** ,866**
HHIE social 1,000 ,835**
HHIE emotionell ,835** 1,000
I figur 10 illustreras i ett sambandsdiagram det signifikanta sambandet mellan EMA fråga 13, hur begränsad man kände sig i lyssningssituationen, i relation till svaren HHIE social
delskala.
Figur 10. Sambandsdiagram som visar korrelationen mellan HHIE social samt EMA fråga 13.
Inget signifikant samband fanns vid analys med Spearmans sambandskorrelation av EMA fråga 8, hur ansträngande man upplevde lyssnandet till tal och Grit enkäten (N9).
Diskussion
Resultatdiskussion
Studiens resultat visade att en majoritet av deltagarna upplevde den svenska EMA-enkäten som positiv. Den upplevdes som tydlig, intressant och lätt att fylla i. Majoriteten av deltagarna angav att de upplevde EMA-enkätens frågor som viktiga och relevanta för äldre med
hörselnedsättning i dess vardagliga lyssningssituationer, och att de kunde tänka sig att fylla i EMA-enkäten på nytt.
Sambandsanalys visade att hur man svarade på enkäten inte var beroende av aktuellt sinnestillstånd. Ingen korrelation fanns mellan EMA fråga 1 gällande tillfredsställelse vid mättillfället och till hur man vidare svarade på övriga enkätfrågor. Man kan dra slutsatsen att humöret inte har påverkat EMA-enkätens reliabilitet.
Statistiskt signifikanta korrelationer visades vid analys av EMA frågor berörande skattning av begränsning och frustration hos deltagarna i vald lyssningssituation. Datamaterialet i studien visade signifikanta korrelationer mellan skattning av lyssnings begräsning och HHIE. Vidare påvisades signifikant korrelation mellan deltagarnas skattning av begränsning och
bakgrundsljud.
Deltagarnas ålder och hörsel (tabell 1) stämmer väl överens med tidigare erhållna värden för när man söker hörselvård, samt att graden av hörselnedsättning ökar med stigande ålder (Gelfand, 2009; Dillon, 2012). Detta indikerar att urvalet är representativt.
Instruktionerna till EMA-enkäten var att man skulle fylla i enkäten i en vardaglig
lyssningssituation eller ljudmiljö som man befinner sig i. Respondenterna hade i de flesta fall, sju stycken, befunnit sig i situationen just då enkäten fylldes i. Resterande deltagare angav att de fyllde i enkäten direkt efter, eller en kort stund efter att man befann sig i den valda
situationen. Det kan berott på att om man tex befann sig ute i naturen eller var på resande fot var det inte möjligt att fylla i pappersenkäten direkt i realtid, vilket kan tolkas som en svaghet i utvärderingen av EMA-enkäten i pappersformat. Med EMA-enkäten i en smarttelefon applikation kan den bli mer lätthanterlig att använda i realtid. I intervjumaterial finns också stöd för denna hypotes då det förekom deltagare som angav i intervjuerna att de skulle tycka det vore lättare att ha enkäten i en smarttelefon. Anledningen till att frågan om tidsaspekten tagits med i EMA-enkäten, då den per definition skall utgå från realtid, är en teknikalitet inför programmeringen till smarttelefon applikation. Då man i framtida forskningsprojekt även skall ha möjlighet att koppla ihop EMA svaren med en ljudnivåmätare behövs tidsaspekten anges (Kowalk, 2020).
Resultatet visade att flest deltagare, sex stycken, inte alls upplevde den lyssningssituation man valt att befinna sig i som besvärande, fyra deltagare upplevde situationen som något
besvärande. Majoriteten i undersökningen upplevde således inte den lyssningssituation som man valt som särskilt besvärande. När man själv hade möjlighet att välja lyssningssituation kan en möjlig förklaring till detta resultat vara att man väljer en mindre besvärande
lyssningssituation. Pichora-Fuller et al. (2016) beskriver att om man upplever en situation som alltför besvärande eller ansträngande att höra i kan det leda till att situationen undviks.
Deltagarnas resultat för hur ansträngande man upplevde det att lyssna till tal i den
lyssningssituation man valt visar att medelvärdet ligger på 69,67 på VAS skala, det föreligger ett mått av lyssningsansträngning trots att man valt en mindre besvärande ljudmiljö. Ett av målen med audiologisk rehabilitering är att göra kommunikation mindre ansträngande
(Rudner, 2016). Pichora-Fuller et al. (2016) har i ramverket FUEL tagit hänsyn till faktorerna lyssningsansträngning kopplat till kognitiva krav och kognitiv kapacitet samt motivation.
Vilken motivation man har för att anstränga sig vid lyssnande kan bero på vilka fördelar man ser av sin ansträngning (Pichora-Fuller et al., 2015). Faktorer som kan påverka
ansträngningen i vardagligt lyssnande anger Rudner (2016) som den egna kognitiva kapaciteten och grad av bakgrundsljud. De bakgrundsljud som deltagarna angett i studien skattades inte så starkt. Deltagarnas kognitiva reservkapacitet har vi i föreliggande studie ingen kunskap om. Resultaten i studien pekar dock mot att FUEL ramverket är applicerbart.
Deltagarna i undersökningsgruppen har en hög inre motivation som framgår av Grit medelvärdet på 4,1. Deltagarna har själva valt en lyssningssituation som majoriteten inte upplevde var besvärande samt bakgrundsljud som inte skattades så starkt. Grit resultatet för hela gruppen hade ett medelvärde på 4,1, vilket ligger på den övre delen av Grit skalan.
Referensvärdet som Duckworth et al., (2007) anger för Grit är medelvärdet 3,59. Kopplat till FUEL ramverket hade undersökningsgruppens lyssningsansträngning med medelvärde på 69,67 relaterat till Grit möjligen kunnat påvisat att den inre motivationen kan ha betydelse för lyssningsansträngningen. Lyssningsansträngning och inre motivation (Grit) har vid
Spearmans sambandsanalys av studiens resultat dock ingen signifikant korrelation. I denna analys får man väga in att det är en undersökningsgrupp på endast 15 deltagare.
Resultatet i föreliggande studie påvisade signifikant samband mellan hur deltagarna skattade och upplevde känslan av begränsning och frustration. Det finns även signifikanta samband mellan deltagarnas känsla av begränsning och HHIE social och HHIE emotionell del. Dessa resultat i undersökningen är mycket intressanta då de visade att trots att deltagarna själva valde en lyssningssituation som av flertalet innebar en mindre lokal med en känd talare att lyssna till och som inte beskrivs som besvärande har deltagarna ändå upplevt och skattat både känsla av ansträngning och begräsning samt frustration. Detta resultat stämmer med tidigare forskning, att personer med hörselnedsättning ofta upplever vardagligt lyssnande som
ansträngande (Rudner, 2016). Både Timmer et al. (2017) och Wu et al. (2015) belyser också i
sina forskningsstudier att lyssningsansträngningen beskrevs som stor trots mindre komplexa lyssningssituationer. I sammanhanget är det viktigt att framhålla dessa nämnda resultat utifrån att äldre med hörselnedsättning behöver möjlighet till sociala sammanhang, möjlighet till kommunikation och samtal för att bibehålla god psykisk hälsa och möjliggöra aktiv livsstil med bibehållandet av funktioner och förmågor för välmående i hög ålder (WHO, 2015;
Pichora-Fuller et al., 2015; Socialstyrelsen, 2020).
Däremot har ingen signifikant korrelation funnits mellan HHIE social och emotionell del och känslan av frustration. Resultaten av HHIE och dess delskalor emotionell och social i
föreliggande studie ligger under värden i en referensstudie (Öberg et al., 2007). I referensstudien av Öberg et al., (2007) jämfördes den svenska versionen av HHIE mot ursprungsvärden för HHIE formuläret. Vid framtagandet av HHIE testades äldre med
varierande hörselnedsättning och referensvärdet som då finns angivet för en äldre population ligger på medelvärdet 29,9 med medelvärdet emotionell del 17,4 och social del 12,5 (Ventry
& Weinstein, 1982). Referensvärden från Öberg et al. (2007) visade ett medelvärde för HHIE total på 24,2 med medelvärdet 11,5 för emotionell del och 12,8 för social del. Öbergs studie inkluderade första gångs användare av hörapparater, lätt till måttlig symmetrisk, sensorineural hörselnedsättning med åldersspann 20–80 år. I föreliggande studie ligger medelvärdet för HHIE totalt på 17,7 poäng, emotionell del 10,7 och social del 7. Detta indikerar att för undersökningsgruppen i aktuell studie är den subjektiva upplevelsen av hörselbesvär lägre än referensvärden för HHIE. En möjlig slutsats kan peka mot att med högre Grit värden kan man få lägre HHIE värden. En förklaring skulle kunna vara att har man en högre inre motivation skulle det vara möjligt att man upplever sina subjektiva hörselbesvär i mindre grad. Inga signifikanta sambands korrelationer mellan HHIE och Grit fanns i materialet.
Att det föreligger en signifikant korrelation mellan deltagarnas känsla av begränsning och HHIE i studien, medan ingen signifikant korrelation mellan deltagarnas känsla av frustration och HHIE kan påvisas skulle kunna förklaras utifrån Ventry och Weinsteins (1982)
beskrivning. De påpekar i sin studie om HHIE att flera av frågorna i HHIE fokuserar på aktivitetsbegränsning på det psykosociala planet. Den signifikanta korrelation som redovisats i föreliggande studie mellan HHIE och EMA fråga 13 är intressant att notera utifrån EMA-enkätens ansats att utgå från det personcentrerade förhållningssättet (Weinstein, 2015;
Socialstyrelsen, 2020). Ventry och Weinstein (1982) menar att frågorna i HHIE inte fokuserar på hörselnedsättningens effekter, utan snarare identifierar svårigheterna upplevda i sociala sammanhang.
Dessa nämnda resultat i förhållande till studiens syfte visar att svensk EMA-enkät bedöms som en valid och reliabel enkät för subjektiv bedömning av upplevd ljudmiljö för äldre med hörselnedsättning.
En majoritet av deltagarna, tio stycken, befann sig i en mindre lokal <50 kvm. Av de som lyssnade till tal, lyssnade flest på en bekant talare. Dessa resultat är i enlighet med tidigare forskningsresultat av Timmer et al. (2017) och Wu et al. (2015) som också fann i sina undersökningar att den vanligaste lyssningssituationen var i hemmet lyssnandes på tre eller färre kända talare. En viss påverkan på resultatet i studien kan ha varit pågående pandemi vilket bland annat inneburit begränsningar i sociala kontakter.
Utifrån studiens resultat kan man inte utesluta att det förekommer ett mått av bias i materialet.
Bakgrundsljud som förekom varierade mycket mellan olika respondenter. Det förekom olika kombinationer av olika typer av bakgrundsljud. Medelvärdet på 26,71 för skattningen av bakgrundsljuden indikerar att majoriteten inte upplevde bakgrundsljuden som så starkt. Det var en grupp som nyligen genomgått förnyad hörselrehabilitering. Att deltagarna var erfarna och nya hörapparatsanvändare kan bidragit till att man använt aktiva
kommunikationsstrategier i sina vardagsmiljöer i olika utsträckning. I den audiologiska hörselrehabiliteringen ingår rådgivning med olika typer av kommunikationsstrategier såsom att undvika bakgrundsljud, tala med en person i taget etc. Smeds et al. (2015) visade i sin forskning att uppmätta bakgrundsljud som modifierats i klinisk miljö ofta hamnade på hög ljudstyrka. Skagerstrand et al. (2017) har i sin forskning visat att individers förväntningar på ljudet hade betydelse för upplevelsen av styrkan. I denna EMA undersökning kunde
bakgrundsljudet skattas direkt i själva lyssningssituationen och hamnade då på en relativt svag nivå. Deltagarna hade också själva valt miljö och detta kan då tros haft betydelse för
förväntningarna på upplevelsen. Bakgrundsljudet och känslan av begränsning korrelerade.
Detta resultat visar att bakgrundsljud som upplevs lågt ändå har en påverkan på känslan av begränsning hos äldre personer med hörselnedsättning.
Sammanfattningsvis visar resultatet av studien utifrån frågeställningarna att svensk EMA-enkät upplevdes och uppfattades positiv. Majoriteten av deltagarna utvärderade EMA-EMA-enkäten som relevant för personer med hörselnedsättning, lätt att förstå och tydlig. Utvärderingen visade att EMA-enkäten fångade och mätte deltagarnas subjektiva utvärdering av vardagliga lyssningssituationer. Det föreligger signifikanta korrelationer mellan skattning av begräsning och frustration i lyssningssituationen. Vidare finns signifikant korrelation mellan skattning av lyssningsbegränsning och HHIE. Samt skattning av begräsning och bakgrundsljud hade
signifikant korrelation. I förhållande till studiens syfte och frågeställningar visar resultatet att svensk EMA-enkät kan bedömas som reliabel och valid för att skatta subjektiv utvärdering av vardagliga ljudmiljöer för äldre personer med hörselnedsättning.
Metoddiskussion
Tvärsnittsstudien som vetenskaplig metod används för att undersöka ett antal personer vid ett enstaka tillfälle eller vid en viss tidpunkt (Ejlertsson, 2019). Tvärsnittsstudien med en
kvantitativ metod som forskningsansats har design av en pilotstudie. Pilotstudien är en vetenskaplig undersökning som syftar till att i en liten skala pröva ett instrument. Det kan gälla att testa ett frågeformulär eller hur en undersökning ska genomföras (Polit & Beck, 2012).
Föreliggande studie har utförts som en tvärsnittsstudie med en kvantitativ metod som forskningsansats. Eijlertsson (2019) menar att tvärsnittsstudien är en lämplig metod för att mäta en företeelse eller instrument vid ett enstaka tillfälle. I detta fall utvärdering av enkät vid ett mättillfälle. Designen har utformats som en pilotstudie, för att studien av EMA-enkäten skall kunna användas i framtida forskning. Den valda studiedesignen var ett lämpligt val utifrån studiens syfte och frågeställningar. Enligt Polit & Beck (2012) är pilotstudien ett forskningsverktyg som lämpar sig för att utföra en undersökning på en mindre grupp för att utvärdera ett instrument, såsom en enkät. Samt att en kvantitativ pilotstudie kan innehålla kvalitativa intervjuer som syftar till att utvärdera en enkät (Polit & Beck, 2012).
EMA-enkäten är inte ett validerat frågeformulär, utan är hämtat från tidigare forskning (Timmer et al., 2017, 2018a, 2018b). Enligt Polit & Beck (2012) är det möjligt att utgå från ett tidigare framtaget material istället för att starta om från början. Utvecklingsarbetet kan då till exempel handla om språklig anpassning.
Översättningen och utarbetningen till en svensk EMA-enkät har skett i samarbete och diskussion mellan expertgrupper. Både mellan nämnda forskare samt en fokusgrupp med medlemmar från HRF. Polit & Beck (2012) menar att diskussion i expertgrupper visat sig vara ett effektivt sätt att få fram underlag för utveckling av frågeformulär. Särskilt med tanke på att både forskare och personer med hörselnedsättning ingick i processen. Författarna påpekar fördelarna med att ha olika grupper av människor med i utvecklingen av
frågeformulär. De menar även att denna del av processen kan vara med vid uppskattning av innehållsvaliditet för ett frågeformulär. Sådana bedömningar grundar sig bland annat på hur
arbetet med att ta fram enkäten gjordes, och uppskattas inte enbart med objektiva mätmetoder.
Pilotstudien ger ett visst stöd för denna bedömning, även om den är gjord i liten skala. Det få antalet respondenter i studien bör beaktas i tolkningen och slutsatserna av resultat.
Alla respondenter kontaktades via telefon, brev eller videosamtal. Inga fysiska möten ägde rum i föreliggande studie. Detta med hänsyn till rådande omständigheter i samhället 2020.
Detta kan ha bidragit till att instruktionerna försvårats i ifyllandet av enkäterna. I ett personligt möte skulle instruktioner kunnat förtydligats vid behov. Nyanser i respondenternas svar i intervjusituationer kan också missas när de sker utan fysiskt möte. Kvalitén på ljudet under samtal via telefon och videosamtal kan påverkas negativt, vilket kan bli extra märkbart för personer med nedsatt hörsel.
En implikation i studien gällande bakgrundsdata är att könsfördelningen är ojämn, med 3 kvinnor och 12 män.
Ingen djupgående kvalitativ analys har gjorts av intervjuerna. En mer omfattande analys av deltagarnas svar i den semistrukturerade intervjun hade kunnat bidra till ytterligare kunskaper.
Detta rymdes dock inte inom projektet. Den kvalitativa metoden av intervjumaterialet
innefattar strukturerade observationer med fokus på att söka svar på frågeställningarna. Detta har sedan kombinerats med kommentarer. Vilket Polit och Beck (2012) menar kan vara en metod för att bearbeta kvalitativa intervjudata.
Den audiologiska data som används i föreliggande studie är utförd i kliniskt sammanhang och sedan inhämtad till studien i efterhand. Detta har bidragit till olikheter i tillgång till
talaudiometriska data. Den kliniska mätningen varierar i mätning av tal i tyst och tal i brus beroende på rekommendationer på kliniken och inte uppsatta kriterier i föreliggande studie.
All audiogramdata är dock utförd av undertecknad samt i samma mät miljö, vilket kan bidra till ökad innehållsvaliditet.
Alla respondenter i studien har träffat undertecknad till studien i samband med audiologisk rehabilitering. Detta kan vara både en styrka och en svaghet i studien. Flera respondenter angav att de kände sig trygga med att delta då de visste vem som skulle motta svaren.
Däremot så blir det mindre anonymt i relation mellan respondent och undersökare samt bias i forskningen kan uppstå.