4.3.1 Allergi, resurser och ansvar
Allergi, resurser och ansvar enligt en del av pedagogerna hinder för att ha levande djur i verk- samheten. De menar att man inte kan ha pälsdjur i förskolan eftersom allergi är vanligt bland barn.
Vissa djur går ju att ha, men det är ju pedagogens intresse det handlar om också, är man inte intresserad som pedagog då har man ju inte det. Sedan får man ju ta reda på vilket barn som är allergiskt, man kan ju inte ha ett pälsdjur här, för det får man inte ha ju, som skapar allergi, men reptil. Sedan är det ju ansvaret också. (Annika)
I citatet ovanför nämner Annika att allergi gör att man inte kan ha pälsdjur, men att man istället skulle kunna ha en reptil. Enligt Astma & Allergiförbundet hade cirka sju procent av alla barn pälsdjursallergi året 2014, en del barn växer ifrån det och hos en del växer det fram. Det finns inga ”allergisäkra” pälsdjur, utan de djur som är möjliga vid allergi är reptiler, fiskar och insek- ter. Att ha djur i förskolan ställer krav och hänsynstaganden då många påverkas. Folke-Fichte- lius (1995) menar att pälsdjur och fåglar alternativt går att hållas utomhus, eftersom det inte är lika stor risk att utveckla allergier på så sätt.
Om det inte hade varit för miljö och hälsa och all den allergi, så hade jag önskat och hoppats på att det hade blivit mer djur i förskolorna. […]Sedan är det ju det att Lady kan ju inte bo här hela tiden, det måste ju vara någon som äger dem. (Anna)
Som Anna säger i citatet ovanför måste det vara någon som äger djuret, som har ansvar för det. På Jordbruksverket så kan man hitta de djurskyddslagar som finns till exempel L80 som tar upp föreskrifter och råd för hållande med mera av djur avsedda som sällskap eller hobby. Ska man hålla djur bör man granska dessa för att se vad som gäller för vilken art.
Jag vet inte om man skulle kunna ha ett levande djur inne på förskolan, men samti- digt är det barn som kanske är allergiska och det är lite svårt där. Men att ha en fjäril, att se process, uppväxten. Det är ju jätteroligt, jag vet inte om det handlar om pengar. Jag har kollat en förskola som har använt fjärilar, där barnen fick följa och matade larven. Från larv till puppa till fjäril, där de fick följa processen. Några djur kan man inte ha här, eftersom vi går hem. Men det är härligt att ha lite djur. Det kan hända jättemycket på några år. (Zarah)
Zarah nämner i ovanstående citat resurser i form av ekonomi. Ett hinder kan vara att kostna- derna att införskaffa djur samt hållandet kan vara stora. Först kostnaden för djurets hem, det
32
vill säga hägn, bur, akvarium eller terrarium. Sedan kommer kostnaden av själva djuret, vilket kan vara allt från under 100 kronor till flera tusen, efter detta kommer ytterligare kostnader i form av tillbehör, inredning, foder, försäkringar och veterinärbesök. Däremot nämner Zarah att larver kan ge barnen möjlighet att se processen den går igenom för att bli en fjäril, ur ett socio- kulturellt perspektiv skulle man då kunna använda larvens utveckling för att barnen ska få an- vända sina kunskaper om ämnet för att tänka över dess utveckling och de kan ta hand om den genom att man förmedlar vilka behov larven har i form av till exempel föda. Genom att barnen och pedagogerna samspelar i kunskapsbildandet genom att kommunicera ger man utvecklingen det den behöver (Säljö, 2014).
4.3.2 Fler levande djur
Pedagogerna anser i stor allmänhet att de, om man bortser från allergi, skulle vilja se fler djur i kombination med förskolan på olika sätt, dels genom fler 4H-gårdar eller i samarbete med djur- parker.
Jag hade velat ha en önskan om att kanske fler kunde använda sig av djur. Sen är det ju lite svårt, för djur måste ju tas om hand om alltid, om det så är helg eller kväll eller den mesta ledighet. Så det har ju sina svårigheter. Men man hade kunnat önska att fler djurparker hade kunnat anamma det […] Djurparkerna är ju öppna, inte öppna för besökare, men öppna för djuren året om. De måste ju tas om hand om, om det så är sommar eller vinter. Så det hade ju varit trevlig om fler hade kunnat ta till sig det. Du vinner jättemycket på det. (Nellie)
I Sverige finns det en hel del förskolor som har samarbete med 4H-gårdar, det finns även några som samarbetar med djurparker. Levande djur kräver ett ansvar för dem, oavsett antal eller art. De ska hållas i en bra djurmiljö som ger dem möjligheter för naturligt beteende. Utöver detta ska man behandla dem bra och skydda dem mot onödigt lidande eller sjukdom (Jordbruksverket, 2016). Fördelarna med sam- arbete med djurparker eller gårdar är som Nellie påpekar i ovanstående citat att det redan finns någon som har ansvar och tar hand om djuren. Ska man ha djur i förskolan måste, som många av informanterna påpekar, någon i personalen ansvara eller äga djuret.
4.3.3 Digitala hjälpmedel
En av pedagogerna nämner i nedanstående citat den digitala aspekten på lärande, som blir mer och mer aktuellt i och med att vi lever i en digital tid.
Det har ju redan kommit det här med monitorer i taket så att man kan spela spel på golvet […] se filmen av djuren på golvet. Jag tror i framtiden att det kommer bli mer monitor på väggen och att vi ser filmer, att det kommer lärsituationer. (Annika)
Enligt Säljö (2014) innebär lärande och utveckling i vår tid i stora drag en fråga om nyttjandet av kog- nitiva resurser som integrerade i artefakter som information, procedurer och rutiner. Vidare menar Säljö
33
att den digitaliserande tekniken har möjligheten att visualisera samt att de visuella representationerna gör att man kan simulera verkligheten genom multimedia som stimulerar fler sinnen. En del förskolor har idag redan börjat använda sig av monitorer för att visa bland annat fiskar, precis som Annika ger exempel på. En del är för det digitala eftersom det ses som en lysande framtid inom pedagogiken, medan andra ser det som ett hot mot den äkta formen av mänskligt lärande som konstrueras på tyst kunskap, intuition samt känsla (Säljö, 2014). Annika påpekar däremot att risken med att ha mer digitala lär- processer kan vara att barnen blir mättade och tappar intresse.
34
5 Slutsats och diskussion
I denna avslutande del kommer en sammanfattning först att ges, för att sedan ge en slutsats med diskussion. Efter detta följer en metoddiskussion, vilka konsekvenser som kan finnas inom den framtida yrkesrollen, fortsatt forskning och förslag för hur man tillämpa ämnet i praktiken.